SE511315C2 - Förfarande och förbindningsorgan vid en flexfolie samt optisk flexfolie - Google Patents

Description

15 20 25 511 315 2 framställas, som kan hanteras lätt, som medger yttre förbindningar på vilket ställe som helst på flexfolien och som medger, att en polering av vågledamas ändar vid förbindningsflikar kan utföras på ett enkelt sätt.

I en optisk flexfolie innefattande optiska vågledare såsom optiska ñbrer kan de optiska fibrernas ändar vara placerade både vid inre ställen och vid kantställen hos flexfolien. Utskär- ningar bildas omkring sådana ñberändar för bildning av flikar, så att fibremas ändar är place- rade vid flikamas yttre kanter. Flikama framställs, så att de kan böjas från planet genom flex- foliens huvuddel och sålunda, så att de utskjuter från detta plan. Flikarna är då belägna vid i huvudsak inre ställen hos flexfolien, dvs så att inga partier av flikarna sträcker sig förbi flex- foliens kanter i flexfoliens plan. Vid polering av fibremas ändar vid flikarnas kanter böjs fli- karna, så att de får sina yttre områden belägna tex vinkelrätt mot planet genom flexfolien och fasthålls styvt i detta läge under poleringsarbetet. Före poleringsarbetet kan flikarnas än- dar ha försetts med lämpliga optiska förbindningsdon.

Sålunda kan sådana flikar, vilka är utskurna från flexfoliens huvuddel, användas tex både som organ för förbindning med elektrooptiska anordningar på ett kretskort, vilket är beläget direkt vid en av de stora ytorna hos flexfoliens huvuddel, och som ett organ för att erhålla en avvikelse av 90° från en flexfolie, vilken verkar som optiskt bakplan och är orien- terat parallellt med det vanliga elektriska bakplanet och är placerat vid dettas bakre sida. Med denna typ av topologi är det då möjligt att erhålla flera optiska förbindningspunkter mellan bakplanet och ett kretskort, utan att någon ytterligare kantlängd hos bakplarrsflexfolien erford- ras för att erhålla ett flertal flikar per kretskort. Genom att åstadkomma öppningar i det elekt- riska bakplanet, genom vilka flikar utskjuter, som är utböjda från det optiska bakplanet, är det då möjligt att erhålla en blandning av elektriska och optiska förbindningssfillen vid krets- kortets kant. Genom denna topologi kommer också optiska förbindníngsdon vid flikarnas ändar av t ex flerkanalstyp att vara orienterade parallellt med planet genom kretskortet utan att någon vridning av flikama erfordras.

Eftersom en utskuren flik med nödvändighet tar bort yta från flexfolien, där annars vågledare kunde placeras, erfordras, att flikarna inte år onödigtvis långa och att de kan böjas i liten radie ut från flexfoliens huvudplan. För ett optiskt bakplan erfordras detta också för att erhålla ett rimligt inbördes mellanrum mellan de tryckta laetskort, som skall förbindas med bakplanet. Det erfordras också att de i flexfolien utlagda fibrerna kan utläggas med små utläggningsradier kring de fór flikarna gjorda utskärningarna, eftersom annars stora utlägg- ningsradier kommer att ytterligare minska det antal fibrer, som kan läggas ut i flexfolien.

Detta kan uppnås med hjälp av ett lärnpligt förfarande för att framställa flexfolien. För optis- ka ñberflexfolier möjliggörs detta av lämpliga fiberutläggnings- och larnineringsförfaranden utan att några problem medpålitligheten uppreses, se de samtidigt inlämnade svenska patent- ansökningarna "Applying an optical fiber to a substrate" ("Anb1ingande av en optisk fiber på ett substrat") och "Lamination of optical fiber flexfoils" ("Larninering av optiska ñberflex- folier"). I stället för att ha fibrer larninerade i flexfolier kan flexfolier med mönstrade poly- 10 15 20 25 35 511 315 mera vågledare användas.

För kretskortstillärnpningen erfordras i och för sig inte flikar erhållna från utskärningar och inte utskjutande förbi flexfoliens kanter men kan utgöra en fördel vad gäller både möjlig- heterna till utläggning och framställning. Fördelen vid framställning gäller också för bak- plansfallet.

Vad gäller utläggningen ñnns det mer ostörd utläggningsbar area kvar hos flexfolien, när flikama är yttre, dvs utskjuter från flexfoliens kanter, jämfört med fallet med en flexfolie irmefattande flera strängt sett inre flikar, som är monterade parallellt med och vid den stora ytan hos ett vanligt lcretsmönsterkort. Emellertid kan den totala ytan för utläggning vara betydligt mindre i det första fallet, eftersom definitionsmässigt yttre tabbar medför, att den vanligen rektangulära flexfolien måste vara mindre än det elektriska kretskortet, men med flikar, som har godtycklig placering, kan flexfolien ha samma storlek som kretskortet. Den godtyckliga placeringen av flikarna medger också, att motsvarande optiska förbindningsdon hos kretskortet kan placeras med mindre begränsningar, eftersom de då inte måste vara place- rade vid kortets kanter. Betydelsen av detta kan dock vara begränsad till särskilda fall.

