SE508889C2 - Metod och anordning för dataöverföring med parallella bitströmmar - Google Patents

Description

15 20 25 30 508 889 i varje meddelande före sändning. Vidare kan inte fördröjningar i ett paketförmedlande nät förutsägas med tillräcklig noggrann- het och paket kan till och med försvinna under överföringen pà grund av buffertspärrar eller förstörd information i paketets huvud. De tvà sista faktorerna gör: det svärt att stödja realtidstjänster i ett paketförmedlande nät.

För att adressera ovan nämnda problem fokuserar kommunikations- industrin utvecklingen pä ATM CCITT Committee) har också tagit ATM som standard i B-ISDN (Broadband- (Asynchronous Transfer Mode).

(International Telegraph and Telephone Cunsultative Integrated Services Digital Network). ATM är förbindnings- orienterat och etablerar en kanal precis som kretskopplade nätverk, men använder små paket med fix storlek, vilka kallas celler, för informationsöverföring. ATMs paketorienterade natur kräver att nätverket mäste ha mekanismer som till exempel buffertresurser och länkhanterare för att kunna garantera realtidskrav för en förbindelse.

En annan lösning för att uppfylla krav pà realtidsegenskaper fokuserar pà kretskopplade nätverk och mäste därför adressera de typiska problem med kretskopplade nätverk som beskrivits ovan.

Ett nytt protokoll för styrning av ett delat. medium används också vilket medför att problem med kontroll av delade medium ocksà, mäste beaktas. Denna konstruktion, kallad DTM (Dynamic Synchronous Transfer Mode), (Se C Bhom, P Lindgren, L Ramfelt och P Sjödin, The DTM Gigabit Network, Journal of High Speed Networks, 3(2):l09-126, 1994 och L Gauffin, L Håkansson och B Pehrson, Multi-gigabit networking based on DTM, Computer Networks and ISDN Systems, 24(2):ll9-139, April 1992), använder kanaler som kommunikationsabstraktion_ Dessa kanaler skiljer sig fràn telefonikretsar pà olika sätt. För det första är uppkopp- lingsfördröjningen sä kort att resurser kan allokeras/- deallokeras dynamiskt efter användarens behov. För det andra är kanalerna av simplextyp och minimerar därför extra omkostnader. erbjuder de multipla bithastigheter, För det tredje, vilket ger 10 15 20 25 30 508 889 möjlighet att stödja stora variationer i användarens kapacitets- krav. Slutligen är kanalerna multi-cast vilket medger fler än en slutdestination.

För att kunna nä stora dataöverföringshastigheter för ett nät finns tvà vägar att gà, antingen kan man öka frekvensen, dvs antalet överförda bitar per sekund eller sà kan man sända data parallellt. Eftersom kostnaden för elektronik ökar snabbt med ökade mottagningshastigheter, finns det en uppenbar fördel i att kunna använda parallell överföring för att uppnà mycket stora överföringshastigheter. Vidare kan man naturligtvis använda den yppersta tekniken för att uppnà optimal hastighet i antal överförda bitar per sekund men ända màngdubbla den sammanlagda överföringshastigheten genom att sända parallellt.

För att kunna sända data parallellt kan man med dagens teknik bl.a. dels sa kallad SDM (Space Division utnyttja tva typer av' parallella system, kan man sända bitströmmar i skilda bärare, Multiplexing) eller sä kan man utnyttja en bärare i vilken man sänder olika bitströmmar pá olika våglängder eller frekvens, sà kallad WDM (Wavelenght Division Multiplexing). Naturligtvis kan man utnyttja en kombination av ovanstående tekniker för att erhàlla optimalt utnyttjande av nätverket. Parallella bitström- mar används i denna skrift som begrepp för både SDM och WDM.

En rad fördelar med att just använda DTM i parallella överföringar kan identifieras. DTM använder ett delat medium med separerade kontroll- och datakanaler, vilket befriar en nod fràn att bevaka alla bitströmmar för att söka efter flaggor eller huvuden. DTM är förbindelseorienterat och använder TDM-kanaler (Time Division Multiplexing), vilket medför att noden vet var och när data ska läsas eller skrivas. Genom TDM kan det existera flera kopplingar förmedlade pà en enskild bitström, vilket medför en hög kanal upplösning. De flesta WDM-arkitekturer använder en vàglängd som lägsta upplösningsenhet. Flera användare kan använda samma bitström bàde genom TDM~kanaler och genom så kallad tidluckeåteranvändning. DTM använder en 10 15 20 25 30 508 889 fördelaktig synkroniseringsmetod som tilläter bitströmmarna att behandlas oberoende av varandra och reducerar därmed dispersionsproblem.

