SE515951C2 - Häftpistol för både klammer och spik med en fjädrande styranordning för spiken vid utskjutningsläget - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 '515 951 2 anordnad att i sin utskjutningsrörelse träffa den längst fram belägna häftklammerns 2 livparti för att frigöra denna häftklammer från de övriga och skjuta ut den från häftpistolen.

Då häftpistolen ska användas för indrivning av spikar 4 i stället för häftklamrar 2, bytes häftklammer- raden ut mot en spikrad, som innehåller efter varandra anordnade spikar 4, som är frigörbart förbundna med var- andra. Spikraden är belägen intill den ena magasinsväggen 1a. Spikarna 4 frammatas på samma sätt som häftklamrarna 2 längs magasinet 1.

I fig 1 visas av àskàdlighetsskäl såväl häftklamrar 2 som spikar 4, men det torde inses att häftpistolen innehåller antingen häftklamrar 2 eller spikar 4.

Spikarna 4 har i det visade exemplet något större bredd än häftklamrarna 2. Den i frammatningsriktningen sett längst fram belägna spiken 4, vilken befinner sig i utskjutningsläget, är införd i ett i frontplattan 3 ut- I detta läge befinner sig den längst fram belägna spikens 4 baksida i format spår 5 och stöder mot dettas botten. nivå med eller något bakom det plan i vilket den längst fram belägna häftklammerns 2 baksida befinner sig då I detta läge förhindrar spåret 5 att spiken 4 tippar i sidled i rikt- häftklammern stöder mot frontplattan 3. ning in mot magasinets 1 mitt. Magasinsväggen la för- hindrar tippning i sidled i den motsatta riktningen.

Drivaren träffar i sin utskjutningsrörelse den längst fram belägna spikens 4 huvud för att frigöra denna spik från de övriga och skjuta ut den från häftpistolen.

En annan känd häftpistol av det inledningsvis an- givna slaget ska nu beskrivas under hänvisning till fig 2, som ytterst schematiskt visar ett parti av denna häftpistol. Mot varandra svarande komponenter i fig 1 och 2 har samma hänvisningssiffror. Häftpistolen enligt fig 2 skiljer sig från den i fig 1 visade häftpistolen dels därigenom, att den är avsedd för bredare häftklamrar 2, vilka i detta fall är lika breda som spikarna 4, dels lO l5 20 25 30 35 515 951 3 därigenom, att frontplattan 3 saknar spåret 5. Om häft- skulle den längst fram belägna och mot spårets botten anliggande pistolen enligt fig 2 hade ett sådant spår, spikens 4 baksida och därmed också den nästföljande spi- kens framsida befinna sig framför det plan i vilket den längst fram belägna häftklammerns 2 baksida befinner sig då häftklammern stöder mot frontplattan 3. Detta skulle innebära att även den nästföljande spiken skulle träffas av drivaren, vars tjocklek här är lika med den bredare häftklammerns 2 bredd. Detta skulle naturligtvis leda till funktionsfel hos häftpistolen. Ett problem vid den i fig 2 visade häftpistolen är att den i utskjutningslåget belägna spiken 4, särskilt då den utgör den sista spiken i spikraden i magasinet 1, kan tippa i sidled i riktning in mot magasinets l mitt.

Sammanfattning av uppfinningen Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en häftpistol, vid vilken detta problem är undan- röjt.

Detta ändamål uppnås enligt föreliggande uppfinning med en häftpistol, som är av det inledningsvis angivna slaget och vidare har åtminstone ett stoppanslag, vilket är anordnat att förhindra att en till utskjutningsläget frammatad spik tippar till ett lutningsläge, som väsent- ligt avviker från utskjutnings-/indrivningsriktningen, och vilket är förflyttbart mellan ett första läge, i vilket det sträcker sig in i banan för drivarens utskjut- ningsrörelse, och ett andra läge, i vilket det är mot fjäderverkan undanfört från denna bana, och vilken häft- pistol kännetecknas därav, att varje stoppanslag är ut- format på en i en första skiva utstansad och L-formigt bockad tunga, vars ena L-skänkel sträcker sig vinkelrätt mot skivans plan och bildar stoppanslaget och vars andra L-skänkel är belägen i skivans plan och bildar en stopp- anslaget på fjädrande eftergivligt vis uppbärande del, varvid stoppanslaget har ett ramporgan för sådan sam- verkan med drivaren, att stoppanslaget mot fjäderverkan 10 15 20 25 30 35 515 951 4 undanföres till sitt andra läge av drivaren under dennas utskjutningsrörelse, dä häftpistolen användes för indriv- ning av spikar, och av en under utskjutning varande häft- klammers livparti, då häftpistolen användes för indriv- ning av väsentligen U-formiga häftklamrar.

Häftpistolen har företrädesvis tvä i drivarens ut- skjutningsriktning sett efter varandra anordnade, väsent- ligen likadana, separata stoppanslag.

Den första skivan är lämpligen ett plåtbleck.

