SE514110C2 - Gaslås vid förbränningsanläggning med cirkulerande fluidiserad bädd - Google Patents

Description

"' vu: _ ,, I 7,. , I I lvnq 544.110 -2- i' Under hänvisning till den tidigare tekniken kan det dess- utom hänvisas till publikationen F.A. Zenz, "Fluidization and Fluid-Particle Systems", Pemm-Corp Publications, Vol.

II, Utdrag, 1989, sid 333-334. Denna skrift sysselsätter sig med en så kallad reaktor' med bubblande fluidiserad bädd, i vilken partikelseparatorn är placerad inuti reak- torkammaren och returledningen för fast material är verti- kal och koncentrisk med den förenade centrumaxeln hos reaktorkammaren och partikelseparatorn. Den nedre delen av returledningen innefattar en gaslàsanordning, vilken är speciellt beskriven på sid 334. Gaslåsanordningen inne- fattar' mekaniska rörliga. delar, och följaktligen är den ytterst svår att konstrueras under de fordrande förhållan- dena hos reaktorkammaren. Detta faktum resulterar natur- ligtvis även i att en gaslàsanordning av denna typ är mycket otillförlitlig till funktionen.

Med avseende på tidigare teknik hänvisas likaledes till US-patent nr 5,070,822 cxfli europapatentansökningspublika- tionen nr 440,552. En del andra förbättringar vid processer med cirkulerande massa är framförda i dessa tidigare skrifter, vilka kan appliceras även i en förbränningsenhet enligt föreliggande uppfinning om så är nödvändigt.

I korthet kan det pà grundval av kunskaperna enligt tidi- gare teknik fastslås att gaslåskonstruktioner hos lösning- arna enligt tidigare teknik har varit otillfredsställande med avseende på sin konstruktion samt sin funktion. Målet med föreliggande uppfinning är således att framtaga en förbränningsenhet med en gaslåskonstruktion som uppfyller kraven hos processen med cirkulerande massa och således att höja den tidigare tekniken inom området. Gaslåskonstruk- tionen hos en förbränningsenhet enligt uppfinningen används för att under vissa processförhàllanden förhindra gasflödet från gallerkonstruktionen till partikelseparatorn, vilket tenderar att uppträda, och således förhindra den felaktiga funktionen hos partikelseparatorn, att förbättra 514110 -3.. separationskapaciteten hos partikelseparatorn och således naturligtvis att förhindra en minskning i förfarandets effektivitet .

För att uppnå de ovan presenterade syftena är förbrännings- enheten enligt uppfinningen huvudsakligen kännetecknad därav, att gaslåset är anordnat innanför den ringformade reaktorkammaren, att de första och andra öppningarna är an- ordnade alternerande i gaslåsets omkretsriktning så, att vid de första öppningarna i gaslåsets tak är gaslàsets yttre vägg sluten och de andra öppningarna i gaslåsets yttre vägg är anordnade nedanför i taket ingående delar, och att i förbindelse med taket är anordnade nedåtriktade skärmväggar, vilkas nedre kant är anordnad mellan de första och andra öppningarna, betraktat längs returledningen, så att en horisontell övergång från de första öppningarna i taket till de andra öppningarna i gaslåsets yttre vägg för- hindras och det fasta materialet tvingas passera i mellan- rummet under skärmväggarna.

Den ovan presenterade lösningen tillhandahàlleri fördelen att mellanrummet bildar en effektiv barriär mot ett sådant flöde som under vissa processförhàllanden tenderar att ta motsatt riktning, dvs fràn den fluidiserade bädden till partikelseparatorn. När flödet av fast material rör sig igenom gasláskonstruktionen till den fluidiserade bädden 514110 -4- måste det förändra sin riktning åtminstone en gång från ett väsentligen v_ertikalt flöde till ett horisontaltmenne lösning utsträcker dessutom transportsträckan av det fasta nate- rialet från returledningen till den fluidiserade bädden, varvid flera flödesförändringspunkter utvecklas på det fasta materialets flödesväg .