Allt det ovanstående gör DTM speciellt lämpligt för parallell överföring. Det finns dock inget som hindrar att man även använder de i uppfinningen föreslagna metoderna för andra typer av protokoll.

I dagens och framtidens bredbandsnätverk kommer majoriteten av noderna att vara bredbandsmottagare men smalbandssändare, jämför till exempel Video On Demand. De allra flesta noder kommer alltsa att ha ett mycket större behov av att kunna ta emot stora mängder data pà kort tid än att behöva sända stora mängder data.

Den föreslagna uppfinningen är inte begränsad till denna tyq noder, men speciellt lämpligt för att hantera den typen applikationer där mottagandet av data är bredbandigt rela' sändandet av data.

Det finns ett antal större och mindre problem med att ant parallella bitströmmar. Ett problem är att synkronisera Wi. de olika parallella bitströmmarna. Problemet uppstàr na: mottagare maste byta bitström för att läsa ny data. Innan d~'. kan läsas mäste mottagaren synkronisera sin klocka till den nya Detta kan ta tid, bitströmmen. speciellt om nmttagaren näste synkronisera till mer än bitklockan t.ex. till tidluckor och ramar. Man kan även välja att inte synkronisera mellan de olika parallella bitströmmarna. Effekten av detta blir dä att tidluckor i de olika parallella bitströmmarna kommer att driva i förhållande till varandra. Om en nod dä ska läsa tidluckor fràn olika parallella bitströmmar finns en risk att dessa hamnar över varandra och orsakar en konflikt om noden endast kan läsa fràn en bitström i sänder.

Ett svart problem i optisk överföring är dispersion, dvs att ljus har olika utbredningshastighet vid olika våglängder, vilket 10 15 20 25 30 508 889 medför att två våglängder vilka är synkroniserade vid sändning är osynkroniserade vid mottagning. Detta är speciellt ett problem vid 1550 nm. om man använder optisk Optisk Ytterligare komplexitet introduceras förbikoppling i ett delat medium. förbikoppling är fördelaktigt av flera anledningar: för det första, utan optisk förbikoppling skulle alla våglängder nödvändigtvis regenereras i vilket sändare och varje nod, innebär att det måste finnas mottagare för varje våglängd i varje nod. Detta är dyrt. För det andra, i händelse av ett nodfel kommer data, sonl är optiskt förbikopplad, inte att påverkas av' nodfelet utan kan 'passera noden. Detta medger att noder lokaliserade nedströms om den felande noden fortfarande kan kommunicera med övriga delar av nätet.

När sändare ska dela en våglängd vid användning av optisk förbikoppling finns det ett antal områden man måste beakta. Data som har sitt ursprung olika långt från mottagaren kommer att ha dämpats olika mycket i fibern, vilket kan medföra problem vid läsning av denna data. Eftersom data genereras i olika noder med olika lokala klockor kan klockglapp uppstå och eftersom olika används lokala lasrar, vilka kan ha små skillnader i våglängd, kan man få intravåglängdsdispersion, dvs närliggande tidluckor kan glida in i varandra.

Ytterligare ett problem är hur man ska återvinna klockan. DTM använder en plesiosynkron mekanism för att erhålla bitsynk- ronisering, dvs klockan deriveras ur bitströmmen. Detta medför att bitströmmen måste ha ett givet antal flanker för att trigga en PLL (Phase Locked Loop) samt en relativt hög DC stabilitet.

Detta kan åstadkommas genom att data kodas och genom att sända flanker i tomma tidluckor. Om en ren avtappningsmekanism används med, optisk förbikoppling kan inte en tom tidlucka innehålla “ljus” när en sändare ska lägga till data i en tidlucka. För att lösa detta problem måste en mycket snabb optisk 2:1 multiplexor 10 15 20 25 30 508 889 användas, vilken kan switcha pà enskilda bitar. Detta .är tekniskt extremt svårt och mycket kostbart.

