SE515274C2 - Paketväljare för telekommunikationsanläggning - Google Patents

Description

515 274 oktetter upptages utav en s.k. informationsdel.

TEKNIKENS TIDIGARE STÅNDPUNKT Väljarutrustningar, i form av paketväljare, av ovan angiven generell beskaffenhet, är tidigare kända i ett flertal olika utföringsexempel.

Det är således känt att inom paketväljare, för dess styrning och funktion, utnyttja den virtuella destinationsadressen i datacellen. För detta ändamål krävs en tabellslagning i ett aktuellt minne, varje gång en information om den önskade destinationsadressen krävs för nämnda styrning via styrorga- net.

En sådan tabellslagning kräver som regel ett fastställande av adressinformationen i datacellens huvud och företrädesvis med hjälp utav en, styrorganet tillordnad, processor, en trans- ponering av adressinformationen till en processor- och syste- manpassad adressinformation och därefter en styrning av funk- tionerna inom väljarutrustningen med hjälp utav den processo- ranpassade adressinformationen.

Det har också anvisats paketväljare uppbyggda på ett ATM sys- tem (Asyncronous Transfer Mode), inom vilket föreliggande uppfinning får en speciellt lämplig tillämpning.

Till teknikens tidigare ståndpunkt hör även innehållet i föl- jande patentpublikationer.

US-A-5,l30,984 Denna patentpublikation anvisar utnyttjandet utav en paket- väljare, erbjudande en hög feltolerans, speciellt anpassad för ett ATM-system. 515 274 I nämnda publikation anvisas att varje ATM-cell har ett huvud, innefattande ett bitfält representativt för en vir- tuell kanalidentifierare (VCI).

Detta fält (VCI-fältet), för varje inkommande cell, översät- tes till ett nytt VCI-fält och adderas till den standardise- rade ATM-cellen, som ett 13 extra bitars huvud (120).

Dessa extra bitar är anpassade så att de enbart utnyttjas växelinternt och enbart som en adressinformation till en ut- gående port för en genomkoppling och val av kopplingsväg.

Noteras bör vidare att dessa extra bitar adderas till varje cell innan de passerar genom kopplingsnätet och avlägsnas innan cellen föres vidare ur kopplingsnätet.

I figur 1 i nämnda publikation anvisas att dessa extra bitar (120) är grupperade i två olika fält; ett första fält (H,123), med de fem mest signifikanta bitarna, avsedda att utpeka en fysisk adress (1 av 32) gällande en specifik ut- gângsport, tillhörig en utgångsmodul till vilken cellen är destinerad, föregående av ett andra fält (L, 127) med de åtta minst signifikanta bitarna, avsedda att utpeka en fysisk adress (1 av 128) gällande en specifik utgångsmodul, till vilken cellen är destinerad.

EP-Al-482 550.

I nämnda patentpublikation omhandlas företrädesvis en virtu- ell kanalomvandlare, och som systemrelaterat kan omvandla en virtuell kopplingsvägsidentifiering och en virtuell kanal- identifiering, såsom i en 28-bitars ram, adderad till "header"-fältet för en inkommande ATM-cell. 515 274 REDoGöRELsE FÖR FÖRELIGGANDE UPPFINNING TEKNISKT PROBLEM Under beaktande utav telekommunikationsanläggningar, av tidi- gare känd typ, och då speciellt sådana telekommunikationsan- läggningar av inledningsvis angivet slag med paketväljare, torde det få anses vara ett tekniskt problem att med förhål- landevis enkla åtgärder kunna skapa förutsättningar för att dels reducera maskinvaran dels förenkla erforderligt signale- ringsförfarande inom väljarutrustningen, speciellt vid ini- tierandet utav och genomförandet utav en uppkoppling utav en förbindelse genom väljaren.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna komma till den insikten att, då det inom väljarutrustningen krävs ett fler- faldigt nyttjande utav den information som är knuten till den virtuella destinationsadressen, ingående i den inkommande datacellens huvud, en förenkling av uppkopplingsförfarandet kommer att kunna ske om det inom väljarutrustningen och för särskiljande av olika förbindelser utnyttjas en annan in- formation, som bl.a. bygger på att transponera den virtuella destinationsadressen i datacellens huvud till en kod eller information, anpassad till den aktuella väljarutrustningen, Det är även ett tekniskt problem att kunna inse de fördelar som ligger i att låta den till aktuell väljarutrustnings styrorgan och styrsystem transponerade koden eller informa- tionen få uppträda som en extra, separat, information, adde- rad till eller relaterad till den inkommande datacellen och föregående datacells huvud.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna skapa sådana förutsättningar inom en väljarutrustning att man kan undvika en tidskrävande repeterande och intern tabellslagning, med utnyttjande utav styrorganets processor, varje gång datacel- lens virtuella destinationsadress (dirigeringsinformation och/eller adressinformation) krävs för en styrning av i väl 515 274 5 jarutrustningen ingående organ och funktioner.