Enligt ett annat speciellt föredraget utförande är dessutom förbränningsenheten enligt uppfinningen, för att applicera principen av cirkulerande fluidium, åstadkommen på ett genom US-patent nr 5,070,822 känt sätt, varvid gaslåskonst- ruktionen är anordnad inuti den nedre delen av returled- ningen som en ringformig del, som sträcker sig mot den förenade centrumlinjen av reaktionskammaren och returled- ningen.

Gaslåskonstruktionen enligt uppfinningen kan dessutom med fördel innefatta flera konstruktioner, som har en väsentlig inverkan på konstruktionen och funktionen hos gaslåskonst- ruktionen, såsom luftblàsning bildad i mellanrummet, bildandet av bottenkonstruktionen och täckkonstruktionen åtminstone delvis av en böjd rörformad konstruktion, som innehåller värmeöverföringsmedium, samt vertikala skärm- väggar, som är förbundna med öppningarna hos returled- ningens öppningsanordning, för att nämna nägra exempel.

Dessa och några andra fördelaktiga utföranden av gaslås- konstruktionen enligt uppfinningen presenteras i de bifo- gade underkraven . f'f:§jj=514,11,o, 9 I o Q '119 OO c-aug; .

'Oc-oc _ 5 _ 5 H Förbränningsenheten enligt uppfinningen och i synnerhet dess gaslåskonstruktion kommer att illustreras ytterligare i den följande beskrivningen under hänvisning till det på bifogade ritningar visade utförandet. På ritningarna: Fig 1 visar en schematisk vy av förbränningsenheten i vertikal sektion, i vilken ett utförande av gas- låskonstruktionen enligt uppfinningen är placerat i den nedre delen av returledningen, Fig 2 visar schematiskt flödet av fast material genom gaslåskonstruktionen enligt Fig l, Fig 3 visar punkt III i Fig 1 i en förstorad skala, och Fig 4 visar sektionen IV-IV i Fig 1 i en större skala men så att endast en del av gaslåskonstruktionen samt av gallerkonstruktionen är illustrerad.

