SE507662C2 - Sätt och anordning vid granatmagasin - Google Patents

Description

507 662 z av att inte bara hantera och lagra många olika granattyper utan även att hantera och lagra granater av helt olika längder.

Föreliggande uppfinning har nu till ändamål att erbjuda ett nytt sätt att han- tera artillerigranater inom ett magasinsystem samt en ny typ av därtill an- passat granatmagasin. Den största fördelen med uppfinningen är att den som resultat ger en kompakt lagring av granaterna samtidigt som alla gra- nater i magasinet med kort varsel är tillgängliga för skjutning. Genom att anordningen enligt uppfinningen dessutom gör det möjligt att lagra grana- terna långt framom artilleripjäsens laddöppning så kan man undvika att göra den kompletta pjäsen alltför baktung. Uppfinningen bygger nämligen på att magasinet delas upp i flera efter varandra anordnade grupper inom vilka granaterna lagras parallellt med varandra och parallellt med artilleri- pjäsens eldrör. Uppfinningen bygger väsentligen på utnyttjandet av ett huvudmagasin av paternosterkedjetyp kombinerat med därtill anpassade bimagasin.

Uppdelningen på flera dylika magasinsgrupper av vilka en eller flera är anordnade vid sidan av pjäsen och framom dess laddöppning medan åt- minstone någon grupp sträcker sig bakom pjäsen på det avstånd som krävs för pjäsrekyl och för laddpendel, ansättare m m, innebär att nämnda bakers- ta magasin får tillgång till ett större utrymme än de övriga. Uppfinningen innefattar sålunda användningen av ett större huvudmagasin från vilket granaterna avhämtas vid laddtillfället samt ett eller flera bimagasin som dels utnyttjas för att lagra reserv- och mindre ofta använda granattyper dels för att vid behov fylla på huvudmagasinet.

Enligt uppfinningen har huvudmagasinet som tidigare antytts formen av en stegvis frammatningsbar paternosterkedja som över ett antal brythjul löper i en slinga som ger den med hänsyn till tillgängligt utrymme bästa möjliga lagringstätheten för ett större antal i paternosterkedjan inkopplade eller företrädesvis densamma utgörande med varandra sammankopplade lagringshus för vardera en granat. Genom att som huvudmagasin utnyttja en i tätt packade slingor löpande paternosterkedja och samtidigt placera detta huvudmagasin på det avstånd bakom pjäsens laddöppning som krävs för pjäsens rekyl och för dess vid respektive laddoperation använda ladd- pendel, så kan även överföringen av granaterna mellan huvudmagasinet och laddpendeln underlättas högst avsevärt. Paternosterkedjan förses helt s 507 662 enkelt med ett stoppläge för lagerhusen omedelbart bakom laddpendelns viloläge och den i respektive lagerhus lagrade granaten kan då lätt skjutas över i laddpendeln av en med lagerhuset samverkande utstötare.

Vid en första alternativ utföringsform av anordningen enligt uppfinningen utgörs även bimagasinen av stegvis frammatningsbara av motsvarande typ av lagerhus, för en granat vardera, formade paternosterkedjor, vilka över därtill anpassade brythjul löper i med tanke på vid placeringsstället tillgäng- ligt utrymme anpassade slingor. Huvud och bimagasinen kan därvid place- ras så nära varandra som man kan acceptera med tanke på den längsta gra- nat som man önskar hantera inom systemet. Enligt en variant på uppfin- ningen kan, då samtliga magasin, dvs huvudmagasinet och bimagasinen är av paternosterkedjetyp, samtliga magasinskedjor förses med gemensamma stopplägen. Därigenom kan, förutsatt att såväl ett mellanliggande som ett mottagande magasin har tomma lagerhus, granater överföras mellan olika paternosterkedjor med hjälp av speciella utstötare som förskjuter granater- na ut ur ett lagerhus och in i ett annat. Vid behov kan man därvid även passera ett eller flera huvud- eller bimagasin. Bimagasinen kan då t ex uti- från fyllas på via huvudmagasinet.

Enligt en andra variant förflyttas granaterna mellan huvudmagasinet och bimagasinen av en enbart linjärt arbetande granattransportör medan bimagasinen fortfarande utgörs av kedjemagasin av paternostertyp. Vid denna variant förflyttas emellertid granaterna mellan granattransportören och de olika magasinen tvärs den egna längsriktningen.

