SE504119C2 - Maskinbeklädnad med söm samt spiral för användning i en sådan söm - Google Patents

Description

504 119 2 särskild splitsmaskin. Som alternativ kan spiralen fäs- tas vid beklädnaden genom att ett antal tvärriktnings- trådar repas ut ett stycke från sömkanten, varefter spi- ralens öglor införs i det sålunda bildade glesare kant- partiet. Sedan viks kanten tillbaka över sig själv och fästes vid beklädnaden med exempelvis en symaskin. Obe- roende av hur spiralen fästes innefattar beklädnaden två spiraler, en utmed varje sömkant, som vid hoplàsning av viran förs in i varandra likt ett blixtlås för att sedan hoplåsas medelst en låstràd eller motsvarande.

Användning av dylika separata spiraler är i vissa fall föredraget framför vävda varpöglor, eftersom formen hos sömöglor bildade av en spiral är mindre beroende av vävteknik.

En söm är generellt en kritisk del hos en öppnings- bar maskinbeklädnad, eftersom en jämn papperskvalitet, markeringsfrihet och en god körbarhet hos beklädnaden kräver en söm som är så lik beklädnaden i övrigt som möjligt avseende egenskaper som tjocklek, struktur, styrka, permeabilitet, etc. Dessa krav är särskilt vik- tiga hos torkviror i torkpositioner med vakuumvalsar.

Det föreligger emellertid problem hos kända spiral- sömmar i de fall tràdspiralerna är bundna till sömkan- terna med hjälp av så kallade flattrådar. En torkvira är idag ofta vävd av flattrådar, åtminstone i sin maskin- riktning. Med flattrådar avses i det följande trådar med icke-cirkulär tvärsektion. Tvärsektionen hos en flattràd elliptiskt, sträckt polygon eller kombinationer därav. Generellt kan vara väsentligen rektangulär, lång- gäller att flattrådens tvärsektion har ett större tvär- sektionsmått och ett mindre tvärsektionsmått. I den fär- diga viran löper flattràden med sitt större tvärsek- tionsmàtt väsentligen parallellt med virans huvudplan.

Flattrådar är föredraget framför runda trådar med cirkulär tvärsektion dels eftersom en flattràd inte byg- ger lika mycket i tjockleksriktningen som en rund tråd, 504 119 3 dvs den ger en tunnare beklädnad, dels eftersom en flattràd ger en bättre kontakt mot den bana som skall avvattnas. En ytterligare fördel med flattràdar är att virans nötningspotential ökar. Viran behåller därigenom sin ytstruktur vilket resulterar i en säker och stabil drift.

Flattråden löper sålunda normalt med sitt största tvärsektionsmått parallellt med virans huvudplan, men i det område där flattràden för att fästa tràdspiralen vid sömkanten passerar mellan två angränsande spiralöglor (sömöglor) och vänder över spiraltråden för att binda med denna kommer flattràden emellertid att normalt inta en annan, mindre gynnsam orientering, i vilken flattrà- dens största tvärsektionsmått istället bildar vinkel mot virans huvudplan. Situationen vid sömkanten blir således den att flattrådens långsträckta tvärsektion "ställer sig på kant" vid tràdspiralen. Följden av detta blir att flattràden i sömområdet skjuter upp för högt över virans yta, vilket kan leda till banmarkering och/eller tràd- slitage med risk för tràdbrott. Denna ogynnsamma situa- tion illustreras schematiskt i fig 1A på bifogade rit- ningsblad, som åskådliggör hur en rektangulär tvärsek- tionen hos en flattråd, som binder runt en känd trådspi- ral, passar dåligt till den runda "dalen" hos spiralen mellan två angränsande sömöglor. I de två dalarna till höger i fig 1A uppvisar flattràden ovannämnda ogynn- samma, snedställda orientering.

Av fig 1A framgår även att det finns ett annat problem hos den kända tekniken, vilket problem illustre- ras med varptråden till vänster i figuren. Denna varp- tråd har dålig kontakt med trådspiralen, varför bind- ningspunkterna mellan varptråden och spiralen inte är optimala. Denna dåliga kontakt medför att ovannämnda ogynnsamma förskjutning och vridning av varptràdarna lättare kan uppstå. 504 119 4 Det inses av ovannämnda problem dessutom blir mer uttalat ju bredare flattràd man väljer.

Föreliggande uppfinning har som ändamål att avhjäl- pa ovannämnda problem och nackdelar hos den kända tekni- ken.

