SE505150C2 - Adaptivt ekosläckningsförfarande av dubbelfiltertyp - Google Patents

Description

505 150 2 ras kontinuerligt enligt någon adaptiv algoritm, itypfallet en normaliserad minsta kvadratalgoritm (NLMS). Koefficienterna från det adaptiva bakgrundsfiltret överförs sedan till förgrundsfiltret när bakgrundsfiltret anses vara bättre i någon mening.

Eftersom den konfiguration som beskrivs i (1, 2] endast använder det icke-adaptiva förgrundsfiltret för utsignalen från ekosiäckaren är det mycket viktigt att det adaptiva bakgrundsfiltret överförs när detta ger bättre prestanda. På grund av problem, delvis förorsakade av den använda konservativa algoritmen, kan det inträffa att så ej sker och att ekosläckningen inhiberas.

SUMMERING AV UPPFINNINGEN Ett syftemål för föreliggande uppfinning är erbjudande av ett nytt förfarande för be- stämning av ett filterkvalitetsmått som kan användas vid val av bästa filter i en eko- släckare av dubbelfiltertyp.

Detta förfarande kännetecknas av de i patentkravet 1 angivna särdragen.

Ytterligare ett syftemål för föreliggande uppfinning är ett adaptivt ekosläckningsförfa- rande av dubbelfiltertyp som är mindre konservativt än den tidigare kända metoden och som undviker problemen med denna metod.

Detta ekosläckningsförfarande kännetecknas av de i patentkravet 3 angivna särdra- gen.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Uppfinningen samt ytterligare syftemål och fördelar med denna förstås bäst genom hänvisning till nedanstående beskrivning och de bifogade ritningama, i vilka: Fig. 1 är ett blockschema av ett ekoalstrande system; BNSDOCID: 505 150 3 tig. 2 är ett blockschema av ett ekosläckningssystem; fig. 3 är ett blockschema av en tidigare känd ekosläckare av dubbelflltertyp; fig. 4 är ett blockschema av en ekosläckare av dubbelfiltertyp som arbetar i en- lighet med ekosläckningsförfarandet enligt föreliggande uppflnning; fig. 5 är ett flödesschema som illustrerar en utföringsform av ekosläckningsför- farandet av dubbelfiltertyp i enlighet med föreliggande uppfinning; fig. 6 är en föredragen utföringsform av ekosläckningsförfarandet av dubbelfil- tertyp i enlighet med föreliggande uppfinning; och fig. 7 är en annan föredragen utföringsform av ekosläckningsförfarandet av dubbelfiltertyp i enlighet med föreliggande uppfinning.

DETALJERAD BESKRlVNlNG AV DE FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMERNA Fig. 1 illustrerar ekoalstringsprocessen i ett telefonsystem. En abonnent A, nedan benämnd tjärrabonnenten, är ansluten till en hybrid (en hybrid bildar gränssnittet mellan en fyrtrådig och en tvåtrådig förbindelse i enlighet med känd teknik) via en tvåtrådig ledning. På liknande sätt är en abonnent B (nedan benämnd närabonnen- ten, ansluten till en annan hybrid via en tvåtrådig ledning. De tvåtrådiga ledningarna överför både inkommande och utgående talsignaler. Utgående tal från tjärrabon- nenten A överförs till närabonnenten B via den övre tvåtrådiga ledningen i fig. 1. På liknande sätt överförs utgående tal från närabonnenten B till fiärrabonnenten A på den undre tvåtrådiga ledningen i fig. 1. Den undre tvåtrådiga ledningen från abon- nenten B till abonnenten A innehåller dock också ett eko av utgående tal från abon- nenten A som hybriden vid abonnenten B ej varit i stånd att fullständigt undertrycka.

På liknande sätt innehåller den övre tvåtrådiga ledningen i fig. 1 eko av utgående tal från abonnenten B.