Vid ytterligare en variant utgörs bimagasinen av enkla fallschaktmagasin medan huvudmagasinet fortfarande utgörs av den tidigare beskrivna pater- nosterkedjan. Under fallschaktmagasinen finns vid denna variant en trans- portanordning för att i tvärs- och längsled förskjuta från respektive fall- schakt avhämtade granater till ett med huvudmagasinets paternosterkedja gemensamt stoppläge. I detta stoppläge kan sedan den granat som avhäm- tats från något av bimagasinens fallschakt av en utstötare överföras till ett tomt lagerhus i huvudmagasinet. Om så skulle vara önskvärt kan sedan samma granat via huvudmagasinet omedelbart överföras till pjäsens ladd- pendel. 507 662 4 Bimagasinen av fallschaktstyp tillförs och avlämnar granater till den i längsled och tvärled under fallschakten förskjutbara granattransportanord- ningen via i respektive fallschakts botten anordnade med speciella utmat- ningsspärrar försedda utmatningsöppningar. För denna avhämtning och avlämning av granater krävs sålunda en förflyttning av granaterna i höjd- led. Detta kan göras t ex med en i granattransportanordningen inbyggd lyft av konventionell typ med begränsad lyfthöjd. Samtidigt måste fallschakten, som redan antytts i sina respektive utmatningsöppning förses med spärr- organ som håller kvar granaterna i respektive fallschakt men som även kan föras åt sidan om den understa granaten skall avhämtas eller en ny granat tillföras under den förstnämnda.

Ovan nämnda under fallschakten anordnade transportanordning kan t ex bestå av en, längs parvis i två vinkelräta riktningar anordnade gejdrar, för- skjutbar granattransportör i vilka den ovan nämnda höjdlyftanordningen kan vara inbyggd.

Uppfinningen har definierats i de efterföljande patentkraven och den skall nu något ytterligare beskrivas i samband med bifogade figurer.

Av figurerna visar Figur 1 en röntgenskiss av granatmagasineringssystemet vid en i ett pansartorn inkapslad artilleripjäs och Figur 2 en variant av granatmagasineringssystemet enligt figur 1 Figur 3 en röntgenskiss av samma pjäs men med en variant på nämnda magasineringssystem och Figur 4 i princip samma figur som figur 3 men med ett fallschakt- magasin eliminerat för att den under dessa anordnade granat- transportanordningen skall framträda tydligare samt slutligen Figur 5 ett snitt i större skala i enlighet med snittmarkeringen V i figur 1 s 507 662 Figur 6 samma vy som figur 5 men ny från figur 2 (snittmarkeringen där betecknad VI) Figur 7 en detalj av en i kedjemagasinet enligt figur 1 ingående lagerhus Figur 8 en alternativ konstruktion av i paternosterkedjans lagerhus t ex för anordningen enligt figurerna 2, 3 och 4.

I samtliga figurer har motsvarande detaljer givits samma hänvisningsbe- teckningar oavsett projektion och skala.

Vad avser figurerna gäller även att alla detaljer i det aktuella pansartornet som inte är direkt nödvändiga för förståelsen av uppfinningen har uteslu- tits för tydlighets vinnande. Sålunda har t ex hela pansartornets på figurer- na vänstra sida lämnats helt tom trots att hela detta utrymme egentligen upptas av ett helautomatiskt laddsystem för iordningsställande av och an- sättning av de för granaternas utskjutning nödvändiga drivkrutladdningar- na.

