SE502089C2

SE502089C2 - Detergentkomposition som består av ett pärlmaterial i vilket absorberats en nonjonaktiv detergent

Info

Publication number: SE502089C2
Application number: SE8703474A
Authority: SE
Inventors: John Jerome Grecsek; Giordano Sue Wilson; Seymour Grey
Original assignee: Colgate Palmolive Co
Priority date: 1981-02-26
Filing date: 1987-09-08
Publication date: 1995-08-14
Also published as: PT74486B; CH652416A5; AT388172B; IT8247865A0; ATA69082A; AU549000B2; DE3206265C2; DOP1982003096A; FR2500475A1; SE8703474L; GB2097419A; GR76028B; SE8201170L; NO820589L; SE8703474D0; NO153736B; ES509904A0; DK83382A; FR2500475B1; NL8200804A

Description

20 25 30 35 sozëšs ¿g dessa framställes genom spraytorkning av en grundbland- ning av komponenterna i detergentkompositionen. Det är emellertid välkänt att zeoliter ofta har en tendens att avsätta sig i form av en synbar återstod pâ tvättkläder som tvättats i en tvättvätska innehållande denna substans, och olika forskare har rapporterat att närvaro av ett silikat i ett medium innehållande zeolit ökar mängden av- lagringar.

Bentonit, som är en svällbar lera med jämförelsevis liten avhärdande jonbytarkapacitet, har föreslagits lämplig att använda i olika detergentprodukter, såsom i tvålar och tvättdetergenter, där den ofta i första hand har fungerat som fyllmedel. I vissa fall har den emellertid påstâtts ha andra funktioner. I den amerikanska patentskriften 4 lšö 039 beskrives den exempelvis som ett hjälpmedel vid framställning av homogena detergentuppslamningar när dessa innehåller fosfat(er). Generellt undviker man emellertid att i detergentkompositioner blanda in leror, eftersom dessa är olösliga och kan förväntas avsätta sig på de tvät- tade materialen. Förmågan att avlägsna föroreningar av lera är i själva verket ett av de prover som utföres för bedöm- ning av detergentens effektivitet. Trots att man kan vänta sig att tillsatsen av bentonit endast skulle förvärra de avlagringsproblem som hänger ihop med tvättning av kläder i ett vattenmedium innehållande detergentkompositioner vil- ka inkluderar zeolit och silikat, så har det överraskande visat sig att mängden avlagringar minskar. Likaså har jon- bindningsgraden med avseende på kalcium ökat.

Polyakrylater, ofta med jämförelsevis hög molekylvikt, har föreslagits som komponenter i detergentkompositioner. De har beskrivits som komponenter i pulverformiga och uppslam- made detergenter och föreslagits som ersättningsmaterial för tvättaktiverande fosfat i icke fosfathaltiga detergen- ter. Det är känt att polyakrylaterna har dispergerande egenskaper, och en tillverkare av dessa material har hävdat 10 15 20 25 30 ¿§o2 oss .nu F' 'i att de är lämpliga som dispergeringsmedel, exempelvis för att bibehålla en suspension av pigment i målarfärger.

Det är vidare känt att de i vissa vattenhaltiga medier har tendens att inhibera avlagringen av olösliga kalcium- föreningar och återutfällningen av olösligt material på tvättkläder. Även om polyakrylater har inkluderats i deter- gentkompositioner så är de ifrågavarande blandningarna, bärarmaterialet i form av pärlor och detergentkompositio- nerna nya och överraskande. Närvaron av en mycket liten kvantitet av en speciell typ av polyakrylat i de specifi- cerade kompositionerna, i samverkan med de andra komponen- terna i dessa kompositioner, har visat sig resultera i en förbättrad produkt med bättre rengörande egenskaper, vilken kan framställas under användning av praktiska tillverknings- metoder.

Föreliggande uppfinning avser ett friflytande bärarmaterial_ i form av pärlor, i vilket en nonjonaktiv detergent kan absorberas för framstälhüng avpartikelformiga, aktiverade, syntetiska, nonjonaktiva organiska detergentprodukter, vilka har förbättrade tvättegenskaper och vilka efter skölj- ning efterlämnar mindre kvantiteter avlagrad substans på tyger som tvättats med produkterna, vilket material känne- tecknas av att det innehåller/e$'15 - 30 vikt-% natriumkar- bonat. 10 - 22 vikt-% natriumbikarbonat, 10 - 50 vikt-% vattenavhärdande aluminiumsilikat, O - 18 vikt-% natrium- silikat samt 1 - 20 vikt-% bentonit och/eller 0,05 - 2 vikt-% polyakrylat med en molekylvikt inom området 1000 - 5000.

