SE505125C2 - Kateter, särskilt för peritonealdialys - Google Patents

Description

20 25 30 505 125 2 av de problem, som ofta nämns som orsak till att en kateter måste bytas ut. Denna rörelse kan kanske också påverka buk- hinnans infektionsbenägenhet.

Vätskan strömmar också ut genom sidohålen och om strömningshastigheten i sidled är alltför stor kan detta skapa obehag för patienten. Även strömningshastigheten rakt fram kan upplevas obehaglig för patienten.

Katetrar för olika ändamål finns beskrivna i patent- litteraturen. Exempelvis avser patentskriften EP-Al-185 865 en inplanterbar intraperitonealkateter försedd med flera dis- tanselement i form av skivor som skyddar hålen i kateterns sida från igenväxning. Distanselementen har sannolikt också en skyddande verkan på bukhinnan, som hålls borta från hålens mynning där utströmningshastigheten är som störst. Kateterns distala ände är normalt försluten men kan även vara öppen.

Patentskriften EP-Bl-381 062 beskriver en kateter för jämn fördelning av terapeutiska vätskor och innefattar en kateter med flera hål utmed kateterns sidovägg. Hålens diameter ökar mot kateterns distala ände som är försluten. De mycket små hålen tillverkas med laserteknik och är rektangulära eller avlånga.

Patentskriften WO 89/02290 beskriver en kateter för placering i ventrikelsystemet i hjärnan. Katetern innefattar många små hål, som är borrade med en vinkel i förhållande till kateterväggens normal.

Patentskriften US-A-5 057 073 beskriver en dubbel- lumenkateter för insättning i en ven hos en patient för an- vändning vid hemodialysbehandling. Katetern införes med hjälp av en Seldinger-tråd och kateterns distala spetsöppning är utformad med en förträngning för att passa omkring Seldinger- tråden. Kateterns vägg är försedd med flera hål för passage av blod in i och ut ur katetern.

Patentskriften EP-Bl-191 234 återger ett förfarande för att förse ett medicinskt rör med spår eller slitsar. 10 15 20 25 3G 35 505 125 Vid en rak kateter för peritonealdialys och med öppen distal ände kommer en stor del av det totala flödet att passera ut genom spetsöppningen, upp till tvá tredjedelar av det totala flödet. Därvid uppkommer höga utströmningshastigheter som t o m skulle kunna skada vävnaderna i buken. Vidare blir den kraft, som verkar på kateterspetsen genom vátskans utströmning i axiell riktning, orimligt stor. Det är denna kraft som får katetern att piska till och flytta sig då flödet initieras.

Denna kraft bör helst sänkas särskilt vid högre flöden.

Problemet är större för kortare katetrar med färre sidohàl och vid raka katetrar. Vid högre massflöden blir andelen, som passerar ut genom spetsen, procentuellt sett större. Om flödet fördubblas blir utströmningshastigheten genom den öppna spetsen mer än dubbelt så hög och kraften mer en fyrfaldigas.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en kateter särskilt avsedd för peritonealdialys, som kan användas för högre flöden och har lägre flödesmotstånd.

Ett annat ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en kateter där kraften, som påverkar spetsen p g a flödet ut från en öppning i kateterns spets, minimeras.

Ytterligare ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en kateter, där utströmningen genom sidohålen är så likformig som möjligt.

Ett enkelt sätt att minska kateterns flödesmotstånd är att öka dess diameter. Detta kan emellertid stöta på medi- cinska problem, som ökad infektionsbenägenhet eller större risk för läckage.

För att med oförändrad diameter minska flödes- motståndet är det möjligt att öka den sammanlagda ytan för hålen i kateterns sidovägg och spets. 10 15 20 25 30 505 125 Såsom nämnts ovan går en stor del av flödet genom kateterns spetsöppning, vilket ger upphov till stor påverkan på patienten och katetern. Genom att minska flödet genom spets- öppningen skulle det vara möjligt att fördela det utgående flödet över en större yta, vilket skulle vara gynnsamt för patienten.

