SE513517C2 - Förfaranden för ändring av bandbredden på en isokron kanal i ett kretskopplat nät - Google Patents

Description

20 25 30 35 513 517 antalet tidluckor som den betraktar som allokerade till kanalen innan sändaren gör så).

Känd teknik föreslår olika sätt att åstadkomma nämnda synkronisering. En föreslagen lösning är att helt enkelt sluta sända data under det att bandbreddsändringen genomförs. Detta innebär emellertid att kanalen inte används under en tidsperiod, vilket betyder slöseri av bandbreddsresureser. En annan föreslagen lösning är att säkerställa att bandbreddsändringen sker samtidigt vid sändare, mottagare, och eventuella mellanliggande noder, genom att man numrerar de utsända ramarna och att man genom signalering kommer överens om vid vilken specifik ram som ändringen skall realiseras. Detta medför själv- fallet nackdelen av såväl extra signalering som tillhandahållande av en ramräknande mekanism i nätet.

I beaktande av detta är det ett syfte med uppfin- tillförlitlig, och effektiv mekanism för synkronisering av bandbredds- ningen att tillhandahålla en enkel, säker ändringar i kretskopplade nät av ovan nämnt slag, och då speciellt i DTM-nät.

Sammanfattning av uppfinningen Ovan nämnda och andra syften uppnås medelst uppfin- ningen såsom den definieras i bifogade patentkrav.

Enligt en aspekt på uppfinningen tillhandahålls ett förfarande av inledningsvis nämnt slag, att användas vid ökning av en kanals bandbredd, kännetecknat av stegen: att till nämnda kanal allokera, tidluckor, varje ram av nämnda bitström; att under en tidsperiod utöver nämnda uppsättning en eller flera ytterligare tidluckor inom använda endast en delmängd av tidluckor som ingår i den utökade uppsättning tidluckor som bildas av nämnda en uppsättning tidluckor och nämnda en eller flera ytter- ligare tidluckor för sändning av data som hänför sig till nämnda kanal, varvid antalet tidluckor i nämnda delmängd av tidluckor inte överskrider antalet tidluckor i nämnda en uppsättning tidluckor, och att under nämnda tidsperiod 10 15 20 25 30 35 513 517 förse nämnda bitström med information som indikerar att de kvarvarande tidluckorna av nämnda utökade uppsättning tidluckor för tillfället inte används för sändning av nyttotrafik; och att efter nämnda period använda sàväl nämnda en uppsättning tidluckor som nämnda en eller flera ytterligare tidluckor pà nämnda bitström för sändning av nyttolast som hänför sig till nämnda kanal.

Enligt en aspekt pà uppfinningen tillhandahålls ett förfarande av inledningsvis nämnt slag, att användas vid minskning av en kanals bandbredd, kännetecknat av stegen: att nämnda första nod under en tidsperiod använder endast en delmängd av nämnda uppsättning tidluckor för sändning av data som hänför sig till nämnda kanal och förser nämnda bitström med information som indikerar att de kvarvarande tidluckorna av nämnda uppsättning tidluckor för tillfället inte används för sändning av nyttotrafik; att nämnda första nod förser nämnda andra nod med infor- mation som anger att nämnda kvarvarande tidluckor skall deallokeras fràn nä§n§§:kanal; och att nämnda första nod efter nämnda tidsperiod deallokerar nämnda kvarvarande tidluckor av nämnda uppsättning tidluckor fràn nämnda kanal och slutar sända nämnda information som indikerar att nämnda kvarvarande tidluckor av nämnda uppsättning tidluckor för tillfället inte används för sändning av nyttotrafik. ,l, Uppfinningen baseras sàledes pà idén att under en bandbreddsändring inte använda de tidluckor som skall allokeras/deallokeras till/fràn kanalen (eller àtminstone ett antal tidluckor som motsvarar det antal tidluckor som skall allokeras/deallokeras till/fràn kanalen), och att förse bitströmmen med information som pekar ut dessa som bärande ogiltig data, dvs som ej bärande nyttotrafik, typiskt genom att markera dessa tidluckor som tomgàngs- tidluckor ("idle slots“), använder de tidluckor som ej pàverkas (dvs luckor som under det att man samtidigt redan tillhör kanalen i fallet med en bandbreddsökning och de luckor som inte skall deallokeras fràn kanalen i 10 15 20 25 30 35 513 517 fallet med en bandbreddsminskning) för sändning av nytto- trafik.

Det kan noteras att det sätt pà vilket uppfinningen realiseras delvis kan bero pà huruvida sa kallad kanal- baserad eller tidluckebaserad mappning används vid de I noder som hanterar bitströmmen. Om exempelvis en växelnod utnyttjar kanalbaserad mappning, dvs generellt inte bryr sig om vilken specifik tidluckeposition pà en bitström som mappas till vilken specifik tidluckeposition pà en annan bitström länge den sekventiella följden av tid- luckor inom kanalen bevaras, kan växeln i vissa avseende arbeta mindre strikt med avseende pà vilka tidluckor inom kanalen som tillfälligt inte används för överföring av nyttotrafik under en bandbreddsändring enligt uppfinning- en. En växelnod som dock tillhandahåller tiduckebaserad mappning, dvs som alltid mappar en specifik tidluckeposi- tion pà en bitström till en specifik tidluckeposition pà en annan bitström, kommer generellt att arbeta striktare med avseende pà vilka specifika tidluckepositioner inom kanalen som tillfälligt inte används för överföring av nyttotrafik under en bandbreddsändring enligt uppfin- ningen.

Nämnda steg att använda en delmängd av tidluckorna för sändning av nyttotrafik under nämnda tidsperiod inne- fattar enligt en föredragen utföringsform att under denna tidsperiod använda endast nämnda uppsättning tidluckor för sändning av nyttotrafik som hänför sig till kanalen och att under denna tidsperiod förse bitströmmen med information som indikerar att nämnda en eller flera ytterligare tidluckor för tillfället inte används för sändning av nyttotrafik.

Om exempelvis en sändande nod önskar allokera ytter- ligare resurser till en kanal, kan den när som helst till kanalen allokera, och börja använda, ytterligare tid- luckor pà den aktuella bitströmmen, sa länge den markerar de ytterligare tidluckorna icke bärande nyttolast och endast sänder nyttotrafik i de tidluckor som redan till- 10 l5 20 25 30 35 513 517 hörde kanalen före nämnda allokering. Detta kommer att säkerställa att en nedströms belägen nod, sàsom den mottagande noden eller en mellanliggande nod, inte omedelbart komer att betrakta data som mottas fràn nämnda ytterligare resurser som giltiga. När den sändande noden mottar information som indikerar att nedströms noder har allokerat den önskade extra bandbredden till kanalen, kan den sändande noden när som helst sluta sända nämnda information som pekar ut nämnda ytterligare tid- luckor som ej bärande nyttotrafik och istället börja sända nyttotrafik även i dessa luckor.