Produkterna innehåller generellt 1 - 15 vikt-% vatten och de kan upparbetas till organiska detergentkompositioner genom tillsats av flytande nonjonaktiv detergent därtill på sådant sätt att detergenten absorberas och den resulteran- de produkten fortfarande är friflytande. Mängden detergent som tillsättes är generellt sådan att den slutliga deter- gentkompositionen innehåller/eg 8 - 30 vikt-% därav. När- r\ 10 15 20 25 30 w-rgf. .,,, varon av polyakrylatet medverkar till att pärlmaterialets förmåga att absorbera den flytande nonjonaktiva detergen- ten ökar. Ofta förbättrar den även spraytorkningsförfaran- dena genom att mindre mängder material häftar fast vid torkens väggar, varigenom torktornets kapacitet ökar och det erforderliga antalet rengöringar kan nedbringas.

De olika komponenterna i pärlmaterialet enligt uppfinningen, med undantag av vattnet, föreligger i allmänhet i fast form, även om en del när de sättes till blandaren kan ha formen av hydrat eller vara upplösta eller dispergerade i ett vattenhaltigt medium, såsom vatten. Natriumbikarbo- natet är vattenfritt, och natriumkarbonatet insättes i allmänhet i form av kalcinerad soda. Om så önskas kan dock karbonathydrater användas, exempelvis monohydratet, och i vissa fall kan det vara möjligt att insätta andra karbona- ter och bikarbonater, såsom andra alkalimetallsalter, t ex kaliumsalter, i stället för åtminstone en del av natrium- saltet, även om natriumsalterna i högsta grad föredrages.

Silikatet, när sådant ingår, sättas generellt till blanda- ren i form av en vattenlösning, i vilken halten av fasta ämnen normalt är 40 - 50 %, t ex 47,5 %, och företrädes- vis sker denna tillsats nära slutet av blandningsprocessen.

Det använda silikatet skall generellt ha ett Na2O:Si02- förhållande som är inom området l:l,4 till 1:3, företrä- dee-vie 1=1,e :in 1=2,4 eller 1=2,6, een ännu nenre 1:2 till 1:2,4. Även om natriumsilikat är det föredragna sili- katet, så kan en del av natriumsilikatet utbytas mot kalium- silikat eller något annat lämpligt lösligt alkalimetallsili- kat.

De använda zeoliterna innefattar kristallina och amorfa zeoliter samt blandningar därav, både av naturligt och syntetiskt ursprung, vilka tillräckligt snabbt och till- räckligt effektivt kan motverka hårdheten orsakad av kal- ciumjoner i tvättvätskan. Företrädesvis har dessa material Ãsoz oss» 'gu-_- | ”ﬁwﬁw'~ förmåga att tillräckligt snabbt reagera med kalciumjonerna så att de, ensamma eller i samverkan med andra vattenavhär- dande föreningar i detergenten, avhärdar tvättvätskan innan ogynnsamma reaktioner mellan dessa joner och andra komponen- S ter i den syntetiska organiska detergentkompositionen sker.

De använda zeoliterna kan sägas ha en stor jonbytarkapaci- tet i förhållande till kalciumjoner, vilken generellt är mellan ca 200 och 400 mg.ekvivalenter eller mer av kalcium- (T karbonathârdheten per gram aluminiumsilikat, företrädesvis 10 250 - 350 mg.ekv/g. Företrädesvis har de även en avhärd- ningshastighet avseende resterande hårdhet av 0,02 - 0,05 (Û mg CaCO3/liter inom 1 minut, företrädesvis 0,02 - 0,03 mg/l, ' och mindre än 0,01 mg/l inom 10 minuter, allt baserat på vattenfri zeolit. 15 Även om andra jonbytande zeoliter också kan användas så insättes generellt vid tillämpning av föreliggande uppfin- ning den syntetiska zeolit, i form av finfördelade tvätt- aktiva partiklar, som har formeln (Na2o)x.(A12o3)y.1s1o2)z.w n o 20 i vilken x är 1, y är mellan 0,8 och 1,2, företrädesvis ca 1, z är mellan 1,5 och 3,5, företrädesvis 2 - 3 eller ca 2, och w är mellan 0 och 9, företrädesvis 2,5 - 6. É Zeoliten skall vara en envärd katjonbytande zeolit, d v s den skall utgöras av ett aluminiumsilikat med en envärd kat- 25 jon, såsom natrium, kalium, litium (när så är möjligt) eller någon annan alkalimetall, ammonium eller väte (i vissa fall).