BNSDOCID 505 150 4 Fig. 2 illustrerar hur ekot tillbaka till abonnent A släcks vid den närbelägna sidan (ett liknande arrangemang förekommer vid den bortre sidan). lnsignalen x(n), där n be- tecknar diskret tid, representerar tal från abonnent A. lnsignalen x(n) dämpas av hybriden, representerad av ett filter 10 med överföringsfunktion H(q'1) och en sum- meringsenhet 14, och den resulterande ekosignalen s(n) kombineras med närsig- nalen v(n), som eventuellt kan innehålla tal från den närbelägna änden, isumme- ringsenheten 14. Filtrets 10 dämpning representeras av ekovägsdämpningen ERL (ERL = Echo Retum Loss). Den resulterande utsignalen y(n) innehåller därför både närsignalen och eko från fjärrsignalen. lnsignalen x(n) leds dessutom till ett adaptivt fllter 12, som modellerar hybridens impulssvar genom inställning av sina filterkoeffi- oienter. Det resulterande estimatet av ekosignalen s(n) betecknas š(n). Detta esti- mat subtraheras i summeringsenheten 16 från utsignalen y(n) (ERLE = Echo Return Loss Enhancement som representerar den erhållna förbättringen i ekodämpning), och den resulterande felsignalen e(n) leds till det adaptiva filtret 12 för inställning av filterkoefficienterna och till den tvåtrådiga ledningen tillbaka till fjärrabonnenten A.

Ett problem med det enkla blocksohemat i fig. 2 är att signalen y(n) förutom ekosig- nalen s(n) kan innehålla en talsignal v(n) från abonnent B. Denna situation kallas dubbeltal. Under dubbeltal kommer det adaptiva filtret 12 att försöka modellera ej endast ekosignalen s(n) utan även talsignalen v(n). Därför måste filtrets 12 adaption kontrolleras under dubbeltal.

Fig. 3 illustrerar ett blockschema av en ekosläckare av dubbelfiltertyp som beskrivs i [1, 2] och år avsedd att lösa detta dubbeltalproblem. Det adpativa filtret 12 uppdate- ras kontinuerligt oavsett om dubbeltal förekommer eller ej. l detta fall leds dock ut- signalen från summeringsenheten 16 endast till det adaptiva filtret 12 och ej till den tvåtrådiga ledningen tillbaka till fiärrabonnenten A. l stället utförs den faktiska eko- släckningen av ett programmerbart förgrundsfilter 18, som leder ett ekoestimat till en summeringsenhet 22, vilken i sin tur leder en resulterande ekosignal ef(n) till den tvåtrådiga ledningen tillbaka till fiärrabonnenten A. Koefficienterna från det adaptiva bakgrundsfiltret 12 överförs till det programmerbara förgrundsfiltret 18 när det adap- tiva bakgrundsfiltret 12 anses vara bättre än det programmerbara förgrundsfiltret 18.

BNSDOCID: 505 150 5 Detta inträffar vanligtvis när dubbeltal ej förekommer. Under dubbeltal behålls de koefñcienter som överförts till det programmerbara förgrundsfiltret 18 just innan dubbeltalsituationen inträffade för ekosläckning under dubbeltalperioden. Då dub- beltalsituationen ej längre föreligger och det adaptiva bakgrundsfiltret 12 konstateras ge bättre prestanda överförs filterkoefficienterna återigen från filtret 12 till filtret 18.

Metoden att jämföra prestanda för de två filter som beskrivs i [1, 2] kan summeras enligt följande. Huvudidén är att jämföra residualenergin från de två filtren. Filterko- efficientema överförs därför endast om E|e,,(n)l där E(.) betecknar skattad residualenerginivå och u är en konstant , som väljs till 7/8 i {1]. För att denna algoritm skall fungera väl är följande två krav nödvändiga Elebonl < 1-E|y(n)l ( 2 ) E|y(n)| < Elxoql ( 3 ) där 2. är en konstant, som i [1] är lika med 1/8 (vilket svarar mot -18 dB). Om de tre ovan angivna villkoren är uppfyllda överförs koefficienterna för filtret 12 till filtret 18.

Ekvation (1) ovan innebär att residualekoenerginivån från bakgrundsfiltret 12 bör vara lägre (med en faktor u) än residulenergin från förgrundsfiltret 18. Villkor (2) in- nebär att returekodämpníngsförbättringen (ERLE) måste uppnå en förutbestämd tröskel på -20 log k dB. Villkor (3) innebär att ingen uppenbar dubbeltalsituation får föreligga (om y(n) har mera energi än x(n) måste den förstnämnda signalen inne- hålla någonting utöver ekosignalen s(n), nämligen tal från den närbelägna änden).

Såsom ett ytterligare villkor kan erfordras att de ovan angivna tre villkoren samtidigt är uppfyllda under en förutbestämd tidsperiod, t.ex. 48 ms.

BNSDOCID: > 505 150 6 Eftersom konfigurationen i [1, 2] endast använder det programmerbara förgrundsfilt- ret 18 för faktisk ekosläckning är det mycket viktigt att det adaptiva filtret 12 alltid överförs när det ger bättre prestanda. På grund av de nedan angivna problemen behöver detta dock ej alltid inträffa.

