SE515539C2 - Förfarande för framställning av oarmerade lastbärare av termoplast - Google Patents

Description

b, ii) b, iii) 515 539 2 sådana ämnen med huvudsakligen samma kontaktionsgrad samtidigt finns att tillgå. Detta kan lämpligtvis åstadkommas genom att mellanlagra de skivformiga ämnena i 6 - 48h.

Profilämnen med huvudsakligen rektangulärt eller polygont tvärsnitt framställs likaså medelst en extruder. Profilämnena tillåts efter framställning svalna och efterkrympa likformigt så att flera sådana ämnen med huvudsakligen samma kontaktionsgrad samtidigt finns att tillgå. Detta kan lämpligtvis åstadkommas genom att mellanlagra de skivformiga ämnena i 6 - 48h.

En övre lastdäcksdel framställs därefter genom att två stycken, likformigt krympta, av de skivformiga ämnena efter upphettning formas i ett första formverktyg innefattande en forsta och en andra formverktygshalva.

Formverktygshalvorna innehåller vardera en fomgivande hålighet, vilka båda formgivande håligheter tillsammans utgör en negativ avformning av en övre lastdäcksdel till en lastbärare. Formverktygshalvorna placeras därvid så att ett mellanrum bildas mellan dem och så att de formgivande hålrummen är riktade mot varandra. De två skivformiga upphettade ämnena placeras därvid i mellanrummet mellan formverktygshalvorna varpå de, var för sig, formas mot var sin formgivande hålighet under inverkan av vakuum och/eller tryck.

De båda formverktygshalvorna pressas därefter samman medan termoplasten fortfarande är het så att de två ämnena svetsas samman och bildar en ihålig enhet. Termoplasten tillåts därefter svalna, åtminstone något, innan formverktyget öppnas, den övre lastdäcksdelen tas ut och processen kan upprepas.

Dessutom framställs en undre lastdäcksdel genom att ytterligare två stycken, likformigt krympta, av de skivformiga ämnena efter upphettning formas i ett andra formverktyg innefattande en första och en andra formverktygshalva.

Formverktygshalvorna innehåller vardera en fomgivande hålighet, vilka båda formgivande håligheter tillsammans utgör en negativ avformning av en nedre lastdäcksdel till en lastbärare. De två skivformiga upphettade ämnena placeras, formas, sammansvetsas och tas ut på ett liknande sätt som vid framställningen av den övre lastdäcksdelen enligt ovan.

Eventuellt framställs dessutom en fined genom att två stycken, likformigt krympta, av de långsträckta profilämnena efter upphettning formas i ett tredje formverktyg innefattande en första och en andra formverktygshalva.

Formverktygshalvorna innehåller vardera en fomgivande hålighet, vilka båda formgivande håligheter tillsammans utgör en negativ avformning av en med till en lastbärare. De två långsträckta upphettade profilämnena placeras, formas, sammansvetsas och tas ut på ett liknande sätt som vid framställningen av lastdäcksdelarna. 515 539 3 c) Den övre och den undre lastdäcksdelen samt eventuellt meden, efter att ha tagits ut ur formverktyget, tillåts därefter svalna och efterkrympa likformigt, lämpligtvis genom att mellanlagras i 6 - 24h. d) Ett antal sammanfogningsytor på den övre lastdäcksdelens undersida, på den undre lastdäcksdelens översida och undersida samt på ovansidan av två eller tre profilämnen, alternativt två eller tre medar, vilka därefter , i ett eller flera steg, upphettas med hjälp av infravärme, laser eller genom att pressas mot en upphettad svetskärna varefter de olika delarna, i ett eller flera steg, pressas samman så att den smälta termoplasten i de undre sammanfogningsytorna på den övre lastdäcksdelen och de övre sammanfogningsytorna på den undre lastdäcksdelen resp. de undre sammafogningsytorna på den undre lastdäcksdelen och profilernas sammanfogningsytor, väller eller smälter samman. Termoplasten i sammanfogningsytorna tillåts därefter svalna och stelna åtminstone delvis innan sammanpressingen avslutas, varvid en sammanfogad, oarmerad lastbärare av termoplast har åstadkommits. e) Förutbestämda ytor av lastbäraren beläggs efter extrudering av de skiv- resp. profilformiga ämnena eller efter sammanfogning med ett friktionshöjande material. De ytor som skall beläggas kan därvid exempelvis förbehandlas genom flammning eller coronabehandling varvid ytan sprutbeläggs eller sputtras med det friktionshöjande materialet. Det friktionshöjande materialet innefattar exempelvis etylvinylacetat eller kombinationen polyureaprepolymer och diisocyanat.