Företrädesvis är den envärda katjonen hos den använda zeo- liten en alkalimetallkatjon, i synnerhet natrium eller kalium och helst natrium. 30 Kristallina typer av zeolit vilka, åtminstone delvis, är användbara som goda jonbytare enligt uppfinningen innefattar 10 15 20 25 30 502 qis |"|'"é'{' v* zeoliter från följande kristallstrukturgrupper: A, X, Y, L, mordenit och erionit, och av dessa typer föredrages A, X och Y. Blandningar av dessa molekylsiktzeoliter kan även vara lämpliga, i synnerhet när zeolit av Artypen är när- varande. Dessa kristallina typer av zeoliter är välkända inom detta område, och de beskrives mer ingående i skrif- ten Zeolite Molecular Sieves av Donald W. Breck, publicerad 1974 av John Wiley & Sons. Typiska kommersiellt tillgäng- liga zeoliter av de nämnda strukturtyperna är uppräknade i tabell 9.6 på sidorna 747 - 749 i den nämnda skriften av Breck. Dessa zeoliter är kända inom detta tekniska område.

En del lämpliga zeoliter har beskrivits i många patent- skrifter under senare år såsom användbara som tvättaktive- rande medel i detergentkompositioner.

Den zeolit som insättes enligt uppfinningen är i allmänhet syntetisk, och den kännetecknas ofta av att den har ett nätverk av huvudsakligen jämnstora porer inom området ca 3 - 10 Ångström, ofta ca 4 Å (normalt), vilken storlek en- bart bestämmes av den enhetliga strukturen hos zeolitkris- tallen. Företrädesvis är denna av typen A eller liknande struktur som i synnerhet beskrives på sid 133 i den nämnda skriften. Goda resultat har erhållits när man använt en molekylsiktzeolit av typen 4A, varvid den envärda katjonen hos zeoliten varit natrium och zeolitens porstorlek varit ca 4A. Dessa molekylsiktzeoliter beskrives i den amerikanska patentskriften 2 882 243 där de betecknas zeolit A.

Molekylsiktzeoliter kan framställas antingen i en dehydra- tiserad eller kalcinerad form, som innehåller mellan ca 0 eller ca 1,5 % till ca 3 % fukt, eller i en hydratiserad eller vattenhaltig form som innehåller bundet vatten i en mängd av från ca 4 % upp till ca 36 % av zeolitens totala vikt, beroende på vilken typ av zeolit som användes. Den vattenhaltiga hydratiserade formen av molekylsiktzeoliten (företrädesvis hydratiserad till ca 15 - 70 %) föredrages 10 15 20 25 30 ršgoz oss "ﬁmﬁw vid tillämpning av föreliggande uppfinning när den kris- tallina produkten användes. Sättet att framställa kristal- lerna är välkänt. Exempelvis vid framställning av zeolit A enligt ovan, så användes de hdyratiserade zeolitkristal- ler som bildas i kristallisationsmediet (såsom en vatten- halcig amorf naf-.riumaluniniumsilixatgely utan aehyaraf-.ise- ring vid hög temperatur (kalcinering till 3 2 vattenhalt eller mindre), som normalt utföres vid framställning av sådana kristaller avsedda som katalysatorer, t ex krack-* ningskatalysatorer. Den kristallina zeoliten, antingen i helt hydratiserad eller i partiellt hydratiserad form, kan uppsamlas genom avfiltrering av kristallerna från kristal- lisationsmediet och lufttorkning vid omgivningens tempera- tur till dess vattenhalten däri är inom området ca 5 - 30 % fukt, företrädesvis ca 10 - 25 %, t ex 17 -_22 %. Fukthal- ten hos den använda molekylsiktzeoliten kan emellertid vara mycket lägre, såsom nämnts tidigare, i vilket fall zeo- liten vanligen hydratiseras under blandningen och annan be- arbetning.

