SE513516C2 - Förfarande och anordning för routing i ett kretskopplat nät - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 513 516 2 Bandbredden för varje våglängd på bussen, dvs varje bitström på varje fiber, är indelad i återkommande ramar med fast längd, vilka ramar i sin tur är indelade i tid- luckor med fast storlek. Antalet tidluckor i en ram beror således på nätets bithastighet. Tidluckorna är indelade i två grupper, kontrolltidluckor och datatidluckor. Kon- trolltidluckor används vanligtvis för överföring av sig- naleringsmeddelanden mellan noderna för nätets interna funktion. Datatidluckorna används vanligtvis för överfö- ringen av data mellan slutanvändare som är anslutna till de olika noderna.

Varje nod är inrättad att dynamiskt sätta upp, ta ner och modifiera DTM-kanaler genom att dynamiskt allo- kera tidluckor.

När DTM-kanaler används för överföring av asynkron trafik, såsom TCP/IP-paket, behövs en mekanism för att åstadkomma routing av paketen genom DTM-nätet. Routing- lösningar som för närvarande är tillgängliga är dock utvecklade för att användas i andra slag av nätarkitektu- rer och föreslår därför mekanismer som ger ett dåligt ut- nyttjande av de fördelaktiga aspekterna av ett nät av DTM-typen.

Det är därför ett ändamål med uppfinningen att åstadkomma en routinglösning i ett nät av DTM-typ, vilken lösning bättre utnyttjar ett sådant näts särdrag.

Sammanfattning av uppfinningen Det ovan nämnda och andra ändamål uppnås genom upp- finningen såsom den definieras i de åtföljande patentkra- ven.

I enlighet med uppfinningen accessas således en flerkanalig fleraccessbitström som bär isokrona kanaler, varvid de isokrona kanalerna används för överföring av asynkron trafik, och tas ett datapaket från en nod som är ansluten till bitströmmen emot i en isokron kanal därav.

Därefter bestäms om datapaketet skall sändas till någon annan nod som är ansluten till bitströmmen med användning 10 15 20 25 30 35 513 516 3 av någon annan kanal av nämnda isokrona kanaler. Om så är fallet sänds datapaketet till den andra noden med använd- ning av den andra kanalen av de isokrona kanalerna pà bitströmmen.

Uppfinningen åstadkommer således routing av datapa- ket bland is0krQnêfkêQaler av en och samma flerkanaliga fleraccessbitström,_l konventionella lösningar är van- ligtvis en router anordnad för att sammankoppla två eller flera separata nät eller nätsektioner, och för att åstad- komma routing av datapaket mellan sådana nätsektioner.

Routinglösningen enligt uppfinningen skiljer sig från detta konventionella upplägg såtillvida att routingen är åstadkommen inom en enda nätsektion, närmare bestämt bland kanalerna på en flerkanlig fleraccessbitström.

Följaktligen behöver inte en routingmekanism enligt upp- finningen, som åstadkommer routing bland kanaler av en enda bitström vara_anordnad i en utgångspunkt av bit- strömmen, dvs i punkten för sammankoppling, typiskt via en växel eller liknande, med en annan bitström. Notera emellertid att detta inte innebär att en routingmekanism enligt uppfinningen är begränsad till routing med avse- ende på kanaler av en enda bitström, eftersom man även kan nyttja konventionell routing från nämnda bitström till en annan bitström utan att man avviker från uppfin- ningstanken.

Det inses att routingmekanismen enligt uppfinningen ger en nätdesigner större frihet i arkitekturen vid utformningen av nät. Ett exempel pà detta ges nedan under hänvisning till fig 5. ' Enligt en föredragen utföringsform av uppfinningen accessar inte routingmekanismen kanaler på bitströmmen Istället för- bikopplas sådana kanaler, vanligtvis i gränssnittet i en som inte skallmroutas av routingmekanismen. anordning som tillhandahåller routingmekanismen. Följakt- ligen kommer trafiken i de förbikopplade kanalerna att vara obeaktad QQh_opàverkad av routingmekanismen. Givet- vis kräver detta att det anordnas organ för separering av 10 15 20 25 30 35 513 516 4 kanaler av de isokrona kanalerna som skall tas emot och kanaler som inte skall tas emot.

