SE508469C2 - Garnmataranordning i en textilmaskin samt förfarande för användning av garnmataranordning - Google Patents

Description

508 469 2 Det är vid garnmatare förut känt att utnyttja en med utgående garnpart fràn garnlagret samverkbar svängbar arm. Denna arm är emellertid fjäderbelastad och kopplad till en lägesgivare. Utsignalen fràn denna givare styr garnmatarens motor sà att den matar ut garn pä sä sätt att armen hàlls i en bestämd vinkel. Den kända garnmataren arbetar så- ledes efter principen konstant garnspänning, och är ej användbar i sammanhanget. Det är inte idag tysikaliskt möjligt att arbeta med en dylik arm och fjäder då det inte gàr att få tillräckligt låg massa pä armen.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFiNNINGEN TEKNlSKT PROBLEM Det föreligger önskemål om att garnmatare skall kunna arbeta med konstant garnflö- desleverans fràn sina respektive uppbyggda garnlager pà den roterande kroppen.

Problemet är att alla förekommande motorer har ett visst, relativt stort, tröghets- moment som begränsar hur fort man kan öka eller minska dess hastighet eftersom tillgången till effekt är begränsad. En nàl och en platin i en aktuell textilmaskin kan växla hastighet mycket snabbt eftersom de är mycket lätta och styrs med spår i maskinens stillastående del. De rörliga delarna följer med i maskinens tunga, roterande del. Skillnaden i effektbehov för att läta nàl och platin utföra liten eller stor rörelse är därför här försumbar.

Det föreligger därför behov av att inför en kommande förändring av garnbehovet motorn skall accelereras alternativt bromsas sà att den så snart som möjligt, med hänsyn till sin konstruktion och tillgänglig effekt, intar en hastighet som motsvarar önskad garnmängd. Uppfinningen avser att lösa b l.a. denna problematik vid garnmatare.

För att lösa problemet med att överbrygga tidsfördröjningarna i motorfunktionen ut- nyttjas i utföringsexemplet en garnvâgsförlängande enhet i form av en arm. Problemet löses bl.a. genom att armen är lätt och drivs av en motor som arbetar endast inom ett begränsat vinkelomràde. Exempel pà liknande motorer är de som används för att posi- tionera läshuvudet i ett skivminne. Uppfinningen löser problemet genom närmare an- givelser om armens funktion och uppbyggnad. Genom utnyttjande av ett armlöst utfö- rande ger uppfinningen en alternativ lösning till problemet. En stràring anordnas vid eller pä den roterande kroppen och garnmataren arbetar i detta fall under endast korta övergàngsskeden enligt principen “konstant garnspänning". Uppfinningen löser pro- blemet med inordnandet av en dylik stràring i sammanhanget.

Föreliggande uppfinning löser även problemet med att garnmataren skall utföras med individuell drivningsfunktion som àstadkommes med hjälp av en motor eller ett motorarrangemang (som kan innefatta en eller flera motorer).

Vid individuell motor krävs en förhållandevis avancerad styrning av motorn eller arrangemanget som skall kunna arbeta med snabba garnmatningsförändringar (accelerationer resp. retardationer). Funktionsförloppen i textilmaskinen/ stick- ningsmaskinen är snabba och ändringar av motorhastigheter skall kunna genomföras.

Kompletterande eller alternativt skall garnmatningen som inte hinner följa hastig- hetsändringarna i motorarrangemanget, eller vice versa, tas om hand pà ett ända- målsenligt sätt så att effektiv garnàtgàng kan tillförsäkras. Uppfinningen löser även detta problem. l en utföringsform skall garnmatningen predikterande signaler eller styrningar alstras sà att motorns hastighetsändringar koordineras med den förväntade eller önskade garnmatningsfunktionen. l enlighet med en utföringsform predikteras garnàtgàngen medelst vetskap om mönstret eller utformningen pá maskinens färdigställda produkt.

Uppfinningen löser även detta problem genom att föreslå signal- eller styralstringar med utgångspunkt från information från mönstret eller motsvarande.

Det är väsentligt att kunna uppnà styrningar i samband med predikteringsorgan.

Uppfinningen löser även detta problem och föreslår att en styrdator skall lämna eller utnyttja uppgift om förestående garnkonsumtion och utnyttja densamma för bestämning av styrningar eller signaler. Uppfinningen löser även detta problem och föreslår bearbetningsmetod för att åstadkomma en ändamålsenlig styrnings- eller signalfunktion.

LÖSNINGEN Det som huvudsakligen kan anses vara kännetecknande för en anordning enligt förelig- gande uppfinning är bl.a. att garnmataren för att avleverera ur sina respektive garn- lager garn väsentligen enligt principen konstant garnflöde är utförd med en uppsam- lingsenhet som temporärt lagrar överskottsgarnparter under sàdana hastiga för- , ändringar i textilmaskinens garnkonsumtion och hastighet som motorn respektive motorarrangemanget pga sitt tröghetsmoment inte förmàr följa. Garnmataren och 508 469 4 nämnda enhet kan eventuellt arbeta med principen konstant garnspänning under àt- minstone delar av nämnda hastiga förändringar.

I en utföringsform utnyttjas som enhet en motordriven arm med liten massa. Under làg garnförbrukning har armen ett första läge och garnmataren arbetar därvid som en positiv matare. När garnförbrukningen växlas till hög nivà accelereras motorn och armen förs in mot ett andra läge och pà så sätt förbrukas den lilla garnreserven allt- medan motorn intar rätt varvtal.

Vid växling fràn stort garnbehov till litet så tar armen genom att röra sig mot det andra läget upp överskottsgarnet under inbromsningen av motorn. Andra varianter på körschemat kan ingà. Genom att utgà fràn ett tredje läge inför hastighetsändringen kan garnlagerreserven byggas upp inför ett ökat behov eller efter ett minskat behov. Under tiden med konstant behov awecklas garnreserven genom ett insvängningsförlopp.

Karakteristiskt för utföringsformen är även att armen är styrd av en egen motor och lägesavkännbar med en lägesgivare. Den svängbara delen eller armen kan vara lagrad i närheten av en skärningspunkt mellan tvà vinkelrätt mot varandra sig sträckande tangenter eller kordor för kroppens garnlageruppsamlande yta. Delen eller armen sträcker sig därvid förbi delar av kroppens gavel i större eller mindre utsträckning.