Företrädesvis skall zeoliten föreligga i en finfördelad form med en maximal partikeldiameter av upp till 20 mikron, t ex 0,005 eller 0,01 till 20 mikron, företrädesvis mellan 0,01 och 15 mikron och helst ha en genomsnittlig partikel- storlek av 0,01 till 8 mikron, t ex 3 till 7 eller 12 mik- ron, om den är kristallin, och 0,01 till 0,1 mikron, t ex 0,01 till 0,05 mikron, om den är amorf. Även om den slut- liga partikelstorleken är mycket mindre, skall zeolitpar- tiklarna generellt ha en storlek inom omrâdet 100 till 400 mesh, företrädesvis 140 till 325 mesh. Zeoliter av mindre storlekar avger ofta obehagligt damm och de av större stor- lekar kan ej tillräckligt och tillfredsställande täcka de partikelkärnor av karbonat-bikarbonat på vilka de kan av- sättas under spraytorkningen av en blandning för framställ- ning av pärlmaterialet. 10 15 20 25 30 502 G89 n! ." å- wyiéw, Den använda bentoniten är en kolloidal lera (aluminium- silikat) innehållande montmorillonit. Montmorillonit är ett hydratiserat aluminiumsilikat, i vilket ca 1/6 av aluminiumatomerna kan vara utbytta mot magnesiumatomer, och med vilket varierande mängder av väte, natrium, kalium, kalcium, magnesium och andra metaller kan vara löst kombi- nerade. Den typ av bentonitlera som speciellt beskrives här för framställning av pärlmaterialet enligt uppfin- ningen är den som betecknas natriumbentonit (eller Wyoming- eller western-bentonit) och som normalt är ett ljust till gulvitt mjukt pulver, vilket i vatten bildar en kolloidal suspension med kraftigt tixotropa egenskaper. I vatten skall lerans svällförmåga generellt vara inom området 3 - 15 ml/gram, företrädesvis 7 - 15 ml/g, och dess visko- sitet vid 6 % koncentration i vatten skall generellt vara inom området 3 - 30 centipois, företrädesvis 8 - 30 cP.

Föredragna svällbara bentoniter av denna typ är de som försäljes under varumärket THIXO-JEL, i form av industriel- la bentoniter, av Benton Clay Company, ett dotterbolag till Georgia Kaolin Co. Dessa material är selektivt utvunna och bearbetade bentoniter, och de som bedömes vara mest lämpli- ga är de som betecknas THIXO-JEL nr 1, 2, 3 och 4. Dessa material har ett pH-värde (6%-ig koncentration i vatten) inom området 8 - 9,{, en maximal fri fukthalt av ca 8 % och en specifik vikt av ca 2,6, och då det gäller den pulveriserade kvaliteten passerar ca 85 % genom en 200 mesh sikt enligt US-siktserien. Materialen uppvisar en halt ut- bytbar kalciumoxid som ligger inom området ca 1 - 1,8 %, och för magnesiumoxid ligger denna halt normalt inom om- rådet 0,04 - 0,41 %. En typisk kemisk analys av materialen är 64,8 - 73,0 % SiO2, 1,4 - 1,3 % Al203, 1,6 - 2,7 % Mg0, 1,3 - 3,1 % CaO, 2,3 - 3.4 % Fe203, 0,8 - 2,8 % Na20 och 0,4 - 7,0 % KZO. Även om dessa bentoniter föredrages kan de utbytas mot ekvivalenta material från andra källor. f\ 10 15 20 25 30 35 Polyakrylatet som förekommer i det föredragna pärlmateria- let enligt uppfinningen, är ett polyakrylat med låg mole- kylvikt, generellt inom området ca 1000 - S000, företrädes- vis 1000 - 3000 och i synnerhet 1000 - 2000 eller ca 2000.

Polyakrylatet kan vara partiellt eller fullständigt neutra- liserat, t ex ca 1/2 eller 1/3 Na-salt. Även om modifie- rade polyakrylater kan insättas i stället för det beskriv- na natriumpolyakrylatet, innefattande vissa andra alkali- metallpolyakrylater och hydroxylerade polyakrylater, så skall ett sådant utbyte företrädesvis begränsas till en mindre del av materialet, och helst skall polyakrylatet utgöras av ett icke substituerat natriumpolyakrylat. Sådana material kan erhållas från Alco Chemical Corporation under varumärket Alcosperse. Natriumpolyakrylaterna är tillgäng- liga i form av klara bärnstensfärgade vätskor eller pul- ver, varvid lösningarnas halt av fasta ämnen är ca 25 - 40 %, t ex 30 %, och pH-värdet hos lösningarna, eller hos en 30%-ig vattenlösning av pulvret, ligger inom området ca 7,5 - 9,5, t ex ca 9. Materialen är fullständigt lösliga i vatten och har använts såsom dispergeringsmedel. De har visat sig ha förmåga att binda kalciumjoner och har använts för att förhindra utfällning av olösliga kalciumföreningar ur vattenlösningar.