I enlighet med en utföringsform av uppfinningen gäller emellertid att om ett datapaket tas emot på en ka- nal som bär asynkron trafik vilken skall routas av rou- tinganordningen men dessutom sträcker sig bortom routing- anordningen, dvs en multicast-kanal som inte terminerar i routinganordningen, hindras inte vidare överföring av datapaketet till andra noder som är anslutna till bit- strömmen med användning av den isokrona kanal från vilken datapaketet togs emot. Följaktligen kan en kanal, som ett exempel, vara en multicast-kanal, varvid ett datapaket når en uppsättning av mottagare, men varvid datapaketet samtidigt routas till någon annan kanal på bitströmmen, exempelvis för att nå en annan uppsättning av mottagare.

Såsom nämndes inledningsvis är en föredragen använd- ning av uppfinningen i ett nät som arbetar enligt ett (DTM), dvs ett såkallat DTM-nät, varvid nämnda isokrona kanaler är DTM-kanaler i ett DTM-nät.

Per definition, protokoll för ”Dynamic synchronous Transfer Mode” ”DTM-nät” ett kretskopplat, tidsmultiplexerat nät av det slag där in- som avses här, är ett formation överförs mellan noder i nätet på bitströmmar.

Varje bitström är indelad i regelbundna, återkommande ramar med fast storlek, såkallade DTM-ramar, vilka var och en innefattar ett antal tidluckor med fast storlek, vilka tidluckor är indelade i kontrolltidluckor och data- tidluckor. Vid varje given tidpunkt definierar således en tidluckeposition i en DTM-ram antingen en kontrolltid- lucka eller en datatidlucka. Kontrolltidluckor används för styrsignalering mellan noder i nätet och datatid- luckor används för överföringen av användardata (benämnes inte sällan nyttotrafik).

I ett DTM-nät distribueras vidare skrivaccess till tidluckorna i en DTM-ram bland noderna som är anslutna till den bitström som bär DTM-ramen, varvid varje nod vanligtvis har skrivaccess till åtminstone en kontroll- ' > - . un., 10 15 20 25 30 35 513 516 5 lucka och åtminstone en dynamiskt anpassningsbar uppsätt- ning datatidluckor inom varje återkommande ram. Att ha skrivaccess till en tidluckeposition i en ram innebär vidare att ha skrivaccess till tidluckepositionen inom varje àterkommandë"ram.

I ett DTM-nät kommer en nod att använda datatidluck- orna som den har skrivaccess till för att sätta upp såkallade DTM-kanaler genom att allokera en eller flera av datatidluckorna_till varje DTM-kanal. Därför, såsom avses här, definieras en DTM-kanal av en eller flera tid- luckor som upptar samma tidluckeposition inom varje DTM- ram av den bitström av vilken DTM-kanalen bärs. Om emel- lertid en DTM-kanal exempelvis gär över tvâ bitströmmar, kan kanalen givetvis definieras av olika uppsättningar av tidluckepositioner pà de tvâ bitströmmarna. Vidare kan en DTM-kanal vara antingen en kontrollkanal eller en dataka- nal, beroende pà om kontroll- eller datatidluckor är allokerade till kanalen. Dessutom kan en DTM-kanal vara en en-till-en-kanal (unicast-kanal), en en-till-flera- kanal (multicast-kanal) eller en en-till-alla-kanal (broadcast-kanalfï När kravet på nätkapacitet förändras kan DTM-kanaler sättas upp, tas ner eller modifieras, det sistnämnda genom att man ändrar antalet tidluckor som är allokerade till en DTM-kanal. Vidare kan fördelningen av skrivaccess till tidluckor mellan de olika noderna modifieras dyna- miskt när olika noder utvecklar olika behov av kontroll- signalering och dataöverföring.