IEEE International 1995 in I First Workshop on 182.

Broadband Switching Systems, April Poland p beskrivs vàglängds- ateranvändning i system med parallella bitströmmar i ett optiskt WDM nätverk.

Patentskrift SE 460 750 beskriver ett telekommunikationssystem i vilket tal- och datainformation i tidsuppdelad form överförs över bussar i ett matrisformat nät.

Patentskrift SE 468 495 beskriver ett sätt och en anordning för att synkronisera tvà eller flera kommunikationsnät av tidsmultiplexerad typ.

REDoGöRELsE FÖR UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning angriper ovan nämnda problem, med att synkronisera bitströmmarna, med dispersion och speciellt intra- vàglängdsdispersion, med olika dämpning av data vilken orginerar fràn olika noder, med klockglapp samt med att kunna derivera klockan ur inkommande data. Detta problem löses genom att all data i en bitström är genererad i en och samma nod.

Utrustning, t.ex. TV, Video, datorer etc, vilken ska säljas till hemmen är Imycket priskänslig. Att kunna tillverka utrustning till ett sä attraktivt pris som möjligt är ett villkor för att kunna konkurrera inom sektorn för hemelektronik. För noder avsedda för bredbandsapplikationer blir problemet extra stort eftersom noderna mäste använda framkantsteknologi med stora krav pà härd- med höga kostnader för och mjukvara. Problemet bredbandsnoder löses genom att ge noden möjlighet att läsa data frän manga bitströmmar men endast sända pa en eller ett fåtal. Ändamålet med föreliggande uppfinning är således att pà ett effektivt sätt använda parallella bitströmmar, t.ex. WDM eller SDM eller en kombination av dessa utan att problem med dämpning, 10 15 20 25 30 508 eller 889 klockglapp, klockderivering, synkronisering dispersion uppträder samtidigt som man uppnàr en kostnadseffektiv lösning.

Detta erhàlls genoni att all data i en specifik. bitströnm är genererad i en och samma nod.

Mer detaljerat bestàr uppfinningen av en metod och en anordning i vilken flera parallell bitströmmar anländer till en nod, dessa bitströmmar förmedlas av en eller flera bärare. En, eller nàgra av dessa bitströmmar är, enligt tidigare överenskommelse mellan noder i nätverket, den eller de bitströmmar i vilken noden använder en eller flera tidluckor för att kommunicera med noder kalla den eller de bitströmmarna Bl. Bl nedströms, làt oss skiljs ifràn de övriga bitströmmarna B2 i ett första organ och leds in i noden. Det första organet ansvarar också för att Bl förhindras i sin vidare transport i bäraren. När Bl när noden kan tidluckor läsas, och genom att noden skriver data i vissa enligt tidigare överenskommelse använda tidluckor erhàlls en modifierad bitström Bl'. De övriga bitströmmarna B2 leds in i ett organ vilket medger att noden läser data ur även dessa bitströmmar utan att de väsentligen förändras. Bl' regenerorar sedan i sin helhet för vidare förmedling nedströms pà bäraren.

Fördelarna med detta arrangemang är att all data i en specifik bitströnx är genererad av en och samma nod. Detta förhindrar intravàglängdsdispersion, klockglapp samt dämpnings problem.

En annan fördel är att man kan lägga till flanker i tomma tidluckor för att garantera att PLLen snabbt àtervinner klockan.

Ytterligare en fördel är möjligheten, att utnyttja sä kallad tidluckeàteranvändning.

Fördelen med att utnyttja nodrepresentanter är att kostnadseffektiva làgeffekts- eller multi-modlasrar kan utnyttjas i de noder i en klunga vilka inte är nodrepresentanter. 10 15 20 25 30 508 889 Ytterligare en fördel är att man bara behöver sändare för de bitströmmar vilken noden ska kommunicera med nedströms, ett minimerat antal sändare medför reducerade kostnader och därmed en billigare produkt.

Fördelarna med synkroniseringen är att en nod kan byta dynamiskt mellan tvà parallella bitströmmar vilket inte kan uppnàs utan synkronisering.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritning.

FIGURBESKRIVNING Fig l visar uppfinningen i en utföringsform.

Fig 2 visar den elektriska delen av' uppfinningen enligt en utföringsform.

Fig 3 visar uppfinningen i en utföringsform.