Närvaron av polyakrylat, även i mycket små kvantiteter, underlättar sammanblandningen i blandaren av de olika kom- ponenterna vilka, i föredragna kompositioner, inkluderar ultramarinblått som om det är bristfälligt fördelat kan fläcka den tvätt som tvättas med en detergent framställd av pärlmaterialet. Polyakrylatet gör det också lättare att jämnt fördela något fluorescerande blekmedel i blandningen och detergentkompositionen, så att en jämn blekning av tvättgodset erhålles. Vidare medverkar polyakrylatet till att den slutliga produkten (frånsett den nonjonaktiva deter- genten) blir mer homogen. Processhjälpmedel, som kan före- komma för att förhindra gelning och hårdnande av de oorga- niska materialen i blandaren under sammanblandningen och I . 10 15 20 25 30 _.. 502 gås» »_ 10 när blandningen får stå, dispergeras jämnare i blandningen, vilket medför att deras effekt ökar. Polyakrylatet medver- kar till att pärlmaterialet, som framställes genom spray- torkning, bättre absorberar den nonjonaktiva detergent i flytande form som sprutas på pärlorna. I vissa fall ökar den pärlornas förmåga att upptaga detergenten, samtidigt som dessa förblir friflytande. Spraytorkningsförfarandet förbättras eftersom mindre kvantitet av det sprutade mate- rialet häftar fast vid torkens väggar, varigenom tornets kapacitet ökar och antalet erforderliga rengöringar kan nedbringas.

Det enda ytterligare material som behövs vid framställ- ningen av det ifrågavarande pärlmaterialet är vatten, och under torkningen av pärlorna kan dessas fukthalt nedbringas så att produkten blir så gott som vattenfrik Även om använd- ningen av avjoniserat vatten föredrages, så att halten hårda joner i vattnet kan vara mycket låg, och så att mängden metalljoner, som kan åstadkomma sönderdelning av eventuella organiska material i det slutliga pärlmateria- let och detergenten nedbringas till ett minimum, så kan dock vanligt stads- eller vattenledningsvatten insättas i stället. Normalt skall hårdheten hos vattnet vara mindre än 150 ppm, som CaCO3, och företrädesvis skall hårdheten vara lägre än 100 ppm och helst lägre än S0 ppm.

Eftersom relativt koncentrerade vattenhaltiga blandningar av silikat, karbonat, bikarbonat, zeolit och bentonit och/eller polyakrylat kan "stelna" i blandaren på grund av samverkan mellan komponenterna, om dessa kvarhålles utöver den tillåtna tiden, så ingår företrädesvis process- hjälpmedel i blandningen, och följaktligen i det färdiga pärlmaterialet och i detergentkompositionen, när silikat är närvarande, för att förhindra en för tidig stelning eller gelning av blandningen. Helst består dessa av citron- syra och magnesiumsulfat. I stället för citronsyra kan man 10 15 20 25 30 35 s oss ”pﬂﬁw 11 insätta lösliga citrater, såsom natriumcitrat, och även om vattenfritt magnesiumsulfat föredrages så kan olika hydrater därav användas, som t ex epsomsalter. Likaså kan magnesiumcitrat insättas i stället. I utbyte mot det föredragna antigelningssystemet kan andra hjälpmedel och lämpliga system tillsättas för att bibehålla bland- ningen i flytande form, såsom natriumseskvikarbonat, som tillsättes i stället för en del av natriumkarbonatet och natriumbikarbonatet.

