SE506648C2 - Torkparti - Google Patents

Description

506 648 10 15 20 25 30 35 2 före (i förhållande till banans löpriktning) linsaxen finns en omledningsanordning, vilken styr kantremsans framkommande spets i sidled ut ur banbreddsornrådet och in i linsaxen.

I det kända torkpartiet är övergången från den sista torkcylindern i enkelviratork- gruppen till den första torkcylindem i dubbelviratorkgruppen utformad liknande fig 1 i WO 83/00514 (Voith-akt: P 3882); se här de båda torkcylindrama 14 och 26. Till skillnad härifrån förkortas emellertid i praktiken den första fria bansträckningen mellan dessa båda torkcylindrar därigenom, att den sista brytvalsen 19 i enkelvira- torkgruppen och den första brytvalsen 28 i dubbelviratorkgruppen anordnas på rela- tivt kort avstånd från varandra. Detta är vid normaldrift önskvärt för säker styrning av banan; en nackdel hos denna anordning består emellertid i det följande: eftersom linsaxen är anordnad i närheten av banans pårullningspunkt på dubbelviratorkgrup- pens första torkcylinder, måste den ovan beskrivna styrningen av kantremsans spets genomföras inom en relativt kort fri bansträckning. Detta bereder svårigheter, även om det på den sista torkcylindem i enkelviratorkgruppen för styming av kantremsan finns en schaber med en styrplatta (som kan vara utbildad ungefär enligt patentan- sökan P 39 41 242.3, Voith-akt; P 4692).

Till grund för uppfinningen ligger uppgiften, att i ett torkparti av inledningsvis nämnt slag vidta åtgärder, genom vilka överföringen av kantremsan från enkelvira- till dub- belviratorkgruppen kan ske med högre tillförlitlighet än tidigare och fullkomligt automatiskt också vid högsta arbetshastigheter (storleksordning 1500 till 2000 rn/min).

Denna uppgift löses genom de utmärkande dragen av patentkravet 1. I enlighet här- med är det karaktäristiskt för uppfinningen, att stymingen i sidled av kantremsans spets i linsaxen åtminstone till övervägande delen ej äger rum i en fri bansträckning, utan i ett relativt långt, rakt stycke av banans sträckning, där banan fortfarande full- ständigt leds av stödbandet i enkelviratorkgruppen. En dylik konfiguration är visser- ligen redan känd genom US-A 4,648,942 (Voith-akt: P 4034K). Där är emellertid linsaxen anordnad i begynnelseområdet av en enkelviratorkgrupp, eftersom där lin- stymingen används uteslutande för att träda in kantremsan i denna enkelviratork- grupp. Däremot utgår uppfinningen från ett torkparti, där enkelviratorkgruppen ej utnyttjar någon linstyming och den väsentliga tanken hos föreliggande uppfinning består i, att linsaxen för en dubbelviratorkgrupps linstryning förläggs så långt i rikt- ning mot den befintliga enkelviratorkgruppen, att enkelviratorkgruppens stödband - tillsammans med andra hjälpanordningar, vilka skall beskrivas senare - i väsentlig 10 15 20 25 30 35 506 648 3 grad understöder styrningen i sidled av kantremsans spets in i linsaxen. Det är särskilt fördelaktigt, att utforma den uppfinningsenliga anordningen på ett sådant sätt, att sj älva linsaxen ligger inom enkelviratorkgruppens ändområde. Härigenom kan lin- styrningen styra kantremsans spets också över den fria bansträckningen mellan enkelvira- och dubbelviratorkgrupperna för såvitt en sådan finns.

Längden hos den (framför linsaxen befintliga) raka löpsträckan hos banan och stöd- bandet, beror på hur stort avståndet är mellan linplanet och kanten av banans bredd, alltså på i vad mån kantremsan måste styras utåt i sidled (för mera detaljer, se patent- krav 3).

