SE510665C2 - Pneumatiskt däck - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 510 665 klackar (a, b) sig sträckande spår (g) med en bredd på 2,0 mm till 4,5 är uppdelade med hjälp av i omkretsled mm. Eftersom klackarnas (b) bredder är små och spårens bredder är ganska stora har slitbanans skuldra fått en försämrad styvhet i sidled, och därigenom förhindras ändamålsenligt fordonets vandring. Eftersom de smala klackarna (b) stor p g a de stora spårens bredd kan emellertid de smala lätt förflyttas och denna rörelse är mycket klackarnas kanter ej få något effektivt väggrepp. Vidare kommer de smala klackarna (b) att snabbt slitas ut och ge en ojämn förslitning. Dessutom finns det risk för att de smala klackarna (b) skall rivas av.

Det är därför ett ändamål med föreliggande upp- finning att åstadkomma ett pneumatiskt däck i vilket, genom att utnyttja i omkretsled sig sträckande kanaler och då specifikt definiera deras lägen och dimensioner, exempelvis bredd, djup och liknande, motståndet mot slirning i sidled på snöiga/isiga vägar blir förbättrat utan att man offrar motståndet mot ojämn förslitning, slitbanans livslängd eller motståndet mot avrivning.

I enlighet med en aspekt på föreliggande uppfinning innefattar ett pneumatiskt däck ett slitbaneparti, vilket är försett med åtminstone två huvudomkretsspår och axi- ella spår för att definiera slitbaneklackar, vilka är anordnade i åtminstone två i omkretsled sig sträckande rader, varvid var och en av slitbaneklackarna i nämnda åt- minstone två i omkretsled sig sträckande rader är försedd med åtminstone en sajpning som sträcker sig i däckets omkretsled för att uppdela klacken i åtminstone två axi- ella partier, varvid sajpningen uppvisar en bredd på 0,2 till 1,5 mm.

En utföringsform av föreliggande uppfinning kommer nu att beskrivas i detalj i samband med de bifogade rit- ningarna på vilka: Figur l är en utvecklad planvy av slitbanepartiet i 10 15 25 30 510 665 ett dubblöst lastbilsdäck/bussdäck, i enlighet med före- liggande uppfinning; Figur 2 är ett tvärsnitt genom däcket; Figur 3 är en förstorad perspektivvy, som visar ett skulderparti av däckets slitbana; Figur 4 är en planvy, som visar en modifikation av slitbanemönstret; Figur 5-9 är kurvor som visar testresultat; och Figur 10 en perspektivvy, som visar ett skulderparti av slitbanan, i enlighet med känd teknik.

I figur 1-3 innefattar ett pneumatiskt däck 1 ett slitbaneparti 12 med en slitbaneyta 2, som uppvisar ett par kanter E, ett par i axiell ledd åtskilda däckfotspar- tier 14, mellan slitbanans kanter E och däckfotspartierna 14, en ett par däcksidepartier 13, som sträcker sig däckfotskärna 15 som är anordnad i varje däckfotsparti 14, en toroidformad kord 16 som sträcker sig mellan däck- fotspartierna 14 och som är uppvikt runt däckfotskärnorna 15 samt ett bälte 19, korden 16 och innanför slitbanepartiet 12. som är anordnat radiellt utanför Korden 16 innefattar åtminstone ett bälteslager av en radiell eller halvradiell konstruktion. I denna utföringsform är kordens kordlager anordnade radiellt i 70 till 90 grader med avseende på däckets ekvator C.

För kordens kordlager kan stålkordar och kordar av organiska fibrer, exempelvis nylon, polyester, rayon, aromatisk polyamid och liknande användas.

Bältet 19 innefattar 2 eller flera lager, i vilka bälteskordar inlägges parallellt med varandra men i kors mot kordarna i nästa lager. I denna utföringsform består bältet 19 av tre korslagda lager.

För bälteskordar kan stålkordar, kordar av organiska fibrer, exempelvis nylon, polyester, rayon, aromatisk polyamid och liknande användas.

Det ovannämnda slitbanepartiet 12 är i slitbaneytan 2 försett med breda huvudomkretsspàr GO, vilka sträcker sig oavbrutna runt däcket. I detta exempel innefattar 10 l5 20 25 30 35 510 665 huvudomkretsspåren G0 ett centralt, sick-sackformat spår 6, som är anordnat vid däckets ekvator C, två axiellt orienterade, yttersta raka spår G02, vilka är anordnade en på varje sida om däckets ekvator, samt två mittersta, raka spår G01 som vart och ett är anordnat mellan spåren 6 och spåren G02, varigenom slitbanepartiet uppdelas i sex axiellt sig sträckande partier. De sex axiella par- tierna är i omkretsled uppdelade med hjälp av axiella (9), till de i axiell led yttersta huvudomkretsspåren G02, spår vilka sträcker sig från slitbanans kanter E och axiella spår sträcker sig mellan de intilliggande, breda huvudomkretsspåren G0. Sålunda är slitbanemönstret i den- na utföringsform ett klackmonster, som består av klackar B, vilka är anordnade i sex omkretsrader.