Slutet pà denna tidsperiod kommer typiskt att före- ligga i samband med, eller kort efter, det att den sänd- ande noden mottar information som indikerar att nedströms noder har allokerat den önskade extra bandbredden till kanalen och är redo att hantera data däri. Enligt en alternativ utföringsform kan emellertid denna tidsperiod I ett sàdant fall kommer den efter att ha sänt en begäran om ytterli- och efter att ha vara en fastlagd tidsperiod. sändande noden, gare kapacitet till nedströms noder, väntat nämnda fastlagda tidsperiod, att anta att förekom- mande mellanliggande noder och den mottagande noden har haft tillräckligt med tid pà sig för att allokera de erforderliga resurserna och att åstadkomma den nödvändiga mappningen. Den sändande noden kommer sàledes att anta och följakt- ligen börja sända nyttotrafik i dessa ytterligare tid- att de extra resurserna är "uppe och igàng" luckor. Detta kan självfallet resultera i att data gar förlorade, men kommer à andra sidan att ge en enklare mekanism som kräver mindre signalering.

Pà liknande såšiflšêñ en mellanliggande nod som han- terar en existerande kanal, och som har mottagit instruk- tioner att allokera ytterligare resurser till kanalen, när som helst allokera ytterligare tidluckor till kanalen pà en utgàende bitström även om denna mellanliggande nod ännu inte har erhållit instruktioner avseende vilka specifika tidluckor som kommer att utgöra de ytterligare 10 15 20 25 30 35 513 517 förutsatt att den mellanliggande noden förser den utgàende bitströmmen resurserna pà den inkommande bitströmen, med information som indikerar vilka tidluckor pà den ut- gàende bitströmmen som än sà länge inte bär nyttotrafik.

När den mellanliggande noden har mottagit instruktioner avseende vilka tidluckor som utgör nämnda extra resurser pà den inkommande bitströmmen, och är tilläten att mappa data därifrän, kan den mellanliggande noden etablera den erforderliga mappningen av data och kan sluta sända nämnda information som indikerar att nämnda ytterligare tidluckor inte bär nyttotrafik, om inte information som mottas pà den inkommande bitströmen antyder nagot annat.

En fördel med uppfinningen är alltsa att den relaxe- rar behovet av strikt synkronisering mellan noder som hanterar en kanal vid bandbreddsändringar. Med hjälp av uppfinningen kan sändande, mottagande och mellanliggande var för sig och med förhållandevis relaxerade krav etab- noder, pà synkronisering, allokera ytterligare tidluckor, lera mappning mellan inkommande och utgàende ytterligare tidluckor, och börja använda ytterligare tidluckor, sä länge dessa ytterligare tidluckor för tillfället markeras som tomgängstidluckor, dvs som icke bärande nyttotrafik.

När signalering mellan noder därefter indikerar att hela den utvidgade kanalen fràn sändare till mottagare är etablerad, kan sändaren när som helst, utan att behöva informera nedströms noder, helt enkelt ga fràn att marke- ra de ytterligare tidluckorna som tomgàngstidluckor till att sända nyttotrafik i dessa ytterligare tidluckor.

Vid minskning av en kanals storlek kan den sändande noden pà liknande sätt exempelvis helt enkelt sluta sända nyttotrafik i en eller flera tidluckor som skall deallo- keras fràn kanalen och istället börja markera dessa tid- luckor som varande tomgàngstidluckor, varigenom det säkerställs att nedströms noder inte kommer att betrakta data som sänds däri som giltig nyttotrafik, under det att den sändande noden fortsätter att sända nyttotrafik i de tidluckor som inte skall deallokeras. Den sändande noden 10 15 20 25 30 35 513 517 kan därefter, när som helst, ge nedströms noder, sásom den mottagande noden eller en mellanliggande nod, inst- ruktioner att deallokera resurser motsvarande nämnda en eller flera tidluckor fràn kanalen. När sändaren har mottagit information fràn nedströms noder bekräftande att de inte längre betraktar de aktuella resurserna som del av kanalen, kan den sändande noden, när som helst, helt deallokera dessa en eller flera tidluckor fràn kanalen utan vidare behov av synkronisering av deallokering i förhållande till andra noder.

Olika noders beslut vad gäller att allokera och börja använda ytterligare tidluckor, eller att sluta använda och deallokera_tidluckor, kan sàledes fattas mer oberoende av varandra än jämfört med kända lösningar.

En viktig fördel med uppfinningen är att nyttotrafik sänds (àtminstone om sä önskas) i kanalens ej pàverkade tidluckor under det att bandbreddsändringen genomförs, vilket effektivt minskar graden av tillfällig blockering av resurser under ändringen.

Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen tillhandahålls nämnda information som indikerar att en tidlucka inte används för överföring av nyttotrafik genom steget att denna tidlucka markeras som varande en tom- gàngstidlucka, typiskt genom att ett tomgàngstidlucke- mönster, exempelvis ett kodord, skrivs in i luckan eller genom att en enbitsflagga hos tidluckan ställs för att I ett sàdant fall kommer informationen som anger att en tidlucka inte bär nytto- trafik att tillhandahàllas i luckan som sàdan.

Det sätt pà vilket en eller flera tidluckor markeras indikera att luckan är ogiltig. sàsom ej bärande nyttolast kan emellertid realiseras pà mànga andra sätt."ÉXëmpelvis behöver informationen som indikerar att en tidlucka inte innehåller nyttolast inte bäras i tidluckan som sàdan, utan kan härledas fràn en annan del av den aktuella bitströmmen, dvs med utnytt- jande av nagot slags utombandssignaliering. 10 15 20 25 30 35 513 517 I detta sammanhang bör noteras att själva skrivande av ett kodord, signaleringen lika gärna skulle kunna tillhandahållas sättandet av en flagga, eller utombands- genom att en mest uppströms belägen nod pà en länk i normalfallet markerar väsentligen samtliga tidluckor pà och därefter att bitströmmen sàsom varande tomgàngstidluckor, làter nedströms noder, säsom den sändande noden, "avmarkera" de luckor som kommer att bära nyttolast.

Det inses att graden av dynamik med vilken särdragen enligt uppfinningen kan utnyttjas vid noder som hanterar en kanal kommer att bero pà i vilken grad de noder som hanterar kanalen är utrustade med förmàga att detektera, tolka och generera nämnda information som indikerar att en tidlucka inte bär nyttolast. Även om endast den mot- tagande noden har förmàga att detektera och ignorera tom- gángstidluckor och endast den sändande noden har förmàga att säkerställa att tidluckor som inte bär nyttolast markeras sàsom varande icke giltiga, kommer uppfinningen likväl att komma till fördelaktig användning.

Om den information som indikerar att en tidlucka inte bär nyttolast tillhandahålls genom att ett tomgàngs- block skrivs in i denna lucka, kan denna information enkelt förmedlas till en nästa bitström genom att detta tomgàngsblock helt enkelt mappas fràn tidlucka tillhör- ande kanalen pà den första bitströmmen till en tidlucka tillhörande kanalen pà den andra bitströmmen. Följak- tligen kommer den mellanliggande noden i ett sàdant fall inte att behöva genomföra nagon extra behandling utöver den rena mappningen för att förmedla informationen om en tomgàngstidlucka till en nästa bitström.