Sålunda har uppfinningen som ändamàl att, i en spi- ralsömförsedd maskinbeklädnad, säkerställa att optimala bindepunkter erhålls mellan beklädnaden och tràdspiralen vid sömområdet samt att ogynnsam felorientering av ma- skinriktningstrådarna vid sömomràdet förhindras.

För uppnàende av detta ändamål anvisas enligt upp- finningen en ny, förbättrad spiralstruktur som ger opti- mal kontakt och bindning med flata maskinriktningstrådar i sömomràdet och som säkerställer att maskinriktnings- tràdarna ligger korrekt orienterade i sömomràdet.

Enligt en första aspekt av uppfinningen anvisas en maskinbeklädnad för en pappers- eller cellulosa- maskin, innefattande maskinriktningstrådar och en spi- ralsöm med två förformade tràdspiraler, vilka av maskin- riktningstràdarna är bundna till var sin sömkant hos be- klädnaden för att bilda var sin rad av sömöglor som för bildande av en söm är inpassningsbara i varandra och hoplåsningsbara med en låstråd. Kännetecknande för ma- fö- reträdesvis båda spiralerna, mellan angränsande sömöglor skinbeklädnaden är att åtminstone den ena spiralen, i raden är förformad med särskilda förankringspartier vid vilka spiralen är fäst vid motsvarande sömkant, vilka förankringspartier håller sömöglorna pà inbördes avstånd och är utsträckta huvudsakligen i spiralens längdriktning.

Enligt en andra aspekt av uppfinningen anvisas en förformad tràdspiral, vilken är avsedd att fästas utmed en sömkant hos en pappers- eller cellulosamaskinbekläd- nad för att bilda en rad av sömöglor, vilka för bildande av en söm hos beklädnaden är avsedda att inpassas mellan sömöglor hos en motstående sömkant hos beklädnaden och 504 119 därefter hoplåsas med dessa genom införande av en lås- tråd i sömöglorna. Kännetecknande för tràdspiralen är att den mellan varje par av sömöglor som den bildar är förformad med särskilda förankringspartier för spiralens fastsättning vid sömkanten, vilka förankringspartier håller sömöglorna på inbördes avstånd och är utsträckta huvudsakligen i spiralens längdriktning.

Föredragna utföringsformer för båda de ovanstående aspekterna av uppfinningen är följande: Tràdspiralens särskilda förankringspartier har fö- reträdesvis en form som passar till tvärsektionen hos de maskinriktningstrådar hos beklädnaden som binder med förankringspartierna, i synnerhet när nämnda maskinrikt- ningstràdar är flattrådar. Sålunda kan spiralens förank- ringspartier vara väsentligen rätlinjiga för det fall spiralen är fäst vid sömkanten medelst flattrådar med rektangulär tvärsektion. Om flattrådarna istället är elliptiska kan förankringspartierna vara lätt konkava för att passa till trådens elliptiska form. I det först- nämnda fallet kan övergången mellan spiralens förank- ringspartier och spiralens sömöglor utgöras av relativt markerade vinklar i spiraltråden. I det andra fallet med konkava förankringspartier kan en mer jämn övergång mel- lan spiralens förankringspartier och sömöglor konstrue- ras.

Uppfinningen är emellertid användbar inte bara i förening med flattràdar, utan även för maskinriktnings- trådar med exempelvis kvadratisk tvärsektion.

Avståndet mellan spiralens angränsande sömöglor är bestämt av längden hos de enskilda förankringspartierna och anpassas företrädesvis efter flattrådens större tvärsektionsmàtt. Förankringspartierna är normalt lika långa, vilket ger en konstant delning mellan sömöglorna.

Längden hos de enskilda förankringspartierna, dvs av- ståndet mellan sömöglorna, är normalt ungefär lika med, alternativt något större än motsvarande dimension hos de 504 119 6 maskinriktningstrådar som binder spiralen vid sömkanten, vilket för flattràd-fallet innebär att förankringsparti- ernas längd är ungefär lika med eller något större än flattràdens större tvärsektionsmått. Det torde vara en fördel om förankringspartierna är något längre än tråd- bredden, eftersom man då bättre kan undvika nötning mel- lan tråden och spiralöglorna.

Såsom angivits ovan gäller enligt uppfinningen att spiralens förankringspartier är utsträckta huvudsakligen i spiralens längdriktning. Detta innebär att respektive förankringsparti kan vara utsträckt väsentligen helt pa- rallellt med sömkanten eller eventuellt något snett mot sömkanten, så att förankringspartiets ena ände ligger närmare beklädnadens ena huvudyta och förankringsparti- ets andra ände ligger närmare beklädnadens motsatta hu- vudyta. I vart fall gäller att spiralens förankringspar- tier är riktade i huvudsak parallellt med sömkanten.