Vidare är det för uppfinningen kännetecknande, att styrningen i sidled av kantrem- sans spets - såsom tidigare - huvudsakligen löses ut genom den redan nämnda scha- bem och genom den tillhörande styrplattan med en pneumatisk styranordning. Därvid är emellertid från och med nu - enligt uppfinningen - styrplattan så noggrant som möjligt anordnad parallell med den nämnda (relativt långa) raka stödbandlöpsträckan, vilken ju som regel löper från en cylinder i enkelviratorkgruppen till efterföljande brytvals. Det bildas alltså mellan schabems styrplatta och stödbandet en kanal, som är relativt smal och så lång som möjligt (företrädesvis ej över hela banans bredd, utan endast i området kring kantremsan). Styrplattan utbildas exempelvis enligt P 39 41 242.3.

Om nu, under pappersmaskinens startfas, kantremsans spets först med hjälp av schabem frigörs från torkcylindern, så styrs den medelst den nämnda kanalen och med hjälp av snett utåt riktade blåsluftkanaler eller liknande företrädesvis pneu- matiska styranordningar på styrplattan säkert in i linsaxen. Därigenom att kanalen, såsom redan nämnts, är relativt smal, kan man med hög säkerhet utesluta, att kantremsans spets slipper ut i en icke önskvärd riktning. Den pneumatiska styr- anordningen kopplas i allmänhet endast in under spetsdragningen av kantremsan.

Ytterligare fördelaktiga utformningar av uppfinningen, vilka är föremål för under- kraven, samt ytterligare utföringsexempel beskrivs i det följande med hänvisning till ritningen.

Fig 1 visar en schematisk sidovy av en del av en pappersmaskins torkparti.

Fig 2 visar likaså en sidovy av en liknande utföringsforrn. 506 648 10 15 20 25 30 35 4 Fig 3 är en delvy i pilens HI riktning i fig 1.

Fig 4 är ett dellängssnitt genom en styrvals med därpå vridbart lagrad linstyming.

Figurerna 5-8 är återigen schematiska sidovyer över ytterligare olika utföringsexem- pel av uppfinningen.

I fig 1 noterar man av torkpartiet till en pappersmaskin de två sista torkcylindrama 11 och 12 i en enkelviratorkgrupp och de första tre torkcylindrama 13, 14 och 15 i en dubbelviratorkgrupp. En pappersbana 9, som skall torkas, förs på vanligt sätt genom enkelviratorkgruppen medelst ett stödband 10 på sådant sätt, att banan kommer i direkt kontakt med torkcylindrarna. Banan 9 och stödbandet 10 löper efter var och en av torkcylindrama 11, 12 över en som sugledvals utbildad brytvals 21, 22. Enligt fig 1 ligger brytvalsarna 21, 22 under torkcylindrarna 11, 12, så att alltid det övre området av torkcylindrarna 11, 12 omslutes av banan 9 och stödbandet 10. Av detta skäl är dubbelviratorkgruppen företrädesvis markerad på följande sätt: den första torkcylindem 13 hör till den undre raden av torkcylindrar, över vilka ett undre stödband 16 löper. Den andra torkcylindem 14 hör till en övre cylinderrad, över vilken ett övre stödband 17 löper. Banan 9 löper meanderformigt fram och tillbaka mellan den undre och den övre cylinderraden, med fria bansträckningar mellan vardera två cylindrar. Den under stödbandet 16 löper först över en avtagarvals 23, vilken är utbildad som sugledvals och övertar banan från stödbandet 10. I övrigt finns som vanligt för styrning av stödbanden 16 och 17 nonnala ledvalsar 20.

På det undre, alltså från banan fria området av torkcylindrama 11, 12 finns anordnad vardera en schaber 18, 19, vilken bl a vid start av pappersmaskinen tjänar till att frigöra kantremsans spets från cylindems mantelyta. På brytvalsen 21 kan dessutom finnas blåsanordningar 24, 24', vilka med hjälp av luftstrålar håller fast kantremsans spets vid stödbandet 10 (alternativ: kantsugkamrar i det inre av brytvalsen 21).