Ett problem som kan uppkomma när ytterligare tid- luckor skall allokeras till en kanal (eller deallokeras fràn kanalen), och när denna kanal sträcker sig över fler än en bitström, är att en nod kan föredra att allokera exempelvis en ytterligare tidlucka som upptar en tid- luckeposition som ligger efter den sista av de tidluckor som i ramen redan är allokerade till kanalen pà en bit- 10 15 20 25 30 35 513 517 ström, medan en annan nod kan föredra att allokera en tidlucka som upptar en tidluckeposition som ligger före den första av de tidluckor som i ramen redan är alloke- rade till kanalen pà en annan bitström, eller kanske en tidlucka som upptar en tidluckeposition mitt ibland de tidluckor som i ramen redan är allokerade till kanalen pà den andra bitströmen. Om mappning i ett sàdant fall skulle etableras endast_mellan dessa ytterligare luckor, utan att deras respektive positioner (inom kanalen) tas i beaktande, i kanalen komma att pàverkas, vilket i manga applikatio- kan den sekventiella följden av data som sänds ner kommer att orsaka fel vid tolkning av dessa data vid mottagaren. (Generellt kommer detta problem inte att upp- komma i en nod som utnyttjar kanalbaserad mappning, eftersom en nod då typiskt automatiskt kommer att säker- ställa att den sekventiella följden av data inom kanalen bevaras.) Ett sätt att undvika detta problem skulle vara att endast tillàta mellanliggande noder att allokera nya tidluckor till en kanal i samma ordning som den sändande noden. Detta skulle emellertid drastiskt minska möjlig- heterna att sätta upp kanalen och sàledes resultera i onödig blockering.

Ett annat sätt att lösa detta problem är att genom- föra en om-mappning vid varje berörd mellanliggande nod för att säkerställaiëštmföljden av tidluckor bevaras även om den "nya" tidluckans position i ramen i förhållande till andra tidluckor som är allokerade till kanalen är olika pà olika bitströmmar. En sàdan om-mappning mäste dä ske innan den sändande noden börjar sända nyttotrafik istället för tomgàngsblock i de nya tidluckorna.

Sàdan om-mappning bör dä se innan den sändande noden börjar sända nyttolast istället för tomgàngsdatablock i de ytterligare tidluckorna. Begreppet "om-mappning", sàsom det används iidštta dokument, hänför sig således till situationen dä en_existerande mappningsinstruktion som anger mappning av data fràn en tidluckeposition pà en 10 15 20 25 30 35 513 517 10 första bitström till en tidluckeposition pà en andra bitström ändras till att ange mappningen av data frán tidluckepositionen pà den första bitströmmen till en annan tidluckeposition pä den andra bitströmmen.

För att säkerställa att nämnda om-mappning inte resulterar i att nyttolast mappas till en lucka som ännu inte erkänts som tillhörande kanalen av en nedströms mottagande nod, är varje slags om-mappning som skall ske mellan de tidluckor som bildar kanalen vid en nod som ett resultat av ändringen av mängden resurser som är alloke- rade till kanalen, enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen, anordnad att utföras efter det att liknande om-mappning utförts bland de tidluckor som bildar kanalen vid en nedströms nod belägen närmare kanalens mottagare än den först nämnda noden. Om-mappningen sker med andra ord baklänges, med början vid den mellanliggande nod som ligger närmast den mottagande noden. När denna har genom- fört sin om-mappning, och har säkerställt att den mottag- ande noden känner till att de ytterligare tidluckorna nu tillhör kanalen, kommer den att företrädesvis informera den närmast uppströms belägna mellanliggande noden om att om-mappningen är genomförd upp till det aktuella läget, varvid denna närmast uppströms belägen mellanliggande nod därigenom kan börja genomföra sin egen om-mappning, om sà önskas, och sà vidare. När slutligen den mellanliggande nod som är belägen närmast den sändande noden informerar den sändande noden om att mappning, och om-mappning, har etablerats upp till detta läge, kan den sändande noden när som helst börja använda de ytterligare tidluckorna för sändning av nyttolast.

När mappningen ändras vid en mellanliggande nod, oberoende av om detta inbegriper om-mappning av redan existerande mappningsmönster eller enbart inbegriper ett enkelt tillägg av en ytterligare mappningsinstuktion, sker övergàngen fràn det gamla mappningsmönstret till det nya mappningsmönstret företrädesvis vid ramstart, exem- pelvis genom att man vid ramstart gär frän att använda en 10 15 20 25 30 35 513 517 ll första mappningstabell som innehàller de gamla mappnings- instruktionerna för varje tidlucka i den inkommande ramen till att använda en andra mappningstabell som innehåller de nya mappningsinstruktionerna för varje tidlucka i den inkommande ramen. Även om uppfinningen kan tillämpas i manga typer av kretskopplade tidsmultiplexerade nät som utnyttjar iso- krona kanaler, är den mest föredragna användningen i ett sà kallat DTM-nät Det inses ävenwaft en "första" (Dynamic synchronous Transfer Mode). och "andra" (och även “tredje“) nod enligt de bifogade patentkraven inte nöd- vändigtvis behöver vara noder i vilka den aktuella kana- utan helt enkelt kan defi- niera en del av en nätväg som bildar en del av kanalens len börjar respektive slutar, totala utsträckning.

Begreppet "isokron kanal", sàsom det används i detta dokument, avser enlkanal som bärs pà en bitström som är indelad i ramar som uppträder i en regelbunden takt och pà vilken den uppsättning tidluckor som definierar kana- len upptar samma tidluckepositioner inom varje ram pà bitströmen.

En ingående beskrivning av hur information som pekar ut en tidlucka som icke bärande nyttotrafik kan införli- vas och detekteras ges i den svenska patentansökan 9703449-0, ansökan genom hänvisning därtill. vars beskrivning härmed införlivas i denna Ovan nämnda och andra aspekter pà, särdrag hos och fördelar med uppfinningen kommer att framgà av de bifogade patentkravën"öch av följande beskrivning av exemplifierande utföringsformer därav.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Exemplifierande utföringsformer av uppfinningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till de bifogade ritningarna, pà vilka: fig. l schematiskt visar ett DTM-nät; lO 15 20 25 30 35 513 517 12 fig. 2a-2c schematiskt visare allokering av tid- luckor till kanaler pà en bitström; fig. 3a-3f schematiskt visar en förenklad vy av ett DTM-nät och motsvarande bitströmmar under ändringar av kanalbandbredd; och fig. 4a-4c schematiskt visar en förenklad vy av tre DTM-bitströmmar under en förändring av kanalbandbredd som kräver om-mappning av tidluckor.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföringsformer Ett kretskopplat tidsmultiplexerat nät, som arbetar enligt ett DTM-protokoll (Dynamic synchronous Transfer Mode), l. I fig. 1 är en uppsättning noder Nl, N2, N3, N4, N5 komer nu att beskrivas med hänvisning till fig. och N6 sammankopplade via tvà dubbelriktade länkar, en bestàende av bitströmmar Bl och B2 och den andra bestà- Noderna Nl, N2, N3 och N4 är kopplade till bitströmmarna Bl och B2 and noderna N4, N5 och N6 är kopplade till bitströmmarna B3 och B4. Noden N4 àstadkommer växling mellan de tvà länkarna. ende av bitströmmar B3 och B4.

