SE511310C2 - Förfarande för bitdetektering i ett radiokommunikationssystem - Google Patents

Description

15 20 25 30 511 310 2 även om de skyddas genom att de repeteras. Hos varje talram finns fyra pulse5-bitar som skyddas genom tvåfaldig repeti- (4x(1 pulse5-bit + 2 upprepningar)) pulse5-bitar i varje talram. tion av varje pulse5-bit, vilket ger en suma om tolv Systemet måste detektera värdena för var och en av de bi- tar som överförs. Idag detekteras en pulse5-bit med ett majo- ritetsbeslut. Eftersom varje pulse5-bit repeteras två gånger, görs ett majoritetsbeslut bland de tre resulterande bitarna; om två av dessa bitar är nollor, tas beslutet att värdet på den överförda pulse5-biten är lika med en nolla. Själva GSM- specifikationen nämner inget specifikt detekteringsförfaran- de, men erfordrar bara att varje pulse5-bit måste upprepas.

Förfarandet enligt tidigare teknik innefattar emellertid ett,problem, eftersom det inte använder de "mjuka" värden som tillhandahålls av utjämnaren. Dessa värden ger ett mått på tillförlitligheten hos de mottagna bitarna. Ett bättre förfa- rande föreslås av uppfinningen, som använder vissa mjuka vär- den som tillhandahålls av utjâmnaren.

Hos existerande GSM-systenx används en 'Viterbi-utjämnare, som åstadkomer vissa mjuka värden omkring de mottagna bitar- na förutom själva bitarna. Utjámnarens utsignal ger både vär- och ett mått på dess tillförlit- Tillförlitlighetsmåttet utgörs av en sannolikhet att biten verkligen är lika med 0 eller 1. Genom att ignorera de det för den mottagna biten, lighet. mjuka värdena är de existerande förfarandena inte lika till- förlitliga som de som föreslås av uppfinningen.

Exempelvis, hos system i enlighet med teknikens stånd- punkt, tas ett majoritetsbeslut när två bitar har samma värde trots det faktum att deras tillförlit- (dvs. tillförlitligheten hos den tredje biten, som kan vara ett an- (exempelvis två ettor) lighet kan vara låg låga nüuka värden). Dessutom kan nat värde (exempelvis 0), vara hög. I detta exempel detekte- rar dagens teknik ett värde om 1, under det att uppfinningen 10 15 20 25 30 3 511 310 skulle detektera ett värde 0, eftersom O var den mest sanno- lika biten som upprepades i enlighet med de mjuka värdena.

Dessa mjuka värden är för närvarande tillgängliga i avko- daren i existerande system, där de normalt används i kanalav- kodningsförfarandet. Uppfinningen föreslår modifiering av konstruktionen av aktuella system, så att de kan använda des- sa mjuka värden för att göra uüuka beslut på värdet av pul- se5-bitarna. Simulering av denna användning av mjuka värden i stället för majoritetsbeslut har visat en förbättrad C/I- och SNR-prestanda om ungefär 4,5 dB vid detekteringen av dessa pulse5-bitar.

Sammanfattning av uppfinningen Det har visat sig att det för närvarande föreligger ett problem med existerande förfaranden med användning av enkelt majoritetsbeslut för att fastställa värdet på pulse5-bitarna i en GSM-talram. Uppfinningen syftar till att lösa detta pro- blem genom att använda mjuka värden som tillhandahålls av ut- jämnaren. Hos existerande system används dessa mjuka värden endast för kanalavkodning och är sedan inte tillgängliga för användning vid detektering av pulse5-bitarna. Eftersom de kan ge ett mätt pà tillförlitligheten hos bitarna från utjämna- ren, kan de förbättra tillförlitligheten hos det tagna be- slut, som bestämer värdet på pulse5-bitarna.

Varje talram vid förbättrad fullhastighetstal (EFS) använ- der 244 av 260 tillgängliga bitar för att koda tal, frigöran- de 16 bitar tillgängliga för skydd av andra bitar. Bland de 260 bitarna finns 4 bitar som kallas pulse5-bitar. Dessa 4 bitar upprepas var för sig två gånger, vilket ger totalt 12 bitar. För var och en av de fyra totala pulse5-bitarna finns tre mjuka värden, det mjuka värdet på den ursprungliga biten plus de mjuka värdena pä de två upprepningarna. 10 15 20 25 511 310 4 Utjämnaren åstadkommer ett mjukt värde för var och en av de tre bitarna. I det första steget väljs de bitar vars vär- den är lika med 0. Därefter adderas de mjuka värdena för des- sa bitar ihop för att ástadkoma ett värde kallat SumSoftO, som därmed blir summan av de mjuka värdena för alla bitarna lika med 0 för en given pulse5-bit.

Nästa steg hos uppfinningen är att likaledes välja de bi- tar vars värden är lika med 1. Därefter adderas de mjuka vär- dena för dessa bitar ihop för att åstadkomma ett värde kallat SumSoft1, som därmed blir summan av de mjuka värdena för alla bitarna lika med 1 för en given pulse5-bit.

När värdena för SumSoftO och SumSoftl har fastställts tas ett beslut i enlighet med följande algoritm: om SumSoftO>SumSoft 1, sä är pulse5-bit ;= 0 annars om SumSoftO pulse5-bit := 1 annars tas ett vanligt majoritetsbeslut.

Uppfinningen åstadkommer förbättrad prestanda i förhållan- de till existerande system vid detektering av pulse5-bitar.

Ett normalt majoritetsbeslut av existerande system kan endast korrigera ett bitfel. Om tvä bitfel inträf- far som genomförs hos de tre bitar som är tilldelade för varje pulse5-bit, tas ett felaktigt beslut.

Genom att använda mjuka värden för var som ett mätt pá deras sannolikhet och en av dessa bitar, och tillförlitlighet, förbättras prestandan. Testsimuleringar lO 15 20 25 s 511 310 har indikerat en förbättrad C/I och SNR-prestanda om ungefär 4,5 dB vid detekteringen av dessa bitar. Även om den föredragna utföringsformen av uppfinningen i synnerhet avser detekteringen av pulse5-bitar hos GSM-system kan algoritmen användas i många tillämpningar. Användningen av repetition för att skydda bitar, sàsom görs med pulse5- bitar, används inte ofta, på grund eur dess ineffektivitet.

Emellertid gör den ytterligare tillgängligheten av "mjuka" värden för biten och dess repetitioner det möjligt att använ- da uppfinningen för detekteringen av enl godtycklig bit som skyddas av repetition och som har tillgängliga "mjuka" vär- den.

Kortfattad figurbeskrivning Uppfinningen beskrivs nu mer detaljerat med hänvisning till de föredragna utföringsformerna av uppfinningen, som en- dast ges i form av exempel, och visas i de bifogade ritning- arna, där: Fig. 1 visar ett flödesschema av det förfarande som genom- förs i enlighet med uppfinningen, där jämförelser görs mellan variablerna Sumsoftl och SumSoftO.

Fig. 2 visar ett flödesschema av det förfarande som genom- förs i enlighet med uppfinningen, där jämförelsen i. fig. 1 genomförs i enlighet med en specifik algoritm.

Fig. 3 visar ett flödesschema av det förfarande som genom- förs i enlighet med uppfinningen, där suman av en bit och dess repetitioner är ett udda tal.

Fig. 4 visar ett flödesschema av förfarandet genomfört i enlighet med uppfinningen där summan av en bit och dess repe- titioner är ett jämnt tal. 10 15 20 25 511 31Û 6 ett mobilkommunikationssystem, Fig. 5 visar diagram av en del av ett GSM- som används vid repetition av ra- diosignaler.

Fig. 6 visar ett diagram av en GSM förbättrad fullhastig- (EFS) klass la, het talranu och. hur olika bitar är tilldelade bland klass lb och klass 2.

Fig. 7 visar ett flödesschema av den föredragna utförings- formen genomförd i enlighet med uppfinningen.

Fig. 8 visar en graf av resultaten av en simulering il- lustrerande den förbättrade prestandan hos uppfinningen i förhållande till teknikens ståndpunkt vid detektering av pul- se5-bitar i ett GSM-system.

Detaljerad beskrivning I fig. l visas ett flödesschema av uppfinningen som an- vänds vid detektering av värdet på en bit som tas emot i ett kommunikationssystem. Hos vissa system skyddas bitar genom repetition av deras värden.

Dessutom har också vissa system, också de mottagna bitarna. Dessa mjuka värden är ett mätt pá till- såsom det GSM-system som beskrivs mer detaljerat nedan, "mjuka" värden för alla förlitligheten hos den mottagna biten. Om biten tas emot som en etta, exempelvis, ger det mjuka värdet ett mått på sanno- likheten att denna bit faktiskt är en etta. Dessa mjuka vär- den kan användas för att öka effektiviteten vid användning av upprepade bitar. System som upprepar bitar, upprepar dessa vanligtvis ett jämnt antal gånger. Detta ger en summa med ett udda antal bitar, den ursprungliga biten plus dess repetitio- ner. Systemet tar sedan ett beslut beträffande värdet på den ursprungliga överförda biten genom att göra ett majoritetsbe- slut baserat pà värdet hos den övervägande delen av den ur- sprungliga biten och dess repetitioner. 10 15 20 25 30 v 511310 I fig. IL visas ett flödesschema av uppfinningen som ut- nyttjar tillgången på mjuka värden för att förbättra detta majoritetsbeslutsförfarande. Användningen av mjuka värden be- skrivs mer detaljerat nedan i beskrivningen av den föredragna utföringsformen för detektering av pulse5-bitar i ett GSM- system. I det första steget 110 hos förfarandet, som visas i bland de bitar som skall skyddas, vars värden är lika med 0. fig. 1, väljs de bitar, Dessa utgör bitarna från den ur- sprungliga biten och dess repetitioner. Därefter adderas de steg 120, för att åstad- som härmed blir summan av de mjuka värdena för dessa bitar ihop, komma ett värde kallat SumSoft0, mjuka värdena för alla bitarna lika med 0 för en given bit och dess repetitioner.

Vid nästa steg hos uppfinningen väljs på samma sätt, 130, vars värden är lika med 1. steg de bitar från den ursprungliga och dess repetitioner, Därefter adderas de mjuka värdena steg 140, som härmed blir summan av de mjuka värdena för dessa bitar ihop, för att åstadkomma ett värde kallat SumSoft1, för alla bitar lika med 1, tioner. för en given bit och dess repeti- När värdena för SumSoft0 och SumSoft1 har fastställts görs steg 150, och ett beslut, fattas beträffande värdet på den ursprungliga överförda en jämförelse, 160, biten, baserat på resultatet av denna jämförelse. mellan de två, steg Jämförelsen kan sedan göras med ett antal algoritmer, där det föredragna förfarandet visas i fig. 2.

Soft0 och SumSoft1 bestäms, steg 210-240, 110-140 i fig. 1. Därefter, när värdena för SumSoft0 och Sum- Softl har fastställts, men nedan: Värdena för Sum- motsvarande stegen tas ett beslut i enlighet med algorit- om SumSoft0>SumSoftl (steg 250), då bit :=0 (steg 260) 10 15 20 25 30 511310 s annars om SumSoftO bit := 1 (steg 280).

En specifik förbättring av uppfinningen visas i. fig. 3.

Det är fortfarande möjligt efter steg 270 i fig. 2, motsva- rande steg 370 i fig. 3, att inget av uttrycken Sum- SoftO>SumSoft1 eller SumSoft0 antal upprepningar av den ursprungliga biten har gjorts är sedan ett udda antal totala bitar tillgängliga från den ur- sprungliga biten och dess repetitioner. enkelt majoritetsbeslut, steg 390, ten och dess upprepningar.

I detta fall görs ett bland den ursprungliga bi- Exempelvis, anta att den ursprung- liga biten är 0 och att där finns fyra upprepningar, 0 och tre lika med 1. en lika Emellertid är inget av uttrycken Sum- SoftO>SumSoft1 eller SumSoft0 enkelt majoritetsbeslut bland de fem bitarna och värdet pá den ursprungliga biten är 1.

I fig. 4 visas det fall där ett udda antal upprepningar av den ursprungliga biten har genomförts. I detta fall kan ett eftersom det totala ursprunglig plus repetitioner, stället väljs värdet pä största mjuka värdet, steg 491, enkelt majoritetsbeslut inte genomföras, antalet bitar, är jämnt. I steg 490. för att se om en majori- Sys- temet kontrollerar sedan, tet om ettor eller nollor har det största mjuka värdet. Vär- det för den ursprungligen överförda biten väljs sedan, steg 492, till att vara värdet på den bit som har det "största mjuka värdet". Exempelvis, om där finns två nollor och en et- ta, alla med samma största mjuka värde, väljer dä systemet O som värdet för den ursprungliga biten.

Om ett lika antal med ettor och nollor har samma största steg 493, största mjuka värdet. Vid en viss punkt fäs ett mjukt värde, som har en Inajoritet om ettor eller nollor bland. den ur- sprungliga biten och dess repetitioner, mjuka värde, så upprepas steget, för det näst vars mjuka värden är 10 l5 20 25 30 9 511 310 lika med detta värde. Värdet på den ursprungliga överförda biten bestäms sedan, steg 492, vara detta värde.

I fig. 5 visas ett blockschema av en del av ett radiomot- tagarsystem, som används i ett GSM-system. Detta illustrerar den föredragna utföringsformen av uppfinningen. En antenn 510 hos mottagaren 520 hos en basstation tar exempelvis emot ra- diosignaler över en viss radiokanal. Signalerna (exempelvis data, tal), som överförs över denna kanal, kan påtagligt för- vrängas pà grund av exempelvis fädning, sä att den överförda skuren ger upphov till en förvrängd talram. 520 till bandsignal. Mottagaren 520 sänder sedan denna basbandsignal Mottagaren omvandlar en radiosignal en bas- till utjämnaren 530, där signalen sedan demoduleras. Utjämna- ren-530 kompenserar även för störningen (exempelvis flervägs- spridning, tidsdispersion osv.) som orsakas av radiokanalen.

Exempelvis finns hos GSM en Viterbi-utjämnare 530 som typiskt används för detta ändamål.

"Mjuk" information fàs från utjämnaren 530 och utgör ett mätt på tillförlitligheten hos varje bit. Där finns flera olika sätt att fä "mjuk" information som ger olika mätt på denna tillförlitlighet. Exempelvis kan de mjuka värdena fàs på följande sätt i ett system som använder Trellis-avkodning.

För varje tillstànd hos nämnda Trellis beräknas tvä mått, Mo och M,. finns även ett mjukt beräknat värde definierat enligt följan- (Viterbi-algoritmen används) För varje tillstànd de: Mjukt värde = |M°-M1|. De använda mjuka värdena motsvarar den beslutade vägen i nämnda Trellis.

Utjämnaren 530 sänder signalen till deinterfolieringsenhe- ten 540, som omsorterar bitströmmen, så att bitströmmen lig- ger i samma ordning in i kanalavkodaren, som när den ur- sprungligen lämnade kanalavkodaren. 10 15 20 25 30 511310 10 Denna signal sänds sedan till kanalavkodaren 550 för att genomföra den omvända operationen till den som genomfördes av kanalkodaren på sändarsidan, dvs. att återskapa den överförda informationen från de kända redundansbitarna och den kända kanalkodningen (exempelvis en faltningskod).

De avkodade talramarna levereras från kanalavkodaren 550 till talavkodaren 560, syntes av mottagna talramar utförs för att leverera talramar talram för talram, där en komplett till en omvandlare 570 som omvandlar talsignaler frán 13-bit enhetlig PCM till en 8-bit/A-lag PCM som används i det all- männa telenâtet (PSTN).

I fig. 6 visas en talram 600 som innefattar 260 bitar i enlighet med GSM-rekommendationen. block, som vart och ett definierar en av tre olika klasser.

Ett block med 50 bitar är tilldelat klass la 610, ett block med 132 bitar är tilldelat klass lb 620, och det resterande blocket med 78 bitar är tilldelat klass 2 630. De 260 bitarna levereras från talkodaren för* att bilda det digitaliserade talet efter talkodning. Eftersom en talram, bitar, Talramen är indelad i tre som består av 260 sänds var tjugonde millisekund, ger detta en effektiv överföringshastighet om 13 kbit/s i fullhastighetsöverföring (FS). (EFS) kodas de relevanta talparametrarna med endast 244 bitar, vilket ger en hastighet om något mer än 12 kbit/s.

Hos förbättrad fullhastighetsöverföring Klass la 610: Detta block 610 med 50 bitar är känsligare för överföringsfel och orsakar de flesta problematiska följ- derna beträffande förståelsen hos det överförda och avkodade talet. När fel hittas hos dessa bitar upprepas stora delar av den omedelbart föregående korrekta talramen. Denna feldetek- tering genomförs med hjälp av tre paritetsbitar 640, deras till de 50 databitarna som kontrollbitar. som ad- Klass lb 620: paritetsbitar.

Detta block med 132 bitar skyddas inte av Fyra. bitar adderas som s.k. svansbitar 650. 10 15 20 25 30 11 511 310 Dessa 132 bitar är inte lika känsliga beträffande förståelig- heten hos inträffade överförda bitfel, jämfört med klass la- bitar.

Bàde klass la- tetsbitarna och de fyra svansbitarna, och lb-bitarna, innefattande de tre pari- grupperas ihop och faltningskodas.

Klass 2 630: Dessa 78 bitar är bitarna med minst sannolik- het för fel och skyddas inte alls av extra bitar, som i fal- let med klass la och lb.

Dessa tre block 610, innefattar i en talram 50+l32+78=260 bitar, fyra svansbitarna, som, vid addition, ger en summa om totalt 267.bitar. Av dessa 267 bitar är 53+l36=l89 bitar (se andra grupp 660) 1/2, så att ytterligare 189 bitar adderas. Detta resulterar i en summa om 620, 630, förutom de tre paritetsbitarna och de faltningskodade 265 med hastigheten = 378+78=456 bitar i den slutgiltiga gruppen 670, som kommer från kanalkodaren, som sedan kan interfolieras för införli- vande i TDMA-ramarna.

Sásom beskrivits ovan, hos förbättrad fullhastighetsmod (EFS) för överföring i GSM, finns endast 244 av de 260 till- gängliga bitarna, på grund av bättre effektivitet hos talkod- ningsförfarandet. Detta betyder att där finns ytterligare 16 bitar som kan användas för att skydda de andra 244 bitarna.

En 8-bitars cyklisk redundanskontroll (CRC) 680 används för feldetektering bland klass lb-bitarna, under det att de andra ätta bitarna 695 används för att skydda en grupp hos klass 2- bitarna, som kallas pulse5-bitar 690. Dessa pulse5-bitar 690 skyddas inte med kanalkodning.

De resterande 8 av 16 bitar tillgängliga i EFS används för att skydda pulse5-bitarna 690 genom repetition 695. Där finns fyra pulse5-bitar 690 i varje talram. Dessa fyra bitar 690 lO 15 20 25 30 511310 12 dupliceras var och en 695, med de åtta lediga bitarna och bildar en summa om tolv pulse5-bitar 690, 695.

Pulse5-bitarna måste sedan detekteras. 690 GSM- specifikationen erfordrar inte något specifikt detekterings- förfarande för pulse5-bitarna, utan erfordrar bara att de upprepas. Såsom nämnts ovan detekterar aktuella förfaranden pulse5-bitar genom att ta värdet på varje pulse5-bit och vär- dena på dess två repetitioner. Ett beslut tas sedan, varige- nom värdet på pulse5-biten fastställs till att vara majorite- Detta är effektivt, men är inte lika tillförlitligt som vid användning av de nüuka värdena från ten av de tre värdena. utjämnaren 530, fig. 5.

Såsom beskrivits ovan, tillhandahåller utjämnaren 530 yt- terligare information i form av mjuka värden för varje bit, innefattande pulse5-bitarna. Uppfinningen använder dessa mju- ka várden, som ger ett mätt på tillförlitligheten pá varje bit. Hos den föredragna utföringsformen realiseras förfaran- det i enlighet med uppfinningen i kanalavkodaren 550, där de mjuka värdenas alla bitar är tillgängliga. Dessa värden an- vänds normalt i kanalavkodningsprocessen.

För var och en av de fyra hela pulse5-bitarna finns tre mjuka värden, det mjuka värdet på den ursprungliga biten plus de mjuka värdena på de två repetitionerna. Utjâmnaren åstad- kommer ett mjukt värde för var och en av dessa tre bitar. I det första steget 710 av förfarandet, väljs sonx visas i fig. 7, de bitar vars värden är lika med 0. Därefter adderas de mjuka värdena för dessa bitar ihop, steg 720, för att åstad- komma ett värde kallat SumSoft0, som därmed blir suman av de mjuka värdena för alla bitar som är lika med O för en given pulse5-bit.

Uppfinningens nästa steg är att på sama sätt välja, steg 730, dessa bitars mjuka värden ihop, steg 740, för att ge ett vär- de bitar vars várden är lika med 1. Därefter adderas 10 15 20 25 13 511 310 de kallat SumSoft1, som därmed blir suman av de mjuka värde- na för alla bitar lika med 1, för en given pulse5-bit.

När värdena för SumSoft0 och SumSoftl har fastställts tas ett beslut i enlighet med följande algoritm: om SumSoftO>SumSoftl (steg 750) så är pulse5-bit := 0 (steg 760) annars om SumSoft0 pulse5-bit := 1 (steg 780) annars tas ett vanligt majoritetsbeslut (steg 790).

Anta Den upprepas för att ge tre Ett exempel på denna beslutsprocess kan illustreras. att en pulse5-bit är lika med 0. nollor, men består vid detektering av tvâ ettor och en nolla.

De mjuka värdena från utjämnaren ger lága mjuka värden för làg tillförlitlighet). (dvs.

Resultatet är att suman av de mjuka värdena för båda ettorna (dvs. under det att den ger ett högt mjukt värde för nollan het). en hög tillförlitlig- ettorna fortfarande är lägre än det mjuka värdet för nollan.

Följaktligen är variabeln SumSoft0 större än variabel Sum- Softl (dvs. SumSoft0>SumSoft1) så att beslutet tas att pulse5- biten är lika med O (dvs. pulse5-bit := 0).

Hos detta exempel detekterar det existerande detekterings- förfarandet en etta, men. uppfinningen detekteraz' en nolla, eftersom tillförlitligheten, härledd från de nüuka värdena, är större än tillförlitligheten hos en etta.

Fig. 8 visar ett resultat av en simulering, som jämför uppfinningen med förfarandet i enlighet med teknikens stånd- 10 511 310 14 punkt som använder ett majoritetsbeslut. restbitfelet prestanda nællan 3,4 och 4,6 dB, spridningsförhàllandena, Det inses lätt att uppfinningen förbättrar hos pulse5-bitarnas (rber-pulse5) beroende pá och om det är störning eller käns- lighet som skall testas.

De ovan beskrivna utföringsformerna tjänar endast som il- lustration och utgör ingen begränsning. En fackman inom områ- det inser lätt att avvikelser kan göras från de ovan beskriv- na utföringsformerna utan att avvika från uppfinningens ram och anda.

Uppfinningen skall inte betraktas som begränsad till ovanstående exempel, utan skall betraktas som lika med ramen för de följande kraven.

Claims (9)

10 15 20 25 15 511 310 Patentkrav

1. Ett förfarande för att fastställa värdet pä en umttagen bit i ett radiokommunikationssystem, där biten upprepas ät- minstone en gáng, där biten och dess upprepningar har tillhö- rande mjuka värden, där förfarandet kännetecknas av att: addera ihop de associerade mjuka värdena för biten och dess repetitioner, som är lika med 0, varigenom ett värde SumSoft0 fås; addera ihop de associerade lnjuka. värdena för' biten och dess associerade repetitioner som är lika med 1, ett värde SumSoft1 fås; varigenom genomföra en jämförelse av värdena på SumSoft1 och Sum- SOftO; bestämma värdet pá biten baserat på resultatet av jämfö- relsen.

2. Förfarande enligt krav 1, där steget att bestämma värdet pà biten vidare innefattar stegen att; besluta att värdet på biten är lika med 0, om värdet pá SumSoft0 är större än värdet på SumSoft1; bestämma att värdet pä biten är lika med 1, om värdet pä SumSoft0 är mindre än värdet på SumSoft1.

3. Förfarande enligt krav 2, vidare kännetecknat av att: beslut att värdet på biten är lika med bitvärdet pä majo- riteten av biten och dess repetitioner om várdet på SumSoft0 är lika med värdet pá SumSoft1. 10 15 20 511 310 16

4. Förfarande enligt krav 2, vidare kännetecknat av att: om värdet på SumSoft0 är lika med värdet pâ SumSoftl, ge- nom de ytterligare stegen att; välja det största av de uüuka värden som är associerade med en majoritet av bitvârdena lika med antingen 0 eller 1; besluta att värdet på biten är lika med bitvärdet repre- senterat av majoriteten av bitvärdena.

5. Förfarande enligt krav 1-4, vidare kännetecknat av att: radiokommunikationssystemet är ett GSM-mobilkommunika- tionssystem; biten är en pulse5-bit, som upprepas tvá gånger.

6. Apparat för att bestämma värdet på en mottagen bit i ett radiokommunikationssystem, gäng, värden, där apparaten kännetecknas av; där' biten. upprepas åtminstone en där biten och dess repetitioner har associerade mjuka medel för att alstra ett värde SumSoft0 genom att addera ihop de associerade mjuka värdena för de av biten och dess repetitioner som är lika med 0; medel för att alstra ett värde SumSoftl genom att addera ihop de associerade mjuka värdena för de av biten och dess repetitioner som är lika med 1; medel för att jämföra värdena på SumSoftl och SumSoft0; medel för att fastställa värdet på biten baserat pá resul- tatet av denna jämförelse. 10 15 20 25 17 511 310

7. Apparat enligt krav 6, vidare kånnetecknad av; medel för att välja det största av de mjuka värdena asso- cierade med en majoritet av bitvärden lika med antingen 0 el- ler l; medel för att besluta att värdet pá denna bit är lika med det bitvärde som representeras av majoriteten av bitvärden.

8. Åpparat enligt krav 7, vidare kännetecknad av att: där finns två bitar bland denna bit och dess repetitioner, en lika med 0 och en lika med 1, båda med identiska tillhö- rande mjuka värden lika med det största mjuka värdet; medel för att välja det näst största av' de associerade mjuka värdena; medel för att besluta att värdet på denna bit är lika med värdet pá biten med det näst största associerade mjuka värdet bland de associerade mjuka värdena.

9. Apparat för att detektera värdet på en pulse5-bit i ett GSM-mobilkommunikationssystem, där biten upprepas tvá gånger, där biten och dess repetitioner har associerade mjuka värden, där apparaten kännetecknas av: medel för att addera ihop de associerade mjuka värdena hos de värden som är lika med 0, vilket ger ett värde SumSoftO; medel för att addera ihop de associerade mjuka värdena hos de värden som är lika med 1, vilket ger ett värde SumSoftl; medel för att fastställa huruvida värdet på SumSoft0 är större än värdet på SumSoft1; 10 511 310 18 medel för att fastställa om värdet pá SumSoft0 är större än värdet på Sumsoftl, för att sedan besluta om värdet pá pulse5-biten är lika med O; medel för att fastställa. huruvida värdet pà SumSoft0 är mindre än värdet pà SumSoftl; medel för att bestämma om värdet pá SumSoft0 är mindre än värdet på SumSoftl, för att sedan besluta att värdet pá pul- se5-biten är lika med 1; medel för att fastställa värdet på pulse5-biten baserat pá ett majoritetsbeslut.