Schabem 19 är försedd med en styrplatta 50, vars detaljer kommer att beskrivas nedan med hänvisning till fig 3. Styrplattan 50 sträcker sig väsentligen parallellt med banans 9 och stödbandets 10 relativt långa, raka löpsträcka mellan torkcylindem 12 och brytvalsen 22. Längden av denna raka löpsträcka är betecknad L. Företrädesvis sträcker sig styrplattan till i närheten av det ställe, där stödbandet 10 löper på bryt- valsen 22. Avståndet a mellan styrplattan 50 och banan 9 resp stödbandet 10 är relativt litet (storleksordning 50-200 mm). Styrplattan 50 behöver ej vara en extra komponent; den kan också bildas av själva schaberkroppen 40 (fig 3). 10 15 20 25 30 35 506 648 5 Dubbelviratorkgruppen har utanför banans bredd en linstyrning med två ändlösa linor 31 och 32. Linstymingens början, den s k linsaxen, är anordnad på den sista brytval- sen 22 i enkelviratorkgruppen. Fig 1 visar av detta endast två linskivor 33 och 34, vilka styr linoma 31 och 32 mot brytvalsen 22. De med punktstreckade linjer visade linoma 31, 32, löper sedan gemensamt från brytvalsen 22 till brytvalsen 23 och där- ifrån via cylindrarna 13, 14 och 15, (alltså alltid längs pappersbanans 9 löpsträcka) därefter via ytterligare ej synliga cylindrar och slutligen tillbaka till linskivoma 33, 34.

I fig 3 ser man av schabern 19 en schaberkropp 40, vid vilken medelst ett spänn- stycke 42, är fixerad en schaberklinga 41, vilken anligger mot torkcylindems 12 mantel. Spännstycket 42 har luftstyrspår 43, vilka matas med blåsluft via en till- förselkanal 44 för blåsluft. Med hjälp av denna blåsluft frigörs den ankommande spetsen av kantremsan medelst schaberklingan 41 eller (redan innan denna nås) från torkcylindems 12 mantel. Schaberkroppen 40 vilar på en bärstång 46, vilken är vrid- bart lagrad i ett stöd 47. En hydraulcylinder 48 är via en länkarm 49 förbunden med bärstången 46, så att genom att vrida schaberkroppen 40, kan schaberklingan 41 lyftas från cylindern 12. Det visas en relativt kort schaber, vilken endast tjänar till att ytterligare styra kantremsan och därför är anordnad på torkcylindems förarsidiga ände. Som alternativ härtill, skulle schaberkroppen och schaberklingan 41 kunna sträcka sig över hela banbredden. Eller man anordnar en ytterligare schaber 54 för hela banbredden och närmare bestämt bakom schaberkroppen 40 i förhållande till torkcylinderns 12 rotationsriktning, såsom detta som exempel visas i fig 6.

Enligt ñg 3 finns på schaberkroppen 40 en styrplatta 50, vilken relativt banans löpriktning sträcker sig snett utåt och uppvisar likaså snett utåt pekande luftstyrspår 51. Dessa matas via en blåslufttillförselkanal 52, 53 med blåsluft.

