SE505524C2 - Förfarande vid torkning av en rörlig bana,såsom en pappers- eller kartongbana,samt därför avsedd kombinationstork - Google Patents

Description

505 524 10 15 20 25 30 35 ningseffekt. Till en del beror dessa nackdelar på att energitätheten av torkningen blir relativt liten i en lufttorkning.

Också olika slags torkar som baserar sig på t ex användningen av infrarödstrålning är tidigare kända.

Användningen av infrarödstrålning har den fördelen att strålningen har en relativt stor energitäthet, vilken ökar vid minskad våglängd. Användningen av infrarödtor- karna för torkning av pappersbanor har begränsats av bl a brandrisken, eftersom temperaturerna på infrarödstrål- ningsanordningarna och omgivningen kring dessa blir täm- ligen höga för att uppnå en torkande strålning med till- räckligt kort våglängd.

I tidigare kända infrarödtorkar leds värmeenergin till anordningen antingen i form av elektricitet eller jordgas. Prisförhållandena mellan elektricitet och jord- gas varierar, varför också förmånligheten av användningen av dessa varierar. Man behöver avkylningsluft i de elekt- riska infratorkarna då man däremot behöver förbrännings- luft i gas-infrorna, vilken på samma gång till en del kan fungera som avkylningsluft för de delar som hettas upp.

På grund av ovan presenterade nackdelar har utgångs- punkten för uppfinningen varit en integrerad kombination av infratork och svävtork, där de flesta av de olika för- delarna av dessa torkar genomförs.

Enligt uppfinningen har man för avsikt att använda sig av en infraenhet som uttryckligen fungerar med gas eftersom härvid de fördelar, vilka man strävar till i uppfinningen, bäst kommer fram. I en del specialfall lämpar sig uppfinningen dock för att åtminstone i någon mån tillämpas i samband med infraenheter som fungerar med elektricitet.

Vad gäller den teknikens ståndpunkt som ansluter sig till uppfinningen hänvisas till sökandens tidigare FI-pa- tentansökningar nr 862427 och 872504. Till sökandens ny- ligen inlämnade FI-patentansökning nr 881603 "Gasinfra- 10 15 20 25 30 35 505 524 -svävtork" hänvisas som den teknikens ståndpunkt, som närmast ansluter sig till uppfinningen.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett sådant förfarande och en sådan kombinations- tork, med vilken funktionen och konstruktionen av en gas- infra-svävtorkkombination alldeles avsevärt kan förenk- las.

En tilläggsavsikt med uppfinningen är att åstadkomma en sådan kombinationstork, där antalet cirkulationsluft- kanaler i väsentlig mån kan minskas så att man kan få mera utrymme kring torken med den avsikten att arbete, såsom underhåll och renhållning, i samband med torken underlättas.

En tilläggsavsikt med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en sådan kombinationstork, som mycket väl läm- par sig att användas i samband med att torkningsdelar förnyas, i situationer där man i allmänhet strävar att väsentligen öka torkningseffekten men där torken i sam- band med förnyandet av torken måste rymmas i ett rätt så begränsat utrymme.

En tilläggsavsikt med uppfinningen är att åstadkomma en sådan kombinationstork, där antalet reglerspjäll är mindre än förut så att regleringen och användningen av denna är enklare än förut.

För att uppnå de ovan presenterade och senare uppen- bara ändamålen är förfarandet enligt uppfinningen känne- tecknat av att d) avkylningsluftströmmarna från infraenheten och even- tuella förbränningsgaser leds innanför en låda i en sväv- enhet via ingångsöppningen för banan i svävenheten för att bli en del av dess cirkulationsluft, och att e) avkylningsluften, som infraenheten behöver, leds från tryckavdelningen av nämnda svävenhet.

Anordningen enligt uppfinningen är kännetecknad av, att det omedelbart efter infraenheten finns en in- gàngsöppning för banan i den främre väggen av svävenhe- ten, vilken öppning är så anordnad, att blåsningarna, som 505 524 10 15 20 25 30 35 kommer från nämnda munstycken i infraenheten, löper, del- vis inducerade av banan, innanför en munstyckslåda i svävenheten, och att det från tryckavdelningen av svävenheten lämpli- gast från ingàngsluftkanalen, har letts en kort luftkanal till infraenheten.

