SE502283C2 - Sätt och tillförseldon för att reglera blandningsförhållanden i en förbrännings- eller förgasningsanläggning - Google Patents

Description

502 283 2 Exempel på ask- och/eller slaggrika bränslen utgör träd- bränslen, halm, avfall, såsom industri-, hushålls-, miljöfar- ligt och riskavfall samt vidare stenkol, brunkol, torv, mesa och svartlut. Även krematorie- och cementugnar tillhör denna kategori förbrännings-/förgasningssystem.

Aska är en benämning på oorganisk och icke brännbar substans, som ursprungligen finns i bränslet.

Slagg utgör benämning på "tillsatser" av oorganisk och/eller icke brännbar substans, t.ex. metaller, keramik, glas, sten etc. Ofta räknas "aska" in i begreppet "slagg". Exempel på icke ask- och/eller slaggrika bränslen är olja, naturgas, gasol samt vissa biobränslen.

Bränslepriset är en annan viktig parameter vid optimering av rökgas- eller gasparametrar. Halten svavel och till viss del även halten kväve i bränslet står i direkt proportion till emissionsnivån före ett rökgasreningssystem. Detta får själv- fallet till följd att bränslepriset blir högre, då t.ex. halten kväve i bränslet är lägre. Givetvis påverkas även det ekono- miska utfallet av marknadspriset som ibland ändras snabbt.

Handel med utsläppsrätter enligt s.k. bubbelmodeller är system som förväntas få stort genomslag i framtiden.

Ovan nämnda parametrar belyser ett förväntat framtida behov av flexibla förbrännings-/förgasningssystem som snabbt kan om- ställas för att medge uppnående av den ekonomiskt optimala driftpunkten vid varje tillfälle.

Vid ett optimeringssätt av här aktuellt slag tillföres de per- forerade rören i förbrännings- eller förgasningskammaren ett fluidum bestående av gas eller vätska eller eventuellt fasta partiklar. Exempel på gas är luft, syre, syreanrikad luft, rök- gas, inertgas (C02, NZ, etc), bränsle för reburning (gasol, naturgas etc), N0;1educerande ämnen (Nfly urea etc) samt a 502 285 vattenånga av optimala flöden, tryck och temperatur. Exempel på vätska är vatten, NH,, urea, etc.

Exempel på fasta partiklar är pulver från biobränsle inklusive torv samt kol och avfall (plast, etc). Dessa kan användas som reburningsbränsle.

Förekommande oxidationsmedel, t.ex. luft, skall oxidera oför- brända gaser, t.ex. CO, medan reduktionsmedlen, t.ex. NH¿ eller t.ex. gasolbränsle, skall reducera t.ex. NO i för enskilda tillfällen önskad optimal omfattning.

Rören appliceras i förbrännings-/förgasnings-anläggningen på lämplig plats för att åstadkomma optimala betingelser.

I t.ex. en rosteldad panna med överförbränning, varvid luft under bränslet ger rökgas riktad uppåt, placeras rören över rosten exempelvis i anslutning till övergången till pannans första drag. Det motsatta gäller en panna med s.k. underför- bränning.

I t.ex. en fluidiserad bädd med varierande tryck kan rören placeras i förbränningsrummet, t.ex. över bädden i en bubblande bädd.

Teknikens ståndpunkt Idag sker förbränning/förgasning av bränslen i en mängd olika typer av apparater och anläggningar i form av ugnar, eldstäder o.s.v. med brännare, roster, fluidiserande och/eller bubblande bäddar osv.

Utmärkande för sådana ugnar och eldstäder är att rökgasemissio- nerna av CO, Cgg (kolväten), NOX, SOU IQO, dioxin, PAH m.m. ofta är höga beroende på dåligt förbränningsoptimerade anlägg- ningar. Vissa anläggningar är även försedda med olika typer av rökgasreningssystem, t.ex. elektro- eller textilfilter, SCR, skrubbers m.m. efter själva förbrännings-/förgasningsapparaten, 502 283 4 vilket reducerar emissionsnivån i efterföljande skorsten/gas- kanal.

Såsom exempel på kända anordningar för att minimera emissions- nivåer beskriver EP-0 286 077 A2 (Müllverbrennungsanlage Wuppertal) ett sätt att förbränna sopor vid vilket rökgaserna dras ut ur förbränningsrummet och bringas att utföra en virvel- rörelse genom tillsats av sekundärluft. Sekundärluften till- föres via munstycken på sådant sätt att rökgaserna uppbromsas i en enhetlig temperaturzon i förbränningskammaren och bringas att kvarstanna i denna under en tidrymd av ca 8 sekunder.