Pappersbanans hela bredd betecknas i ñg 3 med B och bredden av den för indragning av pappersbanan tjänande kantremsan med b. Med punktstreckade linjer visas, hur kantremsans spets av styrplattan 50 styrs utåt i sidled, så att den kan fattas av lin- saxen (linoma 31, 32 styrda av linskivoma). Linomas 31, 32 (noggrannare: det s k linplanets S) avstånd A från kanten av banans bredd B är bestämmande för den nödvändiga längden L (ñg 1) hos banans 9 och stödbandets 10 raka löpsträcka. I allmänhet skall längden L vara två till tio gånger, företrädesvis tre till sex gånger avståndet A. 506 648 10 15 20 25 30 35 6 Utföringsformen enligt fig 2 skiljer sig från den enligt fig 1 bl a därigenom, att det horisontella avståndet mellan cylindrama 12 och 13 är väsentligt mindre (fördel: pappersmaskinens totallängd är i motsvarande grad kortare). I stället för sugledval- sarna 22, 23 (fig 1) finns hädanefter normala ledvalsar 22°, 23'; dessa är anordnade på ett sådant sätt, att mellan dessa ledvalsar finns den första fria bansträckningen.

Däremot finns i ñg 1 den första fria bansträckningen mellan cylindrama 13 och 14.

Så tillvida motsvarar det i fig 2 visade anordnandet av cylindrama 12, 13 och led- valsama 22' och 23' teknikens ståndpunkt. Enligt uppfinningen finns mellan den näst sista torkcylindem ll i enkelviratorkgruppen och efterföljande brytvals 21' en relativt lång löpsträcka för banan 9 och stödbandet 10, därtill en schaber 18' med styrplatta 50” och vid brytvalsens 22' omkrets linsaxen för linoma 31” och 32”.

Jämfört med fig 1 är alltså linstymingen förlängd ytterligare ett stycke längre in i enkelviratorkgruppen. Linorna 3l”, 32' (styrda av linskivoma 33', 34') löper nu dessutom över torkcylindem 12, men från denna direkt till torkcylindem 13.

Enligt fig 6 är det horisontella avståndet mellan de båda torkcylindrarna 12 och 13 något större än i fig 2, men mindre än i fig 1. De som rena ledvalsar utbildade bryt- valsarna 22a och 23a är anordnade på så stort avstånd från torkcylindem 12 som möjligt och på sådant sätt, att banan 9 i ringa grad omsluter båda brytvalsarna.

Mellan dessa båda valsar finns också åter den första fria bansträckningen, vilken här är mycket kort. Liksom i fig 1 finns mellan cylindern 12 och brytvalsen 22a för banan 9 och stödbandet 10 en relativt lång rak löpsträcka och i förhållande till denna en schaber 19a med styrplatta 50a. I enlighet härmed är linskivor 30a, 34a anordnade på ett sådant sätt, att de två linorna 31a, 32a bildar linsaxen vid omkretsen av brytvalsen 22a. Som alternativ härtill skulle linsaxen kunna vara anordnad vid omkretsen av den första brytvalsen 23a i dubbelviratorkgruppen, därigenom att linskivan 33a ersättes med (den med dubbelpunktstreckad linje visade) linskivan 33”.

I fig 5 finns, till skillnad från hittills beskrivna utföringsexempel, en enkelviratork- grupp med nedtill liggande cylindrar 11A, 12A och upptill liggande brytvalsar 21A, 22A. I enlighet härmed är den första torkcylindem 13A i dubbelviratorkgruppen en upptill liggande cylinder, till vilken är tillordnad det övre stödbandet 17A. I övrigt är anordningen följdriktigt densamma som i fig 1. Sålunda går alltså hädanefter stöd- bandets 10A relativt långa raka löpsträcka (från cylinder 12A till brytvalsen 22A) ej längre uppifrån och ned, utan underifrån och uppåt och linsaxen (linorna 31A, 32A) är anordnade på den upptill liggande brytvalsen 22A. 10 15 20 25 30 35 506 648 7 Dubbelviratorkgruppens första brytvals 23A är återigen utbildad som avtagningssug- vals och berör under normal drift stödbandet 10A i enkelviratorkgruppen. Emellertid kan efterföljande ledvals 25 för stödbandet 10A (eller avtagningssugvalsens 23A) vara horisontellt förskjuten på ett sådant sätt, att kortvarigt ingen beröring äger rum.