Förbränningsluften och cirkulationsluften som behövs i gasinfradelen av kombinationstorken enligt uppfinning- en, med hjälp av vilken cirkulationsluft man transporte- rar bort den kondenserade vattenångan och förbrännings- gaserna och med vilken anordningen kyls av, tas enligt uppfinningen direkt från tryckavdelningen av svävtork- ningsdelen. För detta ändamål är det inte nödvändigt att leda en separat luftkanal från blåsningsrummet till tor- kens infraenhet.

Enligt uppfinningen leds returluften av infraenheten eller fördelaktigast låter man den gå direkt via ingångs- öppningen av banan in i svävlådan så att ingen separat returluftskanal i infraenheten behövs.

Med uppfinningen uppnås i praktiken avsevärda för- delar, t ex den att man inte behöver separata cirkula- tionsluftkanaler till infraenheten och att infraenheten är en integrerad del av svävenhetens cirkulationslufts- system, som inte behöver regleras skilt för sig. På grund av den ringa kanalmängden finns det mera utrymme kring torken, vilket underlättar arbetet, underhållningen och renhållningen och dessutom är användningen av anordningen på grund av ett mindre antal reglerspjäll enklare än ti- digare.

I det följande beskrivs uppfinningen i detalj genom att hänvisa till en del utföringsexempel av uppfinningen som presenterats i figurerna av bifogade ritning. Uppfin- ningen är inte på något sätt strängt begränsad till de- taljerna i dessa exempel.

Figur 1 visar som en schematisk sidovy en första ut- föringsform av uppfinningen. 10 15 20 25 30 35 505 524 Figur 2 visar på ett sätt motsvarande figur 1 upp- finningens andra utföringsform.

Med gasinfra-svävtorkningskombinationen 10, 20 som visas i figurerna 1 och 2 torkar man kontaktfritt en rör- lig bana W, som kommer till torken i riktningen Wn,och avlägsnar sig från denna i riktningen Wm, I torken finns i ingångsriktningen Wu av banan först en gasinfraenhet 10 och en svävtorkningsenhet 20 som ansluter sig omedelbart till denna. Gasinfraenheten 10 bildar ett infratorknings- rum A på ena sidan efter vilket följer ömsesidiga luft- torkningsrum B1 och B2 för svävtorken 20.

Enligt figurerna 1 och 2 innefattar infraenheten 10 ett hus 11, som sträcker sig över hela bredden av banan W. I huset 11 har placerats en stràlningsenhet 15, som består av flera bredvid varandra liggande infrastrål- ningselement 16 i tvärriktningen av banan, som i detta fall utgörs av gasbrännare. Under strålningsenheten 15 finns väggar 12 och 13 som öppnar sig snett nedåt i huset 11, vilka väggar avgränsar ett strålningsutrymme 14, som utvidgar sig nedåt från planet av strålningselementen 16, via vilket man riktar strålning R mot den förbipasserande banan W. Pâ den andra sidan av banan W i förhållande till infraenheten 10 kan finnas en annan motsvarande strål- ningsenhet, om det är nödvändigt att på samma gång torka banan W med strålning från bägge sidor.

För att fungera behöver infraenheten 10 förbrän- ningsluft och cirkulationsluft för avkylningen av strål- ningselementen 16 och delar i närheten av dessa. För detta ändamål har man förenat en kanal 17 för ingångsluft med reglerspjäll 18 med huset 11 av enheten 10, via vil- ken kanal man inför förbrännings- och avkylningsluft.

Förbränningsluften kan också införas med en egen blåsan- ordning. Nämnda luft cirkulerar kring strålningselementen 16 och avlägsnar sig från öppningarna l2a, 13a av väggar- na 12, sig snett mot banan W. Det finns munstycksöppningar l2a 13 i form av motsatta blàsningar Fl, F2 som riktar 505 524 10 15 20 25 30 35 resp l3a eller motsvarande serier av munstyckshàl i väg- garna 12 och 13 för blåsningarna Fl och F2.