Förbränningsenheten för àstadkommande av en process med cirkulerande massa enligt Fig l innefattar en reaktor- kammare R, som har en cirkulär horisontal tvärsektion. Den vertikala yttre väggkonstruktionen 1 hos reaktorkammaren R är bildad av en svetsad konstruktion med ett flertal värmeöverföringsmedium innehållande rör. Den nedre delen av konstruktionen innehåller en ringformig distributions- eller fördelningskammare 2 för värmeöverföringsmediet, och den övre delen innehåller på motsvarande sätt en ringformig uppsamlingskammare 3 för värmeöverföringsmediet. En parti- kelseparator 4 är placerad inuti den övre delen av reaktor- kammaren R. Partikelseparatorn innefattar ett inre verti- kalt mantelrör 5 och ett yttre, även vertikal, mantelrör 6, vars övre del innehåller en inloppsanordning 7 för för- bränningsgaser. De vertikala centrumlinjerna hos mantel- rören 5 och 6 förenas med centrumlinjen K hos reaktor- kammaren. Utsträckningen av det yttre mantelröret 6 bildar även returledningen 6a för det fasta materialet, vilken ._ _. _6- sträcker sig kontinuerligt ner till den nedre delen av reaktorkammaren R, där gaslåskonstruktionen enligt uppfin- ningen är belägen, såsom utritad genom den streckprickade linjen KL i Fig 1. I detta utförande är det yttre mantel- röret 6 och returledningen 6a cirkulära rörkonstruktioner som är cirkulära i tvärsnitt med likadana radier. Med avseende på konstruktionen av partikelseparatorn, som är huvudsakligen bildad av organen 5, 6 och 7, kan det i detta sammanhang hänvisas till US-patent nr 5,070,822, i vilket ett fördelaktigt alternativ visas för konstruktionen av partikelseparatorn. Det yttre mantelröret 6 samt returled- ningen 6a kan med fördel vara gjorda av en svetsad konst- ruktion av ett flertal värmeöverföringsmedium innehållande rör. Gaslåskonstruktionen KL kan således väsentligen vara förbunden med samma konstruktion av värmeöverföringsmedium innehållande rör. Fig l visar en ringformig fördelnings- kammare 8 för värmeöverföringsmedium i den nedre delen av gaslåskonstruktionen och på motsvarande sätt en ringformig uppsamlingskammare 9 för värmeöverföringsmedium i den övre delen av reaktorkammaren, varvid det ovannämnda flödet av värmeöverföringsmedium passerar genom gaslåskonstruktionen KL, returledningen 6a och det yttre mantelröret 6. Galler- konstruktionen 10 i den nedre delen av reaktorkammaren kan i tillämpliga delar vara likartat bildad av en svetsad konstruktion av ett flertal värmeöverföringsmedium inne- hållande rör, varvid flödet av värmeöverföringsmedium kan vara anordnat mellan fördelningskamrarna 2 och 8. På motsvarande sätt kan täckkonstruktionen för reaktorkammaren vara bildad av en svetsad konstruktion av ett flertal värmeöverföringsmedium innehållande rör, varvid flödet av värmeöverföringsmedium kan passera mellan rören hos den yttre väggkonstruktionen l hos reaktorkammaren R och uppsamlingskammaren 9. Eftersom flödesanordningarna för värmeöverföringsmediet inte är primärt inblandade i denna uppfinning beskrivs de inte mera i detalj i detta samman- hang, utan det förstås att en fackman på området under användande av sin kunskap om värmeöverföring och svetsade 'i1'.¿ffjff5,14 110 "a4u . a _ 7 _ konstruktioner av ett flertal rör, kan utforma och konst- ruera mediumflödena i reaktorkammaren R samt i andra associerade konstruktioner av ett flertal värmeöverförings- medium innehållande rör.

I förbränningsenheten enligt Fig 1 genereras processen med _cirkulerande massa så att gasen/det fasta materialet, som separerar från den ovanför den ringformiga gallerkonstruk- tionen 10 utvecklade fluidiserade bädden, strömmar uppåt till den övre delen av reaktorkammaren R i det vertikala ringformiga utrymmet, som begränsas av den yttre vägg- konstruktionen hos reaktorkammaren P2 och returledningen, och passerar dessutom till partikelseparatorn 4. Gaserna går ut genom det inre mantelröret 5 från partikelseparatorn till nästa steg i processen, vilket inte beskrivs närmare i detta sammanhang, eftersom de möjliga alternativen är uppenbara för en fackman på området. Det fasta materialet återvänder genom det yttre mantelröret 6 och utmed den inre delen av returledningen 6a vertikalt nedåt till gaslås- konstruktionen KL i den nedre delen av reaktorkammaren R, genom vilken de återvänder till den fluidiserade bädden ovanför gallerkonstruktionen 10 i reaktorkammaren R.

Huvudprincipen hos gaslåskonstruktionen enligt uppfinningen är visad i Fig 2. Det fasta. materialet återvänder inom returledningen 6a till den nedre delen av reaktorkammaren, såsom visat genom den vertikala pilsektionen PN, och på detta första stadium möter flödet av fast material täck- konstruktionen 11 hos gaslåsanordningen, vilken uppvisar en öppen area, varvid det fasta materialet går genom den öppna arean hos täckkonstruktionen till mellanrummet 13. I Fig 2 är endast en öppning 12a hos den öppna arean visad såsom _exempel. I vertikal riktning är nämnda mellanrum 13 be- gränsat av den slutna bottenkonstruktionen 14 hos gaslås- konstruktionen, vilken är belägen under täckkonstruktionen 11 och på nivån av gallerkonstruktionen 10, sett i hori- sontal riktning. Returledningen 6a, som är bildad som en r' r~vr nu 51f411r9- o;- .~ - a.