Den svängbara delen kräver vid uppbyggnad av garnreserv om ca 45 mm en acceleration av 14000-15000 radianer/sec2, vilket i bereonde av motortyp kan ge ett moment av 0,05 Newtonmeter. l en alternativ utföringsform utnyttjas ett armlöst alternativ t.ex. innefattande en s.k. stràring anordnad vid eller pä garnmatarens roterande kropp. Motorns hastighet ökas inför en ökad förbrukning. Under detta skede fungerar stràringen pà samma sätt som hos garnmatare enligt principen 'konstant spänning", dvs ett garnlager byggs upp pà en del av garnspolens periferi därför att spolkroppen levererar mera garn än vad nàlarna i textilmaskinen förmàr dra av. När nàlarna konsumerar mera garn än vad som mot- svaras av spolkroppens hastighet, tas denna mängd från “extraslingan" som hålls av stràringen. Vid övergång till làg förbrukning sker det omvända: Då spolen levererar mera mängd än vad nàlarna förbrukar så byggs en “extradelslinga" upp som sedan kon- sumeras när motom bromsats. Eventuellt kan motorn behöva göra en liten översväng vid inbromsningen. Sträringsutförandet kan anses innefatta en mängd små armar som tillika är fjädrar vilket sammantaget gör att utföringsformen fungerar väl. Vid slackning av 5 508 469 utgående garnpart i stråringsfallet kvarstannar således gamet på den garnuppbärande ytan i sträckt skick som extra delvarv till kvarvarande garnvarvsmängd pà nämnda garnlageruppbärande yta. Nämnda delvarv är företrädesvis under 270°. l en alternativ utföringsform är mönstret eller produktionsförloppet inprogrammerat eller inprogrammeringsbart i en datorenhet som kan utgöras av en överordnad styrenhet för textilmaskinen. Datorenheten kan även vara avdeiad att styra garnmatarens funk- tionsförlopp. Datorenheten är anordnad att generera funktionsstyrningar från datoren- heten som tilldelar motorarrangemanget resp. motorn accelerations- eller retarda- tionsförlopp samt eventuella hastighetsförlopp däremellan som väsentligen motsvarar även en hastigt ändrande garnkonsumtion i textilmaskinen.

I en utföringsform är den garnuppsamlande delen eller armen styrd från nämnda datorenhet eller en separat datorenhet som har vetskap om förestående garnkonsumtion.

I en utföringsform för motorstyrning är det möjligt att styra motorn on/off. När garn- lagret nàr minivärdet slås motorn på och arbetar konstant tills garnlagret når maximalt värde, varvid motorn slås av. l en föreslagen utföringsform har från garnmataren utgående garnöga placerats excen- triskt in mot stickmaskinens centrum för att minimera omläggningsvinkeln vid av- spolning från spolkroppen eller den roterande kroppen.

Det för uppfinningen signifikativa förfarandet kan huvudsakligen anses vara känne- tecknat därav att en garnreservuppsamlande enhet eller funktion styres eller anordnas så att garnleveransen, trots de snabba hastighetsförändringarna, utföres enligt prin- cipen konstant garnflöde med endast eventuella korta inslag av garnleverans enligt principen konstant garnspänning. Vidareutvecklingar av förfarandet tar bl.a. fasta på att en garnuppsamlande enhet styres så att garnuppsamling och garnavgivning effektueras vid resp. från kroppen då krävd garnkonsumtion skiljer sig från den effektuerade has- tigheten hos motorarrangemanget resp. motorn. Arrangemanget eller motorn styres från en garnkonsumtion i textilmaskinen predikterande styrenhet eller datorenhet som varierar varvtalet hos motorarrangemanget åtminstone väsentligen i beroende av garnkonsumtionen. 508 469 6 FÖRDELAR Genom uppfinningen kan en allsidig och individuell drivning av garnmatarens motor ske samtidigt som en god garnmatningsfunktion väsentligen av typen konstant garnflöde tillförsäkras. Styrfunktioner kan erhållas i systemet som kan arbeta med prediktions- förfarande för avmatning av rätta garnmängder i varje tidsögonblick. Garnmataren underlättar arbetet vid stickningsmaskinen eller motsvarande. Garnmataren kan arbeta med garnuppfàngningsorgan i kombination med predikterade styrningar fràn en styrenhet eller datorenhet. Det föreslagna ger en garnmatningsfunktion som är nära den ideala. Fieglerfunktionerna för växlingarna är lämpade för "fuzzy logic" och/eller neurala nätverksfunktioner.

FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform av en anordning som uppvisar de för upp- finningen signifikativa kännetecknen skall beskrivas i nedanstående under samtidig hänvisning till bifogade ritningar där figur 1 fràn sidan visar en ändvy av en principiellt angiven roterbar kropp med garnuppbärande yta, vid vilken är anordnad en garnuppsamlingsarm, figurer 2-2a i olika vyer visar garnuppsamlingsarmen. figurer 3-3b i ändvyer visar olika funktionsskeden för garnuppsamlingsorganet enligt figurerna 1-2a, figurer 4-4a visar olika horisontalvyer av ett andra utförande av ett garnuppsamlande organ, figur 5 visar principiellt styrfunktioner i anslutning till garnmataren, figurer 6-6a i tvà vyer visar ett andra utförande av arm, och figur 7 i diagramform visar olika garnparametrar. 7 sos 469 DET AUERAD UTFÖFilNGSFOFiM l figuren 1 anger 1 en roterbart anordnad kropp vars yta 2 fungerar som garnupp- bärande yta i en garnmatare. En gamuppsamlande enhet i form av en svängbar arm är angiven med 3. Armen är lagrad vridbart i en vridlagring 4. Utmatad garnpart är visad med 5 och utmatningen sker via en utmatningsenhet eller ett utmatningsöga 6. Vid sin från lagringspunkten 4 vettande ände är lagringsarmen försedd med en vinklad del 7, medelst vilken den svängbara armen 3 är samverkbar med den utgående garnparten.