Vidare torde det vara föredraget att spiralens för- ankringspartier ligger på linje efter varandra utmed den sida hos spiralen som är vänd mot sömkanten. Dock ligger inom uppfinningens ram även möjligheten att spiralens förankringspartier istället ligger på olika avstånd och med olika orientering relativt sömkanten.

De tràddelar eller -partier av trádspiralen som ut- gör spiralens sömöglor kan bilda av väsentligen hela spiralvarv, varvid sömöglornas ändpunkter kommer att ligga väsentligen på en och samma geometrisk linje utmed sömkanten. Alternativt kan sömöglorna utgöras av ofull- I ett sådant fall kommer sömöglornas ändpunkter inte att ligga på en och samma ständiga spiralvarv (< 360°). geometrisk linje och förankringspartierna kommer därför att vara snedställda i motsvarande grad relativt sömkan- ten.

Enligt uppfinningen har sålunda den förformade trådspiralen med de särskilda förankringspartierna en icke-konstant stigning, både före och efter spiralens 504 119 7 montering vid sömkanten. Närmare bestämt gäller enligt uppfinningen att spiralens stigning till sin största del normalt är förlagd till förankringspartierna, medan varje sömögla är utsträckt väsentligen vinkelrätt mot spiralens längdriktning, dvs vinkelrätt mot sömkanten.

Varje sömögla kan naturligtvis vara mer eller mindre hoptryckt i spiralens längdriktning, och hoptrycknings- graden kan ändras i samband med längdförändring (sträckning) av spiralen under montering av densamma.

Spiralen enligt uppfinningen kan fästas vid bekläd- naden med användning av ovan beskrivna och i sig kända viknings- och splitsningsmetoder. Om splitsning används kan vissa av maskinriktningstrådarna vid sömkanten bilda så kallade blindöglor som inte binder runt spiralen, så- som detta i sig är känt inom teknikomràdet.

Material och tjocklek hos spiralen enligt uppfin- ningen och framställning därav utgör i sig inte del av föreliggande uppfinning. De flesta material som tradi- tionellt används för framställning av kända spiraler för spiralsömmar i maskinbeklädnader i pappers- och cellulo- samaskiner är användbara även för framställning av spi- raler enligt uppfinningen, och materialvalet kommer att vara beroende av typ av beklädnad samt installationspo- sition. Generellt gäller dock att man använder någon form av plastmaterial som kan förformas. Beträffande själva förformningen av spiralen erbjuder detta i sig ingen svårighet för en fackman inom teknikomràdet. En tråd som skall bilda spiralen kan exempelvis lindas runt ett lämpligt format spjut eller horn till önskad form, varefter formen hos den så bildade spiralen kan fixeras genom värmebehandling.

Inom ramen för uppfinningen ligger även möjligheten att framställa spiralen genom gjutning, extrudering, etc, till en längd svarande mot hela eller del av läng- den hos den sömkant vid vilken den skall fästas. 504 119 8 Dessutom ligger det inom uppfinningens ram även att slutfixering av spiralens form sker först i samband med själva fastsättningen vid sömkanten.

Vidare ligger det inom uppfinningens ram att använ- da inte bara ett enda tràdmaterial för spiralen, utan istället en kombination av flera material. Övriga kännetecken och varianter av uppfinningen framgår av bifogade patentkrav.

Uppfinningen skall nu förklaras och visas närmare under hänvisning till bifogade ritningar, där fig 1A schematiskt visar en del en känd spiral fastbunden med flattrådar, fig IB visar en sömögla hos spiralen i fig 1A, fig 2 schematiskt visar i perspektiv en del av ett föredraget utförande av en spiral enligt uppfinningen fastbunden med flattrådar, fig 3 schematiskt visar spiralen i fig 2 sedd från sidan, och fig 4 schematiskt visar i perspektiv en del av ett alternativt utförande av en spiral enligt uppfinningen.

I fig 1A visas schematiskt en utbruten del av en känd, symmetrisk spiral 10 för en spiralsöm hos exempel- vis en vävd torkvira med flattrådar 12 i sin maskinrikt- ning. Spiralen 10 har en väsentligen konstant stigning och bildar en rad av sömöglor 14, vilka ansluter till varandra i "dalar" 16, där flattràdarna 12 binder runt spiralen 10 för att fästa denna vid virans sömkant.