SE,C,139.072 (Larsson) beskriver en eldstad, speciellt i värme- pannor eller för anslutning till dylika pannors eldstadsrum, vid vilken intag för primärluft finnes på sidan av eldstaden, vilka intag leder till en resp. flera utmed eldstaden anordnade fasta tuber, som i sin tur innehåller ett vridbart rör, som medger reglering av utloppsarean för luften genom vridning av röret omkring sin axel och/eller axiell förskjutning av röret.

DE,C,l07.755 (Lindemann) beskriver en anordning för tillförsel av luft över ett bränsleskikt, vilken anordning uppvisar ett rörgaller med nätartat anordnade rör det ena över det andra och med sidoriktade öppningar, så att ett flertal, varandra korsan- de luftstrålar uppkommer.

SE,C,l15.046 (Sinding) beskriver en apparat för förvärmning samt reglerbar tillförsel av sekundärluft till eldstäder, vilken apparat är försedd med koncentriskt, tätt omkring var- andra anordnade rör, som sträcker sig in i en förvärmnings- kammare för lufttillförsel till denna och är inbördes vridbara så att i densamma upptagna öppningar kan vinkel-inställas relativt varandra för reglering av genomgångsarean och där- igenom av lufttillförseln.

Tillförseldon i form av perforerade rör som inskjuter i ett förbränningsrum är kända t.ex. genom WO-A1-91/00134 (Fuel Tech s 502 283 Europe), US-A-4.883.003 (Hoskinson) och SE-C-139.563 (Svenska Maskinverken).

Ytterligare exempel på teknikens ståndpunkt står att finna i SE,C,45.212 (Reck) och SE,B,458.147 (Lantmännen ODAL).

FI-B-87014 (Tampella) beskriver en anordning för matning av pulverformad kalk med tillhjälp av gasströmning till en eld- stad. För matning av kalken användes ett munstycke som mon- terats i änden på en rörformad arm till vilken kopplats för- skjutningsanordningar för förskjutning av munstycket till ett med avseende på temperaturen lämpligt ställe av eldstaden i rökgasströmmen. Föreliggande patentkravs 1 ingress avser ett sätt av detta slag som kan anses utgöra mest näraliggande känd teknik.

Inget av dessa kända sätt och anläggningar medger en noggrann optimering av förbränningsförloppet på så sätt att en tillför- litlig anpassning till dettas variationer i förbrännings- eller förgasningskammaren åstadkommas.

Inget av de kända systemen medger heller en påverkan av bland- ningsförhållandet mellan förbränningsgaserna och/eller mellan dessa och det eller de olika fluida som tillföres förbrännings- kammaren.

Uppfinningens ändamål I motsvarighet härtill är ett ändamål med föreliggande upp- finning att minimera förekommande störningar vid kända för- brännings- och förgasningssätt jämte tillhörande anläggningar med uppnående av ökad effektivitet och lägre emissionsnivå hos förbrännings- resp. förgasningsförloppet.

Ett annat ändamål är att öka sättets resp. anläggningens flexi- bilitet för att, då så önskas, möjliggöra en snabb och enkel omställning från en önskad emissionsnivå (t.ex. hög CO-, låg 502 283 i s NO-halt) till en annan (t.ex. låg CO-, hög NO-halt) i beroende av det ekonomiska utfallet.

Ett ytterligare ändamål är att åstadkomma ett sätt resp. ett tillförseldon som snabbt kan anpassas efter processförändringar som äger rum i förbrännings- eller förgasningskammaren.

Ett ytterligare ändamål är att åstadkomma ett sätt resp. ett tillförseldon som möjliggör ett kontinuerligt eller i huvudsak kontinuerligt förbränningsförlopp, dvs utan att detta måste avbrytas för sotning resp. rengöring av i förbrännings- resp. förgasningskammaren införda rör, t.ex. för tillförsel av sekun- därluft.

Kortfattad redogörelse för uppfinningen Dessa och andra ändamål uppfylles av ett sätt enligt före- liggande uppfinning som är av ovan angivet slag och som väsent- ligen kännetecknas av i kravets 1 kännetecknande del angivna föranstaltningar.