Det är vidare ett tekniskt problem att kunna inse de fördelar som är att förvänta genom att till en inkommande datacell tillföra en, enbart inom väljarutrustningen utnyttjbar, extra information, i form av en extra bitkonfiguration, som elimi- nerar repeterad tolkning av den inkommande datacellens in- formation i huvudet vid utförandet utav erforderliga funk- tioner i väljarutrustningen, och att inse att nämnda informa- tion eller extra bitkonfiguration skall avlägsnas från data- cellen vid nämnda andra väljarport, varvid datacellerna på utgående länkar får samma standardiserande format och samma informationsinnehàll som på ingående länkar.

Därtill ligger det ett tekniskt problem i att kunna inse att inom ramen för en förenklad styrning av funktionerna inom aktuell väljarutrustning krävs inte all information buren av datacellens huvud, utan endast utvalda delar därav.

Det är en teknisk insikt att kunna skapa sådana förutsätt- ningar att en, huvuddelen tillhörig, delinformation skall kunna få vara outnyttjad vid bildandet utav den extra bit- konfigurationen, såsom de s.k. PT-cellerna (Payload Type).

Det måste också få anses vara ett tekniskt problem att kunna inse de fördelar som är förknippade med att i varje utnyttjad första väljarport så skall inkommande dataceller lagras i ett buffertminne, för att där utvärdera datacellens adressinfor- mation och skilja på olika typer av dataceller, så att en första typ av dataceller, bärande en signaleringsinformation i datacellens huvud, påkallar samverkan med processorn och/- eller styrorganet, som i beroende av bitkonfigurationen i in- formationsdelen utvärderar lämplig genomkoppling och val av kanalnummer samt i beroende därav låta alstra en lämplig bit- konfiguration för nämnda extra bitar, medan en andra typ av dataceller, bärande en av kanalnumret beroende information i datacellens huvud, tilldelas nämnda extra bitkonfiguration. 515 274 Det måste därjämte få anses vara ett tekniskt problem att kunna inse betydelsen utav att endast en gång (eller ett fåtal gånger) låta en inkommande datacells dirigerings- eller adressinformation i dess huvud vara utvärderbar av styrorga- net, för att bilda nämnda extra bitar, med en bitkonfigu- ration direkt anpassad till väljarutrustningens styrsystem och systemets status och svarande mot aktuell dirigerings- eller adresseringsinformationen i datacellen och att efter- följande dataceller, med en av styrorganet tilldelad dirige- rings- eller adressinformation, kan i inkommande väljarport tilldelas nämnda extra bitkonfiguration, utan beräkning i styrorganet.

Det är även ett tekniskt problem att kunna inse betydelsen utav och fördelarna förknippade med att låta tilldela nämnda extra bitar en sådan speciell bitkonfiguration, att den direkt svarar mot en aktuell celltyp och/eller en begärd överföringskvalité.

Det måste få anses vara ett alldeles speciellt tekniskt pro- blem att kunna inse de fördelar som är förknippade med att låta den av styrorganet alstrade ytterligare informationen, i form av en extra bitkonfiguration, få vara beroende bl.a. av uppträdande VPI/VCI-information (Virtual Path Identifier, Virtual Channel Identifier) i datacellens huvud.

Uppfinningen får en speciellt lämplig tillämpning när pa- ketväljaren är av ATM-typ.