Armens 3 svängradie är visad med r1 och vridningscentrum för kroppen 1 med 8. En vertikallinje eller ett vertikalplan genom nämnda vridningsaxel 8 är angivet med 9. En av svängarmen ej påverkad garnpartsdel är i figuren 1 visad med 10 (streckad Iinie). I figuren har den svängbara armen 30 trätt i samverkan med den utgående garnparten och vinklat dennas delar 5a och 5b. Den fràn ytan 2 utgående garnparten Sa utgår från en tangentpunkt som angivits med 11. Ögats 6 centrumdel är visad med 12. Ett avstånd mellan den svängbara armens Iagringspunkt 4 och ett plan 13 genom ögat 6 är visat med a. Ett avstånd mellan lagringspunkten 4 och ett horisontalplan 14 är angivet med b. Ett avstånd mellan lagringspunkten 4 och vertikalplanet är visat med c. l föreliggande fall är avståndet a valt till ca 80 mm. Avståndet b är lika med c är lika med ca 22.5 mm. l figuren 1 har vidare angetts en vinkel KY mellan garnpartema Sa och 5b. Dessutom har angetts en vinkel som är vinkeln mellan en radie r2 mellan centrum 8 och tangent- punkten 11. Dessutom ingår en vinkel i' mellan garnparten 5b och ett plan 15 paral- lellt med horisontalplanet 14. Det inseslatt nämnda vinklar förändras i beroende av den svängbara armens vinkel ø som är vinkel mellan ett horisontalplan 16 parallellt med horisontalplanet 14 och nämnda svängbara arm. Den svängbara armen är utförd med liten massa, t.ex. 2 gram. l figuren 2 är armens 3 radie angiven med r3. Nämnda radie är i föreliggande fall vald till 60 mm. Delen 7 är ca 20_ mm. Den svängbara armens 3 lagrings- och drivaxel ar angiven med 17 och är i föreliggande fall vald. till ca 40 mm längd, se avståndet d.

Diametern för den svängbara armens olika delar är vald till 1,5 mm. Ett driv- arrangemang för den svängbara armen är principiellt visad med 18 och innefattar ett drivhjul 19 anordnat pà armen och en motor 20 eller motsvarande med drivhjul 21 som samverkar med drivhjulet 19. Lagringsorgan för armen är angivna med 19' och 19". 508 469 8 l figurerna 3, 3a och Sb är tre olika funktionsskeden visade för den svängbara armen 3.

I figuren 3 är armen helt förd åt sidan så att den går fri från garnparterna Sa, 5b.

Garnet 5c inmatas mot kroppens 1 garnlageruppbärande yta via ett öga 22. Upplindning av ett antal garnvarv 23 sker därvid på kroppen 1. Den senare kan uppvisa garnsepa- rationsorgan i form av stavformade element av i och för sig känt slag. l funktionsskedet enligt figurerßa har den svängbara armen förts i samverkan med garnet vid punkten 24.

Genom denna samverkan har garnvägen för gamet 5c, 5b och Sa förlängts och denna ifrågavarande förlängning utnyttjas som ett garnförråd i vilket garnuppsamling kan ske av garn som är överflödigt i den aktuella garnmatningssituationen. l fallet enligt figuren 3b har samverkningen med gamet ökats så att förlängningen av garnvägen är större. l detta fall intar den svängbara armen ett läge där den är väsentligen vinkelrätt mot garn- matarens längdaxel. Den svängbara armen är excentriskt upphängd i förhållande till kroppens 1 rotationsaxel. l en utföringsform kan lagringspunkten 4, jfr figuren 1, anses vara belägen i väsentlig närhet av två tangenter som sträcker sig genom nämnda vertikal- och horisontalplan 9 resp. 14. Lagringspunkten 4 kan även anses vara belägen i skärningspunkten mellan två koordor parallella med nämnda plan 9 resp. 14.

Styrningen av armen 3 kan ske medelst styrningar i1, jfr figuren 2 som styr ut armens ifrågavarande drivorgan. Nämnda styrningar i1 kan erhållas fràn en i nedan angiven datorenhet. Den med armen effektuerade garnvägsförlängningen är ca två gånger armens längd. Då garnmatningen så kräver kan garn från det genom garnförlängningen erhållna garnförrådet frigöras med hjälp av ändrade styrningar i1. Så t.ex. kan armen återföras i större eller mindre utsträckning till olika lägen mellan det i figuren Sb angivna och det i figuren 3 angivna. l figurerna 4 och 4a är en garnmatare angiven med 25. Garnmataren är upphängd i en stomdel 26 i aktuell textilmaskin eller stickningsmaskin 27. Garnmatarens ingångssida är angiven med 28 och utgångssida med 29. Garnmataren är placerad vertikalt och tråden styres in vid övre delar 30 och avgår vid nedre delar 31. Garnmatarens garn- lageruppbärande kropp är visad med 32 och nämnda övre och undre delar 30 och 31 avser lägen vid kroppen 32. Kroppen är uppbyggd av i garnmatarens längdsträckning sig sträckande stavformade element som bildar s.k. garnvarvsseparationsorgan som arbetar med i och för sig känd funktion och därför inte skall beskrivas närmare här. På den garnlageruppbärande ytan 33 är i figurerna 4, 4a ett antal garnvarv 34 upplindade. Den utgående garnparten 35 passerar ett friktionsorgan 36 som i föreliggande fall utgöres av ett borstarrangemang med en ring 37 och från denna utgående parallella borstelement 38 som är utförda på i och för sig känt sätt. Borstelementen är i princip fjädrande och 9 508 469 släpar mot en yta eller periferi 39 på kroppen vid dennas garnutträdande del.

Borstelementen pressas av sina inneboende fjädringar ner mot nämnda yta 39 med garnparten 35 mellanlöpande. Garnparten 35 löper således mellan nämnda ring 37 och tryckes mot ytan 39 av nämnda borstelementarrangemang. Garnparten 35 löper från borstarrangemanget vidare mot ett utträdesöga 40 vid vilken en keramikring eller ring 41 i motsvarande slittåligt material är anordnat. Urtagningen för ögat är angivet med 42. l figuren 4a är även garnets inlöpningsväg visad. Garnet inlöper från ett ej visat magasin med parten 43 och styras över ett brythjul 44 från ett inträdesöga 45 av motsvarande slag som nämnda öga 40. Garnparten 35 kommer vid avdrag således att dras runt periferin på ytan 39. Garnparten 35 från utgående garnvarv till borstarrange- manget kommer pà så sätt hela tiden att hållas sträckt. Vid garnutmatningshastigheter för garnet där kroppen inte hinner accelereras eller retarderas kommer ett extra garnförràd i form av extra kvarstannande varv på kroppen att bilda ett extra garnförràd resp. att garn kommer att hämtas ur det extra garnförrådet. Även detta arrangemang kan ses som en garnvägsförlängning resp. garnvägsförkortning som effektuerar en effektiv garnàtgàng i varje tidsögonblick för resp. maskas tillverkning och utan att tilltrass- lingssituationer uppkommer för tråden. l planet enligt figuren 4 sträcker sig utdragsriktningen för parten 35 väsentligen virikelrät mot: borstarna 38 i borstarrangemanget 37. Den inlöpande garnparten 43 löper in mot den garnlageruppbärande ytan 33 väsentligen vinkelrätt mot ett plan som sträcker sig vinkelrätt mot figurplanet i figuren 4 genom kroppens rotationsaxel 46.