Denna möjlighet kan man sedan ha nytta av, då den ankommande kantremsan ännu ej förts över till dubbelviratorkgruppen, utan skall gå ner i källaren. Eller man leder på denna punkt kantremsan med i källaren, om den gått av någonstans i dubbelviratork- gruppen. Om nu kantremsan skall dras in i dubbelviratorkgruppen (eller dras in på nytt), så separeras kantremsan av linsaxen (exempelvis vid brytvalsen 21A) med hjälp av ett tvärs banans löpriktning rörligt vattenstrålmunstycke 26 och sålunda bildas en ny spets, vilken sedan åter fattas av schabem 19A och styrplattan 50A och dras utåt in i linsaxen. Samtidigt åstadkommes också åter kontakt mellan avtagnings- sugvalsen 23A (över vilken det övre stödbandet 17A i dubbelviratorkgruppen löper) och stödbandet 10A i enkelviratorkgruppen. På liknande sätt kan man också i figu- rerna l, 2 eller 6 först låta kantremsan gå neri källaren vid slutet av enkelviratork- gruppen och sedan med en på nytt bildad spets överföra den till dubbelviratork- gruppen.

Med dubbelpunktstreckmarkerade linjer antyds i fig 5 ännu ett ytterligare altemativ: brytvalsen 2lB är anordnad osymmetriskt mellan torkcylindrama 11A och 12A på ett sådant sätt, att det uppkommer en relativt lång löpsträcka mellan denna brytvals 2lB och efterföljande torkcylinder 12A. Linoma 31B och 32B bildar linsaxen vid omkret- sen av torkcylindem 12A. Brytvalsen 2lB har endast i området kring kantremsan en liten blåszon 8, till vilken endast kortvarigt blåsluft tillföres för att frigöra kantrem- sans spets från stödbandet 10. Ytterligare ej visade styranordningar (t ex en styrplåt) och/eller ytterligare blåsmunstycken befordrar sedan kantremsans spets in i linsaxen.

Det i fig 4 visade dellängssnittet genom en brytvals (t ex 22A), visar en perforerad valsmantel med en ihålig valstapp, på vilken är vridbart lagrad en linstymingsring för två linor (t ex 31A, 32A) (symboliskt visade medelst två valskroppar 29). En dylik ”lös”, dvs vridbart lagrad linring erfordras i fig 1 vid brytvalsen 22, i ñg 2 vid bryt- valsen 21' och vid torkcylindern 12, i ñg 5 vid brytvalsen 22A, i fig 6 vid brytvalsen 22a, i ñg 7 vid brytvalsen 2lb samt i ñg 8 vid cylindem l3C. Härigenom tar man hänsyn till, att linomas 31, 32 löphastighet bestäms genom dubbelviratorkgruppens arbetshastighet och sålunda kan skilja sig från enkelviratorkgruppens arbetshastighet.

I fig 4 har också återigen avståndet A mellan linplanet S och banbreddens kant B ritats in. 506 648 10 15 20 25 30 8 Fig 7 skiljer sig från fig 2 väsentligen därigenom, att i stället för enkelviratork- gruppens hittills sista cylinder 12, finns en övre cylinder 12B. Över denna cylinder löper efter varandra (med ringa omslutning) först enkelviratorkgruppens stödband 10, från vilket cylindern 12B tar av pappersbanan och därefter dubbelviratorkgruppens övre stödband 17. Stödbandet 10 löper som tidigare över cylindern 11b och bryt- valsen 21B, mellan vilka återigen är anordnad en lång, rak löpsträcka, vilken, såsom tidigare, samarbetar med schabern 19, styrplattan 50 och linstymingen 31, 32. Av dubbelviratorkgruppen ser man ytterligare torkcylindrar 13B och 14B samt det undre stödbandet 16.

