SE510548C2 - Motorstyrning och därtill hörande anordningar vid vävmaskin - Google Patents

Description

510 548 i 2 ligga i området 500-1200 RPM, vilket medför att drivutrust- ningen ifråga innefattar en varvtalsnedväxlande enhet mellan asynkronmotorn och vävmaskinens drivorgan/drivaxel.

Vävmaskinens varvtal är beroende bl.a. av garnets ifrågava- rande mekaniska hållfasthet. Högre hastigheter på vävmaski- nen ger högre belastning på garnet och vice versa. Ändringar i vävmaskinens hastighet har således i regel in- neburit ändrad inställning av den varvtalsnedväxlande ut- rustningen (t.ex. genom hjulbyte i kuggväxellådor och lik- nande).

Det är även kant att i anslutning till vävmaskiner och deras utnyttjade asynkronmotorer använda sig av motorstyr- ning/ /motorstyrningar. Denna användning har hitintills in- neburit att man reglerat ned befintligt varvtal på asyn- kronmotorn i förhållande till dess normala arbetsvarvtal.

Om t.ex. motorn är utförd att arbeta med varvtalet 2800 RPM, har nedreglering skett från ett varvtal i närheten av detta till ett lägre varvtal, t.ex. till ett varvtal om 2000 RPM eller högre. Det är i och för sig möjligt att reglera upp varvtalet på en ständardmotor, dock med den nackdelen att momentet faller i proportion till varvtalsök- ningen. Effektförluster har på så vis uppkommit och motor- styrningen som sådan har dessutom betraktats som en ren extra tilläggsutrustning som förorsakat en extra investe- ringskostnad. Ovanstående nackdelar har hitintills fått kompenserats med högre produktivitet eller lägre vinst.

Uppfinningen har som ändamål att föreslå en anordning som löser bl.a. denna problematik. Genom uppfinningen blir det dessutom möjligt att använda en mindre motor med väsentligt lägre (t.ex. 50%) vikt. Detta tillsammans med den förhöjda verkningsgraden innebär att motorstyrningen som sådan beta- lar sig självt inom en förhållandevis kort (t.ex. 6 måna- der) drift- eller användningstid. 510 5.48 Det är väsentligt att kunna köra respektive vävmaskin med optimal hastighet med avseende pä garntyp och garnkvalitet.

Härvid är det angeläget att asynkronmotorn kan arbeta med smä variationer över respektive motorvarv. Pa sa sätt kan man lägga sig nära den optimala gränsen för vävhastigheten, eftersom man inte behöver riskera hastighetstoppar över garnets hällfasthet pä grund av okontrollerbara hastig- hetsvariationer/hastigheter. Uppfinningen löser detta pro- blem.

För att uppnä en jämn och god vävkvalitet är det väsentligt att fä en viss eller önskad mängd, lagrad rörelseenergi i systemet, vilket fär sin lösning genom uppfinningen. Det är väsentligt att optimal lagrad energi kan erhällas. För lag rörelseenergi ger varvtalsvariationer och för hög rörelse- energi ger länga starttider. Likaså är det angeläget att dimensionerna och vikterna pà i vävmaskinen ingäende kompo- nenter kan reduceras. Detta löses även genom uppfinningen som möjliggör att t.ex. svänghjulets eller motsvarande storlekar och vikter kan reduceras väsentligt.

Speciellt vid körning av vavmaskiner i tva- eller treskift är det väsentligt att höja verkningsgraden i totala syste- met. Behovet av t.ex. att använda ett stort antal motor- typer och/eller göra ett stort antal spänningsanpassningar medelst transformatorer mäste även kunna reduceras.

Uppfinningen löser detta problem och föreslar t.ex. att motorstyrningen skall kunna förse aktuell motor med ratt spänning oberoende av stora olikheter i matningsinspän- ningen (nätspänningen).Det är även väsentligt att masströg- hetsmomentet kan hàllas pä optimal niva och därmed förhin- dra att stora tidsfördröjningar uppkommer vid stopp och start av vävmaskinerna respektive varvtalsvariationer pä grund av för liten rörelseenergi. Även detta löses genom uppfinningen.Det finns även en allmän trend att vävmaskinen 510 548 ' 4 skall kunna bli mer användarvänlig och att t.ex. manuella inställningsfunktioner skall kunna reduceras väsentligt.