Enligt en annan föredragen utföringsform av uppfin- ningen utförs en routingmekanism enligt ovan nämnt slag i relation till ettuminne som àstadkommer temporär lagring av datapaket pà sina minnesplatser, varvid minnesplat- serna allokeras temporärt för lagring av respektive data- paket. Minnet accessas_därefter för inskrivning/utläsning av datapaket oberoende av vilken kanal ett datapaket tas emot/sänds pà, och används således som ett delat minne av samtliga kanaler. Detta ger en förhållandevis enkel ut- 10 15 20 25 30 35 513 516 6 formning för hantering av datapaket i förhållande till flerkanalsrouting enligt uppfinningen.

Ytterligare aspekter av och fördelar med uppfin- ningen kommer att framgå för fackmannen inom området av de åtföljande patentkraven och av den följande, detalje- rade beskrivningen av exemplifierande utföringsformer därav.

Kort beskrivning av ritninqarna Utföringsexempel av uppfinningen kommer nu att be- skrivas med hänvisning till de åtföljande ritningarna, där: fig 1 schematiskt visar ett exempel pà uppbyggnaden av en bitström i ett kretskopplat, tidsmultiplexerat nät _som arbetar enligt ett DTM-protokoll; fig 2 schematiskt visar överföring av asynkron tra- fik pà en av de isokrona kanalerna som bärs av den i fig 1 visade bitströmmen; fig 3 schematiskt visar en exemplifierande utfö- ringsform av an anordning enligt uppfinningen; fig 4 schematiskt visar en annan exemplifierande ut- föringsform av an anordning enligt uppfinningen; fig 5 schematiskt visar ett nät som innefattar an- ordningen som visas i fig 4.

Detaljerad beskrivning av en exemnlifierande utförings- form Ett exempel på strukturen hos en flerkanalig bitström B med multiaccess i ett kretskopplat, tidsmulti- plexerat nät vilket arbetar enligt ett DTM-protokoll kom- mer nu att beskrivas under hänvisning till fig 1.

Som visas i fig 1 är bitströmmen B indelad i åter- kommande ramar med väsentligen fast storlek, varvid star- ten av varje ram är definierad av en tidlucka F för ram- synkronisering. Varje ram har en längd om l25ps.

Varje ram är vidare indelad i ett flertal tidluckor med fast storlek, typiskt 64 bitar. När man använder ram- 10 15 20 25 30 35 515 516 7 längden 125ps, tidluckestorleken 64 bitar och bithastig- heten 2 Gbps kommer det totala antalet tidluckor inom varje ram att bli ungefär 3900.

Tidluckorna är indelade i kontrolltidluckor Cl, C2, C3 och C4, och datatidluckor D1, D2, D3 och D4. Kontroll- tidluckorna används för styrsignalering mellan noderna i nätet, medan datatidluckorna används för överföring av nyttotrafik. Varje nod som är ansluten till bitströmmen B allokeras typiskt åtminstone en kontrolltidlucka, dvs varje nod kommer att ha skrivaccess till åtminstone en kontrolltidlucka. Vidare fördelas skrivaccess till data- tidluckor bland de till bitströmmen anslutna noderna.

Följaktligen kommer en nod N1 (som är ansluten till bit- strömmen B) att ha access till en kontrolltidlucka C1 och en uppsättning datatidluckor Dl inom varje ram i bit- strömmen, osv. Den uppsättning tidluckor som är allokerad till en nod som kontrolltidlucka (-or) och/eller datatid- lucka (-or) upptar samma tidluckeposition inom varje ram av bitströmmen.