LösNINGEN För att lösa ett eller flera av ovan angivna tekniska problem utgår nu föreliggande uppfinning ifrån en, i en tidigare känd telekommunikationsanläggning ingående, väljarutrustning, av den typ som går under beteckningen "paketväljare", varvid till nämnda utrustning är anslutna, via första väljarportar, 515 274 ett antal inkommande länkar och, via andra väljarportar, ett antal utgående länkar och i nämnda väljarutrustning förefinns erforderliga styrorgan och kopplingsorgan för att sammankopp- la inkommande länk med utpekad utgående länk, där nämnda ut- pekning av utgående länk är bl.a. initierad utav på en inkom- mande länk uppträdande signaler, i form av en eller flera dataceller.

I nämnda första väljarport tillföres till nämnda datacell en ytterligare information i form av extra bitar, tilldelade en adressrelaterad konfiguration beroende på uppträdande adress- information i dataceller, varvid nämnda extra bitar avlägsnas vid nämnda andra väljarpart.

För att kunna erbjuda en lösning på ett eller flera av de uppställda tekniska problemen anvisas att nämnda extra bitar jämväl omfattar ett antal bitpositioner representativa för en kategoriidentifiering av en uppträdande datacell och/eller att nämnda extra bitar jämväl omfattar ett antal bitpositio- ner representativa för en funktionsidentifiering av en upp- trädande datacell.

Som föreslagna utföringsformer, fallande inom ramen för före- liggande uppfinning anvisas vidare att en inkommande data- cells kategori- och/eller funktionsinformation är utvärderbar genom en tabellslagning i ett minne.

Nämnda extra bitar kan även uppvisa en bitkonfiguration sva- rande mot aktuell celltyp och/eller överföringskvalité.

Enbart nämnda extra bitar är nu användbara och utnyttjbara för att vid datacellens passage genom väljarutrustningen kunna styra olika funktioner i nämnda väljarutrustning.

Nämnda extra bitar kan med fördel tilldelas en bitkonfigura- tion som gör att de blir utnyttjbara för en redundanstermi 515 274 nering och/eller särskilja dataceller och/eller acceptera eller kasta en aktuell datacell och/eller skilja på olika förbindelser.

Skulle kopplingsorganen vara uppbyggda av två väljaruppsätt- ningar, två väljarplan, kan nämnda extra bitar vara utnyttj- bara för att styra; a) terminering via en specificerad algoritm, b) att dataceller når avsedd destination via plan B, c) att dataceller når avsedd destination via plan A, d) att dataceller från båda planen når avsedd destination.

Vidare anvisas att den ytterligare informationen bildas bl.a. av uppträdande VPI/VCI-information i datacellen.

FÖRDELAR De fördelar som främst kan få anses vara kännetecknande för en väljarutrustning, i enlighet med föreliggande uppfinning, är att härigenom har det skapats förutsättningar för att vid handhavandet utav inkommande dataceller kunna reducera erfor- derlig maskinvara inom väljarutrustningen. Detta kan ske genom att förenkla det interna signaleringsförfarandet inom väljarutrustningen genom ett införande utav en extra informa- tion, såsom en extra bitkonfiguration, användbar enbart inom väljarutrustningen och låta ett antal bitpositioner få repre- sentera en kategori-identifiering och/eller en funktions- identifiering.

Denna förenkling bygger på att initiellt utvärdera uppträdan- de dirigerings- och adressinformation i datacellens huvud och i beroende därav transponera denna information till en ytter 515 274 9 ligare, till väljarutrustningen styrning och funktion anpas- sad, information.

Nämnda extra bitar skall avlägsnas vid utgående väljarport, så att inkommande dataceller och utgående dataceller, vad avser väljarutrustningen, uppvisar standardiserade format.

Det som främst kan få anses vara kännetecknande för en, i en telekommunikationsanläggning ingående, väljarutrustning framgår ifrån patentkravets 1 kännetecknande del.