.JAg _. förlängning av det yttre mantelröret 6, innefattar en öppen area, som är belägen mellan täckkonstruktionen 11 och bottenkonstruktionen 14, sett i vertikal riktning. Fig 2 visar som ett exempel en öppning 15a, genom vilken det fasta materialet går ut från mellanrummet 13 till den fluidiserade bädden ovanför gallerkonstruktionen 10, såsom visat genom pilen VN, i väsentligen horisontal riktning efter att åtminstone en riktningsförändring har uppträtt i mellanrummet 13. I det ringformiga utförandet av gaslås- konstruktionen är täckkonstruktionen 11 och bottenkonst- ruktionen förbundna genom en skiljeväggskonstruktion llc, som, såsom det kommer att förklaras längre fram, kan vara väsentligen formad av en böjd konstruktion av ett flertal värmeöverföringsmedium innehållande rör. Skiljeväggskonst- ruktionen llc vetter väsentligen mot centret hos returled- ningen 6a genom att vara belägen i dess longitudinella riktning.

Speciellt Fig 3 och 4 visar ett praktiskt utförande av principen enligt Fig 2 i en större skala. Först av allt är i det i Fig 3 framställda utförandet luftfördelningsboxar 25 eller motsvarande konstruktioner anordnade under galler- konstruktionen 10 samt under den slutna bottenkonstruk- tionen l4 hos gaslåskonstruktionen KL. Luftblåsningsmun- styckssystem 16 och 17 är anordnade i gallerkonstruktionen 10 respektive i den slutna bottenkonstruktionen 14. Ett sådant luftblåsningssystem är, åtminstone för gallerkonst- ruktionen, känt från tidigare teknik, så att det inte beskrivs mera i detalj i detta sammanhang. Det är natur- ligtvis klart att luftblåsningssystemet är nytt såsom applicerat i samband med gaslåskonstruktionen, ehuru det till väsentliga delar därav kan konstrueras på ett sätt som är likartat luftblåsningssystemet hos gallerkonstruktionen.

Såsom det framgår speciellt av Fig 4 är gaslàskonstruk- tionen KL anordnad som en ringformig del, som är koncent- risk med den förenade vertikala centrumlinjen K hos ,.,,514 11,0, ,. ,_, ' , _ 9 __ ' " L I ' É _' returledningen 6a och ytterväggkonstruktionen 1 hos reaktorkammaren R, så att det tänkta centret hos gaslàskonstruktionen sammanfaller med nämnda centrumlinje K.

I det i visade utförandet är gaslàskonstruktionen delvis bildad av en konstruktion av ett flertal rör, vilken innehåller värmeöverföringsmedium och är bildad under användande av böjnings- och svetsningstekniker. Rör- konstruktionen sträcker sig fràn gasláskonstruktionen KL i Fig 3 och 4 uppåt som returledningen 6a, i vars övre del rörkonstruktionen sträcker sig längre än det yttre mantel- röret 6 hos partikelseparatorn.