Den angivna förskjutningen av rören medför att omblandningen av det tillförda fluidet med förbränningsgaserna effektiviseras vilket möjliggör en effektivare förbränning och en optimering av aktuella rökgas- eller gasparametrar. Medelst uppfinningen är det sålunda möjligt att i varje förbränningssituation välja bästa möjliga inblandningsförhållande.

Samma eller olika fluida, t.ex. av ovan angivet slag, kan tillföras via de med varandra på angivet sätt samverkande rören.

I praktiken föredrages att rören förskjutes medelst utanför kammaren, företrädesvis vid deras ändar ingripande hållar- och drivorgan, så att rören är fullständigt utdragbara ur kammaren.

Därmed blir det möjligt att kombinera utdragsrörelsen med en rengöringsoperation, företrädesvis så att mekaniska borstar 7 502 285 eller andra motsvarande organ ingriper mot rörens utsida så att de rengöres från sot och andra vidhäftande partiklar i samband med utdragsrörelsen.

Enligt en utföringsform utdrages rören till inaktivt läge utan- för kammaren på impuls från en eller flera olika givare som aktiverar utdragsmekanismen vid t.ex. strömavbrott eller haveri på kylmedelstillförseln till anläggningen.

För att förbättra omblandningen föredrages därjämte att rören för förändring av det avgivna fluidets hastighet, strömnings- bild och riktnig dessutom vrides kring sina respektive längd- axlar.

Härvid föredrages att rören förskjutes och/eller vrides på impuls från i eller utanför kammaren anordnade givare som av- känner förbränningstillståndet.

Olika typer av givare kan komma till användning för ändamålet, t.ex. givare för temperatur, tryck, flöde, förekommande rökgas- komponenter etc. Även optiska givare kan komma till användning för ändamålet.

Av givarna alstrade signaler kan dessutom utnyttjas för regle- ring av tillförseln av fluidum resp. fasta partiklar till respektive rör, vilken tillförsel eventuellt sker stötvis eller intermittent. Angiven omvridning av de perforerade rören kan tillförsäkra att tillförseln, om så önskas, sker i förutbestäm- da, varierande vinklar i förbränningskammaren.

Rören anordnas därjämte lämpligen utbytbara på de utanför kammaren belägna hàllar- och drivorganen. Härigenom möjliggöres ytterligare enkel anpassning till olika driftsförhållanden för anläggningen vilket sålunda kan ske genom ett enkelt byte av ett eller flera av tillförselrören. Det inses att arrangemanget 502 285 s därjämte underlättar och förbilligar reparation och underhåll av anläggningen.

Allmänt gäller att sättet enligt uppfinningen kan tillämpas vid såväl befintliga som nya förbrännings-/förgasningsanläggningar.

Nya pannor resp. ugnar kan tillverkas med mindre eldstadsvolym till följd av den effektivare omblandningen av gaserna, vilket reducerar kostnaderna. Bästa möjliga driftfall med optimal emissionsnivå vid varje enskilt tillfälle kan enklare uppnås än med hittills kända system.

Därjämte kan ett kylfluidum tillföras för reduktion av rörens manteltemperatur, så att slagg och annan stoftbeläggning på detta blir av sådan art att rörens rengöring underlättas eller antalet rengöringsoperationer minimeras.

Ett sådant kylfluidum kan eventuellt tillföras separat even- tuellt stötvis och företrädesvis i sambandd med att rören ut- drages. Det tillföres företrädesvis i en ringspalt omkring respektive rör. Kylning gör att slagg och annan stoftbeläggning på rören blir mindre glasartad eller “klibbig", varigenom ren- göringsoperationen underlättas och påskyndas.

Uppfinningen avser även ett tillförseldon för reglering av blandningsförhållanden i en förbrännings- eller förgasnings- anläggning medelst tillfört fluidum för optimering av rökgas- eller gasparametrar, vilket tillförseldons väsentliga känne- tecken är angivna i krav 8.

Fördelaktiga utföringsformer av tillförseldonet är angivna i efterföljande krav.

Ytterligare kännetecken för resp. fördelar hos ett sätt resp. ett tillförseldon enligt uppfinningen kommer att framgå av nedanstående beskrivning av några föredragna utföringsformer av denna. Beskrivningen sker i anslutning till bifogade ritning. 9 502 283 Redogörelse för ritningsfiggrerna Fig. 1 är en delvis uppskuren perspektivvy av en förbrännings- anläggning för fasta bränslen vilken anläggning uppvisar till- förseldon enligt uppfinningen.