Friktionsbeläggningen utföres lämpligtvis efter det att lastbärarens olika delar sammanfogats till en helhet. De delar som normalt belägges är ovansidan av den övre lastdäcksdelen, undersidan av profilerna, samt speciellt utvalda partier av den undre lastdäcksdelens undersida.

De skivformiga ämnena orienteras lämpligtvis så att extruderingsriktningen sammanfaller i de skikt som utgör den övre och den undre lastdäcksdelen.

Anledningen till detta är att krympningen eller kontraktionen av termoplasten är beroende av riktningen hos polymerkedjorna. Dessa polymerkedjor kommer att orienteras i samband med extruderingen. Även om huvuddelen av den totala kontraktionen kommer att ske inom några få dagar, kommer ytterligare kontraktion att ske, om än avklingnade, under i stort sett hela produktens livslängd. Denna kontraktion accelereras under ökad temperatur, såsom till exempel vid tvättning och torkning av produkten. Denna kontraktion kan ge upphov till en bimetalliknande skevning i produkten i de fall de olika skikten inte orienteras åt samma håll. Denna kontraktion kommer då med all sannolikhet att öka med ökad ålder hos produkten.

Därför orienteras lämpligtvis både de skivformiga ämnena och profilerna så att extruderingsriktningen sammanfaller i de olika delar som Iastbäraren består av. 515 539 4 Av samma anledning styrs också de olika ämnena och delarna, så att alla delar som ingår i en och samma lastbärare har krympt i huvudsakligen samma utsträckning eller befinner sig i huvudsakligen samma kontraktionsgrad. Detta kan åstadkommas på flera olika sätt. Ett första sätt är att låta delarna, d.v.s. de skivformiga ämnena, de långstäckta profilämnena resp. de båda däcksdelarna och medarna, efterkrympa så att åtminstone 75% av den totala kontraktionen erhålles. Detta kan ske genom att mellanlagra delarna från några timmar till ett par dygn innan vidare bearbetning sker.

Det är här viktigt att alla delar som ingår i en samma produkt har ungefär samma kontraktionsgrad. Denna kontraktion kan accelereras genom att mellanlagringen sker i förhöjd temperatur, exempelvis 60 - l00°C. Det senare ger dessutom den fördelen att uppvärmningen kommer att gå snabbare vid exempelvis vid vakuumformningen av däcken. Dock kan accelererad kontraktion vara mindre lämpligt innan den slutliga sammanfogningen då denna i sig kräver en viss egenstyvhet i de olika delarna.

Ett annat sätt att lösa kontraktionsproblematiken är att "frysa" de olika delarna direkt efter varje processteg som innefattar termoformning. Detta sker då lämpligen genom att detaljerna kyls till under rumstemperatur mycket snabbt. Kontraktionen kommer då att upphöra nästan helt och kommer inte att starta igen förrän delarna värms upp.

Det är även möjligt att forma och sammansvetsa alla delar vid fastställda tidpunkter i början av kontraktionen, till exempel då endast 5 - 10% av den totala krympningen har skett. Exempelvis kan formningen av däcksdelarna ske l minut 15 sekunder, och sammansvetsningen av de samma ske 5 minuter 110 sekunder, efter extrudering av ämnena.