I det i Fig 3 och 4 visade utförandet är delar av de väggen hos returledningen 6a bildande rören böjda i grupper mot insidan av returledningen för att bilda delar lla av täckkonstruktionen, vilka är riktade snett nedåt mot returledningens 6a centrum. I Fig 3 och 4 är delarna lla hos täckkonstruktionen (sex till det totala antalet) bildade av sex parallella rör, som är böjda i samma U-form som öppnar i den horisontala riktningen mot reaktorkamma- rens R vägg 1. Som tillägg till delarna lla hos täckkonst- ruktionen (övre sida av U-formen) bildar nämnda rör del av bottenkonstruktionen 14 hos gaslàskonstruktionen vid sina delar llb (nedre del av U-formen), som begynnande från ändböjningen llc (botten av U-formen) riktad mot centrum- linjen K och bildande skiljeväggskonstruktionen sträcker sig till fördelningskammaren 8 väsentligen i den horison- tala riktningen under nämnda del lla hos täckkonstruk- tionen. En öppen area 15 är således bildad på väggen hos returledningen 6a vid stället för nämnda rörböjningar, som bildar täckkonstruktionen ll hos gasláskonstruktionen KL och delvis bottenkonstruktionen 14. Antalet enskilda öppningar 15a i den öppna arean 15 beror pà hur många grupper av rör som är böjda i den nedre delen av retur- ledningen 6a till riktningen av centrumlinjen K hos o auou -uaa oo ,._514 1,10 IOIIOO 0 oouaod -10- ~ï -' returledningen 6a. Den öppna arean 12 hos täckkonstruktio- nen 11 är bildad av öppningar 12a, som uppvisar väsentli- gen formen av en triangel eller en sektor, vilka är lämnade mellan nämnda böjda delar lla hos täckkonstruktionen, vilka är förenade vid sina kanter på sidan av centrumlinjen K. Öppningarna 12a sträcker sig till väggen hos returled- ningen 6a, och väggen hos returledningen 6a sträcker sig som en sluten konstruktion vid stället för öppningarna l2a ned till nivån hos bottenkonstruktionen 14, dvs i det före- liggande utförandet hela vägen till fördelningskammaren 8.

Den nedre kanten hos var och en av öppningarna l5a i den öppna arean 15, vilken är bildad i väggen hos returled- ningen 6a, är upplyft från bottenkonstruktionens 14 nivå genom en skiljevägg 18, som är bildad på platsen för för- delningskammaren 8, det är företrädesvis en konstruktion, som är bildad av de enligt Fig 3 böjda rörformade delarna som innehåller värmeöverföringsmedium och är i. en värme- överföringsmedium överförande förbindning med fördelnings- kammaren 8 och ligger parallellt svetsade tillsammans. Den yttre ytan hos konstruktionen är pà båda vertikala sidor försedd med exempelvis skyddande murverk. På motsvarande sätt är på båda sidor av delarna lla hos täckkonstruktio- nen, vilka sträcker sig 'väsentligen. i radiell riktning, vertikala skärmväggar 19a, l9b placerade, så att deras horisontala nedre kant 20 är belägen lägre än den övre kanten hos nämnda skiljevägg 18. Skärmväggarna 19a, l9b har väsentligen formen av en triangel, varvid deras sneda kant 21 är fixerad vid delen lla hos täckkonstruktionen för att sträcka sig parallellt med dennas sidokanter, och den ver- tikala kanten 22 är på likartat sätt fixerad vid den verti- kala kanten hos respektive öppning 15a, såsom det framgår av Fig 3 och 4. I Fig 2 är placeringen av nämnda skärm- väggar visad genom streckprickade linjer och deras inverkan på förändringen av flödesriktningen hos det fasta materia- let är visad i sektionen VT mellan pilarna PN och VN, var- vid det fasta materialet överförs till en U-form i mellan- rummet 13. ~'.r'.:5.14 141D . ' ' ' ' " -- ;_ 1.- 11 J _ : Bottenkonstruktionen 14 är i delarna mellan de ovannämnda böjda rörformade sektionerna llb en svetsad plattkonstruk- tion. Luftblåsningsmunstyckssystemet 17 sträcker sig väsentligen till bottenkonstruktionens 14 hela area.

Luftblåsningssystemet 17 fluidiserar således delvis det fasta materialet, vilket gradvis överförs från mellanrummet 13 genom den öppna arean 15 till den fluidiserade bädden ovanför gallerkonstruktionen 10. Minimihöjden hos det fasta materialet i mellanrummet 13 är angiven i Fig 3 genom hänvisningsnumret 26. Såsom illustrerat i Fig 3 är minimi- höjden anordnad ovanför den nedre, kanten 20 hos skärm- väggarna l9a, l9b.