För att inre flikar i ñberflexfolie skall vara praktiska, är ett ñberutläggningsförfarande, som inte är kontinuerligt (en kontinuerlig utläggningsproccss beskrivs i det anförda AT&T- patentet) men som kan avskära fibem och börja på nytt pä flera ställen, en avgjord fördel, eftersom annars en mångfald överflödiga lösa fibertrådar kommer att vara belagda på flex- folien. Detta skulle då kunna vara godtagbart, förutsatt att lamineringsförfarandet av flex- foliema inte medför stora förluster vid de ställen, där fibrerna korsar varandra. Sådan appara- tur, som inte erfordrar, att en kontinuerlig fiber används vid fiberutlâggningsprocessen, be- skrivs i den anförda, samtidigt anförda svenska patentansökningen "Applying an optical fiber to a substrate". För flexfolier innefattande polymera vågledare, tex av tunnfilmstyp, är detta inte något problem.

Vad gäller tillverkning är en flexfolie med flikar utskjutande från kanterna på denna inte ett sådant föremål, som lätt kan hanteras vad gäller tex polering av förbindningsdon. För sådant arbete kan flexfolien lätt monteras i en enkel rektangulär ram och en flik kan böjas av rörliga hållarorgan från planet genom flexfoliens huvuddel för att få sitt ändområde beläget i en förutbestämd vinkel, t ex vinkelrätt, mot detta plan. Sedan poleras vågledarens eller vågle- damas ândyta, som slutar vid den böjda flikens ände, och den böjda fliken tillåts återgå till sitt ursprungliga läge i planet genom flexfoliens huvuddel. Allmänt kan före poleringsarbetet ett optiskt förbindningsdon såsom ett MT-ßrbindningsdon fästas vid flikens ände.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu beskrivas såsom en ej begränsande utföringsform med hänvisning till de bifogade ritningarna, i vilka: Fig. 1 är en schematisk perspektivvy av en kretsplatta med en optisk flexfolie anbragt på denna, Fig. 2 är en schematisk perspektivvy av ett elektriskt balcplan med en optisk flexfolíe 10 15 20 25 5 511315 sträcker sig vinkelrätt från bakplanets 21 främre yta och är förbundna med detta genom sam- verkande vanliga elektriska kantkontakter 23 och remsforrniga bakplansförbindníngsdon 25.

Fig. 3 visar samma beståndsdelar som fig. 2 men här är också en optisk flexfolie 1 belägen vid en yta av kretskortet 5 på samma sätt som visas i fig. l, varvid lcretskortet uppbär elekt- riska och optiska komponenter 24 och en elektrooptisk anordning visas vid 17. De tryckta kretskorten 5 har optiska förbindningsdon 27 vid sina bakre kanter, jämför det optiska för- bindningsdonet 19 i fig. 1. Vid de remsforrniga förbindningsdonen 25 eller i lägen belägna längs linjer nära och parallellt med de längsgående vertikala axlarna hos remsforrniga för- bindningsdonen 25 på platser motsvarande de optiska förbindningsdonen 27 på de tryckta kretskorten 5 är rektangulära genomgående hål 29 utförda i det elektriska bakplanet 21 för att medge, att flikar 11 hos flexfolien 1 sträcker sig genom detta för att förbindas med optiska förbindningsdon 30, vilka är fästa vid bakplanets 21 främre sida, varvid flikarna är böjda för att få sina ändpartier belägna vinkelrätt mot flexfoliens 1 huvuddel och mot bakplanet 21 och för att införas i den bakre änden av de optiska förbindningsdonen 30. De optiska förbind- ningsdonen 30 på det optiska bakplanet är placerade, så att de motsvarande optiska förbind- ningsdonen 27 passar in i dessa, när kretskorten 5 fastgörs vid bakplanet.