Profilämnena, vilka i den färdiga lastbäraren utgör medar, är lämpligtvis massiva.

Dessa profilämnen bearbetas efter kylning och efterkrympning, men före sammanfogning, till önskad dimension, varvid oönskad tvärskevning i den färdiga meden kan undvikas.

Alternativt är dessa medar ihåliga extruderade profiler vilka, företrädesvis efter kylning och efterkrympning samt eventuellt före sammanfogning, försluts i sina båda ändar medelst pluggar eller genom att termoformas. Meden kan enligt ytterligare ett alternativ vara framställd på samma sätt som lastdäcksdelarna varvid den utgöres av ett övre skikt och undre skikt. Det övre skiktet sammanbindes företrädesvis med det undre skiktet via distanssektioner vilka distanssektioner utgör en del av endera eller båda skikten och formas i samband med formningen av de respektive skikten.

Den termoplast som används vid framställningen utgörs företrädesvis av en polymer exempelvis polyeten, polypropen eller polybuten med en medelmolekylvikt i området 200'000 - 2'O00'0OO företrädesvis större än 300'000. I vissa fall, som till exempel vid tunna godstjocklekar kan molekylvikter i området l'OO0'OO0 - 2'000'00O visa sig vara fördelaktiga, medan tjocka godstjocklekar oftasts framställs i material med medelmolekylvikt i området 300'000 - l'00O'0O0. 515 539 Lastdäcksdelarna är företrädesvis försedda med huvudsakligen vertikala ytor och huvudsakligen horisontella ytor, varvid sammanfogningsytorna är placerade på horisontella ytor och att vertikala ytor är arrangerade i omedelbar anslutning till, eller kringgärdar sagda sammanfogningsytor. Sammanfogningsytorna har lämpligtvis en godstjocklek som är större än godstjockleken i de partier som är placerade i omedelbar anslutning till sammanfogningsytorna.

Den övre lastdäcksdelen och den undre lastdäcksdelen utgöres vardera av övre skikt och undre skikt, vilka övre skikt företrädesvis sammanbindes med sina respektive undre skikt via distanssektioner. Dessa distanssektioner utgör en del av respektive skikt och formas i samband med formningen av de respektive skikten.

Vid stora plana ytor är det lämpligt att lokalt förbinda de två väggarna med varandra genom torn- eller åsliknande partier. Detta kommer att öka böjstyvheten samtidigt som formstabiliteten förbättras.

De olika delarna sammanfogas företrädesvis med varandra genom svetsning såsom spegelsvetsning, lasersvetsning, friktionssvetsning och/eller tillsatssvetsning.

Vid spegelsvetsning upphettas två ytor av termoplast tills ytan smälter.

Upphettningen sker lämpligtvis med en så kallad svetskärna vilket är en platta av metall. Därefter pressas de upphettade termoplastytorna mot varandra medan de smälta ytorna tillåts svalna.

Vid lasersvetsning är oftast ett av de skikt som skall sammanfogas åtminstone något genomskinligt medan ett andra skikt är ogenomskinligt, oftast genom att kimrök är tillsatt till det material skiktet består av. De olika skikten pressas sedan samman varafter man med en laser belyser de ytor där delarna skall sammanfogas.

Belysningen sker från den genomskinliga sidan. Laserljusets energi kommer att omvandlas till värme när det träffar det ogenomskinliga skiktet varvid detta smälter och delarna svetsas samman.

Vid friktionsvetsning gnids de ytor som avses sammanfogas mot varandra så att de smälter på grund av friktionsvärmen. Vanligt förekommande friktionssvetsnings- metoder är ultraljudssvetsning, lågfrekvenssvetsning och rotationssvetsning.