Uppfinningen löser detta problem.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en for vävmaskin avsedd drivanordning är att motorstyrningen är anordnad att omforma elnätets frekvens till en väsent- ligt högre frekvens och därmed ästadkomma för asynkron- motorn ett väsentligt högre varvtal jämfört med ett fall dar en motsvarande konventionell asynkronmotor drivs med elnätets frekvens samt att den varvtalsnedväxlande enheten är anordnad att nedväxla nämnda väsentligt högre varvtal till vävmaskinens (optimala) driftvarvtal.

En anordning för att höja verkningsgraden i ett vävmaskins- system kan huvudsakligen anses vara kännetecknad av att respektive asynkronmotor är ansluten till energiförsörj- ningsnätet via frekvensförhöjande organ som till asynkron- motorn effektuerar en frekvens som väsentligt överstiger nätets frekvens för ernäende av en framträdande övervarv- ning av asynkronmotorn samt att den senare är tilldelad ett elektroniskt kompenseringsorgan som stabiliserar asynkron- motorns inspänning.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en anordning vid en vävmaskin där ätminstone ett svänghjul är anordnat att utjämna momenttoppar kan huvudsakligen anses vara kännetecknad därav att asynkronmotorn arbetar med väsentligt övervarvat tillstànd samt att nämnda svänghjul är anordnat i anslutning till drivsystemets högvarvsida för att pä denna ästadkomma upplagring av den väsentligaste delen av uppkommen rörelseenergi i systemet.

Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en anordning vid vävmaskin där en datorutrustning med hjälp av vävmaskinens felstatistik som indata är anordnad att pre- 5 510 548 diktera optimal vävmaskinshastighet för respektive garn- karaktär är att asynkronmotorn är matningsbara via en frekvensförhöjande enhet som väsentligt övervarvar motorn samt att den frekvenshöjande enheten är styrbar fran datorutrustningen för att relationsställa frekvenshöjningen och därmed motorns varvtal till den optimala vàvmaskinshas- tigheten.

Utföringsformer av ovanstäende anordningar framgär av de kännetecknande delarna i följande underkrav.

Med uppfinningen anvisas en ny väg for användning av motor- styrningsfunktion som i stallet för konventionell varvtals- nedreglering är anordnad att ge en väsentlig varvtalsupp- reglering. Det blir även möjligt genom uppfinningen att an- visa medel för anpassning av övriga komponenter som samkö- res med den övervarvade asynkronmotorn inom det totala drivsystemet för vävmaskinen.

FIGURFÖRTECKNING Föreliggande uppfinning skall beskrivas i nedanstående och därvid hänvisas till bifogade ritningar där figur l visar den principiella uppbyggnaden pà ett drivsystem för en vävmaskin, vilken innefat tar datorutrustning for vävmaskinens styrning, och figur 2 i blockschemaform visar utföringsexempel pa motorstyrningsfunktionen_ I figuren l är en vävmaskin symboliserad med l. En med väv- maskinen framställd väv är angiven med 2 och varpträdar med 3 samt inslagsträdar eller inslagsgarn med 4. Vävmaskinen innefattar en drivaxel/huvuddrivaxel 5. kronmotor 6 som är försedd med en utgáende drivaxel 7.

Drivningen av vävmaskinens drivaxel 5 sker via en varvtals- nedväxlande utrustning 8, vilken i utföringsexemplet inne- fattàr en drivrem 9. Axeln 7 är försedd med ett remhjul 10 och överföringen till vävmaskinens drivaxel 5 sker medelst ett remhjul ll. Diametrarna pä remhjulen 10 och ll bestäm- mer nedväxlingen av synkronmotorns 6 varvtal till ett för vävmaskinen lämpligt varvtal pä axeln 5. I föreliggande ut- föringsexempel kan varvtalet pá asynkronmotorn 6 ligga i i omradet 8000-10000 RPM. I föreliggande fall är varvtalet ca 9000 RPM. Vävmaskinens varvtal RPM' kan ligga inom omrä- det 500-1200 RPM.