Arrangemang 40 är snedställt i förhållande till garnpartens 35 längdriktning. Första och andra stomdelar är visade med 47 resp. 48. Garnmataren är förankrad med fast- hållningsorgan 49.

I enlighet med figur 5 omfattas den beskrivna utrustningen i en inramning 50. En styrenhet 51 ingår i eller tillhör textilmaskinen och utnyttjas för styrningen av garnet till stickenheten. lnstickningen av garnet bestämmas av ett styrkommando lagrat på massminne av typ hårddisk. Informationer ingår även om fullständig beskrivning av hur tyget är uppbyggt och varje tråds ögla och krökning. Det är viktigt för den framställda produkten att tråden i produkten följer en förutbestämd geometrisk kurva genom pro- dukten. Denna geometriska kurva kan beräknas genom den information som finns lagrad i styrsystemets massminne. Garnmataren skall kunna leverera precis den mängd (längd) garn som det skall finnas i den färdiga produkten. Denna önskade längd garn är givet ut- ifrån den information som finns lagrat i stickmaskinens minne (ingår i 51). 508 469 Uppfinningen bygger på användandet av en effektiv mikroprocessor, snabb och effektiv datakommunikation och snabb motor. Motorn kan utgöras av en i och för sig känd AC- motor, en PM-motor, etc. Motorn kan eventuellt ingå tillsammans med en annan motor i ett motorarrangemang som utöver en eller flera motorer innefattar styrarrangemang därför (se även nedan).

Vid stickning i olika färger och med olika stora öglor kan föreligga en stickhastighet av 500 öglor per sekund och tràdkonsumtionen av 1000 mm/s vid små öglor och 4000 mm/s vid stora öglor. Med samma förutsättningar så finner man att medelhastigheten för den röda träden är 2286 mm/s och för den gröna 2714 mm/s. Styrsystemet till stickmaskinen styr sticksystemen så att tråden gör små eller stora öglor och denna in- formation görs tillgänglig för garnmataren som kan mata rätt mängd garn till stick- systemet som stickar in träden i tyget. Garnmataren behöver veta när öglan skapas och hur mycket garn som det skall vara i öglan. Normalt sä är antalet storlekar på öglorna starkt begränsat och det är då möjligt att lagra en lista över dessa öglestorlekar med en identifiering t.ex. en siffra. Vid stickningen sänder därefter kontrollsystemet ut in- formation till garnmataren om vilken ögla som skall användas och när i tiden stickningen skall ske. Synkronisering av tiden och funktionen kan göras genom att sända ett tids- meddelande som sätter klockor eller bara genom att sända ett meddelande före start av en ny stickcykel, dvs 500 gånger per sekund i exemplet ovan. Garnmataren skall mata fram t.ex. 2 mm varje gång en liten ögla skall stickas och t.ex. 8 mm vid d e stora öglorna, det kan även förekomma att man skall göra ett litet extra tillskott eller avdrag dä man gàr från en storlek på öglorna till en annan. Detta beror på att i denna övergång kan garnet erhålla en speciell geometri. Denna variation kan pà grund av materialets egenskaper vara olika då stickningen går från 2 till 8 mm och då den går fràn 8 till 2 mm. Normalt är dock denna skillnad sà liten att den i de flesta fall kan negligeras. Garnmataren er- håller information om öglestorlek (garnkonsumtion) i god tid före det att sticksystemet gör öglan i tyget. Med god tid menas i detta fall 10 till 200 millisekunder dvs garn- mataren måste internt hålla en lista på 10 till 500 öglor framåt i tiden. Det är nöd- vändigt för garnmataren att ha denna kunskap för att klara de för snabba förändringar i garnkonsumtionen. I exemplet ovan växlar garnkonsumtion från 1 m/s till 4 m/s inom 2 millisekunder.

Elektroniken enligt uppfinningen är uppbyggd av några huvuddelar: kraftmatning, data- kommunikation och motorstyrning med avseende pà hastighet och/eller position. I vissa 11 508 469 fall kan det vara nödvändigt att styra tvà motorer för att erhålla tillräcklig snabb reglering. l de flesta fall förekommer även garnvakt för att larma systemet om garnet av någon anledning försvinner. l figuren 5 är garnmatarens roterande delar symboliskt angiven med 87 och d en garnlager 84 uppbärande roterande kroppen med 83. Motorn är visad med 82. Elektroniken är samlad på ett monteringskort 85. Elektroniken och ut- rustningen i enheten 88 måste vara ansluten till en enhet som har fullständig kunskap om hur det tyg som stickas är uppbyggt med trådar. Denna enhet 51 är norrnalt det styrsystem som styr sticksystemen eftersom den grundinformation som krävs för denna styrning är samma som krävs för att styra garnmatarna. Om stickmaskinen är av enklare typ med fast mekaniskt program, så måste stickmaskinen utrustas med en enhet som har kunskap om detta fasta program och med någon typ av synkronisering till det mekaniska systemet. Denna enhet kan därefter sända styrkommandon till respektive sticksystems garnmatare i god tid. Det är möjligt att ansluta garnmataren direkt till respektive sticksystem och lagra det repetetiva programmet direkt i garnmataren.

Garnmataren kan utrustas med ett "interface" (datakommunikationen) och via denna kan garnmataren fås att fungera tillsammans med alla typer av stickmaskiner.

Anslutningen 59 innefattar normalt två ledare för kraftmatning och två ledare for data- kommunikationen mellan enheten 88 och maskinens styrenhet 51. Bussen 86 innehåller både kraftmatningen och ledare för datakommunikationen. Denna buss går vanligen till alla eller en delmängd av garnmatama. Hur många garnmatare som kopplas till en ocn samma buss begränsas av hur mycket effekt kraftledningen tål eller hur mycket data som kan överföras på datakommunikationen. Det kan även finnas andra anledningar at: dela upp systemet i mindre delsystem. Om det finns flera bussar så måste enheten E' vara utrustad med flera anslutningar för bussar av typ 86. Enheten 60 innehåller de delar som krävs för att erhålla en god kraftmatning till de olika delarna på enheten 88.