KORT FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform, uppvisande de med föreliggande uppfinning förknippade signifikativa egenheter- na, skall nu närmare beskrivas och àskådligöras med en hän- visning till bifogad ritning där: figur 1 visar en mycket stark generalisering av en, i en telekommunikationsanläggning in- gående, väljarutrustning i form av en ATM-väljare, figur 2 visar i princip ett införande utav en ext- ra bitkonfiguration vid ingången till väl- jarutrustningen och ett borttagande utav denna bitkonfiguration vid utgången för väljarutrustningen, figur 3 visar i princip en aktuell tabellslagning, som krävs för att fastställa en bitkonfi- guration som svarar mot datacellens huvud 515 274 10 och en tillförsel av nämnda extra bitar, med en bitkonfiguration som är direkt an- passad för att enklare kunna styra erfor- derlig funktion inom väljarutrustningen, figur 4 visar ett exempel på en standardiserad bitkonfiguration för en datacells huvud och ett exempel på en, för uppfinningen signifikativ, extra bitkonfiguration och figur 5 visar i stark förenkling och i blocksche- maform de medel som krävs för att kunna exemplifiera en möjlighet att utvärdera bitkonfigurationen hos nämnda, i datacel- lens huvud ingående, bitar och alstrandet av nämnda extra bitar.

BESKRIVNING ÖVER NU FöREsLAGEN UTFöRINGsFoRM Med en hänvisning till figur l visas där i en stark förenk- ling en, i en telekommunikationsanläggning l ingående, väl- jarutrustning 2, av den typ som går under beteckningen ATM-väljare.

ATM-tekniken är tidigare känd, varför en noggrannare beskriv- ning över denna teknik utelämnas i förenklande syfte.

Till nämnda väljarutrustning 2 är anslutna, via första väl- jarportar 3, ett antal inkommande länkar 4 och, via andra väljarportar 5, ett antal utgående länkar 6.

I nämnda väljarutrustning 2 förefinns erforderliga styrorgan 10, med inbyggd eller separat orienterad processor, och kopp- lingsorgan ll för att sammankoppla en länk 4 med en utpekad utgående länk 6, där nämnda utpekning av den utgående länken 6 är initierad utav på den inkommande länken 4 uppträdande signaler, i form av en eller flera dataceller. 515 274 ll En sådan tänkt sammankoppling och de grundläggande förutsätt- ningarna härför kommer att beskrivas i det efterföljande.

Dessa dataceller 30 har en CCITT-standard, med 5 oktetter i ett huvud, innehållande en virtuell destinationsadress, och 48 oktetter i en informationsdel, innehållande själva in- formationen.

Uppfinningen bygger på den insikten att informationsinnehål- let i och fördelningen av bitkonfiguration inom datacellens huvud icke är anpassade att enkelt tjäna som ett direkt styr- medel för väljarutrustningen. Härför krävs ett till väljarut- rustningens styrsystem anpassat informationsinnehåll och bitkonfiguration.

Uppfinningen bygger generellt på att i nämnda första väl- jarport skall tillföras, till nämnda datacell, en ytterligare information, i form av en extra bitkonfiguration, och att dessa extra bitar är tilldelade en konfiguration, bl.a. be- roende på uppträdande adressinformation i datacellens huvud, som gör att dessa extra bitar utnyttjas enbart internt i väl- jarutrustningen (istället för bitkonfigurationen i datacel- lens huvud), för att styra valda funktioner. Nämnda extra bitar skall avlägsnas vid nämnda andra väljarport 5.

Detta innebär att datacellerna, när de passerar igenom väl- jarutrustningen, har ett tillfört informationsinnehåll, som inte bara är direkt anpassat till väljarutrustningens funk- tioner utan dessutom är anpassat till den virtuella adressin- formationen i datacellens huvud och väljarutrustningens momentana status, och därmed underlättas funktionsinitiering- en och -styrningen i väljarutrustningen, utan att vid varje funktionsinitiering, som kräver adressinformation, behöva tolka denna specifika adressinformation som den inkommande datacellen bär inom sitt huvud, samtidigt som standardiserade förutsättningar är uppfyllda, nämligen att inkommande data 515 274 12 celler och utgående dataceller, i förhållande till väljarut- rustningen, har standardiserat format.

Detta visas i figurerna 2 och 3 schematiskt, i det att nämnda extra bitar 3l tillföres datacellen 30, med ett huvud 32 och en informationsdel 33, och bildar en intern datacell 30', ut- gående ifrån den första väljarporten 3.