I det på figurerna med enkla streckprickade linjer markerade pansartornet 1 är en artilleripjäs 2 anordnad. Den senares laddöppning är markerad 3. Till artilleripjäsen hör ett huvudmagasin 4 som alltid är utformat som en i en slinga 5 över icke utritade brytrullar formad stegvis frammatningsbar pater- nosterkedja formad av med gångjärnslänkar 6 förenade lagerhus 7' (se figur 7) respektive 7" (se figur 8) vart och ett rymmande en granat. Figur 7 visar lagerhus 7' med öppna gavlar där granaterna tillföres och avhämtas från lagerhusen genom en axiell längsförskjutning medan figur 8 visar ett lager- hus som är helt öppningsbart och där granaterna tillföres och avlämnas tvärs den egna längsriktningen. På figurerna 1-5 har lagerhusen och pater- nosterkedjans 5' drivmotor ej utritats då dessa endast berör utnyttjandet av känd teknik. Däremot har längs de på figurerna utritade paternosterkedje- slingorna ett mindre antal granater 8 utritats för att symbolisera de olika lägen som granaterna kan inta längs respektive slinga 5. I realiteten gäller dock att slingan 5 skall vara fyllda med vid varandra länkade av endera av typerna 7 eller 7' lagerhus med inneliggande granater. Om alla dessa skulle ha ritats ut skulle figurerna ha blivit helt oöverskådliga. 507 662 6 Som framgår av figur 7 kan respektive lagerhus 7' t ex ha formen av ett med en längsgående slits 9 och öppna gavlar försett rör som är förenat med nästa lagerhus 7' medelst de gångjärnsmässiga länkarna 6. Slitsen 9 är till för att en utanför paternosterkedjan anordnad utstötare skall kunna nå in till och vid behov skjuta granaten 8 ut ur respektive in i aktuellt lagerhus 7'.

Vid denna variant behöver nämligen utstötare endast finnas vid ett begrän- sat antal ställen längs paternosterkedjans slinga 5 nämligen vid den punkt där lagerhusen fylls på eller plundras på sitt granatinnehåll, där lagerhusen står i förbindelse med pjäsens 1 laddpendel 10, där lagerhusen står i direktförbindelse pjäsens laddöppning 3 samt där lagerhusen står i förbindelse med övriga magasinsdelar, dvs de i det följande diskuterade bimagasinen. Förflyttningen av granater mellan huvud- och bimagasin sker nämligen vid denna variant genom en enkel längsförskjutning av granaterna ur ett magasin och över och in i ett annat.

Bimagasinen för reserv och kompletteringsgranater är i de visade exemp- len placerade framför huvudmagasinet 4. Även i dessa magasin ligger granaterna ordnade i pjäsens 1 huvudriktning, dvs parallella med huvud- magasinets 4 granater.

Vid en på figur 1 illustrerade varianten utgörs bimagasinen 11' respektiv 12' av två separata den ena frarnför den andra anordnade stegvis och var för sig frammatningsbara paternosterkedjor som företrädesvis följer samma sling- mönster 13 respektive 14. Paternosterkedjorna i bimagasinen 11' respektive 12' har minst ett stoppställe som linjärt är gemensamt med ett stoppställe för huvudmagasinets 4 patemosterkedja. Vid detta stoppställe eller stopp- område 15 kan (se t ex figur 1 och 5) således samtliga paternosterkedjor matas fram så att deras respektive lagerhus där ligger helt i linje med var- andra. I detta stoppläge kan således granater fritt överföras mellan de olika paternosterkedjorna förutsatt att aktuella lagerhus dit granaten skall för- flyttas eller genom vilket granaten skall passera är tomma. Den dubbel- riktade pilen 36 markerar granatema 8 i detta läge (15 på figur 5) kan för- skjutas linjärt mellan magasinen 4', 11' och 12'. Stoppläget 15' på figur 1 och 5 markerar ett påfyllningsläge där paternosterkedjans 4 lagerhus är tillgäng- liga utifrån för påfyllning via en lucka i pansartornet. Även i stoppläge 15 kan för denna variant vara påfyllingsläge utifrån. 7 507 662 Förutsatt att man alltid har ett lagerhus 7' ledigt i varje paternosterkedja kan då granater flyttas fritt mellan de olika magasinen. Påfyllningen av bi- magasinen sker då företrädesvis via huvudmagasinet 4 som utifrån kan nås via därför avsedda ovan nämnda öppningsbara lucka. På motsvarande sätt kan bimagasinen plundras via huvudmagasinet.

Från huvudmagasinet 4 önskade granater kan vid två olika stoppställen 16 respektive 17 för lagerhusen antingen överföras till laddpendeln 10 eller direktöverföras till laddöppningen 3. Det senare alternativet förutsätter att pjäsen 2 är dumpad till sitt nolläge.

Detta kombinationsmagasin är mycket flexibelt men innehåller med tre olika paternosterkedjor många rörliga delar.

Vid en andra variant på laddsystemet enligt uppfinningen illustrerad på figur 2 utnyttjas precis som vid anordningen enligt figur 1 tre paternoster- kedjemagasin. Ett huvudmagasin 4' och två bimagasin 11" respektive 12".