Asynkronmotorn 6 elenergiförsörjes frän ett elnät 12 av i och för sig känt slag. Företrädesvis utnyttjas det allmänna elenerginätet. Uppfinningen kan fungera för olika frekven- ser pä elnätet. I t.ex. Sverige är frekvensen 50 Hz.

Uppfinningen fungerar dock även mot t.ex. frekvensen 60 Hz.

Asynkronmotorn 6 ar ansluten till elnätet via en motorstyr- ning 13 som är anordnad att ästadkomma en förhöjd frekvens till asynkronmotorn. Motorstyrningen kan höja frekvensen t.ex. med 100-500%. Förhöjningen beror av motortyp och polantal pá asynkronmotorn. Frekvensen pà nätsidan är sym- boliserad med 14 och pä motorstyrningens utgäng som ar an- sluten till asynkronmotorn 6 med 15. Motorstyrningen kan även innefatta eller vara ansluten till en spänningskompen- serande elektronisk krets 16. Den elektroniska kretsen är anordnad att tillförsäkra upprätthållande av asynkron- motorns nominella spänning oberoende av spänningen U pä el- nätet. Således kan motorstyrningen anslutas till inspän- ningar inom ett förhällandevis stort omrade, t.ex. ett in- spänningsomrade mellan 200-575 volt. Detta medför att anta- 7 510 548. let motortyper pä asynkronmotorn 6 väsentligt kan reduce- IaS .

I figuren är en konventionell asynkronmotor angiven med 6'.

Den konventionella asynkronmotorn kan anslutas pä konven- tionèllt sätt till vävmaskinens drivaxel 5 via en varvtals- nedreglerande utrustning liknande utrustningen 8 enligt ovan. Asynkronmotorn 6' som har varvtalet RP " har visats för att ange ett jämförande fall i förhållande till asyn- kronmotorn 6. Enligt uppfinningen skall asynkronmotorn 6 övervarvas väsentligt i förhällande till det konventionella fallet med asynkronmotorn 6'. Nämnda övervarvningsfunktion ger bl.a. den fördelen att en väsentlig viktminskning kan erhällas i förhållande till fallet med asynkronmotorn 6' Denna viktminskning kan vara upp till 50% eller mer. Den konventionella asynkronmotorn 6' förutsättes vara 2-polig. vilket medför att dess anslutning till elnätets 12 frekvens om 50 Hz ger ett varvtal om ca 2800 RPM pä motorn 6'. Om detta fall jämföres med fallet där asynkronmotorn 6 är 2- polig och arbetar med en frekvens 15 om 130 Hz fràn motor- styrningen, blir varvtalet pä asynkronmotorn 6 ca 9000 Hz. _ figuren 1 har tva konventionellt anordnade svänghjul för utjämnande av momenttoppar i systemet visats med LT, 18.

Dessa svänghjul är placerade pä systemets lägvarvssida och är förhållandevis stora till dimension och vikt. Dessa svänghjul och svänghjulens appliceringar i systemet är hän- förbara till det konventionella utförandet med asynkron- motorn 6'. Enligt uppfinningen skall svänghjulsfunktionen anordnas vid drivsystemets högvarvssida och i detta fall har svänghjulen angivits med 19 respektive 20. Genom appli- ceringen kan dimensioner och vikt väsentligt reduceras i sistnämnda fall. Sa t.ex. kan reduceringen av svänghjulens 19, 20 vikt reduceras till 75 % av svänghjulens 17, 18 vikt. 510 548 ' 8 I enlighet med uppfinningens idé kan uppfinningen utnyttjas vid vävmaskiner som innefattar datorstyrning 21, vilken kan vara av i och for sig känt slag och därför inte närmare skall beskrivas här. Datorstyrningen innefattar t.ex. en tangentsats eller päverkningsorgan 22 och en tabla 23. I datorutrustningen kan information om garntyp, garnkaraktär, monster, etc. inprogrammeras. Likasà kan statistiska upp- gifter om Vavmaskinens varvtal, t.ex. optimala varvtal för respektive garnkaraktär, inprogrammeras och lagras.