En andra skiva är företrädesvis anordnad som front- stöd för det fästelement som befinner sig i utskjutnings- läget, varvid den första skivan anligger mot den andra skivans från fästelementet vända sida och varvid varje stoppanslag sträcker sig in i banan för drivarens ut- skjutningsrörelse via ett häl i den andra skivan. Den andra skivan är lämpligen ett plåtbleck.

Kort beskrivning av ritningarna Uppfinningen ska nu beskrivas närmare under hänvis- ning till bifogade ritningar.

Fig l är en schematisk vy och visar ett parti av den ovan beskrivna första kända häftpistolen.

Fig 2 är en schematisk vy och visar ett parti av den ovan beskrivna andra kända häftpistolen.

Fig 3 är en schematisk vy och visar ett parti av en häftpistol enligt uppfinningen.

Fig 4 är en planvy och visar ett första plätbleck i häftpistolen enligt fig 3.

Fig 5 är en planvy och visar ett andra plàtbleck i häftpistolen enligt fig 3.

Fig 6 är en planvy och visar de bäda plàtblecken i hopsatt läge.

Fig 7 visar det första plåtblecket i perspektiv.

Fig 8 visar det andra plåtblecket i perspektiv.

Fig 9 visar de hopsatta plàtblecken i perspektiv.

Fig 10-12 är sektionsvyer längs linjen A-A i fig 3 och visar häftpistolen i olika lägen vid utskjutning och indrivning av en spik. 10 l5 20 25 30 35 151 5 951 5 Beskrivning av en föredragen utföringsform Den i fig 3 visade häftpistolen visas under använd- ning för indrivning av spikar. Häftpistolen kan på samma sätt som de ovan beskrivna kända häftpistolerna också an- vändas för indrivning av väsentligen U-formiga häftklam- rar. Häftpistolens användningsområde skiftas pà samma sätt som vid dessa kända häftpistoler.

Häftpistolen har ett magasin 10, som innehåller en rad av spikar 11, som är anordnade sida vid sida och är frigörbart förbundna med varandra. Spikraden är belägen intill magasinets 10 ena sidovägg 10a. Spikarna 11 fram- matas på känt sätt i pilens P i fig 3 riktning. Den i frammatningsriktningen sett längst fram belägna spiken 11 anligger mot ett frontstöd 12 och befinner sig därvid i ett utskjutningsläge, re 13 (se fig 10-12) drivas in i ett föremål 14. Drivaren 13 utgöres av en i vilket den med hjälp av en driva- utskjutes ur häftpistolen för att väsentligen rektangulär skiva, vars tjocklek är lika med spikarnas 11 bredd. Spikarna 11 har i sin tur samma bredd som de häftklamrar för vilka häftpistolen är avsedd.

Frontstödet 12 är framställt av ett plàtbleck, som har en väsentligen rektangulär, plan del 15 med två väsentligen rektangulära och i linje med varandra i dri- varens 13 utskjutningsriktning sett efter varandra beläg- na häl 16. Frontstödet 12 har också en i riktning mot spikraden sig sträckande, med magasinsväggen 10a paral- lell fläns 17. Flänsen 17 har ett inät rätvinkligt bockat parti 17a, som sträcker sig från flänsens 17 fria ände i riktning mot den plana delen 15 men slutar pä något av- stånd fràn denna. Detta avstånd är nagot större än de en- skilda spikarnas 22 bredd (se fig 3 och 10-12) och medger därmed fri passage för drivaren 13 mellan frontstödets 12 plana del 15 och flänsens 17 inät bockade parti 17a.

Detta parti 17a är rätvinkligt bockat till L-form i sin främre del 17b, vilken bildar ett ”spiktak”, som säker- ställer att den spik som befinner sig närmast spiken i utskjutningsläget hàlles på plats och exempelvis inte 10 l5 20 25 30 35 515 951 6 följer med drivaren 13 i dess rörelse i den utskjutnings- riktningen motsatta riktningen.

I fig 4 visas ett plåtbleck 18, sioner som frontstödets 12 plana del 15. som har samma dimen- Plätblecket 18 som är L-formigt bock- ade och har en med plàtblecket 18 parallell L-skänkel 19a har två däri utstansade tungor 19, och en mot denna vinkelrät, avsevärt kortare L-skänkel 19b. Varje L-skänkel 19b har en rampyta 19c.

Plàtblecket 18 anligger mot frontstödets 12 frän spikarna 11 vända sida, varvid tungornas 19 L-skänklar 19b sträcker sig genom varsitt hål 16 i frontstödets 12 plana del 15 och skjuter ut ett stycke från denna för att sträcka sig in i banan för drivarens 13 utskjutnings- rörelse. Hàlen 16 och L-skänklarna 19b är sä placerade, att L-skänklarna 19b i sitt i banan för drivarens 13 ut- skjutningsrörelse inskjutande, första läge är belägna ett kort stycke innanför den spik 11 som befinner sig längst fram, dvs i utskjutningsläget (se fig 3). L-skänklarna 19b bildar därvid stoppanslag, som förhindrar att den till utskjutningsläget frammatade spiken 11, och särskilt dä denna är den sista spiken i spikraden, tippar till ett lutningsläge, som väsentligt avviker från utskjutnings- /indrivningsriktningen. L-skänklarna 19b är mot den fjä- derverkan som àstadkommes av respektive L-skänkel 19a förskjutbara från det första läget till ett andra läge, i vilket de är undanförda från banan för drivarens 13 ut- skjutningsrörelse.