Enligt föreliggande uppfinning förses därför kate- terns distala ände med en strypning, så att en mindre del av totalflödet passerar ut genom spetsöppningen. Det föredras att mindre än 50% av totalflödet passerar ut genom spetsöppningen och särskilt föredraget är att mellan 20% och 25% av totalflö- det passerar ut genom spetsöppningen. En mindre spetsöppning är också möjligt så att mer än 5% till 10% av totalflödet passerar genom denna öppning.

Om katetern förses med en strypning så att flödet genom spetsöppningen blir 20% till 25% av totalflödet blir emellertid hastigheten genom öppningen fortfarande så stor, att problem kvarstår med kraftinverkan på kateterspetsen. För att minska kraften ytterligare utan att för den skulle strypa flödet helt genom spetsen kan spetsen förses med både en strypning, som sänker flödet, och en konisk diffusor, som ökar flödesdiametern, och därigenom sänker både hastigheten och kraften hos det utgående flödet.

Diffusorns huvudsakliga uppgift är inte tryckåter- vinning och ökningen av diametern för strömningen bör ske utan avlösning. En lämplig spetsvinkel hos diffusorn är mellan 3 till 30 grader, företrädesvis 5 till 15 grader. Särskilt föredraget är omkring 8 till 10 grader.

Spetsen kan enligt en föredragen form av uppfinningen tillverkas som en särskild detalj eller spetsinsats, som fästes vid den i övrigt slangformiga katetern, medelst svetsning eller något adhesiv. Insatsen kan tillverkas av samma material som katetern i övrigt, såsom silikon eller polyuretan. 10 15 20 25 30 35 505 125 5 Enligt en alternativ utföringsform av uppfinningen är insatsen tillverkad av en metall, såsom titan eller wolfram. På detta sätt blir kateterns spets något tyngre, vilket i vissa fall kan vara en fördel. Andra metaller kan också användas, om insatsen förses med en beläggning av ett biokompatibelt material, dvs insatsen ingjutes i ett plastmaterial. Insatsen kan ingjutas i katetern under dess tillverkning, som då sker i ett enda steg.

För att få en jämn fördelning över utströmningen genom hålen i kateterns sidovägg är dessa hål utformade med olika storlek, så att de hål som befinner sig närmast kateterns distala ände har minst diameter. Genom att utforma hålen på detta sätta erhålls att de första hålen, där strömningshastig- heten är hög och därför det statiska trycket lågt, erhåller ett lika stort flöde som de längre ner utmed katetern mot spetsen belägna mindre hålen, där det statiska trycket är högre och strömningshastigheten är lägre. Vidare kommer endast en liten del av arean av de första, större hålen att utnyttjas för effektiv strömning p g a att vätskan i katetern har en ström- ningskomponent mot kateterns ände. För att öka den effektiva arean på hålen är dessa enligt föreliggande uppfinning ut- formade ovala i kateterns längdriktning.

För att minska strömningshastigheten ut genom hålen kan fler hål anordnas. Om alltför många hål anordnas blir emellertid katetern alltför mjuk eller vek. Detsamma gäller om alltför stora hål används.

Enligt en föredragen utföringsform att uppfinningen anordnas en förträngning utmed kateterns längd mellan de proximala hålen och de distala hålen. Förträngningen höjer det statiska trycket för de proximala hålen som därför kan göras mindre samtidigt som hastigheten sjunker något.

Således anordnas hål med olika storlek utmed kate- terns längd så att de första hålen, sett från den proximala änden, är stora och avlånga och därefter minskar mot förträng- ningen och omedelbart efter förträngningen är hålen åter större och minskar mot kateterns distala ände. På detta sätt erhålls huvudsakligen likformig utströmning genom samtliga hål. 10 15 20 25 30 w w 505 125 6 Om en förträngning introduceras i katetern, kan man förvänta sig att katetern erhåller högre totalt strömnings- motstånd. Om emellertid förträngningen placeras längre från den distala änden, exempelvis två tredjedelar från den distala änden räknat utmed kateterns hàlförsedda parti, erhålls ett något minskat totalt strömningsmotstånd. Därför föredras att förträngningen placeras mellan 50% till 80% från kateterns distala ände, företrädesvis ca 65%, av det hålförsedda partiet.