Fig 4 visar en ram med parallella bitströmmar Fig 5 visar en schematisk figur av uppfinningen i en utförings- form.

FÖREDRAGNA UTFöRINGsFom-fl-:R Figur 1 visar schematisk uppfinningen i en utföringsform där en första optisk fiber betecknas l, en första WDM-kopplare (”WDM Coupler”) betecknas 2 samt en första lx2-kopplare betecknas 3.

Pà den första optiska fibern l bärs tva olika våglängder L1 och L2, dessa tvà våglängder används för att förmedla tvà bit- strömmar Bl och B2. Bl är den bitström vilken noden använder för att kommunicera data nedströms. I den första WDM-kopplaren 2 separeras de tvà våglängderna Ll och L2 fràn varandra och Ll som används för att förmedla Bl sänds pà en andra optisk fiber till en första o/e- (optisk/elektrisk) omvandlare 5. Fran den första o/e-omvandlaren 5 förmedlas den första bitströmmen Bl elektriskt in i noden där data kan läsas och skrivas i, pä förhand överenskomna, tidluckor. Den andra våglängden L2 som används för 10 15 20 25 30 35 9 508 889 att förmedla B2 används i denna noden endast för att läsa data varför den förmedlas pà en tredje optisk fiber 6 till en 1x2- kopplare 3. 1x2-kopplaren 3 delar pà L2 och förmedlar L2 vidare pä en fjärde optisk fiber 8 samt en femte optisk fiber 9. Den femte optiska fibern 9 leds till en andra o/e-omvandlare 10.

Fran den andra o/e-omvandlaren 10 förmedlas B2 pà elektrisk väg in i noden sä att data kan läsas i, pà förhand överenskomna, tidluckor. Fràn noden leds Bl till en första 2:1 Mux 11 där data genererat i noden skrivs in i Bl. Från den första 2:1 Muxen 11 leds nu den xnodifierade bitströmmen. Bl' till en första e/o- (elektro/optisk) omvandlare 12 vilken omvandlar bitströmmen Bl' till optisk form pà vàglängd L1. Fràn den första e/o-omvandlaren 12 leds Ll pà en sjätte optisk fiber 13 till en andra WDM- kopplare 14. Till den andra WDM-kopplaren 14 leds också den fjärde optiska fibern 8. I den andra WDM-kopplaren 14 kombineras L1, buren pà den sjätte optiska fibern 13, med L2, buren pà den fjärde optiska fibern och förmedlas vidare pà en sjunde optisk fiber 16 till nästa nod nedströms.

Figur 2 visar den elektriska delen av en nod. Denna del är samma oavsett om man använder WDM eller SDM. I detta utföringsexempel tas tvà parallella bitströmmar emot och en sänds. Naturligtvis kan man tänka sig en nod vilken tar emot fler än tva bitströmmar PLL 20,23 25 vilken pekar in i en kanaltabell 19, 24. samt sänder fler än en bitström. En triggar en tidluckeräknare 18, Varje ingång i kanaltabellen motsvaras av en tidlucka i 24 visar att 22 data bitströmmen. När en flagga i kanaltabellen 19, motsvarande tidlucka ska läsas tar demultiplexorn 21, fràn tidluckan för vidare behandling i noden. Pà motsvarande sätt sker sändning av data. När noden ska sända data läggs data i sändningstabellen 29 pà den plats vilken motsvarar den tidlucka vilken ska användas för sändning. När tidluckeräknaren 28 pekar pà en ingàng i sändningstabellen 29 som har en flagga vilken indikerar att data ska sändas i denna tidlucka skriver multiplexorn 26 data i tidluckan. Därifrån förs data till multi- plexorn 11 i Figur l. Tidluckeräknaren triggas av en PLL 27. 10 15 20 25 30 10 508 889 Figur 3 visar ett SDM exempel med elektriska ledare. och B2 av Här bärs bitströmmarna Bl separata bärare 30 och 31.