Centrumdelen hos returledningen 6a är bildad av en hori- sontal plattkonstruktion 23 eller dylikt, genom vilken servicen eller underhållet av gaslåskonstruktionen och returledningen 6a samt naturligtvis uttömningen av fast material från förbränningsenheten kan anordnas. Det är klart att gapen vid kanterna mellan de till intilliggande delar lla hos täckkonstruktionen hörande ändböjningarna llc är tätade exempelvis genom lämpliga svetsade konstruktions- delar och/eller genom ett skyddande murverk.

Det är klart att till exempel konstruktionen i Fig 3 och 4 kan vara utförd så att det finns 2, 3, 4 etc delar lla hos täckkonstruktionen, vilka uppvisar väsentligen en rektangu- lär form, sett i returledningens 6a longitudinella rikt- ning, och är anordnade företrädesvis med lika form och på lika avstånd över returledningens 6a hela periferi. I de flesta applikationer är det i praktiken naturligtvis fördelaktigt att konstruera täckkonstruktionen ll och bottenkonstruktionen 14 som konstruktioner av ett flertal värmeöverföringsmedium innehållande rör, såsom ovan be- skrivet, men detta är emellertid inte nödvändigt, utan även en okyld gaslàskonstruktion är möjlig med vissa anordning- ar, exempelvis som en med ett skyddande murverk eller dylikt försedd platt- eller skivkonstruktion.

I! _ r ¿ .v v .r-r - 514.111) a~n1 ~ --Q~ x - - I' I f I I f f l' I ' f 7 . ._ 12.u..H H .