Fig. 2 är en sidovy som visar ett tillförseldon enligt upp- finningen i form av ett perforerat rör jämte dess utanför för- bränningskammaren belägna organ för dess förskjutning, omvrid- ning, styrning och rengöring. Figuren visar tillförseldonet i infört läge i förbränningskammaren.

Fig. 3 är en mot fig. 2 svarande sidovy med tillförseldonet i ur förbränningskammaren fullständigt utdraget läge.

Fig. 4 är ett snitt utmed linjen 4-4 i fig. 3.

Fig. 5 är ett horisontalsnitt genom förbränningskammaren och visar tre stycken på en nivå i denna samverkande tillförseldon för ökad verkan av fluidets inblandning i förbränningsgaserna.

Fig. 6 är ett vertikalsnitt genom en schematiskt antydd alter- nativ utföringsform vid vilken ett antal olika fluidumtillför- seldon är upptagna i en utanför förbränningskammaren belägen "revolverfattning" för valbar, alternativ införing i förbrän- ningskammaren. _ Beskrivning av föredragna utföringsformer I fig. 1 betecknar siffran 1 en förbränningsanläggning beståen- de av en ugn 2 för förbränning av fasta bränslen med en rost 3 och en ovanförliggande förbränningskammare 4.

Bränslet kan tillföras intermittent eller kontinuerligt, och förbränningsluft inblåses i form av primärluft underifrån och upp genom rosten 3.

Sekundärluft tillföres via ett antal tillförseldon enligt föreliggande uppfinning som ingår i förbränningskammaren 4 502 283 10 genom särskilda portar i pannans vägg 5 och som nedan skall beskrivas närmare. Via dessa tillförseldon tillföres sekundär- luft i syfte att slutförbränna bildade reaktionsprodukter i form av gas och fasta partiklar.

Partiklar i rökgasen ovanför rosten 3 består av aska, slagg och/eller oförbränt bränsle. Dessa kan slås samman till större partiklar, s.k. agglomerat, eller reduceras till mindre, mer eller mindre rena askpartiklar. Slaggrikare bränslen ger ofta högre andel stoft och slagg i rökgasen.

En del av partiklarna avsätter sig på förbränningskammarens in- sida som är beklädd med vattentuber 6 med en utanförliggande isolering. Stoftpartiklar avsättes även på tillförselrören 13, varvid hålen l3a för sekundärluftens tillförsel kan helt eller delvis sättas igen, vilket därigenom påverkar sekundärlufttill- förseln, alternativt sker påbakning direkt på rörets mantelyta.

Detta medför att förbränningen blir ofullständig och ej optimal med ytterligare problem av angivet slag som följd.

Dåliga blandningsförhållanden i gasrummet av detta slag ger förbränningsanläggningen en sämre förbränningsverkningsgrad.

Särskilt tydligt blir detta vid N0;reducerande åtgärder, då andelen oförbrända gaser/partiklar är högre än före åtgärden.

Strypt lufttillförsel och/eller rökgasrecirkulation skapar reducerande betingelser vilket leder till lägre Nqphalter och högre halter av oförbrända gaser och partiklar. Kravet på effektiv inblandning av sekundärluft blir därvid ännu viktigare vilket i sin tur leder till krav på frekvent rengöring eller sotning av sekundärluftrören.

Vid den i fig. 1 visade anläggningen är tillförselrören för fluidum, t.ex. sekundärluft, anordnade under bildning av ett ridåsystem innefattande ett antal parallella rör 13 på en eller flera nivåer i förbränningskammaren 4. Rören 13 är försedda med perforeringar 13a utmed rörens hela mantelyta. Hålen kan ha 11 502 283 lika delning och en hålrad kan befinna sig på vardera sidan om respektive rör.

Hålens 13a genomströmningsarea avgör flödet av fluidet vid ett givet tryck. Då hastighetsprofilen över det aktuella tvär- snittet i en förgasnings- eller förbränningsanläggning, där anordningen skall installeras, ofta varierar, måste detta kom- penseras vid tillförsel av fluida.

Ett fluidum, t.ex. sekundärluft av högt tryck, tillföres via en fläkt 10 ansluten till en samlingslåda 11, från vilken utgår flexibla slangar 12 som medelst snabbkopplingar är anslutna till rörens 13 ändflänsar 13b. Rörens motstående ändar kan vara pluggade eller försedda med utströmningshål (ej visat).