De ovannämnda, i par anordnade spåren G02 och G02 är belägna i symmetriska axiella lägen med avseende på däckets ekvator C, och även de i par anordnade spåren G01 och G01 Vart och ett av de axiella spåren, (9), axiella spåren är anordnade på ett sådant sätt att, i är belägna i symmetriska axiella lägen. innefattande de i axiell led yttersta spåren är bockade på mitten. De däckets radiella riktning, spåren allmänt kan betraktas som att de sträcker sig oavbrutna från slitbanans ena kant E till slitbanans andra kant E i en sick-sackform. som Alla de resulterande, sick-sackformade spåren, sträcker sig över hela slitbanans bredd, är parallella med varandra och lutar i en riktning (i figur l i en lutning uppåt till vänster). I denna utföringsform omkastas emellertid, på båda sidor om varje i axiell led yttersta omkretsspår G02, de axiella spåren något i däckets omkretsriktning, såsom visas i figur 1.

Mellan varje yttersta omkretsspår G02 och den in- tillliggande kanten E av slitbanan formas sålunda en rad SBA av skulderklackar SB.

Vidare är en rad 5A av mitterst anordnade slitbane- klackar 5 utformad mellan varje mittersta omkretsspår G01 och det intilliggande, yttersta omkretsspåret G02. 10 15 20 25 30 35 510 ses i Vidare är en rad 4A av centralt anordnade slitbane- klackar 4 utformad på varje sida om däckets ekvator C mellan de mitterst anordnade omkretsspåren G01 och G01.

Eftersom skulderklackarna SB avgränsas av det raka slitbanans kant E och de bockade, axi- omkretsspàret G02, ella spåren (g) uppvisar varje skulderklack SB i denna utföringsform två raka sidokanter och två bockade främre- /bakre kanter.

De axiella spárens (g) delning i omkretsriktningen är sådan att skulderklackens längd L i omkretsled, upp- är 3,0 till 20,0 gånger spårbredden GW för det intilliggande huvudomkrets- mätt längs de axiellt inre sidokanterna, spåret G eller för det yttersta huvudomkretsspåret G02.

De axiella spårens spårdjup gH är företrädesvis mer än 0,40 gånger och ej mer än 1,0 gånger spàrdjupet GH för de breda huvudomkretsspåren G0.

Varje skulderklack SB är i axiell ledd uppdelad av ett smalt skulderomkretsspår GB i ett axiellt yttre skulderklacksparti SBl och ett axiellt inre skulder- klacksparti SB2.

Det smala skulderspåret GB i omkretsled är ett rakt spår, som sträcker sig parallellt med slitbanans kant E från skulderklackens SB främre kant till dess bakre kant och som är anordnat på så sätt, att det i axiell led yttre skulderklackspartiets SBl axiella bredd WSBl är 0,06 till 0,25 gånger slitbanans halva bredd TW mellan däckets ekvator C och slitbanans ena kant E.

I denna utföringform form är bredden WS3l konstant i däckets omkretsriktning, men den kan varieras.

Om bredden WSBl är mindre än 0,06 gånger slitbanans halva bredd TW sjunker det axiellt yttre skulderklacks- partiets SBl axiella styvhet och det finns risk för att ett ojämnt slitage uppträder. Om bredden WSBl är mer än 0,25 gånger TW ökar styvheten, vilket minskar sajpnings- kantens effekt hos det axiellt yttre skulderklackspar- tiet. Som ett resultat av detta finns det risk för slir- ning i sidled och vandring. 10 15 20 25 30 35 510 665 Det smala, i omkretsled sig sträckande skulderspå- rets GB spårbredd ligger i området 1,5 till 2,5 mm. I detta exempel är bredden konstant i däckets omkretsrikt- ning och i dess riktning i djupled.