Ytterligare särdrag, fördelar och egenskaper hos katetern enligt uppfinningen framgår av nedanstående detaljera- de beskrivning av föredragna utföringsformer av uppfinningen under hänvisning till ritningarna.

KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA Fig. l är en sidovy av en kateter av typen CD-5001 och visar ett typiskt exempel på en kateter enligt teknikens ståndpunkt.

Fig. 2 är en förstorad tvärsnittsvy genom katetern enligt Fig. 1.

Fig. 3 är en förstorad tvärsnittsvy liknande Fig. 2 men försedd med en spetsinsats enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 4 är ett schematiskt diagram över tryckför- hållandena i katetern.

Fig. 5 är ett schematiskt strömningsdiagram vid ett sidohål i katetern.

Fig. 6 är en tvärsnittsvy liknande Fig. 3 och visar schematiskt strömningen vid en förträngning i kateterns hål- försedda parti.

Fig. 7 är en tvärsnittsvy liknande Fig. 3 av en alternativ utföringsform av uppfinningen.

Fig. 8 är ett schematiskt diagram liknande Fig. 4 över tryckförhållandena hos en kateter försedd med en för- trängning. 10 15 20 25 30 505 125 BESKRIVNING AV FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMER I fig l visas i sidovy en kateter av känd typ. Katet- ern 1 består av en flexibel slang av silikon, som vid sin proximala ände 2 är förbunden med en anordning för tillförsel eller bortförsel av dialysvätska, vilket inte visas på rit- ningen.

Vid änden 2 är katetern försedd med två Dacron-kuddar 3, 4. När katetern är inopererad på plats i bukhålan befinner sig kuddarna 3 och 4 vid sådana positioner vid införingstunneln att de kan växa fast i vävnaden och fixera katetern och för- hindra infektion genom införingstunneln. Den proximala änden 2 av katetern befinner sig utanför huden.

Kateterns distala ände 5 befinner sig inuti bukhålan och är försedd med flera häl 6 utmed sin sidovägg och en spetsöppning 7. Katetern visas i förstorat tvärsnitt i Fig. 2.

Kateterns ytterdiameter är 5,0 mm och innerdiametern 2,7 mm. Det finns 56 hål med ett inbördes avstånd av 3,2 mm och med en håldiameter av ungefär 0,7 mm belägna utmed en längd av 90 mm. Hálen är i det närmaste lika stora. Dessa uppgifter kan givetvis variera avsevärt mellan olika katetrar och varje till- verkare har sina egna konstruktioner och preferenser.

I fig 3 visas en kateter enligt föreliggande upp- finning. Katetern 11 är försedd med flera hál 16 utmed kate- terns vägg och med en spetsöppning 17.

Kateterns spets är försedd med en insats 18 enligt föreliggande uppfinning, som dels innefattar en förträngning 19 och dels ett utvidgande parti 20, exempelvis i form av en diffusor med jämnt utvidgande tvärsnitt (konisk). Förträng- ningens inre diameter kan vara 1,5 mm och diffusorns konicitet kan vara omkring 8° vilket med en längd pá ca 9 mm resulterar i en slutöppningsdiameter på ca 2,7 mm, dvs samma som kateterns ursprungliga innerdiameter. 10 15 20 25 30 505 125 8 Insatsen 18 kan företrädesvis dimensioneras så att flödeshastigheten genom spetsöppningen är ungefär lika stor som flödeshastigheten genom hålen i kateterns sidovägg, se närmare nedan.

Med de ovan angivna dimensionerna blir flödet genom spetsöppningen omkring 20% av flödet genom sidohàlen, vilket har visat sig vara ett lämpligt värde. Genom denna dimensione- ring erhålles fördelen att den kraft som flödet utövar pà kateterspetsen inte blir alltför stor och förorsakar att katetern förflyttar sig i alltför stor utsträckning, dvs katetermigration undviks. Vidare blir flödeshastigheten genom spetsöppningen relativt lág, varigenom inverkan pá bukhålan minimeras.