Tillsatssvetsning i termoplast liknar metallsvetsning med gas. Fogytan och en tillsatstråd av samma termoplast som de delar som skall sammanfogas upphettas med hjälp av en så kallad varmluftspistol. När ytorna smälter pressas tråden sedan ner i fogen samtidigt varmluftsstrålen långsamt förflyttas längs med fogen. Den senare metoden kan även användas i kombination med de tidigare nämnda svetsmetoderna för att komplettera en fog.

Förfarandet enligt föreliggande uppfinning lämpar sig för framställning av lastpallar där mycket höga krav på mekanisk stabilitet ställs och där armerande profiler eller tillsatser är uteslutna av hygieniska och/eller miljöskäl. Förfarandet kan även användas då andra former av lastbärare såsom pallcontainrar, fällbara eller solida 515 s' ffzfïi. samt bulkbehållare skall framställas.

Uppfinningen illustreras ytterligare med hjälp av nedanstående processchema samt bilagd figur som visar en utföringsform av uppfinningen varvid, -figuren visar ett förfarande för framställning av en utföringsform av en lastbärare med en övre lastdäcksdel 11 en undre lastdäcksdel 12 samt en med 3'.

Processchema Extrudering av skivforrniga ämnen | Extrudering av profilämneni Extrudering av ' ' långsträckta ämnen I Eñerkrympningsfas IL Efterkrympningsfas I: Efterkrympningsfas .---...-1-..-..

| " *I LE | i Termofomining av Termoformriing av I Terrnoformning av övre lastdäck undre lastdäck : medar I I i Efterkrympningsfas Eflerkrympningsfas : Efterkrympningsfas I ----J------- Eventuell kalibrering Eventuell kalibrering i Eventuell kalibrering | Eventuell kalibrering av övre lastdäck av undre lastdäck ' av profilärrinen j av medar --..-¶.-..---- J i l i Upphettning av Upphettning av Upphettning av sammanfognirigsytor sammanfogningsytor sammanfogningsytor I i kylning Sainmanpressning av de olika delarna, samt 0 lastbärare Eventuell kalibrering av sammanfogad Flammning av friktionsytor Applicering av friktionsbeläggriing stsiššäi 7 Figur 1 visar således en lastbärare 1 med en övre lastdäcksdel 11 en undre lastdäcksdel 12 och medar 3'. För att tydliggöra förfarandet visas endast en del av lastbäraren 1. Dessutom har partier skurits bort i de olika delarna så att förfarandet bättre kan belysas. Processchemat visar stegvis de olika huvudstegen i framställningsprocessen. Förfarandet inleds med att skivformiga ämnen 2 framställs medelst en extruder. De skivformiga ämnena 2 (ej visade) tillåts efter framställning svalna och efterkrympa i ca. 12 h. Dessutom framställs långsträckta profilämnen 3 (ej visade) med ett huvudsakligen rektangulärt tvärsnitt medelst en extruder, vilka profilämnen 3 (ej visade) efter framställning tillåts svalna och efterkrympa i ca. 12 h.

Därefter framställs en övre lastdäcksdel ll genom att två stycken av de skivformiga ämnena efter upphettning formas i ett första formverktyg.

Formverktyget innefattar en första och en andra formverktygshalva, vilka formverktygshalvor innehåller vardera en fomgivande hålighet. De båda formgivande håligheterna utgör tillsammans en negativ avformning av en övre lastdäcksdel 11 till en lastbärare 1. Formverktygshalvorna placeras så att ett mellanrum bildas mellan dem och att de formgivande hålrummen är riktade mot varandra. De två skivformiga upphettade ämnena 2 (ej visade) placeras därvid i mellanrummet mellan formverktygshalvorna varpå de var för sig formas mot var sin formgivande hålighet under inverkan av vakuum varefter de båda formverktygshalvorna pressas samman medan termoplasten fortfarande är het så att de två ämnena 2 (ej visade) svetsas samman och bildar en ihålig enhet. Ett kanal kan föras in mellan de två skikten innan de pressas samman. Genom denna kanal kan sedan tryckluft matas in sedan de båda skikten pressats samman. Det blir därmed möjligt att exaktare formge detaljen, i synnerhet i skarpa hörn och övergångar. Termoplasten tillåts därefter svalna åtminstone något innan formverktyget öppnas. Den övre lastdäcksdelen 11 tas därefter ut och processen kan upprepas.