Figur 2 visar ävenledes att kopplingsorganen ll är dubblerade med två väljaruppsättningar, betecknade A- och B-väljarplan, och att normalt endast ett plan väljes för erforderlig genom- koppling. Även om säkerheten blir hög med hjälp av två väljarplan bör noteras att den blir än högre med flera än två väljarplan.

Kan en lägre säkerhet accepteras krävs enbart ett väljarplan.

Figur 2 illustrerar även att inom väljarporten 5 förefinns medel 5a och 5b för att kontrollera datacellernas kvalité.

Dessa medel, som i princip är tidigare kända, är i förenk- lande syfte inte närmare beskrivna, kan anpassas för att göra valda beräkningar efter en given algoritm, kan styras av uppträdande bitkonfigurationer i datacellerna eller på annat sätt fastställa momentan kvalité och påverka en väljare 5c att välja ett eller båda av väljarplanen A eller B.

En enhet 5d är efterkopplad väljaren 5c och anordnad att av- lägsna den extra bitkonfigurationen 31.

Med hänvisning till figur 3 visas där i en stark förenkling hur varje inkommande datacell 30, med avseende på informa- tionsinnehållet i huvudet 32, utvärderas i en inkommande länk 3.

Här förutsättes att i ett minne 12 är infört och lagrat, 515 274 13 tidigare av processorn i styrorganet 10 beräknade, extra bit- konfigurationer, i beroende av tidigare inkomna dataceller med en entydig virtuell adressangivelse, vilket närmare skall beskrivas i det efterföljande.

Informationsinnehållet i huvudet 32 utvärderas vad avser adressen och dess innehåll tabellslås i nämnda minne 12.

Denna tabell ger då motsvarande signifikativa extra bitkon- figurationer, anpassade för en styrning av funktionerna i väljarutrustningen, och dessa extra bitar 31 lägges före huvudet 32. Härvid bildas en längre intern datacell 30' än den standardiserade datacellen 30.

I figur 4 avses att visa ett exempel på hur bitpositionerna kan fördela sig inom ett område 31, gällande för de extra bitarna, och inom ett område 32, gällande för datacellens huvud.

Positionerna 3la representerar RI (Routing Information), positionerna 3lb representerar SEQ (Cell Sequence Number), positionen 31c representerar MCI (Multi Cast Indication), positionerna 3ld representerade ICLP (Implicit Cell Loss Priority), positionen 3le representerar IDP (Implicit Delay Priority), positionerna 3lf representerar CID (Cell Identifi- er), positionerna 3lg representerar PLS (Plane Select), posi- tionerna 3lh representerar OAM (Operation and Maintenance) och positionen 31i representerar AM (Address Mode).

Positionerna 32a representerar VPI (Virtual Path Identifier), positionerna 32b representerar VCI (Virtual Channel Identifi- er), positionerna 32c representerar PT (Payload Type) och positionen 32d representerar CLP (Cell Loss Priority).

Speciellt avkännes informationsinnehållet i bitpositionerna 32a och 32b och dessa transponeras över av styrorganet eller minnet för att införas i positionerna 3ld, 31e, 3lf och 3lg. 515 274 14 En sådan, med en extra bitkonfiguration kompletterad, data- cell 30' passerar nu genom väljarutrustningen ll och endast de alstrade extra bitarna 31 utnyttjas för en erforderlig styrning av funktionerna. Bitarna 31 kan med fördel innehålla information om den aktuella cellens typ och om begärd över- föringskvalitet.

Informationen i huvudet 32 utnyttjas icke väljarinternt utan den bitinformationen får passera helt outnyttjad genom väl- jarutrustningen.

Med hänvisning till figur 5 visas principiellt och starkt schematiskt en bland flera möjliga sammankopplingar inuti väljarutrustningen.

Om det antages att en anropande abonnent A önskar komma i förbindelse med en anropad abonnent B uppträder på länken 4 en datacell 30", med bl.a. en adresseringsdel (huvud) och en informationsdel. Adresseringsdelen påkallar sammankoppling med styrorganets 10 processor medan informationsdelen anger önskemålet att erhålla en förbindelse till abonnent B.