Vid samtliga dessa magasin är emellertid paternosterkedjorna uppbyggda av den på figur 8 visade varianten på lagerhus vilka som pilarna på figuren antyder är helt öppningsbara så att granaten 8 kan tillföras och avhämtas från respektive magasin tvärs den egna längsriktningen. För överföring av granaterna 8 mellan de olika magasinen utnyttjas enligt denna variant en linjär transportanordning antydd på figur 2 i form av en längs en räls 33 axiellt förskjutbar granatvagga 34. Den senare förskjutes sålunda alldeles vid sidan om paternosterkedjemagasinen och kan vid därtill avpassade stopp- ställen avhämta respektive avlämna granaterna 8 till respektive magasin 4', 11" eller 12". Om så önskas kan den axiella förskjutningen av granaterna 8 mellan huvudmagasinet 4' och laddpendeln 10 bibehållas men det är även ett alternativ att överföra granaterna till laddpendeln 10 via en motsvaran- de linjär transportanordning. Ännu en variant på anordningen enligt uppfinningen finns illustrerad på främst figur 3. Även vid denna variant förutsättes paternosterkedjans 4' lagerhus 7" vara av den på figur 8 visade typen, dvs öppningsbara i sidled. 507 662 s Pansartornet 1, pjäsen 2 och huvudmagasinet 4' är här av samma utform- ning som vid anordningen enligt figur 2. Däremot har bimagasinen 18 respektive 19 givits en annorlunda utformning. Dessa är nämligen ut- formade som fallschaktmagasin vardera med tre fallschakt 20-22 respektive 23-25. Respektive fallschakt avslutas i botten med på kommando öppnings- bara spärrorgan anordnade att avlämna en granat 8 i taget till en under samtliga fallschaktmagasin i längs och tvärsled längs därför anordnade gejdrar 26 respektive 27 förskjutbar granattransportör 28. Den senare är sedan försedd med ett stoppläge som den har gemensamt med huvudmaga- sinets 4 paternosterkedja. Där kan alltså granater överföras från granattrans- portören till lämpligt tomt lagerhus i huvudmagasinets paternosterkedja. Överföringen av granaterna till pjäsens 1 laddpendel 10 eller direkt till den laddöppning sker som vid varianten enligt figur 2 via huvudmagasinet.

På figur 4 visas några ytterligare detaljer angående granattransportören 28.

Som tidigare nämnts är den i längsled förskjutbar längs med gejdrarna 26 och 27. Dessutom är den sidoförskjutbar längs två tväraxlar 29, 30.

För förskjutningen i längs respektive tvärsled utnyttjas två elmotorer 31, 32. 35 markerar ett påfyllningsläge varifrån granattransportören 28 är tillgänglig utifrån via en lucka för tillförsel av nya granater till magasinet. Även påfyllningsläge 15, 15' (enl fig 1-3) skulle förutsatt att nödvändiga yttre luckor finnes vara möjliga att utnyttja för påfyllning utifrån varvid huvud- magasinet transporterar granaterna 8 till läge 35 där granattransportören 28 övertar och transporterar granaterna 8 vidare till bimagasinen.

Claims (10)

9 507 662 PATENTKRAV

1. Sätt att vid magasinsystem för med företrädesvis hel- eller halvautoma- tiska laddsystem försedda artilleripjäser lagerlägga och vid behov i valfri ordning mata ut tidigare lagerlagda artillerigranater (8) av vilka pjäsen själv medför ett antal klara för omedelbar användning k ä n n e t e c k n a t d ä r- a v att de granater (8) som skall lagerläggas fördelas på flera efter varandra anordnade grupper (4, 11, 12, 18, 19) inom vilka granatema (8) lagerlägges i därtill avpassade magasin med den egna längsriktningen parallell med eld- rörets huvudriktning och varvid minst en av dessa grupper utformas som en tätpackad stegvis frammatningsbara paternosterkedjeslinga (4, 4') av medelst gångjärnslänkar förenade lagerhus (7', 7") som vardera utformats för att härbärgera en granat och varvid nämnda paternosterkedjeslinga (4, 4') utnyttjas som huvudmagasin och via en eller flera för lagerhusen (7' 7") avpassade stoppställen ges möjlighet att kommunicera med och i såväl tillförsel- som avlämningsriktningen kunna leverera respektive avhämta granater (8) från framom den egna placeringen och helt vid sidan om pjäsen (1) anordnade bimagasin (11', 11", 12', 12").