Vid vissa typer av katetrar är det lämpligt om flödet genom spetsöppningen är mindre än det som angivits ovan, exempelvis mer än 5 eller 10% av totalflödet. Detta gäller särskilt för katetrar med många hål i sidoväggen. I vissa fall kan det också vara gynnsamt att spetsöppningen saknas.

I andra fall kan det vara bättre om en större del av totalflödet passerar genom spetsöppningen, sàsom upp till 50% av totalflödet eller mer. Normalt föredras emellertid att omkring 20% - 25% av totalflödet passerar genom spetsöppningen.

Insatsen 18 är företrädesvis tillverkad av samma material som katetern i övrigt, sàsom silikon. Helst tillverkas hela katetern i ett enda stycke i samma tillverkningssteg.

Alternativt kan insatsen 18 tillverkas för sig i samma material eller i ett annat material och fästas vid kateterspetsen medelst svetsning eller adhesiv, vilket dock ske på ett bio- kompatibelt sätt.

Insatsen kan alternativt tillverkas av ett biokompa- tibelt plastmaterial sàsom polyuretan eller polykarbonat.

I en ytterligare alternativ utföringsform av uppfin- ningen är insatsen tillverkad av metall, sàsom titan eller wolfram, och fâr därigenom en något större tyngd än om den tillverkas i plastmaterial. Detta är gynnsamt då kateterspetsen därvid automatiskt orienteras nedåt i bukhålan, vilket normalt föredras. Insatsen kan vara ingjuten i ett plastmaterial, som 10 15 20 25 30 505 125 9 är biokompatibelt, och då kan även andra metaller användas, sásom silver, som även har en viss bakteriostatisk funktion.

I den föredragna utföringsformen av uppfinningen, som visas i fig 3, visas att hålen 16 är av olika storlek. Ända- målet med att använda hål av olika storlek är att erhålla ungefär samma flödeshastighet ut genom de olika hälen.

I fig 4 visas ett schematiskt diagram över tryckför- hàllandena inuti katetern utmed den hàlförsedda delen sett mot kateterspetsen. Trycket i katetern är sammansatt av ett dynam- iskt tryck, som motsvarar rörelseenergin hos vätskan, se kurva 31, och ett statiskt tryck, som utgör vätskans tryck mot kateterväggen, se kurva 32. Summan av det dynamiska och det statiska trycket motsvarar det totala trycket, se kurva 33. För enkelhetens skull bortses frán det hydrostatiska trycket.

Såsom framgår av kurvan 31 sjunker det dynamiska trycket mot kateterspetsen, vilket beror pá att vätskans flödeshastighet minskar pà grund av avgivningen genom sido- hålen. Samtidigt stiger det statiska trycket, såsom visas med kurvan 32. Det totala trycket sjunker svagt bl a beroende pá friktionsinverkan mot kateterns sidovägg.

Det statiska trycket vid varje sidohål 16 bestämmer flödeshastigheten genom detta hål. Därför måste sidohålen ha en mindre diameter närmare spetsen för att samma flödeshastighet skall erhållas fràn alla häl, varvid friktionsförlusterna mot hålets sidovägg samt förluster pá grund av vätskans viskositet minskar utströmningshastigheten. En sänkning av utströmnings- hastigheten kan sannolikt alternativt uppnås med koniska hål, där diametern ökar utåt. Sådana hál kan tillverkas med laser- teknik eller pá annat sätt, sàsom med koniska stansar.