Den i figurerna 1 och 2 presenterade svävtorknings- enheten 20 som integrerats i förbindelse med infraenheten 10 innefattar en svävlàda 21, till vars främre vägg 23 infraenheten 20 anslutits omedelbart. Innanför svävlådan 21 finns två motsatta munstycksenheter 22a resp 22b, vars bärytor 26a resp 26b avgränsar lufttorkningsuppbäringsrum Bl resp B2 för banan W på bägge sidor om banan W. Från munstycksspringorna 27 av bärytorna 26a, 26b, vilka springor visats endast schematiskt i figurerna 1 och 2, leder man blåsningar F4, som torkar och på samma gång kontaktfritt bär upp banan W under det att den löper via rummen Bl och B2. Munstyckena kan utgöras av i och för sig kända övertrycks- eller undertrycksmunstycken. Vad gäller detaljerna av konstruktionen av dessa munstycken hänvisas till sökandens FI-patent nr 68723 och 60261 (motsv.

US-patenten 4 247 993 och 4 384 666). I svävlådan 21 finns en ingångsöppning 24 och en utloppsöppning 25 för banan W.

Det kan finnas en eller flera torkningskombinationer 10, 20 som visas i figurerna 1 och 2 efter varandra, t ex två på varandra, varvid infraenheterna 10 lämpligast finns på bägge sidor om banan W.

I det följande beskrivs luftcirkulationssystemen för kombinationstorken 10, 20 som visas i figurerna 1 och 2.

Cirkulationsluften och eventuellt också förbränningsluf- ten av infraenheten 10 tas via ingångsluftkanalen 17 di- rekt från tryckavdelningen av svävenheten 20, vilket i figurerna 1 och 2 representeras av och àskàdliggörs av den övertrycksatta ingàngskanalen 32 för svävenhetens 20 cirkulationsluft. Vid behov finns ett reglerspjäll 18 i kanalen 17 för ingángsluft. Därför är det inte nödvändigt att göra en separat kanal för blåsningsrummet till infra- enheten 10.

Returluften av infraenheten 10, som består av blås- ningarna Fl och F2 låter man gå från en banöppning ovanför 10 15 20 25 30 35 505 524 banan W till en del inducerad av banan W 24 direkt till det inre av svävlådan 21. Härvid behövs ingen separat returluftkanal i infraenheten 10. Enligt uppfinningen är luftcirkulationen av infraenheten 10 integrerad till en grunddel av svävenhetens 20 luftcirkulationssystem så att man inte behöver reglera den t ex skilt för sig.

Till svävenhetens 20 cirkulationsluftsystem hör en kanal 32 för ingångsluft och en kanal 36 för utgàngsluft.

Ingångsluftkanalen 32 öppnar sig via reglerspjällen 33a och ledningarna 33 till blåsningslådorna av munstycksen- heterna 22a och 22b, varifrån luften som kommer via kana- len 32 strömmar ut i förbindelse med banan W i form av blàsningar F4 via munstyckena 27. Blâsningarna F4 samlas upp i svävlådan 21, från vilken utloppsluften som sugits av blàsanordningen 30 tas via ledningarna 35 och regler- spjällen 35a till kanalen 36 för utloppsluft. Ersätt- ningsluft tas via kanalen 39. Kanalen 39 är vid behov försedd med ett reglerspjäll 39a. I sugkanalen 37 av blàsanordningen 30 finns ett system av reglerspjäll 37a.

Utloppsluften leds via kanalen 40 som vid behov är för- sedd med ett reglerspjäll 40.

Enligt figur 1 är blåsanordningens 30 kanal 38 på trycksidan förenad med en gasbrännare 31, där luften värms upp till lämplig temperaturnivà t ex T = 100-400°C innan den leds till svävenhetens 20 ingångsluftkanal 32.

Enligt figur 2 hör till luftsystemet ingen gasbrännare alls och ingen annan uppvärmningsanordning för luften heller, tionstorken 10, 20 fås från infraenhetens 10 avkylnings- utan all den värmeenergi, som behövs i kombina- luft och fràn förbränningsgaserna införda av blåsningarna F1, F2, P3.