Dessutom framställs en undre lastdäcksdel 12 genom att ytterligare två stycken av de skivformiga ämnena 2 (ej visade) efter upphettning formas i ett andra formverktyg. Detta andra formverktyget innefattar en första och en andra formverktygshalva, vilka innehåller vardera en fomgivande hålighet. De båda formgivande håligheterna utgör tillsammans en negativ avformning av en nedre lastdäcksdel 12 till en lastbärare 1. De 't°vå skivformiga upphettade ämnena 2 (ej visade) placeras, formas, sammansvetsasf. och tas ut på ett liknande sätt som vid framställningen av den övre lastdäcksdelen ll. Givetvis kan de båda lastdäcksdelarna ll respektive 12 framställas helt oberoende av varandra.

Dessutom framställs en med 3' genom att två stycken av de långsträckta profilämnena 3 (ej visade) efter upphettning formas i ett tredje formverktyg. Detta formverktyg innefattar en första och en andra formverktygshalva.

Formverktygshalvorna innehåller vardera en fomgivande hålighet. De båda formgivande håligheterna utgör tillsammans en negativ avformning av en med 3' till 515 Asså 8 en lastbärare 1. De två långsträckta upphettade profilämnena 3 (ej visade) placeras, formas, sammansvetsas och tas ut på ett liknande sätt som vid framställningen av lastdäcksdelarna 11 respekive 12. Givetvis kan meden 3' och de båda lastdäcksdelarna 11 respektive 12 framställas helt oberoende av varandra. De skivformiga ämnena 2 (ej visade) orienteras så att extruderingsriktningen sammanfaller i de skikt som utgör de olika delarna. Anledningen till detta är att krympningen eller kontraktionen av termoplasten är beroende av riktningen hos polymerkedjorna. Dessa polymerkedjor kommer att orienteras i samband med extruderingen. Även om huvuddelen av den totala kontraktionen kommer att ske inom några få dagar, kommer ytterligare kontraktion att ske, om än avklingnade, under i stort sett hela produktens livslängd. Denna kontraktion accelereras under ökad temperatur, såsom till exempel vid tvättning och torkning av produkten. Denna kontraktion kan ge upphov till skevning i produkten i de fall de olika skikten inte orienteras åt samma håll. Denna kontraktion kommer då med all sannolikhet att öka med ökad ålder hos produkten. Därför orienteras de ämnena så att extruderingsriktningen sammanfaller i de olika delar som lastbäraren 1 består av.

Efter det att den övre och den undre lastdäcksdelen 11 respektive 12 samt meden 3' tagits ut ur formverktygen tillåts de svalna och efterkrympa i ca. 8 h.

Den övre lastdäcksdelen 11 och den undre lastdäcksdelen 12 utgöres vardera av övre skikt ll' resp. 12' och undre skikt ll" resp. 12". De övre skikten ll' resp. 12' sammanbindes med sina respektive undre skikt 1l" resp. 12" via distanssektioner 11"' resp. 12'". Distanssektionerna 11"' resp. 12"' utgör en del av respektive skikt 11', 1 1" resp. 12', 12" och formas i samband med formningen av de respektive skikten ll', ll" resp. 12', l2". Även visad utföringsform av en med 3' är försedd med distanssektioner enligt ovan.