I det praktiska fallet behöver diametern för hålen inte anpassas noggrant till det statiska trycket utan det är i regel tillräckligt om tvá eller tre olika diametrar används. I Fig. 3 visas hál 21 med liten diameter nära kateterspetsen och hål 22 med större diameter längre bort frán kateterspetsen. 10 15 20 25 30 5Û5 125 10 I fig 5 visas schematiskt strömníngsbilden för ett cirkulärt relativt litet hål 23 i kateterns sidovägg. Utmed de flödeslinjer 24, som ligger närmast sidoväggen, har vätske- partiklarna en relativt liten hastighet och kan utan större svårigheter avböjas utåt av det statiska trycket och passera ut genom hålet 23. Utmed de flödeslinjer 25, som är belägna längre från sidoväggen, har däremot vätskepartiklarna svårare att avböjas och hinner inte erhålla den erforderliga avböjningen förrän hålet 23 har passerats. Hålets 23 effektiva yta blir därför förminskat. Den effektiva ytan blir beroende av flödeshastigheten hos vätskan vid hålet. För att erhålla samma effektiva yta måste därför hálets tvärsnittsyta ökas längre bort från kateterspetsen.

Det finns således två anledningar att öka håldiame- tern längre bort från kateterspetsen. Det är emellertid inte möjligt att öka hàlens diameter alltför mycket då katetern därvid blir alltför vek och sladdrig.

Därför föreslås enligt föreliggande uppfinning att använda avlånga hål, såsom tydligt visas i fig 3 för de hål som erfordrar större tvärsnittsyta. Därigenom erhålls fördelen att den effektiva ytan av hålen utnyttjas bättre än vid helt cirkulära hål. Vidare påverkar avlånga hål katetern mindre, så att den inte bli alltför sladdrig.

Det kan vara svårt att tillverka hål med tillräckligt stor yta trots de åtgärder som angivits ovan. Därför föreslages enligt föreliggande uppfinning att en förträngning 26 anordnas ungefär mitt på kateterns hàlförsedda parti, såsom visas i Fig. 3.

Såsom visas schematiskt i Fig. 8 åstadkommer för- trängningen en sänkning 35 av det totala trycket på grund av friktionskrafterna utmed och energiförlusterna över förträng- ningen, vilket medför att det statiska trycket sjunker över förträngningen, då det dynamiska trycket är oförändrat före och efter förträngningen (samma flödeshastighet). Det statiska trycket före förträngningen är också något högre än utan förträngning. 10 15 20 25 30 505 125 ll Det är därvid möjligt att använda avlånga hål 22 längst bort från spetsen, följt av små cirkulára hål 21 närmare spetsen och mot förträngningen 26. Efter förträngningen används åter först avlånga hål 22 och sedan små cirkulára hål 21 närmast spetsen. Därigenom erhålls ungefär lika stor flödes- hastighet genom de olika hålen.

Man kan förvänta sig att det totala flödesmotstándet för en kateter med en dylik förträngning 26 skulle bli större än utan en förträngning. Emellertid visar det sig att om för- trängningen är placerad på ett visst sätt minimeras det totalt flödesmotstándet för katetern. Om förträngningen är placerad ungefär två tredjedelar från spetsen utmed kateterns hålförsed- da parti kan ungefär samma eller nàgot lägre flödesmotstànd erhållas jämfört med utan förträngning. Enligt uppfinningen anordnas därför en förträngning på ett avstånd av mellan 50% - 80% av det hálförsedda partiet, sett från spetsen. En för- klaring till detta oväntade resultat kan vara, att hålen före förträngningen utnyttjas effektivare på grund av ökat statiskt tryck i detta parti.

I en föredragen utföringsform av uppfinningen används 48 hål fördelade på följande sätt sett från kateterspetsen.

Först finns 10 cirkulára hål med diametern 0,8 mm följt av 18 avlånga hål med dimensionerna 0,9 x 2,0 mm. Sedan finns en förträngning och därefter följer 10 små cirkulára hål med diametern 0,8 mm följt av 10 avlånga hàl med dimensionerna 0,9 x 2,0 mm. Avstánden mellan hålen är 5 mm.

Förträngningen dimensioneras sä att flödeshastigheten genom de olika hålen blir så likformig som möjligt. En lämplig dimension är en inre diameter på 2,0 mm vid en längd av ca 4 mm. Storleken är också beroende av hur den inre ytan för förträngningen ser ut och geometrin för förträngningen. Om ytan är grov eller kantig kan förträngningen förkortas.