Eftersom flexfolien beskrivs utan förbindningsflikar, som sträcker sig förbi flexfoliens rektangulära grundform, kan den lätt hanteras utan risk för att skada flikarna. Sålunda kan den, såsom visas i fig. 4, för polering monteras vid sin omkrets i ett X-Y-translationsbord 31 hos en vid 33 antydd positioneringsmaslcin. Denna lägesinställs upprepade gånger, flik för flik, så att varje gång en flik ll placeras omedelbart under en hållare 35 för förbindnings- donen, som âr fäst vid en stationär arm 37 hos maskinen 33. I-Iållaren 35 för förbindnings- donet är försedd med organ för att böja fliken, så att denna får sitt ändområde beläget i en förutbestämd vinkel, t ex vinkelrätt, mot flexfolien 1 och mot bordet 31, såsom visas i figu- ren i riktning nedât. En stationär poleringsanordning antydd vid 39 och med ett roterande polerhjul 41 år belägen under X-Y-bordet 31 och polerar då fibems ändar vid ändkanten hos en flik 11, när denna böjs av hållaren 35 för förbindningsdonet. Poleringshjulet rotationsaxel kan vara vinkelrät mot flexfoliens huvuddel och bordet 31 men den kan lika gärna vara be- lägen i en sned vinkel i förhållande till dessa, t ex ca 45 °. Hållaren 35 för förbindningsdonet böjer alltid en flik 11, som skall poleras, så att dennas ändområde är parallellt med rotations- axeln eller bildar någon líten, förutbestämd vinkel med denna.

Claims (9)

10 15 20 25 35 511 315 6 PATENTKRAV

1. Förfarande för att framställa ett förbindningsorgan för optiska vågledare hos en flex- folie,kânnetecknat avstegen att framställa vågledama hos flexfolien på sådant sätt, att minst en vågledare har ett första parti, vid vilket en optisk förbindnirig skall åstadkommas med en yttre anordning för att överföra ljus från eller till vågledaren hos flexfolien, att åstadkomma utskämingar i flexfolien vid sidorna av det första partiet, så att en yta kvarlämnas hos flexfolien för att uppstödja det första partiet, så att en flik bildas, så att det första partiet och det ytområde, som uppstödjer detta, kan böjas eller vinklas i sidled, dvs från planet genom flexfoliens områden, vilka direkt omger ytområdet.

2. Förfarandeenligtlcrav 1, kännetecknat av att vid framställning av vågledarna det första partiet är anordnat att vara placerat vid ett inre läge hos flexfoliens yta, varvid det inre läget är beläget på avstånd från flexfoliens kan- ter, och att vid åstadkommande av utskärningama dessa framställs, så att de får U-forrn.

3. Förfarandeenligt krav 1, kännetecknat av att vid framställning av vågledarna det första partiet är beläget vid en kant av flexfolien, och att vid åstadkommande av utskärningarna dessa framställs, så att de har formen av remsor, vilka sträcker sig vinkelrätt från flexfoliens kant.

4. Förbindningsorgan för en optisk vågledare hos en flexfolie vid ett första parti av vågledaren, vid vilket en optisk förbindning skall åstadkommas med en yttre anordning för att överföra ljus från eller till vågledaren hos flexfolien, k å n n e t e c k n a t av utskämingar vid sidorna av det första partiet hos vågledaren, så att ett ytområde av flexfolien kvarlämnas för att uppstödja det första partiet, så att en flik bildas, så att det första partiet och det ytom- räde, som uppstödjer detta, kan böjas eller vinklas i sidled, dvs från planet genom flexfoliens område, som direkt omger ytområdet.

5. Förbindningsorgan enligt krav 4, kân n e te c k n at av att det första partiet är beläget på ett inre läge hos flexfoliens yta, varvid det inre läget är placerat på avstånd från flexfoliens kanter, och att utskämíngarna har formen av ett U.

6. Förbindningsorgan enligt krav 4, k å n n e t e c k n at av att det första partiet är beläget vid en kant av flexfolien och att utskårningarna har formen av remsor, vilka sträcker sig vinkelrätt från flexfoliens kant.

7. Optisk flexfolie innefattande minst en optisk vågledare med ett första parti, vid vilket en optisk förbindning skall göras med en yttre anordning för att överföra ljus från eller till vågledaren hos flexfolien, k ä n n e t e c k n a d av utskämingar vid sidan av det första partiet hos vågledaren, så att ett ytområde av flexfolíen kvarlämnas för att uppstödja det 7 511 315 första partiet, så att en flik bildas, så att det första partiet och det ytomráde, som uppstödjer detta, kan böjas, särskilt bort från planet genom flexfoliens områden, vilka direkt omger ytområdet.

8. Optiskflexfolíeenligtkrav 7, kånnetecknad av s att det första partiet âr beläget i ett inre läge hos ytan hos flexfolien, varvid det inre läget är beläget på avstånd från flexfoliens kanter, och att utskärningama har formen av ett U.

9. Optiskflexfolíeenligtkrav7, kânnetecknad av att det första partiet âr beläget vid en kant av flexfolien, och m att utskârningama har formen av remsor, vilka sträcker sig vinkelrätt mot flexfolíens