Olika adjuvantia, såsom parfymer, enzymer, färgämnen, blekmedel och ämnen som gynnar flytbarheten, kan ofta sprutas på eller på annat sätt blandas med pärlmaterialet sedan detta framställts, tillsammans med den nonjonaktiva detergenten eller separat, för att ej ogynnsamt påverkas under spruttorkningen och även för att närvaron av desamma i det spruttorkade pärlmaterialet ej skall hämma absorp- tionen av nonjonaktiv detergent. Då det gäller stabila och normalt fasta adjuvantia är det emellertid även möj- ligt att blanda in dessa i uppslamningen av oorganiska salter i blandaren. Det är sålunda möjligt att färgämnen och fluorescerande vitmedel normalt ingår i den blandning av vilken det ifrågavarande pärlmaterialet framställes genom spruttorkning. Det föredragna färgämnet är ultra- marinblått, men andra stabila pigment och färgämnen kan dessutom användas eller insättas i stället. Av de fluore- scerande vitmedlen är Tinopal SBM det mest föredragna.

Olika andra vitmedel för bomull kan emellertid användas, såsom de som ibland betecknas CC/DAS-vitmedel, härrörande från reaktionsprodukten av cyanurklorid och dinatriumsal- tet av diaminostilbendisulfonsyra, inklusive variationer därav med avseende på substituenterna på triazin- och de aromatiska ringarna. Denna klass av vitmedel är känd inom detergentområdet och de användes vanligen när blekande komponenter ej ingår i slutprodukten. I sådana fall kan blekningsstabila vitmedel användas. Av dessa kan nämnas /_f\ 10 15 20 25 30 502 qšs »-|f,'- .Uf 12 bensidinsulfondisulfonsyrorna, naftotriazolylstilben- sulfonsyrorna och bensimidazolylderivat. Polyamidvit- medel, som även kan ingå, inkluderar aminokumarin- eller difenylpyrazolinderivat, och polyestervitmedel, som även kan ingå, inkluderar naftotriazolylstilbener. Alla dessa vitmedel insättes normalt i form av de lösliga salterna, men de kan även insättas i form av de motsvarande syror- na. Bomullsvitmedlen utgör generellt den största delen av de blekande systemen.

Av de material som kan sättas till det spraytorkade pärl- materialet är det viktigaste naturligtvis det nonjonakti- va detergentet. Även om olika nonjonaktiva detergenter med tillfredsställande fysikaliska egenskaper kan använ- das, inkluderande kondensationsprodukter av_etenoxid och propenoxid med varandra och med hydroxylhaltiga baser, såsom nonylfenol och oxo-typen av alkoholer, föredrages generellt att det nonjonaktiva detergentet är en kondensa- tionsprodukt av etenoxid och högre fettalkohol. I dessa produkter har den högre fettalkoholen 10 - 20 kolatomer, företrädesvis 12 - 16 kolatomer, och den nonjonaktiva detergenten innehåller från ca 3 till 20 etenoxidgrupper per mol, företrädesvis mellan 6 och 12. Sådana detergenter framställes av Shell Chemical Company och finns att få i handeln under varumärket Neodol 23-6.5 och 23-7.

Det enzympreparat som normalt i efterhand sättes till pärl- materialet kan vara en godtycklig av de i handeln till- gängliga produkterna, bland vilka kan nämnas Alcalase, tillverkad av Novo Industri, A/S, och Maxatas, vilka båda är alkaliska proteaser (subtilisin). Även om de alka- liska proteaserna föredrages, så kan även amylolytiska enzymer, såsom alfa-amylas, liksom även proteolytiska en- zymer användas. De nämnda kompositionerna innehåller i allmän- het aktiva enzymer i kombination med en inert pulverformig 10 15 20 25 30 35 oss I Är! v, | 13 vehikel, såsom natrium- eller kalciumsulfat, och halten av aktivt enzym kan variera stort, varvid den generellt är mellan 2 och 80 % i den kommersiella produkten. De använda parfymerna, vilka vanligen är värmekänsliga och kan inkludera en del flyktigt lösningsmedel, såsom alko- hol, består generellt av syntetiska parfymmaterial, stun- dom blandade med naturliga komponenter, och vanligen inne- håller de alkoholer, aldehyder, terpener, fixativ och and- ra för parfymer normala komponenter. För flytbarheten gynn- samma medel, såsom speciella leror, vilka ibland sättes till detergentprodukter eftersom de ofta förbättrar flyt- barheten hos och minskar vidhäftningen av olika komposi- tioner, är i detta fall onödiga, möjligen delvis beroende på närvaron av bentonit och/eller polyakrylat. De kan emëllertid tillsättas, om så önskas, för att ytterligare öka flytbarheten.