Såsom närmare visas i fig 6 inducerar förträngningen 26 virvlar 27 i vätskeflödet efter förträngningen. Dessa virvlar förorsakar en energiförlust, som sänker det totala trycket och således också det statiska trycket. Dessutom uppkommer energiförluster på grund av friktionen mot förträng- 10 15 20 25 30 505 125 12 ningens vägg (ökad strömningshastighet) och på grund av visko- siteten.

Tryckförhållandena före och efter förträngningen 26 visas schematiskt i Fig. 8. Kurvan 34 för det totala trycket uppvisar ett kraftigt fall 35 vid förträngningen. Kurvan för det dynamiska trycket 36 stiger kraftigt, såsom anges med en puckel 37 vid förträngningen men återtar därefter samma värde som före förträngningen, då flödeshastigheterna är lika stora.

Kurvan 38 anger det statiska trycket, som stiger före för- trängningen men sjunker till ett lägre värde efter förträng- ningen, ungefär motsvarande begynnelsevärdet och stiger sedan.

De två kurvdelarna av det statiska trycket före och efter för- trängningen är ungefär likadana. På det sättet utnyttjas de två delarna av det hålförsedda partiet på ungefär samma sätt.

De ovan angivna särdragen kan kombineras på olika sätt för att ge katetern önskvärda egenskaper. Vid katetrar som skall användas för extra känsliga patienter kan det vara möjligt att använda ett långt hâlförsett parti med många hål och därvid använda mer än en förträngning, såsom två eller tre utmed längden av det hàlförsedda partiet.

Det kan vara möjligt att ersätta insatsen 18 med en förträngning 42 som sitter relativt nära kateterspetsen men tillräckligt långt från spetsöppningen för att den stråle som erhålls från förträngningen skall ha samlats till ett homogent flöde. En sådan utföringsform visas mer i detalj i fig. 7.

Förträngningen 42 är belägen cza 20 mm från spetsöpp- ningen 17, vilket innebär att flödet har hunnit samla sig och hastigheten har minskat innan flödet passerar ut genom ändöpp- ningen.

Förträngningarna 26 och 42 är företrädesvis till- verkade av samma material som katetern i övrigt, såsom silikon.

Helst tillverkas hela katetern i ett enda stycke i samma tillverkningssteg. Alternativt är förträngningarna insatser som införs i katetern och fixeras på lämpligt sätt, såsom medelst svetsning eller adhesiv. Alternativt kan förträngningen 26 fixeras mekaniskt genom att vara försedd med utskjutande tappar 43, som passar i hål 21 i katetern sidovägg. Samma material kan 10 15 20 25 30 505 125 13 användas som för insatsen, se ovan.

Längden pà eller spetsvinkeln för det koniska partiet 20 kan ökas så att mynningen får större tvärsnitt än övriga katetern. I Fig. 6 visas en insats 44 med större spetsvinkel, vilket resulterar i en större utloppsarea och lägre utström- ningshastighet.

I Fig. 7 visas ytterligare alternativa utförings- former av förträngningarna och hålen. Således visas en konisk förträngning 41 som består av ett koniskt avsmalnande parti följt av en relativt skarp kant. I det koniska partiet ökar vätskans strömningshastighet, vilket resulterar i en kraftig virvelbildning efter den skarpa kanten. Denna virvelbildning åstadkommer energiförluster som medför sänkning av det totala trycket och det statiska trycket. Vidare uppkommer energiför- luster i form av friktionsförluster mot väggarna samt internt i vätskan p g a viskositeten.

För att undvika den effekt som visas i Fig. 5 där endast en del av hálets 23 effektiva yta utnyttjas, föreslages att hålen 44 och 45 anordnas med en liten vinkel relativt sidoväggens normal, såsom 10°. Sådan snedställning är mest relevant vid början av det hålförsedda partiet där strömnings- hastigheten är störst.