Kraftmatning är konventionellt uppbyggd där det är önskvärt att ha en typ av kraft- matning till hela systemet t.ex. 24 Volt DC. Det som avgör typen av matning är behovet till motorn eftersom denna är den stora kraftförbrukaren. Då elektronik skall anvandas för att styra motorns position och hastighet så-är en DC matning lämplig och med en spänning som avgörs av effektbehovet i motorn. Eftersom motorn skall startas och stannas mycket snabbt. så är kraftmatningen utrustad med någon typ av energilagring, som är så stor att den kan klara ökningen/minskningen i rörelseenergi som uppkommer då hastigheten på motor och garnhjul förändras. Normalt sker denna lagring i en kon- densator av elektrolyttyp, men andra typer av elektroniska och/eller elektromekaniska komponenter för energilagring kan vara aktuella. Det är fördel att använda en DC- 508 469 12 matning till denna typ av garnmatare då överskottsenergi kan sändas i retur på mat- ningen. Normalt är det så att om garnkonsumtionen sjunker på ett ställe skall den ökas på någon annan garnmatare. varför energin i stort skall flyttas mellan de olika garn- matarna och att det enda energi som behöver tillföras är de förluster som uppkommer i systemet. Om varje enhet hade en likriktare så skulle AC matning kunna användas, men det är generellt billigare att göra konvertering centralt så att den erhållna spän- ningen direkt passar motorstyrningens behov. i delen 60 kan det sitta någon typ av filter för att förhindra att yttre störningar påverkar och omvänt så att fel eller störningar internt inte går ut via ledningen och stör övriga enheter. l det flesta fall minns det även någon form av spänningsomvandling för att erhålla en lämplig spänning till processorer och analoga mätsystem. Alla dessa delar kan ske med inom området känd teknik.

Drivsteget 57 till motorn är i princip ett 'antal transistorer som kan koppla in mat- ningsspänningen på olika sätt till motorns lindningar. l det beskrivna fallet anvands en motor med ett magnetiserat material i rotorn och tre lindningar i statorn. Antalet magnetiska poler i rotorn och antalet poler i statorn kan varieras med känd teknik från tillverkning av denna typ av motor. De tre lindningarna kan ses som sammankopplade i en mittpunkt och ut från statorn kommer tre ledare. Varje sådan ledare är inkopplad till ett par av transistor, så att denna ledare kan anslutas till kraftmatningens jord i6 eller DC-spänningen i5', denna matning till 57 är inte utritad i figuren eftersom det görs på känt sätt. Typen av transistor kan variera men är vanligen av MOS typ, men även lGBT och bipolära transistorer kan användas. l det beskrivna fallet styrs transistorerna genom att de antingen är helt öppna eller helt stängda. I detta tall vill man ha en tran- sistor som har väldigt lite motstånd när den är tillkopplad och att den skall var helt stängd när den är frånkopplad. Tiden som transistorn kopplas till och från gör man så kort som är möjligt maj hänsyn till generering av störningar. Ett lämpligt val i en sådan applikation är en MOS transistor av N-typ som då den är frånkopplad har ett mycket högt motstånd (mindre än 1 mA läcker igenom) och då den år tillkopplad kan motståndet blir mindre än 0,1 Ohm. Till/från kontrollen -av dessa transistorer kan i princip kontrolleras med signaler i5 direkt från digitala utgångar, styrd trån mjukvarans resultat, men i många fall förekommer en anpassning av signalnivåerna. Det kan även förekomma speciella drivkretsar typ modell lR2121 från International Rectifier eller andra med samma funktion. Det förekommer även speciella drivkretsar för att kontrollera motorer av liknande typ t.ex. ETD3002 från Portescap, vilket minskar kraven på mikroprocessorn då det gäller kontroll och styrning av motorn. Det är möjligt 13 508 469 att styra motorn tillräckligt bra för denna applikation utan att kontrollera strömmen till lindningarna i motorn. Genom en strömmätning kan dock en extra kontroll av motorn erhållas, samtidigt som verkningsgraden kan ökas och accelerationen kan förbättras.

Bara genom att mäta den totala strömmen genom lindningarna kan regleringen förbättras i hastighetsregleringen. Vid positionering så krävs det att man mäter strömmen i minst två av lindningarna för att erhålla full kontroll av strömmen. Strömmen kan i enklaste fallet mätas genom att mäta spänningsfallet över ett känt motstånd. Detta spänningsfall är i figur 5 angivet med i7 och är anslutet till A/D omvandlaren för att användas i den del l mjukvaran som kontrollerar strömmen i motorn. Beskrivningen ovan gäller en 3 fas motor med magnetiserad rotor. Det kan vara mer lämpligt att använda en stegmotor i denna applikation eftersom det önskvärda är att erhålla en längdframmatning av tråden.

En stegmotor har normalt bara två spolar med eftersom de är inkopplade oberoende av varandra så krävs i detta fallet 4 par med transistorer ovan och två strömmätningar en för varje spole. Styrningen av en sådan stegmotor sker på känt vis. En lämplig stegmotor som är billig och snabb är P532 från Portescap.

Styrningen för motorn i ovan angiven arm 78 sker i princip på samma sätt som för motorn i fallet ovan. Då kraftema är mindre så kan en sådan motor göras mycket liten och armens tröghetsmoment kan även den göras litet. varför denna motor kan göras mycket snabb. Denna typ av motor är känd inom datatekniken där den används för att positionera läshuvudet på hårddiskar. Motorn för armen 78 med garnöglan 80 är visad med 77 och kan vara en motor med magneter i rotorn och någon typ av stegning beroende på strömmen till motorns statorlindning. Denna typ kan normalt styras mellan stegen genom att på olika sätt styra strömmen i statorlindningarna, vilket finns beskrivet i litteratur för denna typ av motor. Strömmen styrs med hjälp av ett antal transistorer 75, vilket i princip är samma som för 57 med skillnaden att effektbehovet i de olika delarna kan vara olika. Transistorerna i 75 kan styras direkt från processorns digitala utgångar eller med stöd av någon form av motorstyrningselektronik 74.

I denna typ av garnmatare behövs ingen direkt kontroll av garnlagret eftersom det är till 100 % kontrollerat av gammataren. Det som kan hända är dock att garnet går av eller på annat sätt försvinner från garnmataren. Garnmataren förlorar då naturligtvis in funk- tion och stickmaskinen skall då stoppas. Om systemet är utrustat med en datakommuni- kation som är bidirektionell så kan garnmataren sända ut ett meddelande om nödstopp till styrsystemet. Om detta meddelande är av sådan typ att det kan uppfattas av alla andra garnmatare så kan dessa förbereda sig för detta nödstopp. Hur maskinen reagerar för 508 469 M nödstopp kan vara känt i förväg så att stoppet kan ske under ordnade former. Om inte meddelandet med nödstopp kan avläsas av övriga garnmatare så kan styrsystemet sända ut ett eller flera andra meddelanden till övriga enheter om nödstopp. Alternativt kan styrsystemet minska hastigheten till noll på samma sätt som vid normal drift och i detta fallet kan övriga garnmatare inte skilja mellan ett nödstopp och ett normalt stopp, vilket i många fall ej heller är nödvändigt.