Halterna av de olika komponenterna i pärlmaterialet skall vara sådana att detta blir friflytande och i tillräcklig grad kan absorbera en nonjonaktiv detergent som i fly- tande form appliceras därpå, och så att den därav genom införlivning av detergenten framställda detergentkomposi- tionen även blir tillräckligt friflytande. Detergentkom- positionen som framställes av pärlmaterialet måste natur- ligtvis vara ett effektivt rengöringsmedel, varvid de när- varande tvättaktiva substanserna understödjer den organiska detergenten i en vattenlösning av kompositionen, och det är viktigt att den resulterande produkten är sådan att den ej orsakar icke önskade avlagringar av zeolitpartiklar (eventuellt tillsammans med andra substanser, såsom normalt vattenlösliga silikater) på tvättat material. Det har visat sig att ett helt tillfredsställande pärlmaterial vilket uppfyller dessa krav, när silikat är närvarande, kan inne- hålla 15 - 30 vikt-% natriumkarbonat, 10 - 22 vikt-% nat- riumbikarbonat, 20 - 40 vikt-% vattenavhärdande aluminium- silikat (zeolit), 3 eller 4 till 12 vikt-% natriumsilikat 10 15 20 25 30 35 502 Él89 Vﬁ~ 14 och 1 - 15 vikt-% bentonit, såsom aktiva komponenter, samt 1 - 15 vikt-% vatten. I dessa pärlor består alumi- niumsilikatet företrädesvis av en natriumzeolit innehål- lande 15 - 25 vikt-% hydratvatten, och helst skall zeo- liten utgöras av zeolit A. Det föredragna viktförhållan- det mellan natriumkarbonat och natriumbikarbonat i pro- dukten ligger inom området ca 1 - 3, varvid pärlorna har en skrymvolym inom området 0,6 - 0,9 g/cc, företrä- desvis 0,7 - 0,8 g/cc, och pärlornas partikelstorlek är inom området nr 10 till 100 (genom nr 10 och på nr 100) enligt US-siktserien, företrädesvis nr 10 - 60 i denna siktserie. Övriga föredragna halter av komponen- terna är 20 - 25 vikt-% natriumkarbonat, 13 - 19 vikt-% natriumbikarbonat, 30 - 37 vikt-% hydratiserad zeolit, 5-3 8 eller 10 vikt-% natriumsilikat, S - 8 vikt-% ben- tonit och 4 - 10 vikt-% vatten, exklusive zeolitens hyd- ratvatten. I dessa föredragna produkter ligger viktför- hâllandet natriumkarbonat : natriumbikarbonat inom om- rådet 1 - 2.

När ett polyakrylat är närvarande tillsammans med zeoliten i pärlmaterialets komposition är halten därav normalt inom omrâdet 0,1 - 2 vikt-%, företrädesvis 0,2 - 1,6 vikt-% och i synnerhet 0,8 - 1,4 vikt-%. Halten av adju- vantia och processhjälpmedel och fyllmedel, om sådant förekommer, i pärlmaterialet är i allmänhet begränsat till 20 vikt-% därav, företrädesvis 1 - 10 vikt-% och i synnerhet 3 - 7 vikt-% därav. Halterna av processhjälp- medel när magnesiumsulfat och citronsyra användes, är generellt 1 - 3 vikt-% magnesiumsulfat och företrädesvis 1,5 - 2,5 vikt-% därav, samt 0,2 - 1 vikt-% natriumcit- rat och företrädesvis 0,2 - 0,5 vikt-% därav. Vad gäller pigment och fluorescerande vitmedel så är halterna därav företrädesvis 0,05 - 0,6 vikt-% pigment, såsom ultramarin- blått och i synnerhet 0,2 - 0,4 vikt-%, samt 0,1 - 4 vikt- % fluorescerande vitmedel och i synnerhet 1 - 1,5 till 3 10 15 20 25 30 oss "ﬁﬂﬁw 15 vikt-% därav. Dessa halter av processhjälpmedel och ad- juvantia gäller för de olika typerna av pärlmaterial enligt uppfinningen, när sådana hjälpmedel eller adju- vantia användes.