Fig lB åskådliggör schematiskt, sett i spiralens 10 längdriktning, en dylik sömögla 14, varvid öglans höjd och bredd (tjocklek) är betecknade H respektive W. H ligger normalt i intervallet 3,0-10,0 mm och W ligger normalt i intervallet 1,0-6,0 mm. Normalt förekommande flattrådar har normalt ett minsta tvärsektionsmått i storleksordningen 0,15-0,40 mm och ett största tvärsek- tionsmàtt i storleksordningen 0,50-1,20 mm. 504 119 9 Såsom har beskrivits inledningsvis ger den kända spiralen 10 en dålig bindning med flattràdarna 12, flattràdarna 12 kan till följd av sin dåliga passning i dalarna 16 lätt inte en felaktig orientering, och såsom vi- sas i de två högra dalarna i fig 1A.

Fig 2, bruten del av ett utföringsexempel ligt uppfinningen, åskådliggör hur spiralen 20 enligt som är en schematisk perspektivvy av en ut- av en spiral 20 en- uppfinningen är förformad med dels sömöglor 22 med samma funktion som sömöglorna 14 hos den kända spiralen 10 i fig l, dels speciella förankringspartier 24, vilka är anordnade mellan sömöglorna 22 för att hålla dessa på avstånd från varandra och vilka förankringspartier 24 i det visade utförandet är väsentligen rätlinjiga och ut- sträckta utmed en gemensam geometrisk linje X-X paral- lell med sömkanten. Detta framgår bäst av fig 3.

Spiralen 20 är fastbunden vid en beklädnad (ej vi- sad) innefattande flattrådar 26 i sin maskinriktning, vilka flattrådar kan vara av samma material och ha samma tvärsektionsmått som idag kända flattrådar för exempelvis tvärsektionsmått som ligger inom Fig 3 visar att flattràdarna 26 binder runt om förankringspartierna 24 och ligger an mot torkviror, ovan angivna intervall. dessa med god kontaktyta tack vare att förankrings- partiernas 24 form är anpassad efter flattrådarnas 26 form. Det inses sålunda att längden L hos förankrings- partierna 24 skall anpassas dels efter flattrådarnas bredd B, dels efter delningen mellan flattràdarna. För att undvika nötning mellan trådarna 26 och spiralen vid Övergångarna mellan förankringspartierna 24 och söm- öglorna 22 kan man företrädesvis välja längden L till något större än bredden B.

Spiralen 20 i fig 2 och 3 ger sålunda en optimal kontakt och bindning med varptrådarna 26, och längden L hos det raka förankringspartiet 24 kan justeras för att 504 119 lO passa vilket som helst vävmönster och vilken som helst varptråddimension.

Fig 4 visar i perspektiv en variant 20' av spiralen i fig 2 och 3. Spiralen 20' skiljer sig därigenom att dess sömöglor är vridna omväxlande medurs och moturs, under det att de sammanbindande förankringspartierna liksom i utförandet i fig 2 och 3 ligger väsentligen på en gemensam rät geometrisk linje. Denna utföringsform kan ha fördelen att man vid spiralens tillverkning kan använda en fram- och återgående process, istället för en roterande process, och därmed undvika en oönskad andra spiralisering av tråden.

Inom uppfinningens ram gäller sålunda, såsom exem- pelvis framgår av utförandet i fig 4, att begreppet "spiral" skall tolkas vidare än vad som normalt förstås med detta begrepp. Speciellt skall begreppet "spiral" omfatta dels lindningsmönster enligt principen i fig 2 med enhetlig lindningsriktning, dels lindningsmönster enligt principen i fig 4 med omväxlande lindnings- riktning mellan varje ögla, och dels lindningsmönster som utgör en kombination av principerna i fig 2 och 4, dvs ett lindningsmönster där spiralen i sin längdrikt- ning är uppdelad i partier, vilka inom sig har två eller flera öglor med samma lindningsriktning, men där angrän- sande partiers öglor har motsatt lindningsriktning. Vi- dare skall begreppet "spiral" anses omfatta såväl spira- ler, vars öglor ligger pà avstånd från varandra redan före monteringen, som spiraler som får den uppfinnings- enliga formen först efter en axiell förlängning av spi- ralen.