Lastdäcksdelarna 11 respektive 12 och medarna 3' förses i samband framställningen med ett antal sammanfogningsytor 10. Dessa är placerade på den övre lastdäcksdelens 11 undersida, på den undre lastdäcksdelens 12 översida och undersida samt på ovansidan av medarna 3'. Sammanfogningsytorna 10 är placerade i anslutning till eller omgärdade av huvudsakligen vertikala ytor. Därmed minskar risken för att de olika delarna kollapsar i samband med sammansvetsningen.

Sammanfogningsytorna 10 har av samma anledning en godstjocklek som är större än godstjockleken i de partier som är f' placerade i omedelbar anslutning till sammanfogningsytorna 10. Sammanfogningsytorna 10 upphettas genom att pressas mot en upphettad svetskärna. De olika delarna pressas därefter samman så att den smälta termoplasten i de undre sammanfogningsytorna 10 på den övre lastdäcksdelen 11 och de övre sammanfogningsytorna 10 på den undre lastdäcksdelen 12 resp. de undre sammanfogningsytorna 10 på den undre lastdäcksdelen 12 och medarnas 3' sammanfogningsytor 10, smälter samman. Termoplasten i sammanfogningsytorna 10 51's“š39 i 9 tillåts därefter svalna och stelna åtminstone delvis innan sammanpressingen avslutas, varvid en sammanfogad, oarmerad lastbärare 1 av termoplast har åstadkommits.

De olika sammanfogningsmomenten ovan kan resultera i att sammanfogningsskägg bildas på lastbäraren 1. Dessa avlägsnas lämpligtvis i ett eller flera steg med hjälp av termisk eller mekanisk bearbetning. De tillfällen då sådan bearbetning kan behöva ske är; - efter framställning av de respektive delarna 11, 12 och 3', samt - efter sammanfogning av delarna.

Lastbäraren 1 framställs enligt föreliggande utföringsexempel av en polyolefin, oftast polyeten. Detta material har en tämligen låg friktionskoefficient, vilket kan förorsaka problem vid användning av densamma. Därför beläggs lastbäraren 1 på förutbestämda ytor med ett friktionshöjande material efter sammanfognings- processen. De ytor som skall beläggas förbehandlas först genom flammning eller coronabehandling varvid ytan sprutbeläggs eller sputtras med det friktionshöjande materialet. Det friktionshöjande materialet innefattar en kombination av polyureaprepolymer och diisocyanat. De delar som belägges är; - ovansidan av den övre lastdäcksdelen 11, - undersidan av medarna 3' samt, - speciellt utvalda partier av den undre lastdäcksdelens 12 undersida.

Uppfinningen begränsas inte av den visade utföringsformen då denna kan varieras på olika sätt inom uppfinningens ram. Medar 3' kan till exempel vara framställda av en massiv eller ihålig extruderad profil, vilket även framgår av processchemat. Denna alternativa framställningsprocess för medar 3' är i processchemat markerad med streckade linjer. Därmed kan steget då meden 3' vacumformas av två stycken ämnen utgå, vilken i processchemat är placerad till höger om den alternativa processen. Det kan emellertid bli nödvändigt att bearbeta eller kalibrera medens 3' ytterdimensioner efter efterkrympningsfasen.

Dessutom är det möjligt att förse lastbäraren med friktionsbeläggning tidigare under framställningsförfarandet. Man kan exempelvis belägga de skivformiga ämnena 2 resp. de långsträckta profilämnena 3 redan efter extruderingen. Detta kan visa sig födelaktigt då vidhäftningen mellan friktionsbeläggning och de olika lastbärardelarna kommer att öka på grund av den följande bearbetningen.