Under drift av nätet kan varje nod öka eller minska sin access till kontrolltidluckor och/eller datatid- luckor, och därigenom omfördela accessen till kontroll- tidluckor och/eller datatidluckor mellan noderna. Exem- pelvis kan en nod som har lågt behov av överföringskapa- citet ge bort sin access till datatidluckor till en nod som har större behov av överföringskapacitet. Vidare behöver de tidluckor som allokeras till en nod inte vara efter varandra följande tidluckor utan kan finnas var som helst inom ramen;*' W _ Notera dessutom att varje ram börjar med tidluckan för ramsynkronisering, som definierar ramhastigheten på bitströmmen och som slutar med en eller flera utfyllnads- tidluckor G.

I fig 1, vid (c), antas det vidare att noden N2, som har access till sin kontrolltidlucka C2 och sitt inter- vall av datatidluckor D2, har satt upp fyra kanaler CH1, CH2, CH3 och CH4 pà bitströmmen. Såsom visas har varje 10 15 V20 25 30 35 513 516 8 kanal varsin allokerad uppsättning tidluckor. I exemplet är överföringskapaciteten pà kanal CHl större än överfö- ringskapaciteten pá kanal CH2, eftersom antalet tidluckor som är allokerade till kanalen CH1 är större än antalet tidluckor som är allokerade till kanalen CH2. Tidluckorna som är allokerade till en kanal upptar samma tidluckepo- sitioner i varje återkommande ram av bitströmmen.

Ett exempel pà överföringen av asynkron trafik pà en av de isokrona kanalerna som bärs av den bitström B som visas i fig 1 kommer nu att beskrivas under hänvisning till fig 2. I fig 2 antas det att kanalen CH3, i fig 1, är uppsatt för att bära asynkron trafik i form som visas av sekventiellt sända datapaket med variabel storlek, vilka exempelvis skulle kunna vara TCP/IP-paket eller Ethernet-ramar. (Notera att fig 2 endast visar sekvensen av tidluckor som sänds inom kanalen CH3). Eftersom fig 1 schematiskt anger att kanalen CH3 innefattar sju tid- luckor i varje ram pà bitströmmen B, kommer de sju för- sta tidluckorna som sänds pä kanalen CH3, dvs de sju för- de nästföl- jande sju tidluckorna kommer att sändas i nästa ram och sta tidluckorna i fig 2, att sändas i en ram, så vidare.

Fig 2 visar tre datapaket som sänds pà kanalen CH3.

Varje datapaket är inkapslat [?] enligt ett fördefinierat inkapslingsprotokoll. I fig 2 antas det att inkapslings- protokollet definierar att varje datapaket skall delas upp i ett antal datablock om 64 databitar (vilket motsva- rar storleken av en tidlucka), att en start_av¿paket-tid- lucka S skall läggas till i början av varje datapaket,_ och att en slut_av_paket-tidlucka E skall läggas till i slutet av varje datapaket, för att därigenom forma inkapslade datapaket Pl, P2, och P3. Vid gap mellan pake- ten är bitströmmen försedd med sàkallade tomgàngstid- luckor, vilka identifierar gapen som att de inte innehål- ler några giltiga data.

En utföringsform av anordningen enligt uppfinningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 3. I fig 10 15 20 25 30 35 513 516 9 3 innefattar anordningen 110 en port 111, vilken i sin tur innefattar ett gränssnitt 113 för inkommande kanaler och ett gränssnitt 114 för utgående kanaler, vilka till- handahåller läs- respektive skrivaccess till en bitström B, vilken till exempel kan vara den bitström B som visas i fig 1. Gränssnitten för inkommande och utgående kanaler åstadkommer synkronisering av anordningens arbete i rela- tion till ram- och tidluckefrekvensen på bitströmmen B.

Gränssnittet för inkommande kanaler och gränssnittet för utgående kanaler är anslutna till en kanalhanterare 115 för inkommande kanaler respektive en kanalhanterare 116 för utgående kanaler. Kanalhanteraren 115 för inkom- mande kanaler ochïkånalhanteraren 116 för utgående kana- i i w H ett en bufferthanterare 120 och en styrenhet ler är båda anslutna till en routingprocessor 117, delat minne 119, 121. Routingprocessorn 117 är i sin tur ansluten till ett routingminne 118.