Bitströmmen Bl leds in i ett regenereringsorgan 80 vilken aterskapar bitströmmen Bl. Fran regenereringsorganet 80 leds bitströmmen Bl in i noden. Bitströmmen B2 leds till ett fördelningsorgan 34. 34 dels in i Bitströmmen B2 leds fran fördelningsorganet noden dels vidare nedströms till näst nod i nätverket. Fördelningsorganet 34 kan naturligtvis vara sa enkelt som en T-koppling men även en mer avancerad utrustning för att hantera speciella problem som kan uppkomma vid höga hastigheter pa bitströmmen. Fran regenereringsorganet 80 leds även bitströmmen Bl till en multiplexor 36, vilken multiplexerar ihop data fràn noden med data från den mottagna bitströmmen Bl. Fran multiplexorn 36 leds bitströmmen vidare nedströms pa bäraren 38.

Figur 4 visar en ram 39 med fyra parallella bitströmmar 40a-d.

Fem tidluckor 4la-e innehåller information.

Figur 5 visar en del av ett nätverk vilket använder tva parallella bitströmmar för kommunikation mellan fyra noder. Den första bitströmmen 51 tappas i noderna 53, och 63 samt läses i sin helhet i noderna 59 och 67. Noderna 59 och 67 använder saledes endast bitströmmen 51 för kommunikation med de övriga noderna i nätverket. Pa samma sätt använder noderna 53 och 63 bitströmmen 52 för kommunikation med övriga noder medan bitströmmen 5l endast används för att läsa data. I figur 5 ses tva bitströmmar 5l och 52 som anländer till en första nod 53. I noden 53 tappas bitströmmen 5l via bäraren 55 medan bitströmmen 52 gar in i noden 53. I noden 53 förs bitströmmen vidare genom noden där data genererad i noden 53 läggs till bitströmmen 54 som sänds vidare nedströms som den modifierade bitströmmen 56.

Bitströmmen 56 tappas via bäraren 57 till noden 59. Till nod 59 anländer bitström 51. Bitströmmen 51 gar in i noden 59 och data genererad i noden 59 läggs till bitströmmen 60 som sänds vidare Bitströmmen 58 nedströms som den xnodifierade bitströmmen 58. tappas till. noden 63 via káraren 61. Till noden 63 anländer 10 ll 508 889 bitströmmen 56. Bitströmmen 56 gär in i noden 63 och data genererad i noden 63 läggs till bitströmmen 64 som sänds vidare som den modifierade bitströmmen 62. Bitströmmen 62 tappas till noden 67 och fortsätter därefter vidare nedströms. Till noden 67 anländer bitströmmen 58. Bitströmmen 58 gar in i noden 67 och data genererad i noden 67 läggs till bitströmmen 68 som sänds vidare som den modifierade bitströmmen 66.

Uppfinningen är naturligtvis inte begränsad till de ovan beskrivna och pá ritningen visade utföringsformerna, utan kan modifieras inom ramen för de bifogade patentkraven.

Claims (14)

1. 0 15 20 25 30 35 12 508 889 PATENTKRÄV l. Förfarande vid överföring av data i tidluckor mellan noder (53, 59, 63, 67; 71, 73, 75, 77, 78) nätverk medelst minst tvà, i samma riktning gàende, bitströmmar (51, 52; 72, 74, i ett tidsmultiplexerat parallella 76), varvid en första nod (53) är anordnad att sända data i en första av nämnda parallella bitströmmar och att läsa tidluckor i en andra av nämnda kéínr1ei:ec:kr1at: av: (Bl, 52), (53) skall använda tidluckor i för att skicka data, helhet i den första noden (53) parallella bitströmmar, att den första bitströmmen som den första noden läses i sin och förhindras i sin fortsatta utbredning till nedströms liggande noder; att data som skall sändas fràn den första noden (53) skrivs in i tidluckor i nämnda första bitström (Bl, 52), vilket ger en modifierad första bitström (B1', 56); att nämnda modifierade första bitström regenereras i sin helhet i den första noden (53) samt sänds i sin helhet fràn den första noden (53); och att den andra bitströmmen (B2, 51), vilken den första noden (53) noden (53) endast läser tidluckor ifràn, passerar den första utan att modifieras.