Sensorn består av ett en enkel konventionell elektronik 61' och 62' som via en digital styrsignal fràn processorn kan tända och släcka lysdioden 61 och 62 så att ljussigna- lerna i1 och i2 kan aktiveras och deaktiveras. Lysdioden kan vara av sådan typ att den avger ett synligt ljus eller ett ljus med lägre våglängd som ligger inom det för ögat osynliga infraröda området. Vid denna typ av garnmatare är det tillräckligt med två mätpunkter för att kontrollera att det kommer garn in till garnmataren och att det finns garn ut till sticksystemet. Det kan även förekomma att det finns ytterligare en optisk mätare för att kontrollera positionen pà motorn i de fall detta är nödvändigt.

Sensorn 63 och 64 som detekterar ljuset i3 och i4 är i det beskrivna fallet en fotodiod men även andra fotokänsliga sensorer kan användas. Fotodioden 63 och 64 är inkopplad till en förstärkare av konventionell typ. Denna signal är därefter inkopplad till någon form av filter som är så vald att den viktiga informationen kan erhållas från sensorn I det beskrivna fallet har en kombination av analog och digital elektronik använts fo' a! erhålla filterfunktionen. Förstärkningen och filterfunktionen är beskriven i figure' a. 63' och 64'. Nedan är en beskrivning av den algoritm som kan åstadkomma den onsvtazt- filterfunktionen.

Om mätomràdet 58 och 58' pá garnlagret ligger på säkert avstånd från en pinne: Tänd lysdioden.

Vänta 50 mikrosekunder.

Koppla in switchen så att sensorsignalen kopplas direkt till filtret.

Vänta (Mättid) mikrosekunder.

Släck lysdioden.

Vänta 50 mikrosekunder.

Koppla in switchen så att sensorsignalen kopplas inverterad till filtret.

Vänta (Mättid) mikrosekunder. 15 508 469 Mättid ovan kan vara t.ex. 100 mikrosekunder. Valet av denna tid kan variera något beroende på vilken som ger bästa och enklaste mätningen. De tider som ovan är angivet med 50 mikrosekunder är valda så att lysdioden hinner tändas och släckas ordentligt innan själva mätningen genomförs. Om lysdioden är väldigt snabb och garnet inte är självlysande kan denna tid vara mindre än 1 mikrosekund. Det viktigaste i detta fall är att mättiden görs så kort att bakgrundljuset inte hinner variera under det ovan be- skrivna mätförloppet. Vid mycket höga varvtal, 30 van/ per sekund, är t.ex. tiden mellan två pinnar 1280 mikrosekunder och under tid skall tre mätningar och dessutom upptas en del av tiden av pinnar. Om pinnen vid denna hastighet passerar på 300 mikrosekunder kvarstår 980 ms som delat på tre blir 325 ms. Med en mätning enligt ovan mäste mättid väljas till en tid mindre än 113 mikrosekunder om två mätningar är önskvärt mäste mättid vara kortare än 31 ms. Variationer kan förekomma i tiderna beroende på olika tekniska egenskaper, t.ex. kan det vara möjligt att genomföra mät- ningarna parallellt om de inte stör varandra eller att man mäter på belyst punkt var för sig och att mätning på obelyst område sker samtidigt på alla mätpunkter. Ordningen på mätningen kan även påverkas i de fall att mätpunkterna inte ligger med samma förhål- lande till pinnen. I detta fall kan en eller två pinnar ligga mitt för en mätpunkt medan övriga mätpunkter är placerade vid sidan om pinnen. Då garnhjulet med sina pinnar roterar kan det vara lämpligt att synkronisera mätningen till pinnarna antingen genom att synkronisera på själva pinnen eller på de reflekterade ytorna pà garnhjulets övre del. Då hastigheten är relativt konstant är det efter en synkronisering möjligt att pla- cera in mätområdena i tiden, vilket gör det möjligt att göra mätningen över flera pinnar innan en resynkronisering blir nödvändig.

Genom ovanstående filtrering kan långsammare variation i bakgrundsljuset elimineras från utsignalen. Den signal som erhålles är alltså ett värde på det ljus från lysdioden som har spridits tillbaka till detektorn. Genom geometrin i det optiska systemet skall bara ljus som träffar garnet kunna detekteras. Därför är signalen ett mått på ljus från garnet och finns det inget garn så är denna signal 0. Storleken på signalen kommer att blir större ju större del av mätomràdet som garnet täcker och ju mer ljus som garnet reflekterar. l det fall signalen skall tolkas av en processor är det lämpligt att omvandla den till ett digitalt ord med hjälp av en analog till digital (A/D) omvandlare 68 och genom jämförelse med digitalt lagrade nivåvärden bestämma om det finns garn i mät- omràdet eller inte. 508 469 W Signalen från fotodiodens förstärkare kan i vissa fall eller parallellt med ovanstående filter anslutas till en komparator 71 som för vissa processorer kan vara en integrerad delfunktionl/EBS. Detta är speciellt lämpligt för signalen fràn den övre kanten på garn- hjulet, eftersom denna i normalfallet bara skall användas för att synkronisera till vissa bestämda positioner på varvet. I fallet då en processor används för styrningen så är den digitala signalen från komparatorn ansluten till en digital ingång 70 med interrupt funktion som kan resynkronisera alla andra funktioner till den erhållna positionen pà garnhjulet. Då en processor används kan nivån till komparatorn ställas med hjälp av en analog utgång 72 som kan vara av PWM typ. Denna typ av inmätning behövs inte om motorn har tillräckligt många steg över varvet, för att erhålla tillräcklig upplösning.

Denna inmätning kan dock tänkas användas som ett komplement till garnövervakningen, då denna information kan användas för att övervaka att motorn inte tappar synkronise- ringen till det roterande elektriska fältet och stannar.

Mikroprocessorn 53 är lämpligen en typ som har flertalet av de nödvändiga kompo- nenterna integrerad på en och samma krets, te.x. H8/350 från Hitachi, 78328 fràn NEC, SAB83C166 fràn Siemens eller likvärdig från samma eller andra leverantörer. En sådan enhet innehåller RAM 55 och ROM 56 där ROMet kan vara maskprogrammerat eller av OTP, UVPROM eller av "flash" typ. Exekveringen av programmet lagrat i 56 sker i 54 som kommunicerar med minne och övriga enheter över en buss 53'. I den beskrivna typen av processor finns även digitala ingångar 70, digitala utgångar 67, 69 och 76, analoga ingångar 68, samt analog utgång 72. lnformationsutbytet till 51 kan ske på olika sätt, varför enhet 66 innehåller in och/eller utgångar av digital typ eller någon typ av seriell datakommunikation eller bara en datakommunikation. En datakommuni- kation är nödvändig för att klara av den mängd av data som skall överföras. Den analoga utgången 72 kan också vara av PWM typ vilken är digital till sin karaktär men som externt genom filterfunktion kan ersätta en rent analog utgång. Kretsens funktion skall inte närmare beskrivas eftersom funktionen och dess prestanda framgår av leverantö- rernas beskrivningar. l några av kretsarna ovan finns speciella utgångar som vars funktion är anpassade för att styra strömmen till den i texten ovan beskrivna motorerna.