I drift tar gränssnittet 113 för inkommande kanaler emot (pil 1) datapaket från de kanaler som övervakas av gränssnittet, såsom de inkapslade TCP/IP-paketen på kana- len CH3 som visas i fig 2. Varje datapaket är inkapslat enligt ett fördefinierat protokoll och tas typiskt emot som en uppsättning av efter varandra följande, sekventi- ella datablock om 64 bitar.

Gränssnittet 113 för inkommande kanaler vidarebe- fordrar därefter, med bibehållen sekventiell ordning, varje mottaget datablock till kanalhanteraren 115 för inkommande kanaler (pil 2).Varje datablock som vidarebe- fordras till kanalhanteraren 115 för inkommande kana1er_ åtföljs av en kanalidentifierare, som anger den kanal från vilken den togs emot.

Efter att ha tagit emot tillräckligt många block i framänden av ett datapaket för att kunna härleda informa- tion som anger datapaketets storlek kommer kanalhantera- ren för inkommande kanaler att sända en förfrågan (pil 3), som innehåller datapaketets storlek, till bufferthan- teraren 120. Förfrågan kommer därigenom att informera 10 15 20 25 30 35 513 516 10 bufferthanteraren 120 om att kanalhanteraren 115 för inkommande kanaler behöver lagra ett datapaket av den angivna storleken i det delade minnet 119.

Bufferthanteraren 120 kommer därefter att allokera en adress i det delade minnet 119 för datapaketet, varvid det allokerade adressutrymmet inte är mindre än datapake- tet. Bufferthanteraren 120 kommer att svara på förfrågan med att returnera (pil 4) en startadress som motsvarar starten av adressutrymmet till kanalhanteraren 115 för inkommande kanaler.

Efter att ha tagit emot startadressen från buffert- hanteraren 120 kommer kanalhanteraren för inkommande kanaler att börja skriva datablocken som bildar det till- hörande datapaketet i det delade minnet 119 (pil 5), med början på den från bufferthanteraren 120 mottagna start- adressen, och inkrementera adressen ett steg för varje datablock som skrivs i det delade minnet 119.

Samtidigt sänder kanalhanteraren 115 för inkommande kanaler den från bufferthanteraren 120 mottagna start- adressen, tillsammans med den i datapaketets startparti (pil 6). (pil 7) bestäm- angivna adressen, till routingprocessorn 117 Med användning av routingminnet 118 mer routingprocessorn, baserat på den från gränssnittet 115 för inkommande kanaler mottagna destinationsadressen, huruvida det tillhörande datapaketet skall sändas från gränssnittet 114 för utgående kanaler och, om så är fal- let, vilken utgående kanal som skall användas när datapa- ketet sänds.

Efter att ha bestämt utgående kanal för datapaketet sänder routingprocessorn 117 en signal till kanalhantera- ren 116 för utgående kanaler(pil 8) som innehåller en identifierare och den från kanalhanteraren för inkommande kanaler mottagna startadressen. Kanalidentifieraren iden- tifierar den utgående kanalen som skall användas när den tillhörande datapaketadressen sänds, och startadressen anger var i det delade minnet 120 det tillhörande datapa- ketet skall läsas från. 10 15 20 25 30 35 513 516 11 Efter att ha tagit emot kanalidentifieraren för den utgående kanalen och startadressen från routingprocessorn 117 accessar kanalhanteraren 116 för utgående kanaler det delade minnet (pil 9) och börjar läsa (pil 10) datablock som bildar det tillhörande datapaketet från det delade minnet 119 med börfian på den från routingprocessorn 117 mottagna startadressen och inkrementerar adressen ett steg för varje datablock som läses ut från det delade minnet 119.

Samtidigt tar kanalhanteraren 116 för utgående kana- ler kontinuerligt emot förfrågningar (pil 11) för data- block för respektive utgående kanal från gränssnittet 114 för utgående kanaler, vilka förfrågningar sänds från gränssnittet för utgående kanaler med den hastighet med vilken tidluckor som är allokerade på respektive kanal passerar på den utgående bitström som accessas via gräns- snittet 114 för utgående kanaler.