Om exempelvis noden N2 skall sända data till noden Nl, kommer noden N2 att etablera en kanal pà bitströmmen B2 mellan noden N2 och noden Nl. Om noden N2 emellertid skall sända data till noden N3, lera en kanal pà biströmmen Bl mellan noden N2 och noden N3. Om noden N2 därutöver skall sända data till noden N5, kommer noden N3 att etab- kommer noden N2 att etablera en kanal till noden N5 med utnyttjande av bitströmmen Bl mellan noderna N2 och N4 och bitströmmen B3 mellan noderna N4 och N5, sasom kommer att beskrivas mer i detalj nedan.

Noderna är typiskt anslutna till slutanvändare E och är arrangerade att ge slutanvändarna tillgàng till nätet.

Slutanvändarna är typiskt anslutna till noderna via eller punkt-till-punkt-länkar, sàsom visas vid noden Nl, exempelvis via ringtopologier, sàsom visas vid noden N2.

Nätet innefattar även noder som inte förser slutanvändare med tillgàng till nätet utan som bara àstadkommer växling lO 15 20 25 30 35 513 517 13 av data mellan olika av nätets bitströmmar, sàsom växel- noden N4. DTM-nätet NW är dessutom anslutet via noden N6 till ett annat nät ENW som är skilt fran DTM-nätet NW i fig. l.

Datatransportformatet pà bitströmarna Bl-B4 i DTM- nätet i fig. 1 kommer nu att beskrivas med_hänvisning till fig. 2a-2c, varvid beskrivningen utgàr fràn bit- strömmen Bl som exempel.

Sàsom visas i fig. 2a-2c är bitströmmen Bl indelad i àterkommande ramar av väsentligen fixerad storlek. Varje ram är i sin tur indelad i ett antal tidluckor av fixerad storlek. Om man exempelvis använder en ramlängd pä 125 ps, tidluckor om 64 bitar och en bitfrekvens pà 2 Gbps, kommer det totala antalet tidluckor i varje ram att uppgà till ungefär 3900. Sàsom visas i fig. 2a definieras starten av varje ram_av en ramsynkroniseringstidlucka F.

Varje ram är dessutdmlförsedd med en eller flera utfyll- nadstidluckor G, Med hänvisning till fig. 2b och 2c framgar att tid- sàsom visas i fig. 2b. luckorna i en ram är generellt uppdelade i kontrolltid- luckor Cl, C2, C3 och C4, och datatidluckor Dl, D2, D3 och D4. Kontrolltidluckorna används för signalering mellan nätets noder, medan datatidluckorna används för överföring av nyttolast. Vid uppstart av nätet allokeras typiskt varje nod som är ansluten till bitströmen Bl i fig. 2a-2c àtminstone en kontrolltidlucka inom varje ram, samtidigt som datatidluckorna delas generellt lika mellan de noder som är anslutna till bitströmen. Noden Nl kommer säledes att inledningsvis ha tillgàng till en kontrolltidlucka Cl och till en uppsättning datatidluckor Dl inom varje ram, noden N2 kommer att ha tillgàng till en kontrolltidlucka C2 och till en uppsättning datatid- luckor D2 inom varje ram, osv, sàsom visas i fig. 2b. De tidluckor som är allokerade till en nod som kontroll- tidluckor (en eller flera) och/eller datatidluckor (en eller flera) upptar samma tidluckepositioner inom varje återkommande ram pà bitströmen. Följaktligen kommer lO 15 20 25 30 35 513 517 14 kontrolltidluckan Cl som tillhör noden Nl att uppta den andra tidluckan i varje ram pà bitströmmen i det aktuella exemplet.

Under nätets drift kan varje nod öka eller minska sin tillgàng till tidluckor, varigenom nodernas tillgång till datatidluckor eller kontrolltidlckor omfördelas. En nod som har ett làgt behov av sändningskapacitet kan exempelvis ge bort sin tillgàng till tidluckor till en nod som har ett större behov av sändningskapacitet. Sàsom framgàr nedan behöver tidluckor som är allokerade till en nod inte ligga intill varandra, utan kan ligga var som helt i ramen.

Allokering av tidluckor till kanaler kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig. 2c, som illustrerar situationen att noden N2 i fig. l, som har tillgång till sin kontrolltidlucka C2 och sitt intervall av datatid- luckor D2, CH2, CH3 och antêS att har etablerat fyra kanaler CHl, CH4 àt sina slutanvändare. I detta exempel kanalen CHl sträcker sig fràn noden N2 till noden N3, medan kanalerna CH2, CH3 och CH4 sträcker sig fràn noden N2 till noden N6 via noden N4, varvid noden N4 enbart fungerar som en växelnod mellan bitströmmen Bl och bit- strömmen B3. Sàsom visas är varje kanal allokerad en respektive uppsättning tidluckor. I detta exempel är kanalens CHl överföringskapacitet större än kanalens CH2 överföringskapacitet, eftersom antalet tidluckor som är allokerade till kanalen CHl är större än antalet tid- luckor som är allokerade till kanalen CH2, De tidluckor som är allokerade till en kanal upptar samma tidlucke- positioner inom varje àterkommande ram pà bitströmmen.

Det inses även att motsvarande tidluckor för kanalerna CH2, CH3 och CH4 allokeras pà bitströmmen B3, komer att diskuteras ytterligare nedan. sàsom Exemplifierande sätt att ändra en kanals bandbredd 3a~3f.

Fig. 3a-3f visar en schematisk vy av ett DTM-nät och komer nu att beskrivas med hänvisning till fig. motsvarande bitströmmar. Nätet 100 innefattar fyra noder 10 15 20 25 30 35 513 517 15 111, 112, 113 och 114 sammankopplade via länkar (eller bitströmar) 101, 102 och 103. Noden lll är ansluten till länken 101, noden 112 är ansluten till länkarna 101 och 102, noden 113 är ansluten till länkarna 102 och 103, noden 114 är ansluten till länken 103. och I fig. 3a antas att en isokron kanal har etablerats fràn noden 111 till noden 114 via noderna 112 och 114.

Sàsom schematiskt visas i fig. 3a är kanalen definierad att innefatta tvà tidluckor (markerade svarta i fig. 3a) 102 och 103. Mer speci- fikt är kanalen definierad att innefatta den första och i varje ram pä bitströmmarna 101, andra tidluckan i varje ram pä bitströmmen 101, den första och tredje tidluckan i varje ram pà bitströmen 102, bitströmmen 103. Noden 112 är följaktligen anordnad att och den tredje och fjärde tidluckan i varje ram pà växla innehàllet i den första och andra tidluckan pà bitströmmen 101 till den första respektive tredje tid- luckan pà bitströmmen 102. Pà liknande sätt är noden 113 anordnad att växla innehållet i den första och tredje tidluckan pä bitströmmen 102 till den tredje respektive fjärde tidluckan pä bitströmmen 103.