Denna av A-abonnenten alstrade datacellen 30" bär en signa- leringsinformation i huvudet och kräver därigenom ett direkt tillträde till styrorganets 10 processor.

Därvid sammankopplas ingående väljarport 3 genom kopplingsor- ganen ll med processorn i styrorganet 10.

Processorn kommer nu att med ledning av innehållet i denna datacell, speciellt även inom informationsdelen (Payload), låta beräkna, bearbeta och analysera bl. a. en lämplig kopp- lingsväg lla mellan abonnenten A och abonnenten B samt till- delar uppkopplingen ett kanalnummer.

Vidare utvärderas en för detta kanalnummer "x" gällande extra 515 274 15 bitkonfiguration 31.

Kortfattat kan man säga att valt kanalnummer "x" överföres till A-abonnenten, som kan påbörja sändningen över den till- delade kanalen "x" medan utvärderad extra bitkonfiguration för kanal "x" lagras i minnet 12.

Via en intern signalering 10a, genom kopplingsorganen ll, matas nu den extra bitkonfigurationen till väljarportarna 3 och ett RAM-minne 12 och belägger där ett kanalnummer "x".

Därigenom har A-abonnenten erhållit klarsignal och datacel- lerna därifrån blir alla tilldelade kanalnumret "x" förutom all annan information.

Vid slutet av samtalet uppträder en ny datacell som bär en signaleringsinformation och processorn erhåller meddelande om, via informationsdelen, att nedkoppling skall ske.

Nedkopplingssignal rensar minnet 12 från kanalnummer "x" och därtill hörande extra bitkonfiguration.

Väljarutrustningens styrorgan 10 tolkar således den av data- cellen 30" angivna adressinformationen och informationsdelen och medelst en intern bearbetning utpekas en ledig förbindel- se lla genom kopplingsorganen 11 till en ledig utgående väl- jarport 5 och länken 6.

För varje efterföljande datacell, med samma kanalnummer "x", kommer minnet 12 att addera dessa extra bitar 31, när den datacellen avancerat till den sist angivna positionen i buf- fertregistret och styrenheten 10 är helt bortkopplad från denna funktion.

Speciellt anvisas möjligheten att utvärdera informationsinne- hållet i bitpositionerna VPI/VCI för att via minnet 12 erhål 515 274 16 la motsvarande extra bitkonfiguration.

Nämnda extra bitar skall med fördel även kunna väljas så att de representerar följande kriteria och/eller funktioner: Skilja mellan olika typer av dataceller; a) tomceller b) genomkopplingsceller c) testceller d) metasignaleringsceller; signalering internt i väl- jaren vid start och áterstart e) signaleringsceller, för väljarintern användning f) trafikceller g) felaktiga testceller.

Skilja på dataceller representerande olika krav på redundans- terminering.

Exempel härpå är att välja Af eller B-plan i en två-plans- väljare eller välja båda planen.

Skilja på dataceller representerande olika överföringskvali- té.

Exempel härpá är att skilja på förbindelser med olika cell- fördröjningsprioritet eller skilja på förbindelser med olika cellförlustprioritet.

För en normal väljarfunktion krävs ett flertal typer av data- celler och förutom de vanliga datacellerna, som inkommer från användaren, kan väljaren själv generera ett antal typer av dataceller.

Vidare kommer ett flertal funktioner i väljaren att ha behov av att behandla datacellerna olika, beroende på vilken typ de 515 274 17 kan anses tillhöra.

Vid uppkopplingstillfället, som tidigare schematiskt beskri- vits, kan väljarutrustningen komma överens med abonnenten eller användaren om en vald överföringskvalité och innan trafik kopplas på meddelar en överordnad processor berörda väljarportar vilka extra bitar och vilken konfiguration som skall gälla för aktuell förbindelse.

Minnet 12 skall innehålla samtliga specifika bitar som skall tillföras datacellen 30 och tolkningen av dessa bitar har bestämts i förväg, såväl som den exakta positionen av dessa bitar i förhållande till varandra.