Hanteraren 116 för utgående kanaler vidarebefordrar (pil 12), triggad av förfrågningarna om datablock, när förfrågningarna avser en kanal som identifieras av en från routingprocessorn 117 mottagen kanalidentifierare, med bevarad sekventiell ordning, varje datablock av det tillhörande datapaketet, minnet 119 med början från den angivna startadressen, som det läses från det delade till gränssnittet 114 för utgående kanaler. Gränssnittet 114 för utgående kanaler vidarebefordrar (pil 13) då i sin tur de mottagna datablocken till de respektive kana- lerna på den utgående bitströmmen.

Efter attihailást det sista datablocket i ett dataf paket från det delade minnet 119 àterlämnar (pil 14) kanalhanteraren 120 för utgående kanaler den tillhörande startadressen, som togs emot från routingprocessorn 117, till bufferthanteraren 120. Detta informerar bufferthan- teraren om att behandlingen av det datapaket som är lag- rat på den adressarea som förknippas med startadressen har slutförts och att bufferthanteraren nu är fri att al- 10 15 220 25 30 35 515 516 12 lokera adressarean till ett nytt datapaket som tas emot via det gränssnittet för inkommande kanaler.

Vidare bestämmer styrenheten 121 vilka kanaler som skall tas emot av gränssnittet 113 för inkommande kana- ler, vilka vanligtvis är de kanaler som används för sänd- ning av datapaket som behöver routas av routingprocessorn 117. Kanaler som inte skall riktas till routingprocessorn 117, enligt beslut av styrenheten 121, 114 behandlas följaktligen inte av routingprocessorn. förbikopplas i gränssnitten 113, för inkommande/utgående kanaler och En annan utföringsform av anordningen enligt uppfin- ningen kommer nu att beskrivas med hänvisning till fig 4.

I anordningen i fig 4 är den enda skillnaden jämfört med utföringsformen i fig 3 att kanalhanteraren 115 för inkommande kanaler i fig 4 är försedd med ett cacheminne 122. tionsadresser för vilka någon routning inte behöver göras Cacheminnet 122 innehåller en lista över destina- av routingprocessorn 117, sàsom tidigare har bestämts av routingprocessorn. Ett mottaget datapaket som hänvisar till en adress i listan över destinationsadresser skall inte riktas till routingprocessorn 117. Routingprocessorn uppdaterar kontinuerligt innehållet i cacheminnet 122.

När den tar emot ett datapaket kommer följaktligen kanalhanteraren 115 för inkommande kanaler att jämföra datapaketets destinationsadress med de destinationsadres- ser som finns i cacheminnet 122. Om en överensstämmelse påträffas slängs datapaketet i kanalhanteraren för inkom- mande kanaler och kommer därför inte att riktas till rou- tingprocessorn 117, vargenom lasten på routingprocessorn minskas.

(Notera emellertid att om den kanal fràn vilken datapaketet togs emot inte slutar i anordningen 110 utan istället fortsätter till en eller flera andra noder ned- ströms, exempelvis om kanalen är en multicast-kanal eller broadcast-kanal, vidarebefordras datapaketet till noder nedströms pà samma kanal som det togs emot oberoende av huruvida det slängdes i kanalhanteraren för inkommande l I* ill 'I f-c l | 10 15 20 25 30 35 513 516 13 kanaler. Om denna förbikoppling görs i gränssnitten 113, 114 för inkommande/utgående kanaler eller i hanterarna 115, 116 för inkommande/utgående kanaler bestäms vanligt- vis av styrenheten 121).