I figur l har visats en extra blàsanordning 50 med prickstreckade linjer, som vid behov ansluts till infra- enheten 10. Med blàsanordningen 50 kan man införa erfor- derlig mängd extra avkylningsluft innanför huset ll av infraenheten 10. 505 524 10 15 20 25 Banöppningen 24, via vilken strömmen F3 införs innanför svävlådan, anordnas lämpligast reglerbar så att dess strömmotstånd blir lämpligt med tanke på systemets helhetsfunktion och trycknivåer.

Ingångssidan Wm av banan fungerar på sätt och vis som lufttransportör inom området av strålningstorknings- sträckan A, som till en del inducerar blàsningar F1 och F2 via banöppningen 24 i form av en ström F3 innanför sväv- lådan 21 så att inga väsentligt stora gasläckage kommer åt att bildas. som överförts från infraenheten 10 till av- Härvid kan man effektivt återvinna all den värmeenergi, kylningsluften och förbränningsgaserna.

Det är fördelaktigt om mängden eller hastigheten pà blåsningen Fl i medriktningen av banans W lopp är större än blåsningen F2 i den motsatta riktningen av banan med vilket man till en del åstadkommer en luftridå inom om- rådet av ingångssidan av banan Wn,och infraenheten 10.

Fast man ovan har talat om luftsystem och cirkula- tionsluft, bör det förstås att det i samband med de olika kan finnas luftmängderna, som cirkulerar i systemet, andra gaser, såsom vattenånga och förbränningsgaser.

Då infraenheten 10 och svävenheten 20 samt deras luftsystem enligt uppfinningen integreras med varandra på ovan presenterat sätt, får man en kombinationstork med liten storlek, vilket är speciellt viktigt i förnyade torkar.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 5,05 524 PATENTKRAV

1. Förfarande vid torkning av en rörlig bana (W), så- som en pappers- eller kartongbana, speciellt vid torkning i samband med ytbehandling eller beläggning, vid vilket förfarande banan (W) leds kontaktfritt uppburen genom olika torkningsrum (A, Bl, B2), i vilka banan (W) torkas med infrarödstrálning (R) och luftblàsningar (Fl, F2, F3, P4), varvid W a) banan (W) leds till torkningsrummet (A) där man riktar infrarödstràlning (R) mot denna, lämpligast från infrastràlningselement (16) som fungerar med gas, b) till nämnda torkningsrum (A) blàses (Fl, P2) av- kylningsluft mot banan (W) från en infraenhet (10), c) efter nämnda torkningsrum leds banan (W) väsent- ligen omedelbart till torkningsrummen (Bl, B2), där banan (W) torkas med luftblásningar (P4), med vilka man pá samma gang kontaktfritt bär upp banan (W) som skall torkas, k ä n n e t e c k n a t av att d) avkylningsluftströmmarna från nämnda infraenhet (10) och eventuella förbränningsgaser leds innanför en låda (21) i en svävenhet (20) via ingàngsöppningen (24) för banan i svävenheten (20) för att bli en del av dess cirkulationsluft, och att e) avkylningsluften, som infraenheten (10) behöver, leds fràn tryckavdelningen (32) av nämnda svävenhet (20).

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att fràn svävenhetens (20) utgàngsluft- kanal (35) leds cirkulationsluften, bringad att cirkulera av en blàsanordning (30), till ingàngskanalen (32) av svävenheten (20), varifrån man tar bàde cirkulationsluften från svävenheten som föregår infraenheten (10) och luften för svävenhetens (20) luftblàsningar (P4) och att luft- strömmarna som av infraenheten (10) blàsts mot banan (W) leds innanför enheten (10) via ingàngsöppningen (24) för banan in i svävenheten (20), varifrån de tas via ledningar (35) till svävenhetens (20) utgàngsluftkanal (36). 505 524 10 15 20 25 30 35 10

3. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n - n e t e c k n a t av att åtminstone delvis mot varandra riktade blásningar (Fl, FZ) riktas mot banan i rummet (A), av vilka luftmängden för den blásning (Fl) som har samma riktning som banan (W) är större än den motsatt riktade blàsningen (P2).