Bitar som tillföres en datacell i form av en ATM-cell kan för olika syften och användningsområden binärkodas för att minska antalet tillförda bitar. Exempel på en sådan kodning skulle kunna vara bitar som indikerar olika celltyper: Bitar: Celltyp 0,0,0: Tomceller 0,0,l: Testceller 0,l,O: Metasignaleringsceller 0,l,l: Trafikceller l,0,0: Signaleringscell(väljarintern) l,O,l: Genomkopplingsceller l,l,0: Felaktiga testceller. (Genereras för att upptäcka fel i maskin- varan).

Finns inget behov av att begränsa antalet tillförda bitar kan givetvis även respektive celltyp tilldelas en egen bit. Meta- signalerings- och signaleringscellerna internt i väljaren får inte förväxlas med snarlika celler på accesslänkarna 4. 515 274 18 När det gäller att skilja mellan olika typer av dataceller kan nämnas att en redundanstermineringsfunktion avser främst att utvälja det väljarplan som erbjuder bästa signal- och meddelandeöverföring.

Tomceller sänds över de väljarinterna gränssnitten för att upprätthålla cellsynkroniseringen. Dessa celler genereras av sändande enhet och tas bort av mottagande enhet. Den funktion som ska ta bort tomceller behöver inte ge sig i kast med att tyda cellernas VPI/VCI information, för att upptäcka tomcel- ler. En enkel kontroll på den eller de bitar som indikerar celltyp räcker för att veta om aktuell cell är en tomcell eller inte.

Genomkopplingsceller avser att testa den väg genom maskinva- ran som ställts upp vid uppkoppling.

Testceller genereras inom väljaren och används för att hante- ra underhållet av väljaren. Genom att sända testceller i vissa specificerade testloopar kan väljarutrustningen säker- ställa att maskinvaran fungerar tillfredsställande. Test- loopar kan även underlätta lokalisering av fel.

Metasignalerings- och signaleringsceller används för signale- ring på integrerade styrvägar inom en väljare. Metasignale- ringssceller skiljer sig från signaleringsceller genom att dessa celler kan ta sig fram till avsedd destination, även när väljaren är konfigurerad. Metasignaleringsceller måste därför särbehandlas av ett antal funktioner.

Metasignaleringscellerna avser speciellt en intern signale- ring inom väljarutrustningen vid start och återstart.

Med felaktiga testceller menas sådana dataceller som medvetet tillförts ett fel och där detta fel skall generera ett på förhand bestämt resultat, om väljarutrustningen fungerar 515 274 /9 planenligt. Överföringskvalitén kan med fördel väljas för varje signal- eller meddelandeöverföring.

ATM-väljare kan utrustas med ett eller flera redundanta väl- jarplan, för att på så sätt öka väljarens tillförlitlighet.

Vid ihoptagningspunkten av cellströmmarna från väljarplanen sker en terminering av väljarens redundans.

En specificerad algoritm kan då välja celler från det plan som verkar upprätthålla bästa kvalité.

För vissa typer av celler kan det vara önskvärt att kunna be- stämma i förväg vilket väljarplan som cellen skall passera över. Genom att tillföra cellerna ett antal planvalsbitar kan dessa celler särbehandlas vid redundanstermineringen. (Jämför 5a och 5b samt 5c i figur 2.) En tänkbar kodning av ett antal planvalsbitar i en ATM-väl- jare uppbyggd av två väljarplan visas nedan.

Planvalsbitar; Valt plan. 0,0:Terminering via en specificerad algoritm O,l:Celler från plan B når avsedd destination l,O:Celler från plan A når avsedd destination l,l:Celler från båda planen når avsedd destination.

ATM-väljaren kommer att dirigera ett stort antal olika typer av förbindelser. Dessa förbindelser kan ha helt olika krav på överföringskvalité. I det här fallet avses med överförings- kvalité sannolikheten att förlora celler och fördröjning genom transportnätet. För att olika förbindelser skall kunna erbjudas olika överföringskvalitéer har CCITT föreslagit ett antal prioritetsklasser (Quality of Services). 515 274 20 För att funktioner inne i själva väljarkärnan inte ska behöva utrustas med ett minne innehållande prioritetsklass för varje VPI/VCI information, kan ett antal bitar tillföras cellerna på väljarens ingång. Dessa bitar indikerar implicita priori- tetsklasser, antingen cellförlustprioritet (Cell Loss Priori- ty) eller cellfördröjningsprioritet (Cell Delay Priority).