Det smala, i omkretsled sig sträckande skulder- spårets GB medelspårdjup BH är 0,3 till 1,10 gånger de breda huvudomkretsspårens GO spårdjup GH, företrädesvis 0,4 till 0,7 gånger GH. Om djupet BH understiger 0,3 gånger huvudspårets djup GH kommer det axiellt yttre skulderklackspartiets SB1 styvhet ej att sänkas, och mot- ståndet mot slirning i sidled och motståndet mot vandring sänkes. Om, i motsats till detta, djupet BH är mer än 1,10 gånger huvudspårets djup GH kommer det axiellt yttre skulderklackspartiets SB1 styvhet att överdrivet sänkas och det finns risk för att ojämn förslitning uppträder.

Det axiellt yttre skulderklackspartiet SBl är för- sett med åtminstone en kantsajpning ES, vilken sträcker sig i omkretsled parallellt med slitbanans kant E. I denna utföringsform är två kantsajpningar ES och ES jämnt anordnade i det axiellt yttre skulderklackspartiets SB1 breddriktning för att uppdela detta parti i tre axiella områden, som uppvisar i huvudsak samma bredd.

Kantsajpningens ES bredd är mindre än det smala, i omkretsled sig sträckande skulderspårets GB bredd och ligger i området 0,2 till 1,5 mm, företrädesvis mindre än 0,7 mm.

Kantsajpningens ES medeldjup EH är 0,25 till 1,25 gånger det smala, i omkretsled sig sträckande skulder- spårets GB medeldjup BH. I detta exempel är EH ungefär 0,8 gånger BH. Om djupet EH är mindre än 0,25 gånger djupet BH kommer det axiellt yttre skulderklackspartiets SBl axiella styvhet att öka för att sänka motståndet mot slirning i sidled och motståndet mot vandring. Om djupet EH är mer än 1,25 gånger djupet BH kommer styvheten att sjunka och det finns risk för att sprickor kommer att uppträda vid sajpningens botten, vilket resulterar i 10 15 20 25 30 35 s1o east avrivning av slitbanans gummi och därigenom en sänkning av slitbanans livslängd.

I denna utföringsform är kantsajpningens ES djup och det smala, i omkretsled sig sträckande skulderspårets GB djup konstanta i sina längdriktningar. Men djupet kan varieras.

Vidare är slitbanepartiet 12 försett med ett flertal spårsidesajpningar S på åtminstone den ena sidan av vart och ett av de symmetriskt och i par anordnade huvudom- kretsspåren GO.

Varje spårsidesajpning S är åtskild från huvudom- kretsspåret med en axiell sträcka (l) på 0,06 till 0,25 gånger slitbanans halva bredd TW.

Spårsidesajpningen S sträcker sig parallellt med huvudomkretsspåret GO eller lutar i en liten vinkel på ej mer än 5 grader med avseende på huvudomkretsspåret GO.

I denna utföringsform är därigenom, på båda sidor om vart och ett av de axiellt yttersta spåren G02, oavbrut- na och raka sajpningar anordnade som spårsidesajpningar S i skulderklackarna SB och de mittersta slitbaneklackarna 5. Spårsidesajpningen S i skulderklacken SB är belägen i det axiellt inre skulderklackspartiet SB2 for att ytter~ ligare uppdela detta parti SB2 i ett brett huvudområde B2 och ett smalt sidoomràde Bl. Spårsidesajpningens S bredd SW och djup är konstanta längs dess längd, men de kan varieras inom de respektive områdena.

Spårsidesajpningens S medeldjup SH är 0,25 till 1,0 gånger huvudomkretsspårens GO spårdjup GH. I detta exem- pel är SH ungefär 0,5 gånger GH. Om djupet SH är mindre än 0,25 gånger djupet GH kommer motståndet mot slirning i sidled att kraftigt minskas. Om djupet SH är mer än 1,0 gånger djupet GH kommer det smala sidoomrádets Bl styvhet i axiell led att sjunka for att sänka motståndet mot slirning i sidled, och det finns risk för att avrivning av slitbanans mönster kommer att ske för att sänka slit- bananslivslängd.

Det smala sidoomrádets Bl längd i omkretsled L är, 10 15 20 25 30 35 510 665 såsom förklarats ovan, 3,0 till 20,0 gånger de intilllig- gande huvudomkretsspårens G02 spårbredd GW. Om längden L är mindre än 3,0 gånger bredden GW kommer motståndet mot slirning i sidled att kraftigt minskas. Om längden L är mer än 20,0 gånger bredden GW, då de axiella spårens g delning i omkrets ökas, kommer dragkraften, bromskraften och dräneringen att försämras.

Då de mittersta slitbaneblocken 5 också är försedda med spårsidesajpningar S i denna utföringsform uppdelas varje mittersta slitbaneklack i axiell led i ett brett huvudområde B2 och ett smalt sidoområde Bl intill huvud- spåret G02 likartat skulderklackarna SB.