2. Sätt enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att granaterna (8) över- föres mellan huvudmagasinet (4) och bimagasinen (11', 12') genom en i respektive granats egna huvudriktningen linjär förskjutning från sitt ur- sprungliga lagerläge till det nya lagerläget varvid respektive lagerlägen in- ledningsvis anordnats i linje med varandra.

3. Sätt enligt krav 1 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att granaterna (8) förflyt- tas mellan huvudmagasin (4') och bimagasin via en i förhållande till gra- naternas egen längsriktning kombinerad tvärs- och längsförskjutning.

4. Sätt enligt krav 1 eller 3 k ä n n e t e c k n at d ä r a v att granaterna (8) i bimagasinen lagerlägges över och vid sidan av varandra i s k fallschaktmagasin (18, 19). 507 662 w

5. Granatrnagasin (4, 4', 11', 11", 12', 12", 18 och 19) för att i enlighet med sättet enligt krav 1, vid sådana med hel- eller halvautomatiska laddsystem försedda artilleripjäser (2), vilka i därtill avsedda magasin anordnade i ome- delbar anslutning till pjäsen (2) medför en viss mängd beredskapsammuni- tion klar för omedelbar användning för lagerläggning och vid behov i valfri ordning utmatning av nämnda granater (8) k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att det är uppdelat i flera efter varandra anordnade grupper (4, 4', 11, 12, 18, 19) inom vilka granaterna (8) lagras parallellt med varandra och med eld- rörets huvudriktning och varvid dessa magasinsgrupper (4, 11, 12, 18, 19) innefattar ett huvudmagasin (4, 4') i form av en i en tätpackad slinga (5) av en stegvis frammatningsbar pater-nosterkedja bestående av med varandra medelst gångjärnsmässigt anordnade länkar (6) förenade lagerhus (7', 7"), vart och ett med plats för en granat (8) och varvid det framom nämnda huvudmagasin (4) och helt vid sidan om pjäsen (2) är anordnade ett eller flera i linje efter varandra anordnade bimagasin (11, 12, 18, 19) för ytterligare granater och varvid nämnda bimagasin (11, 12, 18, 19) är kombinerade med matningsanordningar med vilka granater kan matas mellan samtliga magasin.

6. Granatrnagasin enligt krav 5 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att bimaga- sinen (11', 11", 12', 12") är utformade som stegvis frammatningsbara i slingor (13, 14) anordnade paternosterkedjor av samma typ som huvud- magasinet (4).

7. Granatmagasin enligt krav 6 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att huvud- magasinets (4) paternosterkedja och bimagasinens (11', 12') paternoster- kedjor har minst ett gemensamt stoppläge (15) för den egna matnings- funktionen där respektive paternosterkedjors lagerhus (7') ligger i rät linje med varandra och där en i ett lagerhus (7') vid en paternosterkedja lagrad granat medelst en axiellt arbetande utstötare kan förskjutas till ett i samma stoppläge bromsat ledigt lagerhus (7') i en angränsande paternosterkedja.

8. Granatrnagasin enligt krav 6 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att respektive magasins lagerhus (7") är öppningsbara i sidled och förflyttningen av gra- naterna mellan magasinen genomföres med en enkel linjär transportör som vid därtill avpassade stoppställen avhämtar och avlämnar granater till respektive från vid dessa stoppställen uppbromsade spärrade och sidledes öppnade lagerhus (7"). 11 507 662

9. Granatrnagasin enligt krav 5 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att bimaga- sinen (18, 19) utgörs av fallschaktmagasin i vilka granaterna lagras över varandra i parallella schakt.

10. Granatmagasin enligt krav 9 k ä n n e t e c k n a t d ä r a v att respek- tive fallschakt (20-25) inom bimagasinens (18, 19) vardera uppvisar en vid dess botten anbringad på kommando öppningsbar utloppsöppning samt att det under samtliga bimagasins utloppsöppningar är anordnat en längs med och tvärs bimagasinsgrupperna förskjutbar ammunitionstransportör (29) medelst vilken en från ett bimagasin avhämtad granat (8) kan överföras till ett ledigt lagerhus (7', 7") i huvudmagasinet.