Motorstyrningen kan även i en utforingsform anpassa motor- spänningen till asynkronmotorn 6 oberoende av dynamiska variationer pä nätet med avseende pä frekvens och spänning inom angivna variationsomräden. Frekvensanpassningen kan även utforas i beroende av signaler il frän datorstyrningen 21. Medelst nämnda signaler och styrningar kan sàledes den av motorstyrningen 13 effektuerade frekvenshojningen sty- ras, företrädesvis med samtidig spänningskontroll enligt ovan, sa att frekvenshojningen relaticnsstalles till det optimala vavmaskinsvarvtal som skall galla for ifrägava- rande garn 4 med konstant varvtalsnedväxlingsfunktion_ I figuren l är matningsstrommen till motorstyrningen angiven med i2 och den utgående matningsstrommen fràn motorstyr- ningen till asynkronmotorn 6 med i3. Den nominella span- ningen till asynkronmotorn är angiven med Ul. Signalerna i4 representerar instrommen till asynkronmotorn 6' i nämnda konventionella fall. I en utforingsform fungerar den adap- tiva varvtalsinställningen enligt foljande: Vavmaskinens dator räknar ut optimal produktionshastighet med hjälp av vävmaskinens felstatistik som indata. Information om has- tigheten overfores till motorstyrningen som onskat bor- värde. Om därvid den ackumulerade stopptiden pà maskinen beräknas bli for läng sänks motorvarvet pa asynkronmotorn.

Härigenom kan man ta hänsyn dels till garnkvalitet, dels till anläggningens bemanning. Systemet som sädant blir självinställande och hastigheten kan anpassas efter drift- stopp/antalet fel, lagringstider, etc. 9 sia 548 I figuren är även visad en koppling 24 anordnad mellan svänghjulen 17, 18 och vävmaskinens drivaxel.

Genom ovanstäende integreras säledes en hastighetskontroll àstadkommen medelst frekvensförhöjning i motorstyrningen 13. I t.ex. ett fall där drivsystemet är av storleksord- ningen 4,5 kw kan man utnyttja en 1,5 kW 2-polig asynkron- motor som säledes i grunden är tänkt för ett varv av 2800 RPM. Nämnda 1,5 kw asynkronmotor utföres som en höghastig- hetsmotor med bättre/god statorplätskvalitet som ger nämnda 4,5 kw vid 9000 RPM. Remdrivningen anpassas aven i enlighet härmed och som exempel kan utnyttjas en s.k. "Poly-Velt"- remdrivning. Ovanstående ger en rad fördelar. Verknings- graden förbattras väsentligt i enlighet med nedanstäende.

Inga extra utrustningar krävs för krypkörning och omkastad rörelseriktning. Stora besparingar uppnas i vikt och kost- nader. En 2-polig 4,5 kW asynkronmotor väger ca 28 kg. En 2-polig 1,5 kw asynkronmotor väger ca 13 kg och ger motsva- rande vridmoment pa lägvarvssidan med varvtalsnedvaxlande utrustning. Ca 40% prisreduktion kan föreligga för asyn- kronmotorn och likasà uppnäs nämnda reduceringar med svanghjul. Motorstyrningen kan frekvensstyras och en opti- merad produktionshastighet kan ställas in pa vävmaskinens styrpanel, jfr 21 ovan. Identiskt lika motorer kan utnytt- jas för 50/60 Hz. Ett mindre antal motortyper kan utnytt- jas, liksom ett mindre antal transformatoruttag, för att tillgodose drift inom stora variationer pä matningsspan- ningen. Motorstyrningen kan utföra kompensationer för olika inspänningar eller matningsspanningar. Ett adaptivt system som automatiskt ställer in sig pa den optimala produktions- hastigheten kan anordnas. Stabila motorhastigheter kan upp- näs tack vare motorstyrningen och variationerna vid utfö- randen med uppfinningen är endast 1/3 i fallet med stan- dardmotorer. Den elektroniska motorstyrningen kan utföras 510 548 - 10 med mjukstart och mjukstopp av asynkronmotorn, vilket skall jämföras med standartfallet som oftast ger höga startström- mar. Bättre anpassning till maskinens första slag kan upp- näs. Genom att köra motorn med överhastighet innan man aktiverar kopplingen blir det möjligt att eliminera det längsamma första slaget. Även denna funktion reducerar i sig storleken pä svänghjulet respektive svänghjulen.