Ett problem inträffar om den närbelägna änden har en hög bakgrundsbrusnivå. I detta fall kommer residualekot ef(n) att vara starkt brusigt. Detta innebär att villkor (1) ovan blir blint; inget incitament ges för att överföra bakgrundsfiltret till förgrundsfiltret.

Ett annat problem är att villkor (2) erfordrar att returekodämpningsförbättringen ERLE bör ha nått 18 dB innan någon överföring av bakgrundsfiltret kan ske. Denna situation behöver dock aldrig inträffa om bakgrundsbrusnivån är hög och retur- ekodämpningen (ERL) också är hög.

Ytterligare ett problem är att ERLE kravet på 18 dB eventuellt aldrig är uppfyllt om ekovägen är starkt olinjär.

Eftersom det adaptiva filtret 12 i [1, 2] tillåts att kontinuerligt anpassa sig kommer det att divergera från sitt optimala tillstånd under dubbeltal. Denna divergens återställs ej, vilket innebär att det adaptiva filtret behöver en ny konvergensperiod efter varje dubbeltalsituation innan det når samma prestanda som det programmerbara filtret.

Detta innebär att ekosläckarens konvergensprocess kommer att vara mycket inef- fektiv i en snabbt altemerande duplexsituation.

Fig. 4 illustrerar en ekosläckare som använder förfarandet enligt föreliggande upp- finning. l ekosläckaren enligt fig. 4 är filtret 12 ett adaptivt filter och filtret 18 ett pro- grammerbart filter, såsom i den tidigare kända ekosläckaren enligt fig. 3. l ekosläck- aren enligt fig. 4 används de två filtren dock helt parallellt, dvs. residualsignalerna ea(n) och e,,(n) erhålls för båda filtren, och en beslutslogik 24 bestämmer vilken sig- nal som skall väljas som den faktiska utsignalen e(n). Såsom indikeras av dubbelpi- len 21 kan dessutom båda filtren överföras eller kopieras.

EKNSDOCID: 505 150 7 l enlighet med föreliggande uppfinning använder beslutslogiken 24 kvalitetsmåttet _ :__ Eši(n)y(n) (4) 59.201) där i=a,p för bestämning av vilken residualsignal ea(n) eller ep(n) som skall användas som den faktiska utsignalen. Detta val av kvalitetsmått kommer nu att förklaras.

Betrakta signalen y(n)=s(n)+v(n) (5) där s(n) representerar ekosignalen och v(n) representerar närbrus och tal. Ur (5) framgår att täljaren i (4) är en korrelation mellan det skattade ekot och det sanna ekot med närtal och närbrus adderat. Denna korrelation kommer att vara hög om filtret är väl inställt mot ekovägen. Eftersom š (n) är beroende av v(n) kommer tälja- ren i q; ej att försvinna när bakgrundsbrusnivån är hög. Eftersom Eei2(n) används såsom nämnare kommer dock q; att minska vid förekomst av närtal eller -brus. Ett lämpligt villkor för beslutslogiken 24 att välja residualsignalen ea(n) såsom den ”bästa” signalen är att kräva att qa>Aqp+B är uppfyllt. Här är A en förutbestämd faktor och B en förutbestämd förskjutning.

För undvikande av val av det adaptiva filtret under en uppenbar dubbeltalsituation kan det också krävas att följande villkor är uppfyllt qa >c ena [Eyïnya-NL och qa >ßl (7) innan det adaptiva filtret väljs såsom det bästa filtret. Här representerar C en för- skjutning som är större än förskjutningen B. Vidare är a en faktor och NL den upp- mätta brusnlvån. sNsoocio. 505 150 8 Fig. 5 illustrerar en utföringsform av förfarandet i enlighet med föreliggande uppfin- ning, varvid kvalitetsmåttet (4) används för bestämning av det bästa filtret. l steg 500 används nästa sampel för att beräkna det nya kvalitetsmåttet i stegen 510 och 520.