4. Förfarande enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t av att cirkulationsluften av kom- binationstorken värms upp med en gasbrännare (31) eller motsvarande som hör till luftsystemet och som lämpligast anordnats pà trycksidan av blàsanordningen (30) eller mot- svarande.

5. Förfarande enligt något av patentkraven 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att värmeenergin som behövs i cirkulationsluften av infra-svävtorkkombinationen tas vä- sentligen i sin helhet från avkylningsluften av infra- enheten (10) och eventuellt från gasinfrans förbrännings- gaser.

6. Förfarande enligt något av patentkraen 1-5, k ä n n e t e c k n a t av att vid förfarandet riktas infrarödstrálning (R) först ensidigt mot banan (W), lämp- ligast ovanifràn, efter vilket man mot banan riktar de luftblásningar (F4) som torkar och bär upp denna fràn bägge sidorna i svävenheten (20).

7. Kombinationstork avsedd att genomföra förfarandet enligt något av patentkraven l-6, som innefattar en infra- enhet (10) och en svävenhet (20), varvid via torkningsrum (A, Bl, B2) banan (W) är kontaktfritt uppburen med luft- blásningar samt ledd och torkad med infrarödstrálning (R) och luftblàsningar (Fl, P2, P4), vilken tork innefattar ett cirkulationssystem för torkningsluften och avkylnings- luften av infraenheten och eventuellt också för förbrän- ningsluften, till vilket hör en utgángskanal (36) och en ingángskanal (32) för cirkulationsluften, mellan vilka man anordnat en blásanordning (30) och eventuellt en uppvärm- ningsanordning (31) för cirkulationsluften, lämpligast en gasbrännare (31), 10 15 20 25 30 35 505 524 11 varvid i ingångsriktningen (win) av banan (W) infra- enheten (10) och svävenheten (20) integrerats i omedelbar närhet av banan och i infraenheten (10) finns munstycksarrangemang (l2a, l3a), via vilka man kan rikta luftblåsningar (Fl, F2) i torkningsrummet (A) mot den förbipasserande banan (W), k ä n n e t e c k n a d av att det omedelbart efter infraenheten (10) finns en ingångsöppning (24) för banan (W) i den främre väggen (23) av svävenheten (20), vilken öppning (24) är så anordnad, att blåsningarna (Fl, F2), som kommer från nämnda mun- stycken (l2a, l3a) i infraenheten (10), löper, delvis in- ducerade av banan (W), innanför en munstyckslåda (21) i svävenheten (20), att det från tryckavdelningen av svävenheten (20), lämpligast från ingàngluftkanalen (32), har letts en kort luftkanal (17) till infraenheten (10).

8. Anordning enligt patentkrav 7, och k ä n n e - t e c k n a d av att en extra avkylningsluftström (Fc) hämtas till infraenheten (10) med en extra blåsanordning (50) (fis 1).

9. Anordning enligt patentkrav 7 eller 8, k ä n - n e t e c k n a d av att ingångsöppningen (24) för banan (W) i svävenheten, via vilken öppning luftströmmarna av blåsningarna (Fl, F2) av infraenheten (10) som föregår denna är ledda innanför lådan (21), varifrån de leds vida- re till utloppsluftkanalen (36) via ledningarna (35), är försedd med en regleranordning, med vilken strömmotståndet av nämnda öppning (24) kan ställas in på lämpligt värde.

10. Anordning enligt något av patentkraven 7-9, k ä n n e t e c k n a d av att det på bägge sidor om strålningselementet (16) av infraenheten (10) finns väggar (12, 13), som begränsar ett utrymme (14) som breder ut sig mot den passerande banan (W), via vilket utrymme strål- ningen (R) riktas mot banan (W), och att nämnda väggar (12, 13) har munstycksspringor eller motsvarande serier (l2a, l3a) av munstyckshål, via vilka man kan rikta blås- ningar inifrån infraenhetens (10) hus (11) mot banan (W).