I enlighet med uppfinningen utföres asynkronmotorn, som skall arbeta med väsentlig övervarvning, med bättre plat- kvaliet i statorn i förhållande till standardfallet. Man kan dessutom byta ut axel och lager mot axel och lager av mindre storlek, t ex. ett nummer mindre storlek. Kylningen kan även effektueras och kan t.ex. fä utgöra del av rem- drivningen. En högdrivningsrem utnyttjas även. Vävmaskinen och drivsystemet kan arbeta med en sluten äterkopplings- slinga och hastighetskontroll som ger l-3% högre produk- tionshastighet. Med en 2-polig asynkronmotor av standardtyp för 4,5 kw uppkommer i systemet en förlust vid maxlast av ca 0,9 kw. Man kan i och för sig förbättra denna siffra, med nagon procent, vilket ger högre pris pä motorn som sädan. En 4,5 kw motor med 84% verkningsgrad kan förbättras till 86% verkningsgrad till en merkostnad av 10%, För samma merkostnadprocent kan en 1,5 kw motor förbättras frän 79% till 85% eftersom i fallet med smä motorer produktionskost- naderna prioriteras före verkningsgraden. En 2-polig syn- kronmotor av höghastighetstyp och 1,5 kw ger en effektivi- tet av ca 85% vid maximal last och 2850 RPM. Förlusterna vid maxlast och 2850 RPM blir endast ca 0,26 kw.

Förlusterna vid maxlast och 8900 RPM ger förluster om ca 0,27 kw. Härvid kan man utnyttja kompensationer för varia- tioner i matningsspänningen. Bättre kvalitet i statorplä- tarna ger kompensationer för hög statorfrekvens.

Effektförlusten i motorstyrningen kan beräknas till ca 0,14 kw. Sàledes uppnäs en verkningsgradshöjande effekt genom uppfinningen som i föreliggande fall besparar ca 0,4 kw.

STÜ 548 11 Genom uppfinningen kan man reducera 14 motortyper for 14 olika spanningar eller 14 olika transformatorarrangemang till 5 motortyper respektive 5 transformatorarrangemang inom spanningsomràdet 200-575 volt. Respektive motorstyr- ning kan anordnas for 200-240 volt med i 10%; 360-346 volt med i 10% variation; 380-415 volt med i 10% variation, 440- 480 volt med i 10% variation; och 550-575 volt med i 10% variation. Genom denna indelning i 5 omraden kan man na en teknisk enkel uppbyggnad och kostnadseffektiv losning pà motorstyrningen. I ett system enligt ovan finns behov av att kunna lagra en kinetisk energi av storleksordningen 3500 Joule. remdrivningen i hoghastighetssystemet ger minst 2800 Joule. Genom att oka bredden pa remskivorna ar det latt att uppna den nodvandiga kinetiska energin.

En motorstyrning som uppfyller de i ovanstående an ivna kraven skall beskrivas som exempel med bl.a. hanvisning till figuren 2. Motorstyrningen ar i foreliggande fall 3- fasig och anordnad for spänningen 340-456 volt samt frekvensområdet 45-65 Hz. Utgàngen till motorn er 4,5 kw vid 8900 RPM. omgivande temperatur forutsattes vara 0-50 C° och livstiden for anordningen ca 30000 driftstimmar.