Claims (17)

10 15 20 25 30 504 119 ll PATENTKRAV

1. Maskinbeklädnad för en pappers- eller cellulosa- maskin, innefattande maskinriktningstràdar (26) och en spiralsöm med två, förformade tràdspiraler (20), vilka av maskinriktningstràdarna (26) är bundna till var sin sömkant hos beklädnaden för att bilda var sin rad av sömöglor (22), vilka för bildande av en som är inpass- ningsbara i varandra och hoplåsningsbara med en låstråd, k ä n n e t e c k n a d av att åtminstone den ena spira- len (20), mellan angränsande sömöglor (22) i raden, är förformad med särskilda förankringspartier (24) vid vilka spiralen (20) är fäst vid motsvarande sömkant, vilka förankringspartier (24) håller sömöglorna (22) pà inbördes avstånd och är utsträckta huvudsakligen i spi- ralens (20) längdriktning (X-X).

2. Maskinbeklädnad enligt kravet 1, t e c k n a d av att maskinriktningstrådarna (26) som binder med trådspiralen (20) är flattràdar med en tvär- k ä n n e - sektion som uppvisar ett mindre och ett större (B) tvär- sektionsmått, varvid flattrådarna (26) löper med sitt större tvärsektionsmàtt (B) parallellt med beklädnadens huvudplan.

3. Maskinbeklädnad enligt patentkravet 2, n e t e c k n a d av att trâdspiralens (20) förankrings- k ä n - partier (24) är förformade efter flattràden (26).

4. Maskinbeklädnad enligt patentkravet 2 eller 3, av att flattràden (26) sentligen rektangulär tvärsektion. k ä n n e t e c k n a d har en vä-

5. Maskinbeklädnad enligt något av kraven 2-4, k ä n n e t e c k n a d av att varje förankringsparti (24) hos spiralen (20) har en längd (L) (26) större tvärsektionsmâtt som är väsentli- gen lika med flattrådens (B).

6. Maskinbeklädnad enligt något av kraven 2-4, k ä n n e t e c k n a d av att varje förankringsparti 504 119 10 15 20 25 30 35 12 (24) hos spiralen (20) större än flattrådens har en längd (L) som är något (26) (B).

7. Maskinbeklädnad enligt något av de föregående större tvärsektionsmàtt kraven, k ä n n e t e c k n a d av att varje förank- (24) (X-X) med sömkanten. ringsparti är utsträckt väsentligen helt parallellt

8. Maskinbeklädnad enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a d av att varje förankringsparti (24) är något snedställd mot sömkanten.

9. Maskinbeklädnad enligt något av de föregående kraven, (24) trisk linje k ä n n e t e c k n a d av att förankringsparti- erna ligger efter varandra utmed en gemensam geome- (X'X) r till sömkanten. som är parallell med och belägen in-

10. Maskinbeklädnad enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att maskinbeklädnaden är en vävd beklädnad.

11. Maskinbeklädnad enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att maskinbeklädnaden är en torkvira.

12. Maskinbeklädnad enligt kravet 10, t e c k n a d av att maskinbeklädnaden är en basväv i en k ä n n e - pressfilt.

13. Maskinbeklädnad enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a d av att båda spiralerna (20) ankringspartier hos beklädnadens spiralsöm är förformade med för- (24)

14. Förformad tràdspiral av nämnda slag. (20), fästas utmed en sömkant hos en pappers- eller cellulosa- vilken är avsedd att maskinbeklädnad för att bilda en rad av sömöglor (22), vilka för bildande av en söm hos beklädnaden är avsedda att inpassas mellan sömöglor (22) hos en motstående söm- kant hos beklädnaden och därefter hoplåsas med dessa ge- (22), n e t e c k n a d av att spiralen (20) mellan varje par (22) nom införande av en làstràd i sömöglorna k ä n - av sömöglor som den bildar är förformad med sär- 15 504 119 13 skilda förankringspartier (24) för spiralens (20) fast- sättning vid sömkanten, vilka förankringspartier (24) håller sömöglorna (22) pà inbördes avstånd och är ut- sträckta huvudsakligen i spiralens (20) längdriktning (X-X).

15. Förformad trådspiral (20) enligt kravet 14, k ä n n e t e c k n a d av att förankringspartierna (24) är väsentligen rätlinjiga.

16. Förformad tràdspiral (20) enligt kravet 14 eller 15, k ä n n e t e c k n a d av att förankringspar- tierna (24) är utsträckta utmed en gemensam geometrisk linje (X-X) parallell med spiralens (20) längdriktning.

17. Förformad trådspiral (20) enligt något av kra- ven 14-16, stigning till sin största del är förlagd till förank- (24). k ä n n e t e c k n a d av att spiralens (20) ringspartierna