Vidare är det inte nödvändigt att täckkonstruktionen 11 och dess öppna areor 12 och 15 har den ovan beskrivna formen, utan även andra former eller konfigurationer är användbara.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 35 514110 _13- 1. Förbränningsenhet, som för att uppnå en cirkulationsprocess innefattar en reaktorkammare (R), vars nedre del är, för att bilda en fluidiserad bädd, försedd med en rost (10) och uppvi- sar medel för att mata bränsle ovanför rosten (10) samt medel (16) för att mata luft ovanför rosten (10) till den fluidiserade bädden, åtminstone en partikelseparator (4) med medel (5, 6) för att befria i den fluidiserade bädden bildad, fast material innehållande förbränningsgas fråndet fasta materialet, en returledning (6a) för att återföra det fasta materialet mot den fluidiserade bädden samt ett med returledningen (6a) förbundet gaslås (KL) bildande en förlängning av returledningen, varvid gaslåset är anordnat att förhindra ett gasflöde från rosten (10) till partikelseparatorn (4), vilket gasflöde tenderar att uppträda under vissa processförhållanden, varvid gaslåset innefattar väggar (6, 11c), en sluten botten (14) och ett ovanför bottnen (14) anordnat, med första öppningar (12a) försett tak (11), varvid mellan bottnen (14) och taket (11) är bildat ett mellanrum (13) och i en yttre vägg (6) hos gaslåset (KL) är anordnade med mellanrummet (13) kommunicerande andra öppningar (15a) och varvid det fasta materialet är avsett att överföras från returledningen (6a) via de första öppningarna (12a) i taket (11) hos gaslåset till mellanrummet (13) i gaslåset och att överföras från mellanrummet (13) till den fluidiserade bädden ovanför rosten (10) via de andra öppningarna (15a), därav, att gaslåset (KL) är anordnat innanför den ringformade reaktorkammaren (R), att de första och andra öppningarna (12a, 15a) är anordnade alternerande i gaslåsets (KL) omkretsriktning så, att vid de första öppningarna (12a) i gaslåsets tak (11) är gaslåsets yttre vägg sluten och de andra öppningarna (15a) i gaslåsets yttre vägg är anordnade nedanför i taket (11) ingående delar (11a), och att i förbindelse med taket (11) är anordnade nedåtriktade skärmvåggar (19a, 19b), vilkas nedre kant är anordnad mellan de första och andra öppningarna (12a, 15a), betraktat längs 10 15 20 25 30 35 514110 _.|17^.. returledningen (6a), så att en horisontell övergång från de första öppningarna (12a) i taket (11) till de andra öppningarna (15a) i gaslåsets yttre vägg förhindras och det fasta materialet tvingas passera i mellanrummet (13) under skärmväggarna (19a, 19b). Förbränningsenhet enligt krav 1, kä därav, att bottnen (14) är anordnad väsentligen på samma nivå som rosten (10). Förbränningsenhet enligt krav 1 eller 2, därav, att gaslàset (KL) är utformat som en ringformig del, som sträcker sig kring returledningens (6a) centrumlinje (K). Förbränningsenhet enligt krav 3, därav, att taket (11) och bottnen (14) är förbundna med varandra me- delst en skiljevägg (11c) på den sida av den ringformiga delen som vetter mot returledningens (6a) centrumlinje (K). Förbränningsenhet enligt något föregående krav, k¿1_n_e_- teçknad därav, att medel (17) för àstadkommande av Iuftblàs- ning i mellanrummet (13) är anordnade i detta. Förbränningsenhet enligt något föregående krav, tegkgad därav, att de andra öppningarna (15a) i gaslåsets (KL) yttre vägg är anordnade så att deras nedre kanter är be- lägna ovanför det väsentligen horisontella huvudplanet hos bottnen (14). Förbränningsenhet enligt något föregående krav, kännt tecknad därav, att taket (11) bildande delar (11a) är anord- nade pà avstånd från varandra i gaslåsets omkretsriktning, mellan vilka delar de första öppningarna (12a), som består vä- sentligen av sektorzoner, är bildade. Förbränningsenhet enligt något föregående krav, Läge; LQQKLQQ därav, att taket (11) är förbundet med en värme- 10 15 20 25 30 35 514 110 +l5- överföringsmedium innehållande rörkonstruktion i en vägg hos returledningen (6a), på sådant sätt att taket (11) bildande de- lar (11a) innefattar två eller flera parallella rör, som är riktade mot returledningens centrumlinje (K), företrädesvis åtminstone delvis lutande nedåt, varvid envar av nämnda delar (11a) hos taket är anordnad att utgöra den övre kanten av en sådan andra öppning (15a) som befinner sig därunder i gaslåsets yttre vägg. Förbränningsenhet enligt något av kraven 7 och 8, Leikflid därav, att skärmväggarna (19a, 19b) är anordnade på de longitudinella sidorna av takdelarna (11a), varvid de nedre kanterna (20) hos skärmväggarna är anordnade nedanför nedre kanter hos de andra öppningarna (15a) medan vertikala, radiellt yttre kanter (22) av skärmväggarna är anordnade vid vertikala kanter hos respektive andra öppningar (15a). 10. Förbränningsenhet enligt krav 8, därav, att envar av takets nämnda delar (11a) består av parallella rör försedda med en böjning (11c), som är vänd mot returledning- ens centrumlinje (K) och bildar en del av skiljeväggen och därifrån sträcker sig vidare såsom en bottnen delvis bildande del (11b) anordnad under nämnda del (11a) av taket till en ringformig fördelningskammare (8), som är placerad mellan rosten (10) och bottnen (14), för värmeöverföringsmediet. . Förbränningsenhet enligt krav 8 eller 10, därav, att vid de andra öppningarna (15a) är bildad en i gaslå- sets yttre vägg ingående väggdel (18), vilken är förbunden med bottnen (14), företrädesvis med fördelningskammaren (8), och innehåller värmeöverföringsmediet samt är företrädesvis försedd med ett skyddande murverk på sina inre och yttre sidor, varvid väggdelen med sin övre kant bildar den nedre kanten hos respektive öppningar (15a) i gaslåsets yttre vägg.