Steg 530 utför testet i enlighet med villkor (6). Om villkor (6) är uppfyllt testar steg 540 den första delen av villkor (7). Om detta test misslyckas testas den alternativa grenen 550 innehållande den andra delen av villkor (7). Om något av testerna 540, 550 lyckas fortsätter algoritmen till steg 560. Detta steg testar huruvida följande vill- kor är uppfyllt Ee:(n)<ß-ef(n) (8) där ß är en förutbestämd faktor. Detta steg testar huruvida det programmerbara filt- ret har en lägre residualsignalenergi än det adaptiva filtret. Om detta ej är fallet väljs det adaptiva filtret såsom utfilter och används detta filter för att generera den faktis- ka utsignalen e(n). Om å andra sidan testet 560 indikerar att det programmerbara filtret i själva verket har en mindre residualsignalenergi kommer detta filter att an- vändas för alstring av utsignalen i steg 580. På liknande sätt kommer det program- merbara filtret att användas om testet i steg 530 misslyckas och om båda testema 540 och 550 misslyckas. l en föredragen utföringsform av förfarandet som illustreras i fig. 5 har följande vär- den använts för de olika förutbestämda konstantema.

A=2 B=0 C=1 oc=1 0 ß=1 Med dessa värden inses att villkor (6) är mindre konservativt än villkoren i [1, 2]. Ex- empelvis innebär C=1 att ERLE i det stationära fallet bör vara större än 0 dB. Detta är mycket lägre än värdet 18 dB i [1, 2]. Detta villkor mildras ytterligare till qa > 0 när Ey2(n) faller under brusnivån.

BNSDOCID: 505 150 9 Fig. 6 illustrerar en föredragen utföringsform av förfarandet i enlighet med förelig- gande uppfinning. l denna föredragna utföringsform är stegen 500-560 samma steg som i utföringsformen enligt tig. 5. l stället för att direkt använda det valda filtret för alstring av en utsignal gör dock denna föredragna utföringsform en mjuk övergång från ett filter till ett annat genom linjär kombinering av residualsignalerna från de två filtren i enlighet med steg 620. Varje gång det adaptiva filtret väljs såsom det bästa filtret ökas en filtertillståndsvariabel FS i enlighet med steg 600. Varje gång det pro- grammerbara filtret väljs såsom det bästa filtret minkas på liknande sätt filtertill- ståndsvariabeln FS i enlighet med steg 610. Den beräknade filtertillståndsvariabeln FS används sedan i steg 620 för att bilda en linjär kombination mellan residualsig- nalema e_-,(n) och e,,(n). Här representerar variabeln r en övergångstid, t.ex. 128 samplingsperioder. Såsom framgår av steg 620 kommer proportionen av ett valt fil- ter att öka medan proportionen av ett icke valt filter kommer att minska. När ett filter konsekvent valts under t samplingsperioder har den mjuka övergången fullbordats.

Steg 620 utför en linjär kombination av ep(n) och ea(n). Detta är dock ej absolut nöd- våndigt. Exempelvis är det även möjligt att använda olinjära viktningsfaktorer, men den linjära kombinationen är sannolikt optimal.

En för närvarande föredragen utföringsform av förfarandet som illustreras i tig. 6 an- vänder samma värden på de förutbestämda konstantema A, B, C, a, ß, som den föredragna utföringsformen ifig. 5.

De förfaranden som illustrerats i fig. 4 och 5 behandlar val och användning av rätt filter för alstring av den slutliga utsignalen e(n). Såsom indikerats av dubbelpilen 21 i fig. 4 kan dock varje filter även överföras eller kopieras till det andra filtret. Om ex- empelvis det adaptiva filtret ständigt är bättre än det programmerbara filtret kan det vara lämpligt att kopiera koefficienterna för det adaptiva filtret till det programmerba- ra filtret. Efter en dubbeltalsituation, i vilken det adaptiva filtret har divergerat, är det å andra sidan sannolikt en god idé att överföra koefficienterna från det programmer- bara filtret till det adaptiva filtret, eftersom det av det programmerbara filtret estime- rade ekot sannolikt är bättre än det av det divergerade adaptiva filtret estimerade BNSDOClD: 505 150 10 ekot (det estimerade ekot före dubbeltalsituationen är sannolikt en god startpunkt för en anpassning till ett nytt ekoestimat efter dubbeltalsituationen).

Fig. 7 illustrerar en föredragen utföringsform av ett förfarande för överföring av filter- koefficienter från ett filter till det andra, vilket förfarande baseras på samma algoritm som förfarandena för fllterval enligt fig. 5 och 6. Stegen 500-550 är sålunda samma steg som i fig. 5 och 6. Om det adaptiva filtret valts såsom det bästa filtret ökas en räknare COUNT i steg 700. Steg 710 testar huruvida COUNT överskrider en förut- bestämd konstant T (t.ex. 2047). Om COUNT överskrider T innebär detta att det adaptiva filtret har valts T gånger. Därför kopieras det adaptiva filtret till det pro- grammerbara filtret (steg 730), och återställs räknaren COUNT till noll (steg 720).