Fig 8 skiljer sig från fig 6 väsentligen därigenom, att stödbandet 10 löper från den sista torkcylindem 12 i enkelviratorkgruppen via den (liksom tidigare befintliga) långa, raka löpsträckan (längd L) till den första, underliggande torkcylindem 13C i dubbelviratorkgruppen. Därefter löper stödbandet 10 tillsammans med pappersbanan uppåt till den andra torkcylindem 14C (i dubbelviratorkgruppen), vilken tar banan från stödbandet 10. Cylindem 13C övertar alltså samtidigt funktioner hos den sista brytvalsen i enkelviratorkgruppen. På denna bildar de två linoma 31 och 32 linsaxen.

Linoma löper där via en lös linkrans. Företrädesvis är cylindem 13C anordnad utan egen drivning; dvs den drivs indirekt via stödbandet 10. I övrigt finns de vanliga drivningarna, tex på brytvalsen 21 och/eller på cylindem 12 samt på cylindrarna 14C och 15C; dessa drivningar har utelämnats på ritningen. Cylindem 13C är endast i ringa grad omsluten av det undre stödbandet 16; emellertid kan det finnas en större omslutning. På cylindern 12 finns återigen en kort kantremsschaber 19c och en ytterligare schaber 54, som sträcker sig över hela banbredden. På kantremsschabem 19c finns i stället för en separat styrplatta 50 följande: den mot stödbandet 10 vända ytterytan 55 av schaberkroppen övertar styrplattans funktion och sträcker sig därför väsentligen parallellt med stödbandets 10 löpsträcka. För att styr kantremsan in i (den av linoma 31 och 32 bildade) linsaxen, finns åtminstone ett blåsmunstycke 56.