Då den spik 11 som befinner sig i utskjutningsläget ska skjutas ut ur häftpistolen och drivas in i föremålet 14 (se fig 10-12), bibringas drivaren 13 en utskjutnings- rörelse, varvid den träffar spikens 11 huvud och skjuter ut spiken på det sätt som visas i fig 10-12. Då drivaren 13 när den första tungans 19 L-skänkel 19b, träffar den dennas rampyta 19c och för under sin fortsatta utskjut- ningsrörelse undan denna L-skänkel 19b till dess andra läge. Då drivaren 13 når den andra tungans 19 L-skänkel 19b, för den på samma sätt undan denna L-skänkel till lO l5 5115 951 7 dess andra läge. Dà drivaren 13 àterföres till sitt ut- gångsläge föres L-skänklarna l9b genom L-skänklarnas 19a fjäderverkan tillbaka till sitt första läge.

Det kan noteras, att L-skänklarna l9b undanföres på samma sätt då häftpistolen användes för indrivning av väsentligen U-formiga häftklamrar. Dock undanföres de då inte av drivaren 13 direkt utan av den under utskjutning varande häftklammerns livparti. Det torde inses, att de säsom stoppanslag för spik fungerande L-skänklarna l9b inte har någon funktion att fylla då häftpistolen använ- des för indrivning av häftklamrar. Genom att L-skänklarna l9b lätt kan undanföras på ovan beskrivna vis utgör de inte heller något hinder vid indrivning av häftklamrarna.

Claims (5)

Pans 0000760-9 10 15 20 25 30 35 sn 0 a 515 951 .- ø¿. o 0 a v un n u øøoooo o I 0 unnar: o 8 PATENTKRAV (ll) i (14), vilken häftpistol är valfritt användbar

1. Häftpistol för indrivning av fästelement ett föremäl antingen för indrivning av fästelement i form av väsent- ligen U-formiga häftklamrar eller för indrivning av fäst-- element i form av spikar och vilken har en drivare (13), som är anordnad att i en utskjutningsrörelse skjuta ut ett till ett utskjutningsläge i häftpistolen frammatat (ll) «ätminstone ett stoppanslag (l9b), vilket är anordnat att fästelement och driva in det i föremålet (14), och förhindra att en till utskjutningsläget frammatad spik (11) från utskjutnings-/indrivningsriktningen, och vilket är i vilket det tippar till ett lutningsläge, som väsentligt avviker förflyttbart mellan ett första läge, sträck- (13) och ett andra läge, i vilket det är mot fjäderverkan er sig in i banan för drivarens utskjutningsrörelse, undanfört frän denna bana, k ä n n e t e c k n a d därav, att varje stoppanslag (l9b) är utformat pä en i en första_skiva (18) utstansad och L-formigt bockad tunga (19), vars ena L-skänkel (19b) sträcker sig vinkelrätt mot skivans plan och bildar stoppanslaget och vars andra L-skänkel (l9a) är belägen i skivans plan och bildar en tlstoppanslaget på fjädrande eftergivligt vis uppbärande del, en rampyta (19) (19c) för sådan samverkan med drivaren har (13), att stoppanslaget mot fjäderverkan undanföres till sitt varvid tungans nämnda ena L-skänkel (l9b) andra läge av drivaren under dennas utskjutningsrörelse, (ll), och av en under utskjutning varande häftklammers liv- dä häftpistolen användes för indrivning av spikar parti, dä häftpistolen användes för indrivning av väsent~ ligen U-formiga häftklamrar. k _ att den har två i drivarens utskjutnings-

2. Häftpistol enligt krav 1, k ä n n e t e c n a d därav, riktning sett efter varandra anordnade, väsentligen <19b>. likadana, separata stoppanslag coca.. 0 lO 515 951 sggjga; .= 9 k ä n n e - (18) är ett

3. Häftpistol enligt krav 1 eller 2, t e c k n a d därav, att den första skivan plàtbleck.

4. Häftpistol enligt något av krav 1-3, k ä n n e - (12) som frontstöd för det fästelement (11) som befinner sig i t e c k n a d därav, att en andra skiva är anordnad utskjutningsläget, att den första skivan (12) och att varje stoppanslag (13) den andra skivan (12). »(18) anligger från fästelementet vända sida (19b) utskjutningsrörelse via ett häl mot den andra skivans sträcker sig in i banan för drivarens (16) i k ä n n e t e c k ~ (12) är ett plàtbleck.

5. Häftpistol enligt krav 4, n a d därav, att den andra skivan