I denna utföringsform hanterar noden 111 allokering av tidluckor till nämnda kanal pà bitströmmen 101. Noden 112 hanterar allokering av tidluckor till nämnda kanal pä bitströmmen 102, och noden 113 hanterar allokering av tidluckor till nämnda kanal pä bitströmmen 103.

Det antas nu att noden 111, baserat pà förfrågningar fràn en slutanvändare eller av nàgot annat skäl, beslutar sig för att öka kanalens bandbredd, i detta exempel med en tidlucka per ram. Noden 111 sänder dà, med utnyttjande av kontrollsignalering, en begäran om ändrad bandbredd till noder 112 och 113, bandbredd som är allokerad till kanalen motsvarande en efterfràgande en ökning av den tidlucka per ram.

Noden 111 allokerar den önskade bandbredden, i detta fall en tidlucka per ram, 101, till kanalen pä bitströmmen i detta exempel den tredje tidluckan i varje ram, 10 15 20 25 30 35 513 517 16 företrädesvis utnyttjande sin egna pool av fria tid- luckor. Den sänder därefter ett meddelande till noden 112 som informerar denna att tidlucka tre pà bitströmmen 101 nu skall utgöra en del av kanalen. Noden 111 börjar emel- lertid inte omedelbart sända nyttolast i denna tredje tidlucka. nyttolast i den första och den andra tidluckan, vilka Istället sänder noden 111 i detta skede endast redan var allokerade till kanalen, och tomgàngsdatablock i den tredje tidluckan i varje ram pà bitströmen 101.

Fig. 3b har noden alloke- rat en extra tredje tidlucka till kanalen pà bitströmmen, 3 visar denna situation. I fig. och sänder nyttolast i tidluckorna ett och tvà och tom- gàngsdatablock i tidlucka tre (sàsom illustreras med en x-markering), under det att noderna 112 och 113 ännu inte har allokerat nägra ytterligare tidluckor till kanalen pà bitströmmarna 102 och 103.

Eftersom noden 112 i den situation som visas i fig. 3b inte ännu har allokerat nägra ytterligare tidluckor till kanalen pà bitströmmen 102, har den ännu inte börjat växla data frän den tredje tidluckan pà bitströmmen 101 till bitströmmen 102. Även noderna 112 och 113 kommer i detta skede att i detta fall en tid- lucka per ram, till kanalen pà bitströmmarna 102 respek- tive 103, fria tidluckor. allokera den önskade bandbredden, företrädesvis utnyttjande sina egna pooler av Det antas således att noden 112 allokerar den fjärde tidluckan i varje ram pà bitströmmen 102 till kanalen och att noden 113 allokerar den sjätte tidluckan i varje ram pà bitströmmen 103 till kanalen. Noden 112 komer att sända ett meddelande till noden 113 som informerar denna att tidlucka fyra pà bitströmmen 102 nu skall utgöra en del av kanalen, och noden 113 kommer att sända ett med- delande till noden 114 som informerar denna att tidlucka sex pà bitströmmen 103 nu skall utgöra en del av kanalen.

Noden 112 kommer således att börja växla data som mottas i den tredje tidluckan pà bitströmmen 101 till den 10 15 20 25 30 35 513 517 17 fjärde tidluckan på bitströmmen 102, och noden 113 kommer att börja växla data som mottas i den fjärde tidluckan på bitströmmen 102 till den sjätte tidluckan på bitströmmen 103.

Eftersom noden 111 emellertid fortfarande inte använder den nya tidluckan för sändning av nyttolast, utan istället sänder nyttolast i de tidigare redan allokerade två tidluckorna, komer de tomgångsdatablock som sänds av noden 111 i tidlucka tre på bitströmen 101 att växlas till tidlgcka fyra på bitströmmen 102 och därefter till tidlucka sex på bitströmmen 103, såsom illustreras i fig. 3c. Således kommer de tomgångsdata- block som mottas av noden 114 i tidlucka sex på bit- strömmen 103 att slängas.

Efter att ha allokerat den efterfrågade ytterligare bandbredden, säkerställt att den mottagande noden 114 har satts att etablerat den erforderliga mappningen (och läsa data fràn den nya tidluckan sex på bitströmmen 103 som en del av kanalen), kommer noden 113 att informera noden 112, informera noden lll, med utnyttjande av kontrollsignale- och noden 112 i sin tur på motsvarande sätt ring, om att den efterfrågade ytterligare kapaciteten har satts upp.

När noden 111_mQttar denna information kommer den att fastställa att den nu när som helst kan sätta igång att börja använda den nya tidluckan för sändning av nyttolast, vilken trafik då kommer att växlas av noderna 112 och 113 till att nå noden 114, fig. 3d.

Om en mellanliggande nod, t.ex. noden 112 eller 113, såsom illustreras i allokerar den efterfrågade ytterligare tidluckan till kanalen före det att en uppströms liggande noden har allokerat en tidlucka till kanalen, vilken den mellan- liggande noden skall växla data från, kan den mellanligg- ande noden fortfarande informera en nedströms nod om att den ytterligare tidluckan har allokerats till kanalen så länge den mellanliggande noden förser den ytterligare 10 15 20 25 30 35 513 517 18 tidluckan med tomgàngsdatablock som anger tidluckan som ej bärande nyttolast.

Med referens àter till fig. 3a, varvid en isokron kanal har etablerats fran noden 111 till noden 114 via noderna 112 och 114, vilken kanal är definierad av tva 102 och 103, antas nu att noden 111, baserat pà förfrågningar fràn en tidluckor i varje ram pà bitströmmarna 101, slutanvändare eller av nagot annat skäl, beslutar sig för att minska kanalens bandbredd, i detta exempel med en tidlucka per ram.

Efter att ha beslutat vilken tidlucka som skall deallokeras fràn kanalen kommer noden att börja sända tomgàngsdatablock i den tidlucka som blivit utvald att deallokeras men fortsätta att sända nyttolast i den tidlucka som inte skall deallokeras. I fig. 3e har noden 111 beslutat sig för att deallokera den andra tidlucka i varje ram pà bitströmen 101 fràn kanalen och sänder sàledes nyttolast i tidlucka ett och tomgangsdatablock i tidlucka tvà I detta skede kommer noden 112 sàledes att växla (sàsom illustreras med en x-markering). nyttolast som mottas frán tidlucka ett i varje ram pà bitströmmen 101 till tidlucka ett i varje ram pà bit- strömmen 102 och tomgàngsdatablock som mottas fràn tid- lucka tvà i varje ram pà bitströmen 101 till tidlucka tre i varje ram pà bitströmmen 102. Likasà kommer noden 113 att växla nyttolasten som mottas fràn tidlucka ett i varje ram pà bitströmmen 102 till tidlucka tre i varje ram pà bitströmmen 103 och de tomgàngsdatablock som mottas fràn tidlucka tre i varje ram pà bitströmmen 102 till tidlucka fyra i varje ram pà bitströmmen 103, sàsom illustreras i fig. 3e.