Ett nät som utnyttjar uppfinningen kommer nu att be- skrivas med hänvisning till fig 5. I fig 5 bildar en flerkanalig fleraccessbitström B, som till exempel kan vara den i föregående figurer visade bitströmmen B, en. länk i form av en sluten slinga som förbinder ett flertal accessnoder A vilkamanvänder kretskopplad tidsmultiplexe- ring enligt ett DTM-protokoll. En växelnod S som är ansluten till länken ger konnektivitet mellan länken och någon annan länk som också använder kretskopplad tidsmul- tiplexering enligt DTM-protokollet. På den sistnämnda länken åstadkommer en router R access till ett paketkopp- lat nät, såsom Internet. Vidare är anordningen 110 enligt uppfinningen, exempelvis den med hänvisning till fig 3 och 4 beskrivna anordningen, ansluten till bitströmmen B.

I fig 5 har nodanordningen 110 typiskt satt upp en isokron kanal till routen R via växeln S. När en slutand- vändare som är ansluten till en accessnod A på bitström- men , vill sända ett datapaket kan den sätta upp en kanal till rätt destination efter eget val, till exempel en kanal till en annan accessnod på bitströmmen B eller en kanal till routern R via växeln S. Den kan emellertid även använda en kanal till nodanordningen 110, som då, efter att ha tagit emot datapaketet, ser till att datapa- ketet vidarebefordras till rätt destination, exempelvis vis en kanal till routern R. _ Enligt en alternativ utföringsform sätts multicast- kanaler upp fràn varje nod som är ansluten till bitström- men B till alla andra noder som är anslutna till bit- strömmen B. Om en slutanvändare, som är ansluten för en access till noden A på bitströmmen B, vill en-till-flera- sända ett datapaket till vilken som helst destination kommer den helt enkelt att sända paketet med hjälp av multicast-kanalen. Om det, när det en-till-flera-sända 10 15 513 516 14 paketet läses i noderna som tar emot multicast-kanalen, visar sig att datapaketets destinationsadress avser en slutanvändare som är ansluten till någon annan accessnod pä bitströmmen, kommer nämnda andra accessnod tillse att datapaketet vidarebefordras till den slutanvändaren. Om det emellertid visar sig att destinationsadressen för datapaketet avser an slutanvändare som inte är ansluten via någon accessnod till bitströmmen kommer nodanord- ningen 110 att se till att datapaketet vidarebefordras till rätt destination, exempelvis via en punkt-till- punkt-kanal till routern R. Ãven om uppfinningen har beskrivits ovan med hänvis- ning till utföringsexempel av uppfinningen skall dessa inte betraktas som begränsande för uppfinningens omfång.

Följaktligen, som inses av fackmannen, kan olika modifie- ringar, kombinationer och förändringar vidtas inom ramen för uppfinningen, som definieras av de åtföljande patent- kraven. (1 (f.

Claims (19)

10 15 20 25 30 35 513 516 15 PATENTKRAV

1. Metod för att åstadkomma routing av asynkron tra- fik i ett kretskopplat, innefattande stegen att: synkront, tidsmultiplexerat nät, motta, på en isokron kanal på en flerkanalig fler- accessbitström som bär isokrona kanaler, vilken isokron kanal används för överföring av asynkron trafik, ett datapaket fràn en nod som är ansluten till bitströmmen; bestämma om datapaketet skall sändas till någon annan nod som är ansluten till bitströmmen med nyttjande av någon annan kanal av de isokrona kanalerna; och, om så är fallet, sända datapaketet till den andra noden med utnytt- jande av den andra kanalen av de isokrona kanalerna på bitströmmen.

2. Metod enligt krav 1, bestämma vilka kanaler av de isokrona kanalerna som skall innefattande stegen att tas emot och förbikoppla de kanaler som inte skall tas emot.

3. Metod enligt krav 1 eller 2, innefattande steget att slänga datapaketet om det inte skall sändas till någon annan till bitströmmen ansluten nod med nyttjande av någon annan kanal av de isokrona kanalerna.

4. Metod enligt krav 1, 2 eller 3, varvid vidare överföring av datapaketet till andra till bitströmmen _ anslutna noder med nyttjande av den isokrona kanal från vilken datapaketet togs emot medges.