Normalt finns det dock bara sådana utgångar för att styra en motor och i den beskrivna lösningen används två motorer. Därför måste en av motorerna styras med hjälp av andra utgångar i kombination med mjukvara för att erhålla samma funktion. Alternativt så får garnmataren utrustas med två processorer eller en extra krets 74 som sköter kon- trollen av motorn 77, som i sin tur justerar längden på garnet 79. På dettåaktatn armen 508 469 78 användas för att göra snabba och i tiden korta förändringar och motorn 82 tar hand om de mer långvariga förändringarna.

Normalt vid dagens garnmatare så sker utbyteiav information genom ett fåtal digitala ledare 81. Normalt så skall enheterna generera en signal till enheten 51 då ett garnbrott har detekterats, så att servade enheten kan stoppas och felet därefter kan justeras.

Utgången på denna typ av normalt av "open-collector' typ så att alla enheter kan utföra denna signalering på en och samma ledare. Vid vissa fall kan systemet ge en signal “FtUN“ som talar om att maskinen arbetar och därmed konsumerar garn. Med hjälp av denna signal så kan enheten avgöra om det finns garnbrott mellan garnhjulet och maskinen genom att registrera den garnkonsumtion som sker från garnhjulet. En ytterligare signal som kan erhållas år från den centrala styrningen av en synkroniseringssignal då man vill driva enhetens motor synkront till maskinens hastighet. Normalt är alla dessa signaler av digital typ med en spänning mellan 0 och 24 Volt, men även analoga signaler och seriell datakommunikation kan vara möjliga för att lösa samma problem. Vid detektering av fel i systemet skall enheten normalt indikera detta både med den ovan beskrivna signalen och med någon typ av optisk indikering, t.ex,. med en lysdiod 73, så att servicepersonal kan hitta den felindikerande enheten, eftersom den kan vara en av nittio enheter.

Då enheten är utrustad med datakommunikation kan den utnyttjas för all informations- överföring. Detta medför att antalet ledare för kommunikation reduceras till en tvàvags datakanal. En sådan datakanal kan bestå av en ledare vars spänning relateras till en gemensam jord. l de flesta fall så använder man dock två ledare som drivs av någon typ av standardiserat drivsteg FlS-485 eller lSO-11898 med flera, för att erhålla en över- föring som är anpassad till de elektriska störningar som normalt finns i den aktuella miljön. Det kan även förekomma att enheterna inte sammankopplas galvaniskt via data- kommunikationen. detta åstadkommas genom att använda transformator, optokopplare eller optisk fiber mellan enheterna och/eller mellan enheten och bussledningen. Hur detta är uppbyggt är känt från dataområdet där liknande kommunikation används för att kommunicera mellan olika typer av datorer. Då det uppkommer garnbrott kan förutom garnbrottet även anges vilken tråd som har gått av.

Ovan nämnda motor av typ motor för att positionera läshuvud i hårddisk visas i figur 6 (horisontalvy) och figur 6a (sidovy). Motorn innefattar lindning 89 anordnad vid armens lagringsände 90. Armen är svängbart lagrad på en axel 91 och i ett hus 92 är 508 469 “ anordnade magnetorgan 93. Anslutningsledare för elenergi visas med 94. l figuren 6 intar armen ett läge 95 (heldragna linjer) och är svängbar till ett läge 96 (streckade linjer). Armen fungerar och styrs i övrigt enligt ovan med signal(-er) i1'.

Givararrangemang med en eller flera givare G, G' ingår för resp. motor för de svängbara delarna enligt figurerna 2 och 6a. l en ytterligare utföringsform kan garnmängdsbehovet vid mönsterstickning av frotté växla från exempelvis 1 m/s för de släta områdena till 8 m/s för områden med frottéöglor. Ett bra sätt att klara dessa växlingar är att börja accelerera motorn strax före växlingen fràn låg till hög konsumtion och làta armen enligt t.ex. figurerna 6 och Sa bygga upp ett reservlager som tas i bruk när växlingen sker. l detta skede har motorn fortfarande inte nått jämnviktsvarvtal för den höga konsumtion, utan armen återgår successivt till ursprungsläget och lämnar då garn. När armen nått tillbaka till ut- gångspunkten har motorn nått sitt jämnviktsvarvtal. Vid övergång från hög till låg kon- sumtion sker det omvända förfarandet. Nedan ges ett exempel på en sådan sekvens där omväxlande 40 stora och 40 små öglor stickas som mönster. Detta är ett i sammanhanget svårt mönster.

Förutsättningar: Låg konsumtion: 1 m/s.

Hög konsumtion: 8 rn/s.

Garnlagervariationen påbörjas 14 ms. före den verkliga konsumtionsändringen.

Antal nålsystem: 96 Antal nålar/system: 27 Antal aktiva nålar: 13,5 Maskinhastlghet: 2 rad/s Garnmatarmotor: Acceleration 8000 rad/s Maxhast. 310 rad/s Min.hast. 0 rad/s Kroppens diam. 60 mm Garnreserv: Armlängd 70 mm Max.garnreserv 150 mm 19 508 469 I diagrammet enligt figur 7 är totala garnförbrukningen, garnhastigheten. garnlagrets storlek och totalt tillförd garnmängd 97/total garnmängd visade. Skalorna är anpassade för att visa tydligt tidsamband. Garnförbrukningen (m/s) 98 är i skala 1/1, garnhas- tigheten (m/s) 99 är i skala 1/10, garnlagret (dm) 100 är i skala 1/1 och total garnmängd (m) är i skala 1/1. Härvid inses t.ex. att det totala garnlagret behöver vara cza 90-100 mm. Den lodräta axeln utgör längd- resp. hastighetsaxel och den vågräta axeln utgör tidsaxel med värdena 0,05 - 0,25 sekunder. Siffran "0" är ett mellanläge och "+1“ och "-1" är lägen pà den lodräta axeln.