Claims (11)

51É.É39,..,mm 10 PATENTKRAV

1. Förfarande för framställning av oarmerade lastbärare (1) av termoplast, vilket förfarande innefattar extrudering, vakuumformning och/eller formblåsning av ett termoplastiskt material såsom polyeten, polypropen eller polybuten kännetecknat avatt; a, i) skivformiga ämnen (2) framställs medelst en extruder, vilka skivformiga ämnen (2) efter framställning tillåts svalna och efterkrympa likformigt, lämpligtvis genom att mellanlagras i 6 - 48 h, samt att, a, ii) långsträckta profilämnen (3) med huvudsakligen rektangulärt eller polygont tvärsnitt framställs medelst en extruder, vilka profilämnen (3) efter framställning tillåts svalna och efterkrympa likformigt, lämpligtvis genom att mellanlagras i 6 - 48 h, varefter, b, i) en övre lastdäcksdel (11) framställs genom att två stycken, likformigt efterkrympta, av de skivformiga ämnena (2) efter upphettning formas i ett första formverktyg innefattande en första och en andra formverktygshalva, vilka formverktygshalvor innehåller vardera en fomgivande hålighet, vilka båda formgivande håligheter tillsammans utgör en negativ avformning av en övre lastdäcksdel (11) till en lastbärare (1), varvid formverktygs- halvorna placeras så att ett mellanrum bildas mellan dem och att de formgivande hålrummen är riktade mot varandra, varvid de två skivformiga upphettade ämnena (2) placeras i mellanrummet mellan formverktygshalvorna varpå de var för sig formas mot var sin formgivande hålighet under inverkan av vakuum och/eller tryck varefter de båda formverktygshalvorna pressas samman medan termoplasten fortfarande är het så att de två ämnena (2) svetsas samman och bildar en ihålig enhet, varvid termoplasten tillåts svalna åtminstone något innan formverktyget öppnas, den övre lastdäcksdelen (11) tas ut och processen kan upprepas, samt att, b, ii) en undre lastdäcksdel (12) framställs genom att ytterligare två stycken, likaså likformigt krympta, av de skivformiga ämnena (2) efter upphettning formas i ett andra formverktyg innefattande en första och en andra formverktygshalva, vilka formveiktygshalvor innehåller vardera en fomgivande hålighet, vilka bådaiformgivande håligheter tillsammans utgör en negativ avformning av en nedre lastdäcksdel (12) till en lastbärare (1), varvid de två skivformiga upphettade ämnena (2) placeras, formas, sammansvetsas och tas ut på ett liknande sätt som vid framställningen av den övre lastdäcksdelen (11), samt eventuellt att, b, iii)en med (3') framställs genom att två stycken av de långsträckta profilämnena (3) efter upphettning formas i ett tredje formverktyg 515 539 ll innefattande en första och en andra formverktygshalva, vilka formverktygshalvor innehåller vardera en fomgivande hålighet, vilka båda formgivande håligheter tillsammans utgör en negativ avformning av en med (3') till en lastbärare (1), varvid de två långsträckta upphettade profilämnena (3) placeras, formas, sammansvetsas och tas ut på ett liknande sätt som vid framställningen av lastdäcksdelarna (ll resp. 12), varefter, c) den övre och den undre lastdäcksdelen (ll resp. 12) samt eventuellt meden (3'), efter att ha tagits ut ur formverktyget, tillåts svalna och efterkrympa likformigt, lämpligtvis genom att mellanlagras i 6 - 24 h, varefter, d) ett antal sammanfogningsytor (10) på den övre lastdäcksdelens (11) undersida, på den undre lastdäcksdelens (12) översida och undersida samt på ovansidan av två eller tre profilämnen (3), alternativt två eller tre medar (3'), vilka, i ett eller flera steg, upphettas med hjälp av infravärme, laser eller genom att pressas mot en upphettad svetskärna varefter de olika delarna, i ett eller flera steg, pressas samman så att den smälta termoplasten i de undre sammanfogningsytorna (10) på den övre lastdäcksdelen (l 1) och de övre sammanfogningsytorna (10) på den undre lastdäcksdelen (12) resp. de undre sammafogningsytorna (10) på den undre lastdäcksdelen (12) och profilernas (3) sammanfogningsytor (10), väller eller smälter samman, varvid termoplasten i sammanfogningsytorna (10) tillåts svalna och stelna åtminstone delvis innan sammanpressingen avslutas, varvid en sammanfogad, oarmerad lastbärare (1) av termoplast åstadkommits, samt att, e) förutbestämda ytor på lastbäraren (1), efter extrudering av de skiv- resp. profilformiga ämnena (2 resp. 3) eller efter sammanfogning, beläggs med ett friktionshöjande material genom att de ytor som skall beläggas förbehandlas genom flammning eller coronabehandling varvid ytan sprutbeläggs eller sputtras med det friktionshöjande materialet, vilket friktionshöjande material exempelvis innefattar etylvínylacetat eller kombinationen polyureaprepolymer och diisocyanat.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att termoplasten utgörs av en polymer med en medelmolekylvikt i området 200'0OO - 2'000'000 företrädesvis större än 300'000. 515 539 12