Vidare är varje skulderklack SB i endast det breda huvudomràdet B2 försedd med i omkretsled åtskilda, axi- ella sajpningar LS. De axiella sajpningarna LS i varje huvudområde B2 sträcker sig från det smala, i omkretsled sig sträckande skulderspåret GB till spårsidosajpningen S, parallellt med varandra och parallellt med de främre/- (g). Sålunda är de axiella sajpningarna LS bockade på samma sätt som (g). att ingen axiell sajpning är formad bakre klackkanterna eller de axiella spåren de axiella spåren Det föredrages, i det axiellt yttre skulderklackspartiet SBl och det smala sidoområdet Bl för att bibehålla dess styvhet. Om emellertid de axiella spårens delning skulle vara stor och därigenom längden av det smala sidoområdet, skulle en delning med två eller mer kunna uppfylla det ovanstående villkoret, exempelvis såsom visas i figur 4. smala sidoområdet Bl vid sin mitt försett med en axiell en axiell sajpning skulle kunna vara anordnad I figur 4 är endast det sajpning RS.

I den utföringsform, som visas i figur l - 3, är var och en av de centrala slitbaneklackarna 4 och de mitters- ta slitbaneklackarna 5, med undantag av deras respektive försedda med likartade och bockade, vilka sträcker sig över klackarna smala sidoområden Bl, axiella sajpningar LS, 10 15 20 25 30 35 510 ees parallellt med varandra och parallellt med de axiella spåren.

I föreliggande uppfinning kan spårsidesajpningarna vara utformade på den ena sidan eller båda sidor om varje huvudomkretsspàr G01 för att på detta sätt avgränsa ett smalt sidoomràde Bl i den intilliggande slitbaneklacken.

Testdäck av dimensionen l0,00R2O med det slitbane- mönster och den däckskonstruktion, som visas i figur 1- 3, och har framställts såsom ett exempel genom att endast förändra följande parametrar: det axiellt yttre skulderklackspartiets SBl bredd WSBl; djupet BH av det smala, i omkretsled sig sträckande skulderspåret GB; djupet EH av den i omkretsled sig sträckande kant- sajpningen ES; spàrdjupet SH av spårsidesajpningen S; djupet gH av de axiella spåren (g); spårbredden SW av spårsidesajpningen S; och omkretslängden L av det smala sidoomràdet Bl, och däcken testades med avseende på slirning i sidled.

Vid körning av ett försöksfordon på en isig testbana utvärderades varje testdäcks slirningsprestanda av en testförare. Testdäcken monterades på sina vanliga fälgar med storleken 7,00T och pumpades upp till ett innertryck på 8,0 kg/cm2. Däcksbelastningen var 2700 kg.

Testresultaten har indikerats i figurerna 5-9, i vilka resultaten har indikerats med ett index. Ju större indexet är desto bättre är motståndet mot slirning i sid- led.

Figur 5 är en kurva som visar slirningen i sidled som en funktion av kvoten WSBl/TW för bredden WSBl av det axiellt yttre skulderklackspartiet SBl delat med slit- banans halva bredd TW. (BH/GH = 0,8 och EH/BH = 1,0.) Figur 6 är en kurva som visar slirningen i sidled som en funktion av kvoterna BH/GH och EH/BH; kvoten BH/GH för spàrdjupet BH av det smala i omkretsled 10 15 20 25 30 35 10 510 665 sig sträckande klackspàret GB dividerat med spårdjupet GH och kvoten EH/BH för spårdjupet EH av den i omkretsled sig sträckande kant- av det breda huvudomkretsspåret G, sajpningen ES dividerat med spàrdjupet BH av det smala, i omkretsled sig sträckande skulderspàret GB.

Figur 7 är en kurva som visar slirningen i sidled som en funktion av kvoten SH/GH för spårdjupet SH av spàrsidesajpningen S dividerat med spàrdjupet GH av de breda huvudomkretsspàren GO. (gH/GH = 0,8, SW = 0,6 mm och l/GW = 1,0.) Figur 8 är en kurva som visar slirningen i sidled som en funktion av kvoten gH/GH för spàrdjupet gH av de dividerat med spàrdjupet GH av de (SH/GH = 0,8, SW = 0,6 mm axiella spåren (g) breda huvudomkretsspàren GO. och 1/GW = 1,0.) Figur 9 är en kurva som visar slirningen i sidled som en funktion av bredden SW av spårsidesajpningen S och kvoten L/GW för längden i omkretsled L av det smala sido- området Bl dividerat med spàrbredden GW av de breda huvudomkretsspáren GO.