I detta skede kommer således de tomgàngsdatablock som anländer till noden 114 i tidlucka fyra pà bitström- men 103 att slängas.

Med utnyttjande av kontrollsignalering kommer noden lll nu att instruera noderna 112 och 113 att deallokera de tidluckor som motsvarar tidlucka tvà pà bitströmmen 10 15 20 25 30 35 515 517 19 101 fràn kanalen pà deras respektive bitströmmar, inne- fattande att informera noden 114 att tidlucka fyra pà bitströmmen 103 inte längre skall anses utgöra del av kanalen. _ Efter att ha deallokerat dessa tidluckor kommer sàväl noderna 112 och 113 som noden 114 att sända bekräf- telser, med utnyttjande av kontrollsignalering, till noden 111 för att bekräfta att de har genomfört den önskade deallokeringen. När noden 111 mottagit dessa bekräftelser kan den deallokera den andra tidluckan pà bitströmen 101 fràn kanalen, varvid bara en tidlucka àterstàr allokerad till kanalen, Ett exemplifierande sätt att ändra mappningen av sàsom visas i fig. 3f. tidluckor vid genomförande av en bandbreddsändring kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig. 4a-4c.

Fig. 4a-4c visar schematiskt en förenklad vy av ett DTM-nät och motsvarande bitströmmar, innefattande en första bitström 201,_en andra bitström 202 och en tredje bitström 203.

I fig. 4a antas, i likhet med vad som beskrivits ovan med hänvisning till fig. 3a, att en isokron kanal har etablerats frän en sändande nod pà bitströmmen 201 till en mottagande nod pà bitströmmen 203 via tvà mellan- liggande noder, varvid den första mellanliggande noden ästadkommer växling av tidluckor mellan bitströmmen 201 och bitströmmen 202 och varvid den andra mellanliggande noden àstadkommer växling av tidluckor mellan bitströmmen 202 och bitströmmen 203. av dessa noder i fig. 4a-4c.

För enkelhets skull visas ingen Sàsom visas schemêtiskt i Fig. 4a är kanalen defi- nierad att innefatta den första och andra tidluckan i den fjärde och sjätte tid- och den àttonde (sà- som indikeras med heldragna kvadrater i fig. 4a). Den varje ram pà bitströmmen 201, luckan i varje ram pá bitströmen 202, och nionde tidluckan i varje ram pà bitströmmen 203 första mellanliggande noden är följaktligen anordnad att växla innehàllet i denrförsta och den andra tidluckan pà 10 15 20 25 30 35 513 517 20 bitströmen 201 till den fjärde respektive den sjätte tidluckan pà bitströmmen 202. Likasà är den andra mellan- liggande noden anordnad att växla innehållet i den fjärde och den sjätte tidluckan pa bitströmmen 202 till den àttonde respektive den nionde tidluckan pà bitströmmen 203.

Det antas nu att den sändande noden beslutar sig för att öka kanalens bandbredd, lucka per ram. Med utnyttjande av kontrollsignalering i detta exempel med en tid- sänder den sändande noden en meddelande till de mellan- liggande noderna begärande en ökning av den bandbredd som är allokerad till kanalen motsvarande en tidlucka per ram.

Nu antas att den sändande noden beslutar sig för att allokera den tredje tidluckan i varje ram pà bitströmmen 201 till kanalen och börjar sända tomgàngsdatablock däri (sásom indikeras med streckade kvadrater). Samtidigt antas att den första mellanliggande noden beslutar sig för att allokera den femte tidluckan i varje ram pa bitströmen 202 och att den andra mellanliggande noden beslutar sig för att allokera den sjunde tidluckan i varje ram pà bitströmmen 203. Sàledes föreligger ett tid- luckemappningsproblem, eftersom de allokerade ytterligare tidluckorna upptar den sista positionen inom kanalen pà bitströmmen 201 men den näst sista positionen pà bit- strömen 202 och den första positionen pà bitströmmen 203. luckan pá bitströmmen 201 till den femte tidluckan pà Om mappning skulle etableras fran den tredje tid- bitströmmen 202 och därefter till den sjätte tidluckan pà bitströmmen 203, skulle den sekventiella följden av data som sänds fràn den sändande noden inte bevaras över nätet.

Sàledes behövs om-mappning. I denna utföringsform genomförs om-mappningen med början fràn den sista mellan- liggande noden. Sàledes komer den andra mellanliggande noden att sluta växla data fràn den fjärde tidluckan pà bitströmmen 202 till den àttonde tidluckan pà bitströmmen 10 15 20 25 30 35 513 517 21 203 och istället börja växla data fràn den fjärde tid- luckan pä bitströmen 202 till den sjunde, nya tidluckan pà bitströmmen 203 och samtidigt börja växla data fràn den nya femte tidluckan pà bitströmmen 202 till den àttonde tidluckan pä bitströmen 203. Notera emellertid att om nagon av de mellanliggande noderna allokerar en ytterligare tidlucka till kanalen före det att en mapp- ning därtill har definierats, sä mäste noden säkerställa att information som identifierar denna ytterligare tid- lucka som ej bärande nyttolast tillförs under mellan- tiden.

När den första mellanliggande noden har mottagit ett kontrollmeddelande fràn den andra, mellanliggande noden bekräftande att mappning vid den andra mellanliggande noden är etablerad, kan den första mellanliggande noden när som helst fatta sitt mappningsbeslut och kommer dà att välja att sluta växla data fràn den andra tidluckan pà bitströmen 201 till den sjätte tidluckan pà bitström- men 202 och istället börja växla data fràn den andra tid- luckan pà bitströmmen 201 till den femte, nya tidluckan pà bitströmmen 202 och samtidigt börja växla data fràn den nya tredje tidluckan pà bitströmmen 201 till den sjätte tidluckan pä bitströmmen 202.

När den första_mellanliggande noden därefter infor- merar den sändande noden om att allokering av resurser och nödvändig mappning har etablerats, kan den sändande noden när som helstibëšja använda den ytterligare tid- luckan för sändning av nyttolast, i likhet med vad som beskrivits ovan.

Olika sätt pä vilket särdragen och funktionerna enligt uppfinningen kan realiseras, implementeras och omsättas i praktiken inses av fackmän inom teknikomràdet, speciellt i beaktande av den beskrivning av exemplifie- rande utföringsformer därav som getts ovan, och ytter- ligare beskrivning därav utelämnas därför. Vidare är uppfinningens skyddsomfàng inte begränsat av de exempli- fierande utföringsformer därav som beskrivits häri, 513 517 22 emedan kombinationer och modifieringar därav, sàsom kommer att framgà för fackmän inom teknikomràdet, kan utföras inom ramen för uppfinningen skyddsomfàng, vilket definieras av de bifogade patentkraven.