Om det adaptiva filtret ständigt väljs kommer det därför att överföras till det pro- grammerbara filtret. Å andra sidan, om det programmerbara filtret valts som det mest lämpliga filtret testar steg 740 huruvida följande två villkor båda är uppfyllda Ee: (n) <ß-Eef(n) och Eef(n) > 72 (9) Dessa villkor innebär att det adaptiva filtret har märkbart sämre prestanda (styrt av faktom ß) än det programmerbara filtret, och att residualenergin måste överskrida ett visst tröskelvärde yz för undvikande av att beslut tas på icke signifikanta energinivå- er. Lämpliga värden är ß='/2 och y=-40 dBm0. Om steg 740 uppfylls kopieras det programmerbara filtret till det adaptiva filtret (steg 760) och återställs räknaren COUNT till noll (steg 750).

De två hitintills beskrivna situationerna är de situationer i vilka filterkoeflicienterna faktiskt kopieras. Om emellertid test 710 misslyckas fortsätter algoritmen till steg 790, vilket innebär att inga filterkoefficienter kopieras. Detta inträffar när variabeln COUNT ännu ej uppnått värdet T.

BNSDOCID: ensoocio: 505 150 ll En annan situation i vilken inga filterkoefficienter kopieras är när test 740 misslyck- as. l denna situation fortsätter algoritmen till steg 770. Steg 770 testar huruvida föl- jande villkor EY2(VZ)>G'NL är uppfyllt. Steg 770 testar därför huruvida signalen y(n) överskrider brusnivån. Om så är fallet föreligger sannolikt en dubbeltalsituation, eftersom signalen y(n) sannolikt innehåller tal och det adaptiva filtret ej presterar märkbart bättre än det program- merbara filtret. Följaktligen återställs variabeln COUNT till noll i steg 780 för att indi- kera att detta definitivt ej är den rätta tidpunkten att överföra det adaptiva filtret till det programmerbara filtret. Å andra sidan, eftersom steg 740 misslyckades är det programmerbara filtret ej väsentligt bättre än det adaptiva filtret. Därför överförs ing- et av filtren (steg 790).

Om slutligen steg 770 misslyckas indikerar detta att inga beslut kan fattas, varför ingen förändring sker (inget filter kopieras, COUNT ändras ej). l en föredragen utföringsform av förfarandet som illustreras i fig. 7 användes följande konstanter: A=1 B=0,125 C=1 c1=10 ß=“/= #40 demo Fackmannen inser att olika modifieringar och förändringar kan utföras vid förelig- gande uppfinning utan avvikelse från dess grundtanke och ram, som definieras av de bifogade patentkraven. 50515002 |,> 505 150 12 REFERENSER [1] K. Ochiai et al, ”Echo Canceller with Two Echo Path Models, IEEE Tran- sections on Communications, 26 (6):589-594, June 1977 [2] US, A, 3 787 645 BNSDOCID:

Claims (12)

505 150 13 PATENTKRAV

1. Förfarande för bestämning av ett kvalitetsmått representerande prestanda för ett filter i en adaptiv ekosläckare, kännetecknat av stegen: skattning av ett korrelationsmått mellan en ekoinnehållande signal (y(n)) och en ekoskattningssignal (š (n)) alstrad genom filtret, skattning av ett effektmått för en residualsignal (e(n)) bildad genom skillna- den mellan ekoskattningssignalen (š (n)) och den ekoinnehållande signalen (y(n)); och beräkning av kvalitetsmåttet (q) genom dividering av det skattade korrela- tionsmåttet med det skattade effektmåttet.

2. Förfarande enligt krav 1. kännetecknat av den ekoinnehållande signalen (y(n)) förutom eko kan innehålla brus- och talsignaler alstrade nära ekosläckaren.