För torkpaitiets normala drift finns i figurerna l, 2 och 5 till 8 alltid vid den relativt långa löpsträckan, som tjänar till att styra ut kantremsan åt sidan, en banstabilisator 35, vilken håller fast banan vid stödbandet 10 resp 10A.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 506 648 Patentkrav 1. Torkparti för en maskin för framställning av en fiberbana (9), särskilt en pappersbana, med bestämd banbredd (B), med följande utmärkande drag: a) b) d) dl) d2) d3) efter en enkelviratorkgrupp följer en dubbelviratorkgrupp; enkelviratorkgruppen har flera torkcylindrar (l 1, 12) och brytvalsar (21, 22), t ex ledvals, sugledvals och liknande; den har vidare ett enda stödband (t ex torkvira 10), som pressar banan (9) mot torkcylindem och som kom- mer i kontakt med brytvalsarna; dubbelviratorkgruppen har två rader torkcylindrar (13, 15), över vilka banan (9) löper meanderforrnígt; för indragning av en bankantremsa i torkpartiet finns följande: enkelviratorkgruppen har anordningar (24, 24') för fasthållning av kant- remsan vid stödbandet, t ex blåsmunstycken, kantsugkarnrar i sugledvalsar och liknande; dubbelviratorkgruppen har utanför banans bredd (B) en linstyming med två linor (31, 32), vilka vid början av linstymingen konvergerar mot varandra i en s k linsax; i banans löpriktning framför linsaxen finns en schaber (19) och en styr- platta (50; 55), vilka styr kantremsan från området kring banans bredd (B) in i linsaxen; k ä n n e te c k n at genom ytterligare utmärkande drag; 6) i enkelviratorkgruppen finns mellan den sista (eller näst sista) cylindern (12) och den efter denna följande brytvalsen (22) en relativt lång rak löp- sträcka (längd L) för stödbandet (10), vilket under norinaldrift leder banan (9) genom denna löpsträcka; 506 10 15 20 5. 25 30 35 648 10 f) den nämnda schabems (19) styrplatta (50) sträcker sig ungefär parallellt med den raka löpsträckan och på relativt litet avstånd (a) från denna; g) linsaxen är anordnad i området kring omkretsen av den nämnda efterföl- jande brytvalsen (22) (dvs direkt vid Omkretsen av denna brytvals eller på litet avstånd bakom densamma). Torkparti enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n at därav, att linsaxen ligger omedelbart på omkretsen av brytvalsen (22). Torkparti enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att längden (L) av den nämnda raka löpsträckan hos stödbandet (10) uppgår till två till tio gånger, företrädesvis tre till sex gånger avståndet (A) mellan linstyrningen och ban- breddens (B) kant. Torkparti enligt patentkrav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n at därav, att längs insidan av den nämnda raka löpsträckan av stödbandet, är anordnad en ban- stabilisator (35). Torkparti enligt något av patentkraven 1 till 4, k ä n n e t e c k n at därav, att styrplattan (50) sträcker sig i banlöpriktningen till i området av linsaxen. Torkparti enligt något av patentkraven 1 till 5, k ä n n e t e c k n at därav, att styrplattan (50) är försedd med en till- och frånkopplingsbar luftblåsanordning (51-53), vars blåsriktning löper snett mot banans löpriktning utåt mot linsaxen. Torkparti enligt något av patentkraven 1 till 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att i enkelviratorkgruppen (i förhållande till banans löpriktning) framför den närrmda raka löpsträckan finns en anordning för separation av kantremsan från banan (företrädesvis utbildad som ett tvärs relativt banans löpriktning rörligt vattenstrålmunstycke (26). Torkparti enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k n at därav, att den på den nämnda raka löpsträckan följande brytvalsen (22) är utbildad som sugvals. 10 15 20 25 30 35 10. ll. 12. 506 648 l 1 Torkparti enligt patentkrav 8, k ä n n e t e c k n at genom följande utmärkande drag: a) den nämnda, som sugvals utbildade brytvalsen (22), är den sista brytvalsen i enkelviratorkgruppen; b) en framför den första torkcylindem i dubbelviratorkgruppen anordnad stödbandsledvals (23; 23A) är utbildad som avtagarvals, som berör stöd- bandet i enkelviratorkgruppen. Torkparti enligt patentkrav 9, k ä n n e te c k n at genom följande utmärkande drag: a) stödbandet (10A) i enkelviratorkgruppen löper väsentligen underifrån och uppåt genom den nämnda raka löpsträckan till den sista brytvalsen (22A) i enkelviratorkgruppen och efter denna i riktning uppifrån och nedåt, varvid på den närrmda avtagarvalsen (23A); b) mellan stödbandet (IOA) i enkelviratorkgruppen och nämnda avtagarvals (23A) är tillfälligtvis inställbart ett avstånd (antingen genom förskjutning av avtagarvalsen eller genom förskjutning av en ledvals för stödbandet i enkelviratorkgruppen) (fig 5). Torkpani enligt något av föregående patentkrav, vid vilket i linstymingens linor löper över en vals och/eller en torkcylinder i enkelviratorkgruppen, k ä n n e t e c k n at därav, att valsen resp torkcylindem är utrustad med en vridbart lagrad linstyrring (30). Torkparti enligt något av patentkraven 1 till 6, k ä n n e t e c k n a t genom följande utmärkande drag: a) den på den raka löpsträckan följ ande brytvalsen (22a) är utbildad som normal ledvals; b) banan (9) löper från denna brytvals (22a) i en fri bansträckning till den första brytvalsen (23a) i dubbelviratorkgruppen (fig 6). 506 648 12 13. Torkparti enligt något av patentkraven 1 till 12, k ä n n e t e c k n a t genom följande i och för sig kända utmärkande drag: a) b) den nämnda schabern (19; 19A) och styrplattan (50; 50A) sträcker sig i maskinens tvärriktning endast över det kantornråde av banans bredd (B), i vilket kantrenisan (bredd b) bildas; i löpriktningen efter schabern (19) är på samma torkcylinder (12) anordnad en ytterligare schaber (54), som sträcker sig över hela banbredden (B).