Claims (25)

10 15 20 25 30 35 513 517 23 PATENTKRAV

1. l. Ett förfarande för att öka bandbredden pà en existerande isokron kanal i ett kretskopplat, tidsmulti- plexerat nät av det slag i vilket data överförs pä bit- strömmar, varvid varje bitström är indelad i àterkomande ramar och varje ram är indelad i tidluckor, varjämte nämnda isokrona kanal_innefattar en uppsättning tidluckor inom varje ram av en bitström mellan en första nod och en andra nod, vilket förfarande innefattar stegen: att till nämnda kanal allokera, utöver nämnda upp- sättning tidluckor, en eller flera ytterligare tidluckor inom varje ram av nämnda bitström; att under en tidsperiod använda endast en delmängd av tidluckor som ingar i den utökade uppsättning tid- luckor som bildas av nämnda en uppsättning tidluckor och nämnda en eller flera ytterligare tidluckor för sändning av data som hänför sig till nämnda kanal, varvid antalet tidluckor i nämnda delmängd av tidluckor inte överskrider antalet tidluckor i nämnda en uppsättning tidluckor, och att under nämnda tidsperiod förse nämnda bitström med information som indikerar att de kvarvarande tidluckorna av nämnda utökade uppsättning tidluckor för tillfället inte används för sändning av nyttotrafik; och att efter nämnda period använda sàväl nämnda en upp- sättning tidluckor som nämnda en eller flera ytterligare tidluckor pà nämnda bitström för sändning av nyttolast som hänför sig till nämnda kanal.

2. Ett förfarande enligt krav 1, varvid nämnda steg att under en tidsperiod använda endast en delmängd av tidluckorna innefattar: att under nämnda tidsperiod använda endast nämnda en uppsättning tidluckor för att sända nyttotrafik som hänför sig till nämnda kanal och att under nämnda tidsperiod förse nämnda bitström med information som lO 15 20 25 30 35 513 517 24 indikerar att nämnda en eller flera ytterligare tidluckor för tillfället inte används för sändning av nyttotrafik.

3. Ett förfarande enligt krav l eller 2, varvid slutet av nämnda tidsperiod är relaterat till mottagandet av information som indikerar att en eller flera noder som hanterar nämnda kanal är redo att motta nyttotrafik som hänför sig till nämnda kanal frän nämnda en eller flera ytterliga tidluckor.

4. Ett förfarande enligt krav 1, 2 eller 3, varvid nämnda första nod sköter allokeringen av nämnda en eller flera ytterligare tidluckor till nämnda kanal pà nämnda bitström och förser nämnda andra nod med information som begär att nämnda en eller flera ytterligare tidluckor skall utgöra en del av nämnda kanal.

5. Ett förfarande enligt krav 4, varvid nämnda andra nod, efter att ha mottagit nämnda information som begär att nämnda en eller flera ytterligare tidluckor skall utgöra en del av nämnda kanal och efter att ha vidtagit nödvändiga àtgärder för att kunna hantera nyttotrafik att mottas frän nämnda en eller flera ytterligare tidluckor, förser nämnda första nod med bekräftande information som indikerar att nämnda andra nod är redo att börja motta nyttotrafik fràn nämnda en eller flera ytterligare tidluckor.

6. Ett förfarande enligt krav 5, varvid nämnda tids- period slutar i samband med mottagandet av nämnda bekräf- tande information vid nämnda första nod.

7. Ett förfarande enligt nàgot föregàende krav, var- vid nämnda kanal vidare innefattar en andra uppsättning tidluckor pà en andra bitström mellan nämnda andra nod och en tredje nod, varjämte nämnda förfarande innefattar de ytterligare stegen: 10 15 20 25 30 35 513 517 25 att till nämnda kanal allokera, utöver nämnda andra uppsättning tidluckor, en eller flera ytterligare tid- luckor inom varje ram pà nämnda andra bitström; och att etablera mappning mellan de tidluckor som bildar nämnda kanal pà nämnda en bitström och de tidluckor som bildar nämnda kanal pà nämnda andra bitström, samt, eller därigenom àstadkommande, mappning av nämnda information som indikerar vilka tidluckor som för tillfället inte används för att bära nyttotrafik.

8. Ett förfarande enligt krav 7, varvid nämnda ytterligare steg utförs vid nämnda andra nod.

9. Ett förfarande enligt krav 8, varvid nämnda andra nod, efter att ha allokerat nämnda en eller flera ytter- ligare tidluckor, etablerat nämnda mappning, och vidtagit eventuella andra nödvändiga atgärder för att kunna hante- ra nyttotrafik att mottas fràn nämnda en eller flera ytterligare tidluckor, förser nämnda första nod med nämnda bekräftande information som indikerar att nämnda andra nod är redo att börja överföra nyttotrafik fràn nämnda en eller flera ytterligare tidluckor som alloke- rats till nämnda kanal pä nämnda en bitström.

10. Ett förfarande enligt krav 9, varvid nämnda steg att ha vidtagit atgärder för att kunna hantera nytto- trafik innefattar att informera, och motta bekräftelse frän, nämnda tredje nod avseende att nämnda en eller flera ytterligare tidluckor som allokerats till nämnda kanal pà nämnda andra bitström nu skall utgöra en del av nämnda kanal.

11. ll. Ett förfarande enligt krav 9 eller 10, varvid nämnda tidsperiod slutar i samband med att nämnda bekräf- tande information mottas vid nämnda första nod. 10 15 20 25 30 35 513 517 26

12. Ett förfarande enligt nagot föregående krav, varvid om-mappning att genomföras med avseende pà de tidluckor som bildar nämnda kanal vid nämnda andra nod som ett resultat av ändringen av mängden resurser som är allokerade till nämnda kanal utförs efter det att eventu- ell om-mappning bland de tidluckor som bildar kanalen avklarats vid en nod som hanterar kanalen och som är anordnad nedströms nämnda andra nod.

13. Ett förfarande för att öka bandbredden pà en existerande isokron komunikationskanal i ett kretskopp- lat, tidsmultiplexerat nät av det slag i vilket data överförs pà bitströmmar, varvid varje bitström är indelad i àterkommande ramar och varje ram är indelad i tid- luckor, varjämte nämnda isokrona kanal innefattar en första uppsättning tidluckor inom varje ram av en första bitström och en andra uppsättning tidluckor inom varje ram av en andra bitström, vilket förfarande utförs vid en mellanliggande nod som àstadkommer mappning mellan nämnda första uppsättning tidluckor och nämnda andra uppsättning tidluckor, och vilket förfarande innefattar stegen: att motta information som begär allokering av ytter- ligare resurser till nämnda kanal; att till nämnda kanal allokera, utöver nämnda andra uppsättning tidluckor, en eller flera ytterligare tid- luckor inom varje ram av nämnda andra bitström; och att, eller flera ytterligare tidluckor pà nämnda första bit- om en instruktion att börja växla data fràn en ström ännu inte har mottagits, förse endast nämnda andra uppsättning tidluckor med nyttotrafik och nämnda andra bitström med information som indikerar de tidluckor, av de tidluckor som är allokerade till nämnda kanal pà nämnda andra bitström, som för tillfället inte används för att bära nyttotrafik. 10 15 20 25 30 35 513 517 27

14. Ett förfarande enligt krav 13, innefattande: att motta information som indikerar vilka en eller flera ytterligare tidluckor inom varje ram av nämnda första bitström som har allokerats till att bilda nämnda ytterligare resurser pà nämnda första bitström; att àstadkomma mappning mellan de tidluckor som bildar nämnda kanal pà nämnda första bitström och de tid- luckor som bildar nämnda kanal pà nämnds andra bitström; och att sända information som indikerar att nämnda mellanliggande nod är redo att börja överföra nyttotrafik fràn nämnda en eller flera ytterligare tidluckor pa nämnda första bitström.

15. Ett förfarande enligt krav 14, varvid nämnda steg att sända information utförs efter det att bekräf- telse mottagits fràn en eller flera nedströms belägna noder som hanterar nämnda kanal, indikerande att de är redo att motta nyttotrafik fràn nämnda en eller flera ytterligare tidluckor.

16. Ett förfarande enligt krav 13, 14 eller 15, varvid eventuell om-mappning att genomföras med avseende pà de tidluckor som bildar nämnda kanal vid nämnda mellanliggande nod som ett resultat av ändringen av mängden resurser som är allokerade till nämnda kanal utförs efter det att_eyentuell om-mappning bland de tidluckor som bildar kanalen avklarats vid en nod som hanterar kanalen och som är anordnad nedströms nämnda andra nod.

17. Ett förfarande för att minska bandbredden pä en tidsmulti- plexerat nät av det slag i vilket data överförs pà bit- existerande isokron kanal i ett kretskopplat, strömmar, varvid varje bitström är indelad i àterkommande ramar och varje ram är indelad i tidluckor, varjämte nämnda isokrona kanal innefattar en uppsättning tidluckor l0 15 20 25 30 35 513 517 28 inom varje ram av en bitström mellan en första nod och en andra nod, vilket förfarande innefattar stegen: att nämnda första nod under en tidsperiod använder endast en delmängd av nämnda uppsättning tidluckor för sändning av data som hänför sig till nämnda kanal och förser nämnda bitström med information som indikerar att de kvarvarande tidluckorna av nämnda uppsättning tidluck- or för tillfället inte används för sändning av nytto- trafik; att nämnda första nod förser nämnda andra nod med information som anger att nämnda kvarvarande tidluckor skall deallokeras fràn nämnda kanal; och att nämnda första nod efter nämnda tidsperiod de- allkerar nämnda kvarvarande tidluckor av nämnda uppsätt- ning tidluckor frán nämnda kanal och slutar sända nämnda information som indikerar att nämnda kvarvarande tidluck- or av nämnda uppsättning tidluckor för tillfället inte används för sändning av nyttotrafik.

18. Ett förfarande enligt krav 17, varvid nämnda andra nod förser nämnda första nod med bekräftande infor- mation som bekräftar att nämnda kvarvarande tidluckor ,inte längre skall utgöra en del av nämnda kanal och var- vid nämnda tidsperiod slutar i samband med mottagandet av nämnda bekräftande information vid nämnda första nod.

19. Ett förfarande enligt krav 17 eller 18, varvid eventuell om-mappning att genomföras med avseende pà de tidluckor som bildar nämnda kanal vid nämnda andra nod som ett resultat av ändringen av mängden resurser som är allokerade till nämnda kanal utförs efter det att eventu- ell om-mappning bland de tidluckor som bildar kanalen avklarats vid en nod som hanterar kanalen och som är anordnad nedströms nämnda andra nod.

20. Ett förfarande för att öka bandbredden pà en existerande isokron kanal i ett kretskopplat, tidsmulti- 10 15 20 25 30 35 513 517 29 plexerat nät av det slag i vilket data överförs pà bit- strömmar, varvid varje bitström är indelad i àterkommande ramar och varje ram är indelad i tidluckor, varjämte nämnda isokrona kanal innefattar en uppsättning tidluckor inom varje ram av en bitström mellan en första nod och en andra nod, vilket förfarande innefattar stegen: att nämnda nod allokerar till nämnda kanal, utöver nämnda uppsättning tidluckor, en eller flera ytterligare tidluckor inom varje ram av nämnda bitström; att nämnda första nod förser nämnda andra nod med information som begär att nämnda en eller flera ytter- ligare tidluckor skall bilda del av nämnda kanal; att nämnda första_n0d, under det att den väntar pà information som bekräftar att nämnda en eller flera ytterligare tidsluckor far användas för sändning av nyttotrafik, använder endast nämnda uppsättning tidluckor för sändning av data söm hänför sig till nämnda kanal och förser nämnda en eller flera ytterligare tidluckor med information som indikerar att de för tillfället inte används för sändning av nyttotrafik; och att nämnda andra nod, efter det att den mottagit nämnda information som begär att nämnda en eller flera ytterligare tidluckor skall bilda del av nämnda kanal och vidtagit eventuella nödvändiga atgärder för att kunna hantera nyttotrafik att mottas i nämnda en eller flera ytterligare tidluckor, förser nämnda första nod med bekräftande information som indikerar att nämnda andra nod är redo att motta nyttotrafik fràn nämna en eller flera ytterligare tidluckor; och att nämnda första_n9d, efter att ha mottagit nämnda bekräftande information, använder sàväl nämnda uppsätt- ning tidluckor som nämnda en eller flera ytterligare tidluckor pá nämnda bitström för sändning av nyttotrafik som hänför sig till nämnda kanal.

21. Ett förfarande för att ändra bandbredden pà en existerande isokron kommunikationskanal i ett kretskopp- 10 15 20 25 30 35 513 517 30 lat, överförs pà bitströmmar, varvid varje bitström är indelad tidsmultiplexerat nät av det slag i vilket data i àterkommande ramar och varje ram är indelad i tid- luckor, varjämte en mellanliggande nod är anordnad att àstadkomma mappning mellan tidluckor som är allokerad till nämnda kanal pä en första bitström och tidluckor som är allokerade till nämnda kanal pà en andra bitström, vilket förfarande innefattar steget: att vid nämnda mellanliggande nod genomföra eventuell om-mappning med avseende pà de tidluckor som bildar nämnda kanal vid nämnda mellanliggande nod, och som erfordras som ett resultat av ändringen av mängden resurser som är allokerade till nämnda kanal, efter det att eventuell om-mappning bland de tidluckor som bildar kanalen avklarats vid en nod som hanterar kanalen och som är anordnad nedströms nämnda mellanliggande nod.

22. Ett förfarande enligt nagot föregående krav, varvid nämnda information som indikerar att en tidlucka inte används för att överföra nyttotrafik tillhandahålls genom steget att markera nämnda tidlucka som varande en tomgàngstidlucka.

23. Ett förfarande enligt krav 22, varvid nämnda steg att markera nämnda tidlucka som varande en tomgàngs- tidlucka innefattar att skriva tomgàngstidluckeidentifie- rande data, sàsom ett identifierbart kodord, i nämnda tidlucka.

24. Ett förfarande enligt krav 12, 13, 19 eller 21, varvid nämnda om-mappning innefattar att övergà fràn en gamal mappningsinstruktion till en ny mappningsinstruk- tion vid en ramstart.

25. Ett förfarande enligt nàgot föregående krav, varvid nämnda nät är ett DTM-nät.