3. Förfarande för adaptiv ekosläckning av dubbelfiltertyp, varvid ett adaptivt och ett programmerbart filter (12, 18) båda används för skattning av en ekosignal, kännetecknat av stegen: skattning av ett första korrelationsmått mellan en ekoinnehållande signal (y(n)) och en ekoskattningssignal (š (n)) från det adaptiva filtret; skattning av ett första effektmått för en första residualsignal (ea(n)) bildad ur skillnaden mellan ekoskattningssignalen (ša(n)) från det adaptiva filtret och den ekoinnehållande signalen (y(n)), bestämning av ett kvalitetsmått (qa) för det adaptiva filtret genom dividering av det skattade första korrelationsmåttet med det skattade första effektmåttet; skattning av ett andra korrelationsmått mellan den ekoinnehållande signalen (y(n)) och en ekoskattningssignal (š ,,(n)) för det programmerbara filtret; skattning av ett andra kvalitetsmått för en andra residualsignal (ep(n)) bildad ur skillnaden mellan ekoskattningssignalen (š p(n)) för det programmerbara filtret och den ekoinnehållande signalen (y(n)); BNSDOCID. 505 150 14 bestämning av ett kvalitetsmått (qp) för det programmerbara filtret genom dividering av det skattade andra korrelationsmåttet med det skattade andra effekt- måttet; jämförelse av kvalitetsmåttet (qa) för det adaptiva filtret med kvalitetsmåttet (qp) för det programmerbara filtret, i och för bestämning av huruvida det adaptiva filtret eller det programmerbara filtret ger den bästa skattningen av ekosignalen.

4. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av val av det adaptiva filtret såsom det filter som ger det bästa estimatet av ekosig- nalen endast om följande villkor (530) är uppfyllt: (ii) kvalitetsmåttet (qa) för det adaptiva filtret överskrider summan av en första förutbestämd förskjutning (B) och produkten av kvalitetsmåttet (qp) för det programmerbara filtret och en förutbestämd första faktor (A), och val av det programmerbara filtret som det filter som ger det bästa estimatet av ekosignalen om villkoret (i) ej är uppfyllt.

5. Förfarande enligt krav 4, kännetecknat av val av det adaptiva filtret som det filter som ger det bästa estimatet av ekosig- nalen endast om åtminstone ett av följande ytterligare villkor (540, 550) är uppfyllt: (ii) kvalitetsmåttet (qa) för det adaptiva filtret är större än en andra förut- bestämd förskjutning(C), vilken är större än den första förutbestämda förskjutningen (B), och (iii) kvalitetsmåttet (qa) för det adaptiva filtret är större än den första förut- bestämda förskjutningen (B) och ett skattat tredje effektmàtt för den ekoinnehållande signalen (y(n)) är mindre än produkten av en upp- mätt brusnivå (NL) och en andra förutbestämd faktor (a), och val av det programmerbara filtret såsom det filter som ger det bästa estimatet av ekosignalen om inget av villkoren (ii) och (iii) är uppfyllt.

6. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av BNSDOCID: 505 150 15 val av det adaptiva filtret såsom det filter som ger det bästa estimatet av ekosig- nalen endast om följande ytterligare villkor (560) ej är uppfyllt: (iv) det skattade andra effektmåttet är mindre än produkten av det skatta- de första effektmåttet och en tredje förutbestämd faktor (ß); och val av det programmerbara filtret såsom det filter som ger det bästa estimatet av ekosignalen om villkoret (iv) är uppfyllt.

7. Förfarande enligt krav 4, 5 eller 6, kännetecknat av användning (570, 580) av det valda filtret för skattning av ekosignalen.

8. Förfarande enligt krav 4, 5 eller 6, kännetecknat av kombinering (620) av den första och andra residualsignalen (ea(n), ep(n)), ökning av andelen av den resi- dualsignal som svarar mot det valda filtret och minskning av andelen av den residu- alsignal som svarar mot det icke valda filtret.

9. Förfarande enligt krav 7 eller 8, kännetecknat av den första förutbestämda faktom är lika med 2, den första förutbestämda förskjutningen är lika med noll och den andra förutbestämda förskjutningen är lika med 1.

10. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av kopiering (760) av det programmerbara filtret till det adaptiva filtret om det programmerbara filtret har valts och följande villkor (740) båda är uppfyllda: (iv) det skattade andra effektmåttet är mindre än produkten av det skatta- de första effektmåttet och en tredje förutbestämd faktor (ß), (v) det skattade första effektmåttet är större än en förutbestämd konstant (f).

11. Förfarande enligt krav 10, kännetecknat av räkning (COUNT) av varje gång det adaptiva filtret har valts; och kopiering (730) av det adaptiva filtret till det programmerbara filtret när det förstnämnda valts ett förutbestämt antal (T) gånger. BNsoocio: 505 150 16

12. Förfarande enligt krav 11, kännetecknat av att den första förutbestämda fak- torn är lika med 1, den första förutbestämda förskjutningen är lika med 0,125 och den andra förutbestämda förskjutningen är lika med 1. BNSDOCID: