SE516288C2 - Förfarande vid uppvärmning av ett säte - Google Patents

Description

25 30 35 És16. 288 2 temperaturen uppnås. Inställningen av detta börvärde kan t.ex. göras med hjälp av fasta resistanser eller med hjälp av en justerbar potentiometer sonn manövrereras av' den åkande i fordonet.

Med den ovan beskrivna regleringsmetoden kan ström levereras till värmeelementet tills den centrala styr- enheten indikerar att börvärdet har uppnåtts. När så sker avbryts strömmatningen. Detta medför att värmeelementet successivt kyls ned. När värmeelementet har kylts såpass mycket att dess temperatur på nytt kommer under börvärdet kommer strömmatningen till värmeelementet att återupptas.

På så vis systemet är påslaget. fortsätter temperaturregleringen så länge kända tillförlitlig uppvärmning och temperaturreglering för ett Fastän detta tidigare system normalt ger en fordonssäte är det dock behäftat med vissa nackdelar. En sådan nackdel hänför sig till det faktum att värmeelementet normalt monteras in i fordonssätet redan under dess tillverkning, varvid 'värmeelementet anpassas efter ett visst "normalt" säte med en viss given konstruktion, klädsel etc. Sätet innefattar på så vis ett värmeelement som skall värma upp sätets yta till en viss börvärdes- temperatur. Emellertid kan det hända vid monteringen av det kompletta fordonet att fordonstillverkaren väljer att förse det aktuella stolsklädsel, t.ex. en betydligt tjockare klädsel än nämnda sätet med exempelvis en helt annan "normala" säte, d.v.s. en klädsel som skiljer sig från vad temperaturregleringen ursprungligen var avsedd för. Det av temperatursensorn avkända temperaturvärdet kommer att.uppnå det inställda börvärdet när värmeelementet har uppnått den önskade temperaturen, men eftersom en onormalt tjock klädsel då finns monterad på sätet kommer en alltför låg temperatur att föreligga på sätets yta. Denna situation skapar således en oönskad avvikelse vid temperaturregleringen. 10 15 20 25 30 35 '516 zsa 3 På motsvarande vis kan liknande problem uppstå även i det fall att en onormalt tunn klädsel anordnas på sätet, eller om värmeelementet anordnas på ett avstånd från sätets yta som avviker från vad som gäller för det "normala" sätet.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFINNINGEN= Ett huvudsakligt ändamål med den föreliggande uppfinningen är således att tillhandahålla en förbättrad uppvärmning av ett fordonssäte där ovannämnda nackdelar undanröjs. Detta uppnås med ett förfarande av i inledningen nämnt slag, vars särdrag framgår av det efterföljande patentkravet l.

Uppfinningen utgör ett förfarande vid uppvärmning av ett säte innefattande ett värmeelement anslutet till en styrenhet som är inrättad för matning av en ström genom värmeelementet. Uppfinningen innefattar en detektering av aktuell temperatur i anslutning till värmeelementet, samt en reglering av temperaturen genom en matning av nämnda ström genom värmeelementet om nämnda aktuella temperatur understiger en förutbestämd. börtemperatur. Uppfinningen baseras på grundtanken att ett den innefattar en bestämning av ett tillskottsvärde till nämnda börtemperatur. Detta tillskottsvärde adderas till börtemperatur i samband med nämnda reglering. Tillskotts- nämnda förutbestämda värdet kan vara positivt eller negativt. Genom uppfinningen medges en kompensation så att ett något "för högt" (eller "för lågt") värde på börtemperaturen utnyttjas. På så vis ges en reglering med individuell anpassning till en viss säteskonstruktion.

Fördelaktiga utföringsformer framgår av de efterföljande beroende patentkraven.