5. Metod enligt krav 1, 2, ketet, när det sänds inom kanalen, kapslas in enligt ett 3 eller 4, varvid datapa- fördefinierat inkapslingsprotokoll. 10 15 _20 25 30 35 515 516 16

6. Metod enligt något av föregående krav, varvid stegen utförs i en nod som är ansluten till den flerkana- liga fleraccessbitströmmen.

7. Metod enligt något av föregående krav, varvid stegen utförs i en nod som åstadkommer routing av data- paket endast bland kanaler som bärs av nämnda flerkana- liga fleraccessbitström.

8. Metod enligt något av föregående krav, varvid nätet arbetar enligt ett protokoll för ”Dynamic synchro- nous Transfer Mode” (DTM).

9. Metod enligt något av föregående krav, varvid mottagningssteget innefattar temporär allokering av en plats i ett delat minne för lagring av datapaketet på nämnda plats i det delade minnet, och varvid sändnings- steget innefattar läsning av datapaketet från platsen i det delade minnet.

10. Anordning (110) kron trafik i ett kretskopplat, som åstadkommer routing av asyn- synkront, tidsmultiplexe- rat nät, innefattande: ett gränssnitt (lll) för åstadkommande av access till en flerkanalig fleraccessbitström som bär isokrona kanaler: och routingorgan (117) för bestämning av om ett datapa- ket som tas emot av gränssnittet på en isokron kanal, som bär asynkron trafik, av de isokrona kanalerna skall sän- das med nyttjande av någon annan av de isokrona kanalerna och, om så är fallet, rikta datapaketet dit via gräns- snittet.

11. ll. Anordning enligt krav 10, innefattande organ för bestämning av vilka kanaler av de isokrona kanalerna som skall tas emot av gränssnittet och vilka kanaler som skall förbikopplas av gränssnittet. 10 15 20 25 30 35 513 516 17

12. Anordning enligt krav 10 eller 11, varvid gräns- snittet innefattar organ (122) för bestämning av om data- paketet inte skall sändas med nyttjande av någon annan av de isokrona kanalerna och, om så är fallet, för förhind- rande av att datapaketet blir behandlat av nämnda rou- tingorgan.

13. Anordning enligt krav 10, 11 eller 12, varvid gränssnittet är inrättat att vidarebefordra datapaketet med nyttjande av den isokrona kanalen fràn vilken datapa- ketet togs emot, utöver de beslut som tas av bestäm- ningsorganet.

14. Anordning enligt krav 10, 11, 12 eller 13, vid datapaketet, när det sänds inom kanalen, kapslas in var- enligt ett fördefinierat inkapslingsprotokoll.

15. Anordning enligt nágot av kraven 10-14, varvid routingorganet åstadkommer routing av datapaket endast bland de kanaler som bärs av nämnda flerkanaliga flerac- cessbitström.

16. Anordning enligt något av kraven 10-15, varvid nätet arbetar enligt ett protokoll för ”Dynamic synchro- nous Transfer Mode” (DTM).

17. Anordning enligt något av kraven 10-16 vidare innefattande ett minne (119) för temporär lagring av datapaket pá en minnesplats däri, varvid minnesplatsen allokeras temporärt för lagring av nämnda datapaket, varvid gränssnittet är inrättat att skriva datapaketet på den allokerade minnesplatsen vid mottagning av datapake- tet och att läsa datapaketet fràn den allokerade minnes- platsen vid sändning av datapaketet. 10 513 516 18

18. Anordning enligt krav 17, vidare innefattande en minneshanterare (120), som är inrättad att temporärt allokera en minnesplats för lagring av datapaketet och att förse gränssnittet med information som anger minnes- platsen för lagring av datapaketet.

19. Anordning enligt krav 17 eller 18, nesplatsen är allokerad för lagring av datapaketet som varvid min- ett resultat av en förfrågan som görs av gränssnittet vid mottagningen av datapaketet.