Det kan vara svårt att reducera det statiska trycket tillräckligt mycket nära kateterns spets. Därför kan de små hålen vid denna ände vara svagt koniskt utvidgade såsom framgår vid hålet 46. Dà väggtjockleken är relativt liten blir dock hastighetsminskningen motsvarande liten. Detta hål kan också vara snedställt såsom visas vid hålet 47.

Härovan har beskrivits strömningsförhàllandena vid inströmning av vätska i bukhålan. Vid utströmning används ett undertryck som suger ut vätskan ur bukhålan. Därvid används huvudsakligen de proximala hålen längst från spetsen. Vätskan passerar i mycket liten utsträckning genom spetsöppningen och de distala hålen samt förbi förträngningen. Det är först när de proximala hålen blir igentäppta på grund av att vätskan vid dessa hål tar slut och katetern suger fast mot bukhinnan, som strömning sker genom de distala hålen. Detta har den gynsamma 505 125 14 effekten att forträngningarna inte blir igensatta av fibrer eller större partiklar som kan finnas i vätskan i bukhålan.

Uppfinningen har härovan beskrivits under hänvisning till på ritningen visade utföringsformer. De olika detaljerna och egenskaperna kan dock kombineras på andra sätt än de som visas pà ritningen och andra kombinationer ingår inom upp- finningens ram. Uppfinningen begränsas endast av nedanstående patentkrav.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 505 125 15 PATENTKRAV

1. Kateter, särskilt avsedd för peritonealdialys, innefattande en proximal ände anordnad för förbindelse med en till- och fránförselanordning för vätska, särskilt dialysvätska för peritonealdialys, och en distal ände, som är avsedd att vara belägen i ett hàlrum i människokroppen, såsom bukhålan, varvid katetern inbegriper ett med hål (2l,22) försett parti utmed sin sidovägg i den del som är avsedd att vara belägen i nämnda hàlrum samt en spetsöppning (17), kännetecknad av att spetsöppningen har ett parti (19) med reducerad diameter strax före öppningen samt ett därpà följande parti (20) med större diameter.

2. Kateter enligt krav 1, kännetecknad av att partiet med större diameter utgöres av ett koniskt parti med jämnt ökande diameter, en sk diffusor (20).

3. Kateter enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att partiet (20) med större diameter avslutas med ungefär samma inre diameter som kateterns övriga inre diameter, vilken är huvudsakligen konstant.

4. Kateter enligt nàgot av krav 1 - 3, kännetecknad av att spetsöppningen har sådana dimensioner att flödet genom öppningen utgör mellan 5% - 50% av totalflödet, företrädesvis mellan 20% och 25% av totalflödet.

5. Kateter enligt något av krav 2 - 4, kännetecknad av att det koniska partiet (20) har en spetsvinkel pà mellan 3 till 20 grader, företrädesvis 5 till 15 grader, och särskilt föredraget omkring 8 till 10 grader.

6. Kateter enligt något av föregående krav, känne- tecknad av att hålen (2l,22) och spetsöppningen (17) har sådana dimensioner att flödeshastigheterna genom varje hål och genom öppningen är ungefär lika stora. 10 15 505 125 16

7. Kateter enligt nàgot av föregáende krav, känne- tecknad av att hålen (21) närmast spetsen har liten tvärsnitts- yta och hålen (22) längre från spetsen har större tvärsnittsyta än hålen närmast spetsen.

8. Kateter enligt krav 6 eller 7, kännetecknad av att hålen (22) med större tvärsnittsyta har ovalt tvärsnitt med ovalens làngaxel parallell med kateterns längdaxel.

9. Kateter enligt något av föregående krav, känne- tecknad av åtminstone en förträngning (26) belägen inom det hàlförsedda partiet av katetern.

10. Kateter enligt krav 9, kännetecknad av att hålen (21) närmast spetsen har liten tvärsnittsyta och att tvär- snittsytan för hålen (22) därefter ökar, samt att de hål (21) som följer närmast efter nämnda förträngning (26), sett från spetsen, åter har mindre tvärsnittsyta samt att tvärsnittsytan för hålen (22) därefter åter ökar.