FIGURBESKRIVNING: Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas i anslut- ning till ett föredraget utföringsexempel samt de bifogade 10 15 20 25 30 35 'S16 zss figurerna, där figur 1 är ett principiellt kretsschema sonx visar' en anordning enligt den föreliggande uppfinningen, figur 2 visar principiellt enlnätbrygga som utnyttjas vid temperaturmätningar enligt uppfinningen, figur 3 visar principiellt ett regleringsförlopp enligt den föreliggande uppfinningen, figur 4 visar schematiskt hur överföringen av information enligt uppfinningen kan äga rum.

FÖREDRAGEN UTFöR1NGsFoRM= I figur l visas ett principiellt kretsschema av en anordning enligt den föreliggande uppfinningen. Enligt den föredragna utföringsformen är uppfinningen avsedd att utnyttjas i samband med elektriskt uppvärmbara säten i fordon. I figuren visas principiellt en styrenhet 1, vars interna komponenter och förbindelser (vilka kommer att beskrivas i detalj nedan) visas med streckade linjer. I figuren visas inte samtliga i styrenheten l ingående komponenter, utan endast de delar som är nödvändiga för förståelsen av uppfinningen.

Styrenheten l är inrättad för matning av en viss ström I genom ett värmeelement 2. Detta värmeelement 2 är i sig av huvudsakligen känt slag och är uppbyggt av en elektrisk ledare som med sitt elektriska motstånd bildar en värmeslinga. Värmeelementet 2 är anordnat inuti ett (ej visat) fordonssäte, företrädesvis i dess sätesdel. I princip kan uppvärmningselementet 2 också vara monterat i sätets endast ett värmeelement 2 är det möjligt att ansluta flera sådana ryggstöd. Fastän figuren visar element till styrenheten 1, t.ex. i form av ett separat o- ~v nous . a av.. var' v. s. 10 15 20 25 30 35 1516. 288 5 värmeelement för sätets sits och ett värmeelement för sätets ryggstöd. I det fall att fler än ett värmeelement utnyttjas kan dessa anslutas till styrenheten antingen parallellt eller i serie.

Enligt vad som visas i figur 1 är värmeelementet 2 anslutet till styrenheten 1 via två anslutningar 3 respektive 4, av vilka den sistnämnda anslutningen 4 också är ansluten till jord via en anslutning i fordonets chassi.

I anslutning till värmeelementet 2 finns anordnad en temperatursensor 5, vilken är' elektriskt ansluten 'till styrenheten 1 via den ovannämnda jordade anslutningen 4 samt en ytterligare anslutning 6. Temperatursensorn 5 typen NTC som uppvisar en utgörs företrädesvis av en termistor av ("Negative temperature coefficient"), temperaturberoende resistans RT som svarar mot den temperatur T som föreligger i anslutning till värme- elementet 2. Detekteringen med hjälp av temperatursensorn 5 kommer att beskrivas i detalj nedan.

Vidare finns en strömkälla 7 ansluten till styrenheten 1, via en ytterligare anslutning 8. Strömkällan 7 utgörs företrädesvis av fordonets startbatteri. Dessutom innefattar systemet en till/från-omkopplare 9 som företrädesvis finns integrerad i fordonets tändlås (visas ej). anslutning 10 hos styrenheten 1. Styrenheten l är inrättad Omkopplaren 9 är ansluten till en ytterligare att kunna aktiveras och på så vis medge uppvärmning av värmeelementet 2 när omkopplaren 9 är sluten.

En resistor ll med en förutbestämd resistans Rut är ansluten mellan den anslutning 10 till vilken omkopplaren 9 är ansluten och den ej jordade anslutning 6 till vilken temperatursensorn 5 är ansluten. Enligt vad som kommer att detalj beskrivas i nedan är resistorn ll avsedd att 10 15 20 25 30 35 Üs16 288 6 utnyttjas vid temperaturregleringen för värmeelementet 2.

I det följande kommer styrenhetens 1 uppbyggnad och huvudsakliga funktioner att beskrivas. logikdel 12, som datorbaserad lnen sonn också kan vara uppbyggd av kända Styrenheten 1 innefattar en företrädesvis är elektronikkretsar. Logikdelen 12 är förbunden med de ovannämnda anslutningarna 4, 6 och 10 och är inrättad för aktuella T hos temperatursensorn 5. Vid denna detektering utnyttjas en detektering av den temperaturen mätbrygga av det slag som visas principiellt i figur 2.

Mätbryggan är av typen Wheatstone-brygga och innefattar vilka har resistorn 11 och temperatursensorn 5, resistanserna Rut respektive RT. Vidare innefattar mätbryggan två ytterligare resistorer 13 respektive 14, som företrädesvis ingår som integrerade komponenter i logikdelen 12 men som ej visas separat i figur 1.

Resistorerna 13, 14 har resistanserna RU respektive RM. figur 2) två anslutningar mellan vilka en viss spänning U föreligger.

Vidare innefattar mätbryggan (enligt Den ena av dessa anslutningar motsvaras av anslutningen 6 enligt figur 1 medan den andra anslutningen 15 utgör en integrerad del av logikdelen 12. Logikdelen 12 är inrättad att vid detektering av temperaturen T hos temperatursensorn 5 mäta spänningen U. Vid balans i mätbryggan, d.v.s. när spänningen U är noll, kan den enda okända resistansen, d.v.s. resistansen RT hos temperatursensorn 5, bestämmas enligt kända formler. På så vis kan logikdelen 12 bestämma ett värde på resistansen RU vilket i sin tur kan omvandlas till ett värde på den aktuella temperaturen T.

Med hänvisning åter till figur 1 framgår att styrenheten 1 innefattar en strömbrytarenhet 16 som i beroende av signaler från logikdelen 12 matar strömmen I till värmeelementet 2. Strömbrytarenheten 16, som är ansluten 10 15 20 25 30 35 Ü516. 288 7 till de ovannämnda anslutningarna 3 och 8, är företrädesvis baserad på en MOSFET-transistor, vilket är en i sig känd halvledarkomponent som effektivt kan leverera höga strömmar från strömkällan 7 till värmeelementet 2.

Logikdelen 12 är således inrättad att bestämma ett värde på den aktuella temperaturen T hos temperatursensorn 5. Om temperaturen T understiger ett förutbestämt börvärde TB, vilket svarar mot en viss önskad temperatur på fordons- sätets yta och vilket generellt bestäms genom valet av resistanserna. Rn, RM, Ræt samt av *termistorns 5 logikdelen 12 att leverera strömmen I till grundresistans, kommer styra strömbrytarenheten 16 att värmeelementet 2. När börvärdet TB uppnås avbryter logikdelen 12 strömmatningen via strömbrytarenheten 16 till värmeelementet 2.

Enligt utföringsformen innefattar styrenheten lföreträdes- vis en kommunikationsenhet 17 vilken är inrättad att kommunicera. med en extern enhet i form av en central datorenhet 18. transmissionsledning' 19, kommer att beskrivas i detalj Kommunikationen, som sker via en nedan.

I figur 3 visas ett diagram som principiellt åskådliggör förloppet vid en temperaturreglering enligt uppfinningen.

Systemet är härvid inrättat för uppvärmning av ett detta ändamål förutbestämt börvärde TB för den temperatur som detekteras fordonssäte, och för föreligger ett av temperatursensorn. 5. Detta börvärde TB kan. vara på förhand bestämt t.ex. till 35° C, och svarar mot temperaturen på ytan på ett "normalt säte", d.v.s. en på förhand definierad sätestyrrmed en viss given konstruktion, klädsel etc.

På grund av de ovannämnda problemen avseende exempelvis 10 15 20 25 30 35 54si2ss 8 stolsklädslar som förekommer hos olika fordonstillverkare sker enligt uppfinningen en kompensation av börvärdet på så vis att ett visst tillskott ATB adderas skillnader i till det ursprungliga börvärdet TB. Genom detta tillskott ATm,som är lämpligt om en onormalt tjock klädsel eller ett onormalt långt avstånd från värmeelementet till sätets yta föreligger, sker en kompensation så att själva värme- elementet värms till en högre temperatur än vad som annars hade skett. För användaren som sitter på sätet upplevs ingen skillnad, d.v.s. användaren känner av den "normala" temperaturen som svarar mot det ursprungliga börvärdet TB.

När systemet slås på och temperaturregleringen skall starta kommer logikdelen 12 att styra strömbrytarenheten 16 så att strömmen I matas till värmeelementet 2. Detta indikeras i figur 3 med en heldragen linje 20. Härvid antas att värmeelementet 2 har en viss initial temperatur TI då uppvärmningen börjar. Genom att strömmen I flyter genom värmeelementet kommer dess temperatur successivt att öka, vilket indikeras med en streckad kurva 21 i figur 3.

Med ett konventionellt regleringssystem hade strömmatningen till värmeelementet fortlöpt tills det ordinarie börvärdet TB hade uppnåtts, varefter strömmatningen hade avbrutits.

I motsats till detta sker, i enlighet med den föreliggande fortsatt tills det kompenserade börvärdet (d.v.s. ¶5+ATB) uppnås. Därefter uppfinningen, en strömmatning avbryts matningen av strömmen I. Om därefter temperaturen som detekteras av temperatursensorn 5 sjunker under det kompenserade börvärdet Tíflyß kommer matningen med strömmen I att återupptas.

På grund av att sätet successivt värms upp av värme- elementet sker dessutom, enligt uppfinningen, en "avklingning" av tillskottsvärdet ATB. Detta innebär att tillskottsvärdet ATB successivt minskar och går mot noll, 10 15 20 25 30 35 516 288 9 vilket indikeras med den streckprickade kurvan 22 i figur 3. Temperaturregleringen kommer därefter att fortgå på så vis att när den uppmätta temperaturen T understiger det (vilket överdrivet med kurvan 23) kommer en matning av strömmen I till tillskottsvärdet ATB kompenserade börvärdet ¶5+ATB indikeras något värmeelementet att äga rum. Slutligen kommer att vara lika med noll, varefter regleringen fortsätter kring det ursprungliga börvärdet TB.

Enligt tillskottsvärdet ATB i beroende av längden av den initiala strömpulsen, d.v.s. utföringsformen väljes tidsperioden tl som förflyter från det att regleringen startar till dess att strömmen I första gången upphör.

Således fås att ATB = kA X tl därlg är en konstant som bestäms av det aktuella sätet och som kan vara positiv eller negativ. Närmare bestämt anger konstanten kAi.vilken grad det aktuella sätet avviker från ett "normalt" säte, t.ex. beroende på en onormalt tjock stolsklädsel. Konstanten kAkan också väljas till ett visst värde om användaren av komfortskäl önskar en "onormalt" hög initial uppvärmning av sätet. Vidare gäller att tids- perioden t1, d.v.s. den tid som matning av strömmen I måste ske för att ett visst börvärde skall uppnås, har ett samband med den initiala temperaturen TI, vilket samband kan bestämmas erfarenhetsmässigt.

Vidare bestäms avklingningstiden.tA-tl, d.v.s. den tid under vilken tillskottsvärdet ATB1ninskar mot noll, av längden av den initiala tidsperioden tl, enligt tA-tl = kB x tI 10 15 20 25 30 35 316.288 10 därlq är en ytterligare konstant som utgör ett mått på hur mycket det aktuella sätet avviker från ovannämnda "normala" säte. Detta kan t.ex. ges av den aktuella stolsklädseln. Om det aktuella sätet har en relativt hög initialtemperatur TI krävs en förhållandevis kort initialtid tl. Detta ger i sin tur en relativt kort avklingningstid.

Enligt vad som visas i figur 3 sker matning av strömmen I under vissa perioder, varvid matning ej sker under vissa mellanrum tB, tc, tD. Enligt en variant av uppfinningen sker avklingningen av börvärdestillskottet endast under dessa mellanrum ta, tc, tD. Detta ger en avklingning som beror av initialtemperaturen TP Närmare bestämt sker vid exempelvis en mycket låg initialtemperatur TI en strömmatning under relativt långa perioder, varvid mellanrummen tß, tc, tD då är relativt korta. Detta medför i sin tur en långsam avklingning.

Vid en temperaturreglering av ett säte finns börvärdet TB på förhand definierat. Detta kan göras genom val av resistorerna ll, 13, 14 och grundresistansen hos temperaturgivaren 5 (jfr. figur 2). Användaren själv kan ställa styrenheten 1. hörande in ett önskat börvärde med hjälp av en till (ej visad) varvid (eller Ru justeras. Enligt en särskilt fördelaktig utföringsform kan till styrenheten 1 från den centrala datorenheten 18 (jfr. figur 1). För detta ändamål kommunikationsenhet 17. potentiometer, exempelvis resistansen RU eller RM) kan information avseende börvärdet TB överföras innefattar styrenheten 1 en Syftet med denna är främst att tillse att information avseende önskat börvärde TB för temperaturregleringen av värmeelementet 2 överförs till styrenheten 1 från den centrala datorenheten 18, vilken företrädesvis utgörs av en i fordonet befintlig dator som t.ex. utnyttjas för fordonets klimatanläggning, tändsystem -vua u' 10 15 20 25 30 35 515283 ll eller liknande ändamål. Överföringen av information sker via en transmissionskanal 19, som företrädesvis utgörs av en elektrisk kabel.

Enligt vad som visas i figur 4 styrs överföringen av information mellan styrenheten 1 och den centrala datorenheten 18 enligt ett periodiskt förlopp med en viss förutbestämd periodtid tl. Informationsöverföringen baseras på grundtanken att information som svarar mot ett visst önskat värde på börvärdestemperaturen TB överförs från den centrala datorenheten 18 till styrenheten 1. Vidare sker företrädesvis även en informationsöverföring i. motsatt riktning, d.v.s. från. styrenheten 1 till den centrala datorn 18. Den information som sänds från styrenheten 1 kan t.ex. innefatta statusinformation. Under den totala perioden tl sker överföring från styrenheten 1 under en viss tidsperiod tz, medan överföringen till styrenheten 1 sker under en annan tidsperiod t3.

Figur 4 visar således en viss period för överföring av information. Enligt den föredragna utföringsformen av uppfinningen inleds informationsöverföringen med att en startbit 24 överförs från styrenheten 1 till den centrala datorenheten 18. För detta ändamål innefattar kommunika- tionsenheten 17 en (ej visad) oscillatorkrets, som är i sig känd och som är inrättad att periodiskt kunna avge pulser via förbindelsen 19. Dessutom innefattar den centrala datorenheten 18 en i sig känd detekteringskrets (visas ej) för avkänning av pulser via förbindelsen 19. Överföringen av en startbit 24 från styrenheten 1 inleder en viss period och indikerar att styrenheten 1 är funktionsklar och att matning av ström till värmeelementet 2 kan ske.

Efter att startbiten 24 har överförts sker i förekommande fall en två statusbitar 25 respektive 26 från styrenheten 1. Enligt utföringsformen överföring av en eller 10 15 20 25 30 35 's16.2ss 12 kommer den första statusbiten 25 att överföras om värmeelementet 2 är "aktivt", d.v.s. om matning av ström till värmeelementet 2 pågår. I så fall överförs således en negativ puls, enligt vad som anges i figuren. Vidare kommer den andra statusbiten, 26 att överföras (i form av en negativ puls) om ett fel på värmeelementet 2 föreligger.

Exempel på fel som kan uppstå är att någon del av värmeelementet 2 kortslutits eller att ett avbrott har skett i den ledare som utgör värmeelementet 2. Startbiten 24 samt de två statusbitarna 25, 26 kan således överföras under en på förhand definierad tid tzoch levererar således information om aktuell status hos värmeelementet 2 till den centrala datorn 18. Överföringen av bitarna 24, 25, 26 sker d.v.s. räknas av den centrala asynkront, pulserna datorenheten 18, som således utgör mottagarsida.

Nästa fas av överföringen utgörs av en överföring av ett önskat börvärde TB för temperaturregleringen av värmeelementet 2. Detta börvärde överförs från den centrala datorn 18 till styrenheten 1 under tidsperioden t3. Närmare bestämt sker överföringen via förbindelsen 19 och kommunikationsenheten 17 till logikdelen 12 (jfr. figur 2).

Under tidsperioden t, sker således en överföring av ett antal pulser 27 från den centrala datorn 18. För detta ändamål är även kommunikationsenheten 17 försedd med en (ej visad) detekteringskrets för räkning av antalet pulser 27.

Företrädesvis svarar antalet pulser 27 mot ett visst börvärde Tg för temperaturregleringen av värmeelementet 2.

Exempelvis visas i figur 3 att fem pulser 27 överförs.

Detta kan svara mot ett börvärde TB som exempelvis uppgår till 35° C, vilket i sin tur svarar mot en viss önskad temperatur på sätets yta. Om exempelvis ett börvärde som uppgår till 36° C önskas kan exempelvis sex pulser 27 överföras.

I enlighet med uppfinningen kan den centrala datorenheten 10 15 20 25 30 35 516.288 13 18 också bestämma börvärdestillskottet ATB och avkling- ningstiden tA-tl. Detta kan ske med hjälp av algoritmer i mjukvaran i datorenheten 18. Dessa värden avseende börvärdestillskottet A33 och avklingningstiden tA-tl ligger till grund för den information som överförs med hjälp av pulserna 27.

Ett kompenserat börvärde TFfATB kan således överföras till logikdelen 12. Med hänvisning till figur 1 och 2 ges nu att ett givet börvärde svarar mot en viss förväntad resistans Rfhos temperatursensorn 5. Detta svarar mot att logikdelen 12 förändrar värdena på resistanserna RU och RM som ger balans i mätbryggan vid den aktuella (jfr. figur 2) börtemperaturen. Detta kan ske genom att (ej visade) switch-transistorer i logikdelen 12 kopplar on\mellan olika resistansvärden i en resistansstege. Resistansen Ræt påverkas inte av vilket börvärde TB som överförts. När korrekt temperatur har uppnåtts kommer temperatursensorns 5 resistans RT att vara av sådan storlek att balans uppnås i mätbryggan. Detta svarar mot att börvärdet (som således kan vara ett kompenserat börvärde) har uppnåtts.

Eftersom den centrala datorn 18 kan leverera information om önskade börvärden ges en korrekt reglering av värme- elementet 2 oberoende av exempelvis vilken klädsel det aktuella sätet har. Den centrala datorn 18 kan redan vid tillverkningen av fordonet förses med information om sätestyp, vilket i sin tur ger information om aktuella ATB), (tA-tï) och konstanter (kA, kn). börvärden (TB, avklingningstider Enligt utföringsformen är logikenheten. 12 inrättad att detektera även det fall där ingen puls 27 alls överförs under tidsperioden t3. Detta tolkas som en "reset"-signal av logikdelen 12 och medför att en eventuellt pågående 10 15 20 25 30 35 's16.2ss 14 till nollställs företrädesvis även hela logikdelen 12, d.v.s. strömmatning värmeelementet 2 upphör. Dessutom vippor, strömbrytare, register och räknare nollställs.

Exempelvis sker en nollställning av felvippor som detekterar kortslutning hos värmeelementet. På så vis kan intermittenta fel detekteras. Företrädesvis sker även en avstängning av systemet så att eventuell uppvärmning upphör om mottagning sker av ett för stort antal pulser, d.v¿s. ett antal pulser som överstiger den översta börvärdes- temperaturen.

Enligt vad som framgår av beskrivningen ovan är kommunika- tionen mellan den centrala datorenheten 17 och styrenheten l av seriell typ. Detta innebär att endast en förbindelse behövs mellan den centrala datorenheten 17 och styrenheten 1, vilket i sin tur reducerar kostnaderna i samband med uppfinningen.

Längden av tidsperioderna tl, tz och tg kan varieras, och beror av hur oscillatorkretsen i kommunikationsenheten 17 konstrueras. Företrädesvis utnyttjas en periodlängd tl (d.v.s. tiden mellan två startpulser 23) som är av storleksordningen 600 till 1000 ms, varvid tidsperioden tz är c:a 100-200 ms och tidsperioden t3är c:a 500-800 ms. På så vis utgör tidsperioden tz ungefär 10-30% av den totala periodtiden tl, medan tidsperioden t3 utgör ungefär 70-90% av en hel period. Den centrala datorenheten 18 detekterar start av en viss period genom detektering av startbiten 24.

Datorenheten 18 kan också beräkna periodtiden tl genom att mäta tiden som förflyter mellan två startbitar 24. Med vetskap om under vilken del av periodtiden tl information avseende status hos värmeelementet förväntas inkomma kan Därefter kan under pulserna 25 och 26 detekteras. tidsperioden t3 ett visst antal pulser 27 överföras.

De i styrenheten l ingående delarna kan med dagens 10 15 20 25 30 35 516”2ss 15 teknologi integreras i en enda applikationsanpassad integrerad krets (ASIC), vilket ger en mycket hög till- förlitlighet företrädesvis kommunikationsenheten 17, logikdelen 12 och hos uppfinningen. Härvid monteras strömbrytarenheten 16 på samma kiselbricka. Alternativt kan de olika kretsarna monteras på separata kiselbrickor men i samma krets, d.v.s. i samma kapsel.

Uppfinningen är inte begränsad till vad som anges ovan, utan olika utföringsformer är möjliga inom ramen för patentkraven. Exempelvis kan uppfinningen i princip utnyttjas för uppvärmning av andra säten än fordonssäten.

Vidare kan olika typer av temperatursensorer utnyttjas, t.ex. termistorer med negativ eller positiv temperatur- koefficient. Även en i fordonet befintlig temperatursensor kan i princip utnyttjas. Vidare kan strömbrytarenheten 16 exempelvis vara baserad på MOSFET- eller reläteknik.

Dessutom gäller att tillskottsvärdet AT; kan vara såväl negativt som positivt.

I samband med uppvärmning av ett säte gäller att en varm stol kräver mindre energi än en kall stol för att värmas upp. Detta gör att det föreligger ett samband mellan värdet på tidsperioden tu den initiala temperaturen Tloch önskad börvärdestemperatur, vilket kan utnyttjas vid regleringen.

Exempelvis kan initialtiden tï ge ett mått på initial- temperaturen Tr Det skall noteras att uppfinningen även kan utnyttjas i det fall att ingen start- och statusinformation (d.v.s. bitarna 24, 25 och 26) överförs från styrenheten 1. Detta motsvarar att en envägskommunikation föreligger från den centrala 18 till måste styrenheten l. Det minimum av från datorenheten 18 är en serie pulser 27 som överförs inom ett datorenheten information som överföras den centrala 10 15 20 A516 288 16 visst tidsintervall och som anger ett visst börvärde för temperaturregleringen. Vidare gäller att nämnda börvärde inte nödvändigtvis måste överföras på så vis att pulsernas antal bestämmer ett visst temperaturvärde. Istället kan kodade signaler överföras, där ett visst digitalt ord svarar mot ett givet temperaturvärde.

I det fall att statusinformation överförs från styrenheten 1 behöver inte antalet statusbitar nödvändigtvis vara två till antalet, utan kan variera i beroende av den information som avses överföras från styrenheten l.

Vidare gäller att det inte är nödvändigt att utnyttja en kommunikation med en extern enhet 18 för att tillhandahålla det kompenserade och dynamiskt varierande börvärdet Tyflkh I det fall en extern datorenhet inte utnyttjas kan denna information exempelvis bestämmas med hjälp av en i logikdelen 12 ingående RC-krets, vars tidskonstant styrs av strömmatningspulserna.

Slutligen gäller att förbindelsen 19 kan utgöras av en elektrisk kabel, en optisk kabel eller en radioförbindelse.

Claims (12)

10 15 20 25 30 516 288 /?- PATENTKRAV2

1. l. Eörfarande vid uppvärmning av ett säte innefattande ett anslutet till en styrenhet (l) som. är värmeelement (2) inrättad för matning av en ström (I) genom värmeelementet (2), innefattande: detektering av aktuell temperatur (T) i anslutning till värmeelementet (2), samt genom matning av nämnda aktuella understiger en förutbestämd börtemperatur att det reglering av temperaturen (T) ström (I) genom värmeelementet (2) om nämnda temperatur (T) (TB) , innefattar: k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , (ATQ vars storlek beror av driftsfall och/eller konstruktionen hos nämnda bestämning av> ett tillskottsvärde säte, samt (ATQ till nämnda samband med nämnda addering' av' nämnda tillskottsvärde (Ta) i kompensation av förutbestämda börtemperatur reglering, för värmeelementets (2) temperatur (T) vid nämnda uppvärmning av sätet så att temperaturen vid sätets yta motsvarar nämnda börtemperatur (TB) huvudsakligen oberoende av nämnda driftsfall och/eller konstruktion hos sätet. k ä n n e t e c k n a t (27)

2. Förfarande enligt patentkrav l, att nämnda (ATM från en extern enhet d ä r a v , information avseende börtemperatur (Tg och/eller~ nämnda tillskottsvärde överförs till nämnda styrenhet (1) (18). 10 15 20 25 30 É 16 '2 8 =jj¿=jj;_ s::j /X

3. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t ci ä 1: a v , att dessutonl information (25, 26) avseende status hos nämnda värmeelement (2) överförs från. nämnda styrenhet (l) till nämnda externa enhet (18). k ä n n e - (27) mellan

4. Förfarande enligt patentkrav 2 eller 3, att nämnda information (19) t e c k n a t d ä 1: a v , överförs seriellt via en transmissionskanal styrenheten (l) och den externa enheten (18). k ä n n e - (27) vars antal svarar

5. Förfarande enligt något av patentkrav 2-4, t e c k n att d ä 1: a v , att nämnda information överförs i form. av en serie pulser, ett börtemperatur (Ty nämnda (ATB). entydigt mot värde på och/eller nämnda tillskottsvärde k ä n n e t e c k n a t (ATM hjälp av en i styrenheten (1) ingående RC-krets.

6. Förfarande enligt patentkrav l, d ä 1: a v , att nämnda tillskottsvärde bestäms med

7. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , att nämnda reglering inleds med att ström (I) (2) tills ett tillskottsvärde matas genom nämnda värmeelement värde svarande mot summan av nämnda (ATM strömmatningen upphör, och nämnda börtemperatur (TB) uppnås, varefter samt varvid tillskotts- värdet (ATB) beräknas proportionellt efter den initiala tid (t;) som förflutit tills strömmatningen upphört. något av föregående patentkrav,

8. Förfarande enligt k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , att nämnda tillskotts- (ATB) till noll avklingningstid (th-tfl. värde reduceras under loppet av en 10 15 5 i 6 åßß o o o - no o o o n a n nov c accou- /Û k ä n n e t e c k n a t (tzVtx) beroende av nämnda initiala tidsperiod (t1).

9. Förfarande enligt patentkrav 8, d ä r a v', att nämnda avklingningstid bestäms i k ä n n e t e c k n a t (tzVti) som utgör ett mått som

10. Förfarande enligt patentkrav 8, att nämnda avklingningstid (KM svarar mot nämnda sätes konstruktion. d ä r a v , bestäms i proportion till ett värde

11. ll. Förfarande enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a \r , att nämnda reducering av tillskotts- värdet (ATB) äger rum under tidsperioder (ta, tc, tu) när nämnda strömmatning ej sker.

12. Förfarande enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v , att nämnda tillskotts- (ATE) (kn) utgör ett mått som svarar mot nämnda sätes konstruktion. värde bestäms i proportion till ett värde som