3. Förfarande enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att lastdäcksdelarna (ll resp 12) är försedda med huvudsakligen vertikala ytor och huvudsakligen horisontella ytor, varvid sammanfogningsytorna (10) är placerade på horisontella ytor och att vertikala ytor är arrangerade i omedelbar anslutning till, eller kringgärdar sagda sammanfogningsytor (10).

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att sammanfogningsytorna (10) har en godstjocklek som är större än godstjockleken i de partier som är placerade i omedelbar anslutning till sammanfogningsytorna (10).

5. Förfarande enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n at av att profilämnena (3), vilka i den färdiga lastbäraren (1) utgör medar (3'), är massiva samt att dessa profilämnen (3) efter kylning och efterkrympning, men före sammanfogning, bearbetas till önskad dimension, varvid oönskad tvärskevning i den färdiga meden (3') kan undvikas.

6. Förfarande enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t av att profilämnena (3), vilka i den färdiga lastbäraren (1) utgör medar (3'), är ihåliga extruderade profiler samt att dessa profilämnen (3), företrädesvis efter kylning och efterkrympning samt eventuellt före sammanfogning, försluts i sina båda ändar medelst pluggar eller genom att termoformas.

7. Förfarande enligt något av kraven 1 - 4, k ä n n e t e c k n a t av att den övre lastdäcksdelen (ll) och den undre lastdäcksdelen (12) vardera utgöres av övre skikt (l1' resp. l2') och undre skikt (1 l" resp. l2"), vilka övre skikt (1 1' resp. l2') sammanbindes med sina respektive undre skikt (ll" resp. 12") via distanssektioner (1 l"' resp. l2"') vilka distanssektioner (l1"' resp. l2"') utgör en del av respektive skikt (ll', 1l" resp. l2', 12") och formas i samband med formningen av de respektive skikten (1 l', ll" resp. l2', l2").

8. Förfarande enligt något av kraven l - 4, k ä n n e t e c k n a t av att meden (3') utgöres av ett övre skikt och undre skikt, vilket övre skikt sammanbindes med det undre skiktet via distanssektioner vilka distanssektioner utgör en del av endera eller båda skikten och formas i samband med formningen av de respektive skikten.

9. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att friktionsbeläggningen utföres efter det att lastbärarens olika delar sammanfogats till en helhet, varvid de delar som belägges år; hela, eller delar av ovansidan av den övre lastdäcksdelen (ll), hela, eller delar av undersidan av profilerna (3) samt speciellt utvalda partier av den undre lastdäcksdelens (12) undersida.

10.

11. 515 539 13 Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att de skivformiga ämnena (2) orienteras så att extruderingsriktningen sammanfaller i de skikt som utgör den övre och den undre lastdäcksdelen (11 resp. 12). Förfarande enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att de skivformiga ämnena och proñlerna (3) orienteras så att extruderingsriktningen sammanfaller i de olika delar som lastbäraren (1) består av.