Uppfinningen är inte begränsad till den i ovan såsom exempel visade utföringsformen utan kan underkastas modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav och upp- finningstanken.

Claims (13)

5 0 8 4 6 9 20 Patentkrav

1. Garnmataranordning (25) för en textilmaskin (26). särskilt en stickmaskin. med en av en motor eller ett motorarrangemang driven roterande kropp. på vilken ett garnlager byggs upp, varvid motorn eller motorarrangemanget styrs på sådant sätt som funktion av varan som skall framställas och maskinhastigheten att textilmaskinen tillförs den erforderliga garnmängden, och med organ för att temporärt bygga upp eller avge ett extra garnförràd vid förändringar i textilmaskinens garnförbrukning som är så snabba att motorn eller motorarrangemanget på grund av sin fröghet inte kan reagera med en tillräckligt snabb förändring från ett ursprungligt varvtal till ett erforderligt nytt varvtal, k ä n n e t e c k n a d a v att anordningen påbörjar den erforderliga förändringen av den roterande kroppens varvtal redan kort före varje snabb förändring av garnförbrukningen och avslutar varvtalsförändringen först efter garnförbruknings- förändringen, och att anordningen utgående från ett utgångsvärde bygger upp respektive avger det extra garnförrådet redan före den snabba förändringen av garnförbrukningen och i övrigt styr garnmatningen så att det extra garnförrådet åter intar sitt utgångsvärde när den roterande kroppens varvtal uppnår sitt nya värde.

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t ec k n a d därav, att enheten för att överbrygga tidsfördröjningar i motorns respektive motorarrangemangets inställning eller insvängningsförlopp till förändringar i garnleveransen från respektive uppbyggda garnlager innefattar en làgviktig vridbar enhet företrädesvis i form av en arm som samverkar med utgående garnpart från garnmataren.

3. Anordning enligt patentkravet 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a d därav. att en- heten/armen är vridvinkelbar med en sig tilldelad motor, t.ex. en motor av den typ som används för att positionera ett läshuvud i ett skivminne, som påverkar enheten/armen inom ett förutbestämt avgränsat vinkelområde bestämbart med givarfunktion.

4. Anordning enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att under låg garnförbrukning är armen tilldelad ett första läge där garnmataren arbetar som positiv matare, att vid ökande garnförbrukning då garnmatarens motor respektive motorarrangemang accelereras enheten/armen blir påverkade mot ett andra läge av sin egen motor. varunder en av enheten/armen införskaffad garnreserv förbrukas under det att motorn intar ett mot den nya garnförbrukningen svarande varvtal. ' 508 469

5. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att vid växling från större garnbehov till mindre blir enheten/armen påverkad mot det andra läget för att ta upp överskottsgarn under lnbromsningen och anpassningen till det nya varvtalet av motorn respektive motorarrangemanget.

6. Anordning enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att en- heten/armen utgår från ett tredje läge varifrån en garnlagerreserv är uppbyggbar eller minskningsbar vid nämnda hastiga hastighetsändringar, varjämte garnreserven är av- vecklingsbar under tid med konstant garnbehov genom insvängningsförlopp.

7. Anordning enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k à n n e te c k n a d därav, att has- tigheten hos garnmatarens motor ökar vid ökad förbrukning, varunder en stråring vid eller pà garnmataren arbetar enligt principen konstant garnspänning där ett garnlager byggs upp på den roterande kroppens periferl därför att kroppen levererar mer garn an vad textilmaskinen förbrukar.

8. Anordning enligt patentkravet 1 eller 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att i fallet dä textilmaskinen konsumerar mer garn än vad som motsvaras av kroppens hastighet uppbyggd garnreserv, dvs extra garnvarv på kroppen, som hålls av strårlngen avga- till den ökade förbrukningen.

9. Anordning enligt patentkravet 7 eller 8, k ä n n e te c k n a d därav. att garn~a tarens motor respektive motorarrangemang utför ett insvängningsförlopp, gör en översvângnlng, vid respektive hastiga hastighetsförändring.

10. Anordning enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d därav, att den svängbara enheten/armen är lagrad i närheten av skärningspunkt (4) mellan tva vin- kelrätt mot varandra sig sträckande tangenter eller kordor för kroppens garnlageruop- samlande yta (2) samtidigt som den sträcker-sig förbi delar av kroppens gavel. och/eller att den svängbara enheten/armen är lagrad excentriskt i förhållande till kroppens rotationsaxel och arbetar i garnförlängningslunktionen mellan två olika and- vridlägen där i det första ändvridläget enheten/armen är vriden ur samverkan med ut- löpande garnpart och i det andra ändläget delen är t.ex. väsentligen tvärställd i förhål- lande till garnets huvudsakliga längdmatningsriktning. 508 469 22

1 1 . Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att mönstret eller produktionsförloppet är inprogrammerat i en datorenhet som utgör en överordnad styrenhet för textilmaskinen eller som är avdelad att styra garnmatarens funktionsförlopp, och att datorenheten är anordnad att generera funktionsstyrningar från datorenheten som tilldelar motorarrangemanget accelerations- och retardations- förlopp samt ev. hastighetsförlopp däremellan som åtminstone väsentligen motsvarar en hastigt ändrande garnkonsumtion i textilmaskinen.

1 2. Anordning enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d därav, att motorn till den garnuppsamlande enheten (3) eller armen är datorstyrd fràn enhet som har vetskap om förestående garnkonsumtion.

13. Förfarande för garnmatning i en textilmaskin (26), särskilt en stickmaskin, med utnytt- jande av en garnmataranordning enligt kravet 1 med en av en motor eller ett motorarrange- mang driven roterande kropp, på vilken ett garnlager byggs upp, varvid motorn eller motorar- rangemanget styrs på sådant sätt som funktion av varan som skall framställas och maskin- hastigheten att textilmaskinen tillförs den erforderliga garnmängden, och med organ för att temporärt bygga upp eller avge ett extra garnförråd vid förändringar i textilmaskinens garnförbrukning som är så snabba att motorn eller motorarrangemanget på grund av sin tröghet inte kan reagera med en tillräckligt snabb förändring fràn ett ursprungligt varvtal till ett erforderligt nytt varvtal, k ä n n e t e c k n a d a v att den erforderliga förändringen av den roterande kroppens varvtal påbörjas redan kort före varje snabb förändring av garnför- brukningen och avslutas först efter denna förändring, och att det extra garnförrådet utgående från ett utgångsvärde byggs upp respektive avges redan före den snabba förändringen av garnförbrukningen och i övrigt styrs så att det åter intar sitt utgångsvärde när den roterande kroppens varvtal uppnår sitt nya värde.