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exempel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikatio- ner inom ramen för uppfinningstanken illustrerad i efterfölj- ande patentkrav.

Claims (11)

515 274 21 PATENTKRAV

1. I en telekommunikationsanläggning (1) ingående väljarut- rustning (2), av den typ som går under beteckningen paketväl- jare, varvid till nämnda utrustning (2) är anslutna, via för- sta väljarportar (3), ett antal inkommande länkar (4) och, via andra väljarportar (5), ett antal utgående länkar (6) och i nämnda väljarutrustning (2) förefinns erforderliga styror- gan (10) och kopplingsorgan (ll) för att sammankoppla inkom- mande länk (4) med utpekad utgående länk (6), där nämnda ut- pekning av utgående länk (6) är initierad utav på en inkom- mande länk (4) uppträdande signaler, i form av en eller flera dataceller (30), varvid i nämnda första väljarport (3) till- föres till nämnda datacell (30) en ytterligare information i form av extra bitar (31), tilldelade en adressrelaterad kon- figuration (31a), beroende på uppträdande adressinformation (32) i datacellen (30), varvid nämnda extra bitar (31) av- lägsnas vid nämnda andra väljarport (5), k ä n n e t e c k - n a d därav, att nämnda extra bitar jämväl omfattar ett antal bitpositioner (3lf) representativa för en kategori- identifiering av en uppträdande datacell (30) och/eller att nämnda extra bitar jämväl omfattar ett antal bitpositioner (3lg) representativa för en funktions-identifiering av en uppträdande datacell (30).

2. Utrustning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en inkommande datacells (30) kategori- och/eller funktionsinformation (32) är utvärderbar genom en tabellslag- ning i ett minne (12).

3. Utrustning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda extra bitar (31) jämväl uppvisar en bitkonfiguration (3ld,3le) svarande mot aktuell celltyp (3lf) och aktuell överföringskvalité (3ld,3le). 515 274 22

4. Utrustning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k- n a d därav, att nämnda extra bitar (31) är utnyttjbara för att styra olika funktioner i väljaren (3lg,3le,3ld,3lf).

5. Utrustning enligt patentkravet 1 eller 4, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda extra bitar (31) jämväl är med en vald konfiguration utnyttjbara för en redundanstermi- neringsfunktion (3lg).

6. Utrustning enligt patentkravet 1 eller 4, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda extra bitar (3lf) är ut- nyttjbara för att via en vald konfiguration särskilja speci- ella dataceller, såsom tomceller, genomkopplingsceller, test- celler, metasignaleringsceller, signaleringsceller, trafik- celler och/eller felaktiga testceller.

7. Utrustning enligt patentkravet 1 eller 4, k ä n n e - t e c k n a d därav, att nämnda extra bitar (3lg) är ut- nyttjbara för att indikera om en aktuell datacell skall tillåtas passera eller kastas, alternativt huruvida en redun- dansterminering skall utföras, efter en specificerad redun- danstermineringsalgoritm.

8. Utrustning enligt patentkravet l eller 4, k ä n n e - t e c k n a d därav, att vissa av nämnda extra bitar (3le) är utnyttjbara för att skilja på förbindelser med olika cell- fördröjningsprioritet och ytterligare ett antal av nämnda extra bitar (3ld) är utnyttjbara för att skilja på förbindel- ser med olika cellförlustprioritet.

9. Utrustning enligt patentkravet 1, med kopplingsorganen (ll) uppbyggda av två väljaruppsättningar, två väljarplan (A,B), k ä n n e t e c k n a d därav, att ett utvalt antal av nämnda extra bitar (3lg) är utnyttjbara via en vald kon- figuration för att styra; 515 274 23 a) terminering via en specificerad algoritm, b) att dataceller når avsedd destination via plan B, c) att dataceller når avsedd destination via plan A, d) att dataceller från båda planen når avsedd destination.

10. Utrustning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en ytterligare information (31) i form av extra bitar är styrd av en uppträdande VPI/VCI-information i resp. datacell.

11. Utrustning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att väljarutrustningen har formen av en paketväljare av ATM-typ.