2. Förfarande enligt krav l, kännetecknat av att nätverket är kretskopplat. kéânr1et:ec:k11a t av: 52) förmedlas

3. Förfarande enligt krav l eller 2, (Bl, Bl', B2, 51, medelst vàglängdsmultiplexering; (Bl, 52) (B2, anländer till noden pà olika vàglängder pà minst en optisk (1): att nämnda våglängder separeras i minst en första vàglängd (Bl, 52). minst en andra våglängd, vilken förmedlar den tredje (B2, 51); att nämnda bitströmmar att den första och den andra 51) bitströmmen bärare Vl, vilken förmedlar den första bitströmmen samt bitströmmen 10 15 20 25 30 35 13 508 889 att den första vàglängden Vl omvandlas till elektrisk form och förhindras i sin vidare utbredning i den optiska bäraren (1): att den andra vàglängden V2 omvandlas till elektrisk form utan att den andra vàglängden V2, eller den andra bitströmmen (B2), väsentligt förändras; att data genererade i den första noden (53) skrivs in i förutbestämda tidluckor i den första bitströmmen (Bl, 52) vilket ger en modifierad första bitström (Bl', 56); att den modifierade första bitströmmen (Bl', 56) omvandlas till optisk form med vàglängden Vl; att den andra vàglängden V2 kombineras med den första vàglängden Vl för vidare transport.

4. Förfarande enligt krav 3 , k ä n n e t e c k n a t av att den modifierade första bitströmmen (Bl, 56) genereras med en och samma laser.

5. Förfarande enligt nàgot av kraven l eller 2, kêánrie - (Bl, Bl', B2) medelst elektriska ledare, att varje ledare endast förmedlar en (Bl, 52) sin utbredning genom ett elektriskt brott pà ledaren. te<:kI1at: av att nämnda bitströmmar förmedlas bitström samt att den första biströmmen förhindras i

6. Förfarande enligt nàgot föregäende krav, kéínr1et:e<:k11a t av att tidsmultiplexeringen sker enligt DTM (”Dynamic Synchronous Transfer Mode”).

7. Anordning för överföring av data mellan noder i ett tids- multiplexerat, kretskopplat nätverk, medelst minst tva paral- lella bitströmmar (Bl, B2), där varje bitström är indelad i tidluckor, varvid en första nod är anordnad att sända data i en första av nämnda parallella bitströmmar och att läsa en andra av nämnda parallella bitströmmar, k ä n n e t e c k n a d av: minst ett filterorgan (2, 79) som är anordnat att förhindra vidare innehållande till nedströms liggande noder; minst ett regenereringsorgan (5, 80) transport av den första bitströmmen (Bl), tidluckor avsedda för den första nodn att skriva i, 10 15 20 25 30 35 14 508 889 anordnat för att àterskapa den första bitströmmen (Bl), samt. (12, 26) (Bl, B2, 51, 52). minst ett sändningsorgan för att sända de parallella bitströmmarna

8. Anordning enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a d av ett första läsorgan (3, 34) anordnat för att läsa tidluckor ur den andra bitströmmen (B2) innehàllande tidluckor som den första noden enbart är avsedd att läsa data fràn, (11, 36) och ett första skrivorgan för att skriva data i tidluckor i bitströmmen (Bl). kännetecknad av att (Bl, Bl', B2)

9. Anordning enligt krav 7 eller 8, minst en bärare av bitströmmarna utgörs av en optisk ledare (1). këánI1et:e<:kI1a Bl', B2)

10. Anordning enligt krav 7 eller 8, minst en bärare av bitströmmarna (Bl, (30, 31). utgörs av en elektrisk ledare

11. Anordning enligt krav 9 eller 10, káánr1et:e<:k11a att bäraren omfattar endast en ledare i vilken olika bitströmmar förmedlas med olika våglängder.

12. Anordning enligt krav 9 eller 10, kéánrie te<:kI1a att bäraren omfattar flera ledare vilka bär endast en bitstror var.

13. Anordning enligt patentkrav 9 eller 10, käinr1et.ec:k11a av att bäraren omfattar minst en ledare vilken bär endast en bitström samt minst en ledare i vilken olika bitströmmar förmedlas med olika våglängder.

14. Anordning enligt patentkrav 13, kéânz1et:ec:kr1aci av att filterorganet (2) utgörs av en vàglängdsomkopplare, att regene~ reringorganet (2) utgörs av en optisk/elektrisk-omvandlare, att sändningsorganet (12) utgör av en elektrisk/optisk-omvandlare, att läsorganet (3) utgörs av en lx2-omkopplare samt ett kombi- (14) (b2) bitströmmen pä en gemensam bärare. nationsorgan anordnat för att kombinera den första (Bl) och den andra