I beroende av aktuellt förbränningsförlopp införes rören 13 i och urdrages i axiell led ur kammaren 4 med längre eller kortare tidsintervall. På detta sätt kan förbränningsförloppets emissionsnivå hållas optimal.

Fig. 2 och 3 åskådliggör använda mekanismer för rörens 13 för- skjutning in i resp. ut ur förbränningskammaren 4 samt för deras omvridning, styrning och rengöring. ~- Rören 13 är upptagna i en kåpa 14 som uppbär några av de an- givna mekanismerna. För respektive rörs förskjutning användes en elmotor 16, vars utgående axel driver en skiva 17, över vilken är förd en ändlös rem eller kedja 20 som dessutom är förd över rullar 18, 19. Med remmen 20 är förenad en hållare i form av en vagn 25 som ingriper mot rörets 13 ände under bild- ning av en bädd 25b, så att röret samtidigt är vridbart kring sin längdaxel. Hållaren 25 är förskjutbart styrd via en gejder 26.

Fig. 2 visar röret 13 i infört läge i förbränningskammaren under det fig. 3 åskådliggör röret då det är fullständigt ut- 502 283 12 draget ur kammaren. Hållaren 25 är därvid så inrättad att enkelt utbyte av röret 13 kan ske i det utdragna läget.

En elmotor 27 driver en rem 28 som är förd över ett antal rullar 29, vilka ingriper mot rörets 13 periferi för omvridning av detta.

Såsom framgår av fig. 4 är hållaren 25 utformad med gaffel- formade skänklar 25a som uppbär bädden 25b, i vilken röret 13 vilar. Hållaren eller vagnen 25 är förskjutbart styrd på gejdern 26.

I sin främre ände är kåpan 14 förenad med ett hölje 30 som upp- tar de motstående styrrullarna 15 för röret samt dessutom ett arrangemang av stålborstar 21, mellan vilka rören passerar vid utdragnings- och den därpå följande införingsrörelsen. Dessa borstar 21 åstadkommer en effektiv rengöring av rören, så att de befrias från stoft- och slaggbeläggningar.

Det inses att det visade arrangemanget väsentligt förenklar rörens rengöring och att rören kan utdragas ett och ett eller ett fåtal åt gången, varvid förbränningsförloppet kan fort- sätta, eftersom t.ex. sekundärluft tillföres via i förbrän- ningskammaren kvarvarande rör.

Alternativt eller dessutom kan skakningsautomatik (slagverk eller dylikt, icke visat) eller ljudsotning (infra- eller ultraljud) anslutas för kontinuerlig eller intermittent slagg- borttagning.

Fig. 5 åskådliggör hur strömningsbilden för via intilliggande rör 13 tillfört fluidum kan förändras, dels genom förskjutning av ett eller flera rör till olika lägen i förbränningskammaren 4 och dels genom omvridning av ett eller flera av rören. Ytter- ligare sådan påverkan kan därjämte uppnås genom förändring av det tillförda fluidets tryck, hastighet och/eller flöde. Såsom framgår av fig. 5 kan olika inblandningsförhållanden uppnås 13 502 283 genom att fluidumströmningen från intilliggande rör kan för- stärka varandra, mer eller mindre utsläcka varandra resp. er- bjuda en verkan däremellan.

Pig. 6 åskådliggör ett "revolverarrangemang" vid vilket kåpan 14 är ersatt av ett hölje 14' som är roterbart på en axel 40 och som upptar ett antal fluidumtillförselrör med olika avstånd och läge för på dessa anordnade perforeringar 13a.

För att svara mot olika förbränningsförhållanden i kammaren 4 roteras höljet 14' så att det fluidumtillförselrör 13 som är mest lämpligt i den rådande situationen införes i förbrännings- kammaren 4. Till rörens 13 ändar är anslutna bälgformade slangar 12' för fluidumtillförsel till respektive rör.

Vid en i praktiken använd anläggning kan rören 13 ha en längd s av mellan 1 a 2 och 5 m och en diameter av 120-200 mm. Perfo- reringarnas 13a diameter kan variera från 1 à 2 mm upp till 2 à 4 cm och avståndet mellan perforeringarna kan ligga mellan 10 och 40 cm.