Styrningen innefattar skydd for overtemperatur och har spanningsbegransning med ovre spanningsskydd och undre spanningsskydd.

Figur 2 visar en kombinerad frekvensomvandlings- och span- ningsanpassningsenhet med i och for sig kanda komponenter.

Motorstyrningen ar anslutbart till ett 3-fasnat, t.ex. det allmanna elnätet 26, via en likriktarenhet 27, filtrerings- enhet 28 med filter och drossel, samt en bryggenhet 29 med t.ex. sex krafttransistorer. Medelst komponenterna 27-29 omvandlas natfrekvensen 14' till matningsfrekvensen 15' till den tre-fasiga asynkronmotorn 30. Bryggenheten hackar sonder likspanningen som erhålles fran enheterna 27 och 28 och forser motorn med varierande frekvens. Spänningen U1 510 548 12 till motorn regleras med en spänningsanpassningsenhet 16' som arbetar med s.k. PWM-teknik (av känt slag). En mikro- dator (-kontroller) mäter inspänning och matningsström via en A/D-omvandlare 32, och beräknar ut rätta ledtider till PWM-enheten 16, vilka ledtider överföres via ledning(-ar).

Informationen iv om önskat varvtal och därmed även frekvens erhälles frän vävmaskinens dator, företrädesvis i serie- form. Motorns 30 varvtal representeras med signal im som pàföres mikrodatorn 31. Den senare kommunicerar även med vävmaskinen via en anpassningsenhet 33. Nämnda signal iv representerar ett börsvärde som erhàlles frän vävmaskinen, vars dator räknar ut hastighetsbörvärdet i beroende av fel- statistik och ev. annan indata. Motorns 30 ärvärde im äter- föres till mikrodatorn. Den senare effektuerar även infor- mation isl och isg till vävmaskinens dator.

Vävmaskinshastigheten kan säledes optimeras i varje ögon- blick eller arbetsskeden.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovan säsom exem- pel visade utforingsformen utan är modifierbar i enlighet med efterföljande patentkrav.

Claims (10)

510 548 ß PATENTKRAV

1. För vâvmaskin (1) avsedd drivanordning som inne- fattar en från ett med konventionell frekvens, t.ex. 50-60 Hz, arbetande elnät (12) energiförsörjningsbar asynkron- motor (6) som uppvisar eller är ansluten till en motorstyr- ning (13) och där asynkronmotorn driver en drivenhet/driv- axel (5) i vâvmaskinen via en varvtalsnedváxlande enhet (8), k á n n e t e c k n a d därav, att motorstyrningen är anordnad att omforma elnâtets frekvens (14) till en väsent- ligt högre frekvens (15) och därmed åstadkomma för asyn- kronmotorn ett väsentligt högre varvtal (RPM) jämfört med ett fall där en motsvarande konventionell asynkronmotor (6') drivs med elnâtets frekvens (14), och att den varv- talsnedväxlande enheten (8) är anordnad att nedväxla nämnda väsentligt högre varvtal (RPM) till vávmaskinens driftvarv- tal (RPM').

2. Anordning enligt patentkravet 1, k á n n et e c k- n a d därav, att asynkronmotorn (6) uppvisar en väsentligt lägre vikt, t.ex. ca 50% lägre vikt, i förhållande till ett fall där vävmaskinen (1) är driven med den konventionella asynkronmotorn (6').

3. Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n - n e t e c k n a d därav, att motorstyrningen är anordnad automatiskt och/eller manuellt instàllbar för ernàende av olika frekvenser, till asynkronmotorn (6), och därmed olika varv pà denna.