Genom dessa tester bekräftades det, att däcken en- ligt föreliggande uppfinning var överlägsna vad avser motståndet mot slirning i sidled.

Såsom förklarats ovan har motståndet mot slirning i sidled under körning på snöiga och isiga vägar förbätt- rats med däcken enligt föreliggande uppfinning, under det att drivkraften och bromskraften har bibehàllits.

Vidare har vandringsfenomenet förbättrats genom att sänka slitbaneskuldrans styvhet i sidled. Dessutom har rörelsen hos de axiella ändarna i skulderklackarnas om- kretspartier, som delas av de axiella sajpningarna, be- gränsats av ett direkt stöd av det intilliggande anord- nade, i omkretsled sig sträckande klackpartiet och ett indirekt stöd genom deras existens, varigenom ojämn för- slitning och avrivning av gummi i slitbanan har minskats och varigenom livslängden förbättrats.

Claims (3)

10 15 20 25 30 35 ll 510 665 PATENTKRAV

1. l. Pneumatiskt däck som innefattande: ett slitbaneparti med ett par slitbanekanter (E), vilket slitbaneparti är försett med två huvudom- (GO2) (g), vilka sträcker sig (G02) och slitbanekanterna (E) för att kretsspår och axiella spår mellan spåren definiera skulderklackar (SB) i slitbanan i två omkrets- rader, skulderklackar (SB) som är försedda med ett smalt, i omkretsled sig sträckande skulderspàr (GB) för att axie- ellt uppdela klacken (SB) i ett axiellt yttre skulder- klackparti (SBI) och ett axiellt inre skulderklacksparti (SB2), varvid spårbredden av det smala, (GB) de breda huvudomkretsspåren, att: spårbredden ligger i området l,5 till 2,5 mm, (BH) av det smala, sig sträckande skulderspàret (GB) är 0,3, till 1,10 gånger spàrdjupet (GH) av de breda huvudomkretsspàren, att den axiella bredden (WSBl) av det axiellt yttre (SBl), uppmätt från slitbanekanten i omkretsled sig sträckande skul- i omkretsled sig sträckande skulderspàret är mindre än spàrbredden av k ä n n e t e c k n a t av att huvudspårdjupet i omkretsled skulderklackspartiet (E) till nämnda smala, derspàr (GB), är 0,06 till 0,25 gånger halva slitbane- bredden (TW) mellan den ena slitbanekanten (E) och däckets ekvator (C), att det axiellt yttre skulderklackspartiet (SBl), är försett med en kantsajpning (ES), som sträcker sig i däckets omkretsled, att det axiellt inre skulderklackspartiet (SB2) är försett med en spársidesajpning (S) som sträcker sig oav- brutet och i allt väsentligt parallellt med huvudom- kretsspàret (G02) för att uppdela detta inre parti (SB2) 10 15 20 25 30 35 12 510 665 (B2) (Bl) på huvudomkretsspårsidan, i ett brett huvudområde och ett smalt sidoområde att kantsajpningen (S) och spàrsidesajpningen (ES) uppvisar bredder, som är mindre än bredderna av det smala, i omkretsled sig sträckande skulderspåret (GB) och som ligger i området 0,2 till 1,5 mm, (Bl) som är mer än 3,0 gånger att det smala sidoområdet uppvisar: en längd i omkretsled (L) och mindre än 20,0 gånger spårbredden (GW) av huvudom- och (1), som är 0,06 till 0,25 gånger (TW), att nämnda breda huvudområde kretsspåren (G02), en axiell bredd halva slitbanans bredd (B2) axiella sajpningar är försett med i (LS), sträcker sig i axiell led från det smala, i omkretsled (GB) omkretsled åtskilda, vilka sig sträckande skulderspåret till spårsidesajpningen (S).

2. Pneumatiskt däck enligt patentkravet 1, k ä n - n e t e c k n a t av att huvudomkretsspåren är raka spår och de axiella spåren är bockade spår.

3. Pneumatiskt däck enligt patentkravet 1, k ä n - (G02) spår vilka sträcker sig parallellt med däckets ekvator (C), n e t e c k n a t av att huvudkretsspåren är raka de axiella spåren (g) är bockade spår, spårsidesajp- ningarna (S) och kantsajpningarna (ES) är raka sajpning- ar, vilka sträcker sig parallellt med däckens ekvator (C), och de axiella sajpningarna (LS) är bockade så att de sträcker sig parallellt med de axiella spåren.