Regleringen av fluidum till respektive rör 13 kan vidare ske via signaler från givare för olika gasparametrar, gashalter, temperaturer, tryck, flöde, etcetera (icke visat). Dessa givare kan även utnyttjas för att, t.ex. via en dator, bestämma de tidpunkter då rengörings- eller sotningsoperationen skall initieras. Såsom ovan nämnts, behöver förbränningsförloppet därvid icke avbrytas. I fig. 1 betecknar siffran 42 en sensor av detta slag. 43, 44 anger förekomsten av en optisk sensor där 44 markerar en lins. Vid exempelvis strömavbrott eller haveri på kylmedelstillförseln till anläggningen finnes en eller flera givare som avkänner detta och ger impuls för utdragning av rören till inaktivt läge utanför kammaren. Detta är en mycket viktig säkerhetsåtgärd som ligger inom ramen för uppfinningens grundtanke. 502 283 14 Med en anordning enligt uppfinningen i en förbränningskammare åstadkommes ett förbättrat förbränningsresultat med lägre halter av NOX, CO, D50, kolväten och oförbrända partiklar samt dioxin.

En anordning med tillförseldon enligt uppfinningen är enkel att montera och är därvid särskilt lämplig för konvertering av på marknaden befintliga, i drift varande ugnar, förgas- nings- och förbränningsanläggningar.

Rören behöver icke vara horisontellt orienterade i förbrän- ningskammaren. Ett eller flera av dessa kan sålunda vara lutande eller förlöpa vertikalt.

Claims (10)

502 285 15 Patentkrav

1. l. Sätt att reglera blandningsförhållanden i en för- brännings- eller förgasningsanläggning medelst via tillförsel- don tillfört fluidum för optimering av rökgas- eller gaspara- metrar, med en förbrännings- eller förgasningskammare (4) som upptar ett axiellt förskjutbart rör genom vilket fluidet till- föres kammaren för att underhålla ett förbrännings- eller för- gasningsförlopp i denna, k ä n n e t e c k n a t av att två eller flera perforerade rör (13) med längre eller kortare tidsintervall förskjutes axiellt i kammaren (4) för förutbestämd styrd påverkan av fluidets inblandning i för- bränningsgaserna genom inbördes samverkan mellan rören.

2. Sätt enligt krav l,_k ä n n e t e c k n a t av att rören förskjutes medelst utanför kammaren (4) företrädesvis vid deras ändar ingripande hållar- och drivorgan (25: 16, 20), så att rören är fullständigt utdragbara ur kammaren.

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att rören (13) utdrages till inaktivt läge utanför kammaren på impuls från en eller flera givare som aktiverar utdragsmekanis- men vid t.ex. strömavbrott eller haveri på kylmedelstillförseln till anläggningen.

4. Sätt enligt något av krav l-3, k ä n n e t e c k - n a t av att rören för förändring av det avgivna fluidets tryck, strömningsbild och/eller riktning dessutom vrides kring sina respektive längdaxlar.

5. Sätt enligt något av krav 1-4, k ä n n e t e c k - n a t av att rören (13) förskjutes och/eller vrides på impuls från i eller utanför kammaren anordnade givare (42, 43, 44) som avkänner förbränningstillstàndet i kammaren. 502 285 lb

6. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att rören anordnas utbytbara pà hållar- och drivorganen.

7. Sätt enligt något av krav 2-6, k ä n n e t e c k - n a t av att rören rengöres i samband med utdragsoperationen.

8. Tillförseldon för reglering av blandningsförhållanden i en förbrännings- eller förgasningsanläggning medelst tillfört fluidum för optimering av rökgas- eller gasparametrar, vilken anläggning innefattar en förbrännings- eller förgasningskammare (4) som upptar ett axiellt förskjutbart rör (13) genom vilket fluidet tillföres kammaren för att underhålla ett förbrännings- eller förgasningsförlopp i denna, k ä n n e t e c k n a t av två eller flera i kammaren (4) upptagna, axiellt för- skjutbara perforerade rör (13), mot rörens ändar utanför kammaren (4) ingripande hållar- och drivorgan (16, 20; 26; 15) för förutbestämd styrd förskjutning av rören för påverkan av fluidets inblandning i förbränningsgaserna genom inbördes samverkan mellan rören, och organ (t.ex. 42-44) för styrning av förskjutnings- rörelserna i beroende av tiden och/eller i kammaren avkänt för- bränningstillstånd.

9. Tillförseldon enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av organ (27, 28, 29; 21, 38, 39) för omvridning och/eller ren- göring av rören.

10. Tillförseldon enligt krav 8 eller 9, k ä n n e - t e c k n a t av att hållar- och drivorganen är inrättade att medge fullständig utdragning av rören (13) ur kammaren samt utbyte av rören.