4. Anordning att höja verkningsgraden i ett váv- maskinssystem innefattande en eller flera vävmaskiner och där respektive vâvmaskin (1) är drivbar medelst en asyn- kronmotor (6) energiförsörjningsbar från ett energiförsörj- ningsnät, k ä n n e t e c k n a d därav, att respektive asynkronmotor (6) är ansluten till energiförsörjningsnätet via en motorstyrning med frekvensförhöjande organ som till asynkronmotorn effektuerar en frekvens (15) som väsentligt 510 548 _ W överstiger nätets frekvens (14) för ernáende av övervarv- ning av motorn, och att asynkronmotorn (6).är tilldelad ett elektroniskt kompenseringsorgan som stabiliserar asynkron- motorns inspänning (U1).

5. Anordning enligt patentkravet 4, k á n n e- t e c k n a d därav, att de frekvenshöjande organen är anslutna till eller innefattar inspänningen uppmätande första organ (l3a) och andra organ (l3b) som i beroende av uppmätningen försörjer respektive asynkronmotor (6) med dess nominella spänning (U1), och att de frekvenshöjande organen och/eller nämnda första och andra organ (l3a, 13b) förser asynkronmotorn med den nominella spänningen inom ett förutbestämt omrâde, t.ex. spänningsomràdet 340-456 volt, för inspänningen (U), varvid motorstyrningen (13) med de frekvenshöjande organen och/eller de första och andra organen eliminerar kravet på användandet av stort sortiment av motortyper och/eller transformator/transformatorer_

6. Anordning enligt patentkravet 4 eller 5, k ä n- n e t e c k n a d därav, att övervarvningen av asynkron- motorn ligger inom området 100-500% av motortypens nomi- nella varvtal.

7. Anordning vid en vávmaskin (1) som är drivbar medelst en asynkronmotor som i ett drivsystem påverkar väv- maskinens drivenhet/drivaxel (15) via en varvtalsnedväx- lande utrustning (8) och där åtminstone ett svänghjul (19 och/eller 20) är anordnat att utjämna momenttoppar förorsa- kade av att vävmaskinen under sina respektive varv har lika momentbehov, k ä n n e t e c k n a d därav, att asynkron- motorn (6) arbetar med väsentligt övervarvat tillstànd, och att nämnda svänghjul (19 respektive 20) är anordnat i anslutning till drivsystemets högvarvsida för att pá denna åstadkomma upplagring av den väsentligaste delen av upp- kommen rörelseenergi. 510 548

8. Anordning enligt patentkravet 7, k ä n n e- t e c k n a d därav, att ett eller flera av nämnda sväng- hjul (19, 20) är anordnat/anordnade i direkt anslutning till asynkronmotorns utgående axel (7) som har nämnda högre varvtal (RPM), varvid storlek/vikt pà respektive svänghjul väsentligt kan reduceras i förhållande till ett fall med konventionella svänghjul (17, 18).

9. Anordning vid vävmaskin (1) som är drivbar medelst en asynkronmotor (6) som pàverkar vävmaskinens drivenhet/ /drivaxel (15) via varvtalsnedväxlande utrustning och där en datorutrustning (21) är anordnad att prediktera optimal vávmaskinshastighet för respektive garnkaraktär, sásom kvalitet, tjocklek, etc., k ä n n e t e c k n a d därav, att asynkronmotorn (6) är matningsbar via en frekvens- höjande enhet som väsentligt övervarvar motorn (6), och att den frekvenshöjande enheten är styrbar fràn datorutrust- ningen (21) för att relationsställa frekvenshöjningen, och därmed motorns varvtal (RPM), till den optimala vávmaskins- hastigheten (RPM').

10. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att motorstyrningen (13) innefattar enheter för likriktning av nätfrekvens (26), filtrering av den sålunda likriktade nätspänningen och sönderhackning av den likriktade nätspänningen och bildande av den pä motorn pämatade frekvensen (15'), att motorstyr- ningen (13) innefattar en mikrodator (31) som avkänner den likriktade nätspänningen och i beroende av avkänningen styr en spänning bestämmande enhet (16') som bestämmer spän- ningen (ul) till motorn (30), och att vävmaskinen effektue- rar en börvärdessignal (iv) som är pàförbar mikrodatorn och att ärvärdesinformation (im) om motorns varvtal är återför- bar till nämnda mikrodator.