Halterna av de olika komponenterna i blandningen och i pärlmaterialet, vid framställning av pärlor innehållande polyakrylat men under utelämnande av bentonit, skall vara sådana att man får en homogen eller så gott som homogen blandning, och pärlorna skall vara friflytande och i tillräcklig grad kunna absorbera en nonjonaktiv deter- gent som i flytande form appliceras på dem, så att även den därvid, genom införlivande av detergenten, framställda detergentkompositionen blir tillräckligt friflytande. Det har-visat sig att ett tillfredsställande pärlmaterial, som uppfyller dessa krav, innehåller 15 - 30 vikt-% nat- riumkarbonat, 10 - 22 vikt-% natriumbikarbonat, 20 - 40 vikt-% vattenavhärdande aluminiumsilikat (zeolit), 3 eller 4 till 18 vikt-% natriumsilikat och 0,1 - 2 vikt-% poly- akrylat, såsom aktiva komponenter, samt 1 - 12 eller 15 % vatten. Det föredragna viktförhållandet natriumkarbonat : natriumbikarbonat i produkten ligger inom området ca 1 - 3, varvid de framställda pärlorna har en skrymvolym inom om- rådet 0,5 - 0,8 g/cc, företrädesvis 0,7 - 0,8 g/cc, och pärlornas partikelstorlek är inom området nr 10 till 100 (genom nr 10 och på nr 100) enligt US-siktserien, före- trädesvis nr 10 - 60 i denna serie. Övriga föredragna halter av komponenterna är 20 - 25 vikt-% natriumkarbonat, 13 - 19 vikt-% natriumbikarbonat, 30 - 37 vikt-% hydrati- serad zeolit, 7 - 15 vikt-% natriumsilikat, 0,5 - 1,5 vikt-% natriumpolyakrylat och 3 - 10 vikt-% vatten, exklusive zeolitens hydratvatten. I de mer föredragna produkterna av denna typ är viktförhâllandet natriumkarbo- nat : natriumbikarbonat inom området 1 - 2.

När pärlorna som skall framställas skall innehålla endast 10 15 20 25 30 35 502 agg ' . vf» 16 en liten mängd eller icke något vattenlösligt silikat, som tidigare nämndes under hänvisning till andra typer av pärlmaterial enligt uppfinningen, skall halterna av de olika komponenterna i pärlmaterialet vara sådana att pärlorna blir friflytande och i tillräcklig grad kan absorbera en nonjonaktiv detergent som i flytande form appliceras på dem, så att även den därvid, genom införlivande av detergenten, framställda detergentkompo- sitionen blir tillräckligt friflytande. Det är även vik- tigt att den resulterande produkten blir sådan att den ej orsakar obehagliga avsättningar av zeolitpartiklar (eventuellt tillsammans med andra substanser) på tvättat material. Det är även önskvärt att det framställda pärl- materialet har lämplig skrymvolym och färg. Det har visat sig-att ett tillfredsställande pärlmaterial, som uppfyl- ler dessa krav, innehåller 15 - 30 vikt-% natriumkarbonat, 10 - 22 vikt-% natriumbikarbonat, 10 - S0 vikt-% vatten- avhärdande aluminiumsilikat (zeolit), 0 - 3 vikt-% nat- riumsilikat och 3 - 20 vikt-% bentonit, såsom aktiva kom- ponenter, samt 1 - 15 vikt-% vatten. Den angivna procent- halten vatten avser fritt vatten och inkluderar ej zeo- litens hydratvatten. På motsvarande sätt inkluderar pro- centhalten zeolit hydratvattnet. I vissa fall kan produk- ten vara vattenfri med avseende på fritt vatten, men dessa fall är sällsynta, och det är i allmänhet önskvärt att en liten kvantitet vatten förefinnes i pärlmateria- let för att förhindra icke önskad pulverisering av detta, vilket i annat fall ibland kan förekomma i synnerhet då det gäller vattenfria kompositioner. Det föredragna vikt- förhållandet natriumkarbonat : natriumbikarbonat i produk- ten ligger inom området ca 1 - 3, pärlorna kan ha en skrymvolym inom området 0,6 - 0,9 g/cc, företrädesvis 0,6 eller 0,7 till 0,8 g/cc, och pärlornas partikelstor- lek ligger inom området nr 10 - 100 (genom nr 10 och på nr 100) enligt US-siktserien, företrädesvis nr 10 - 60 10 15 20 25 30 soà 089 "|'§\'1|i|"l 17 i denna serie. Övriga föredragna halter av komponenterna är 20 - 27 vikt-% natriumkarbonat, 14 - 21 vikt-8 nat- riumbikarbonat, 20 - 50 vikt-% hydratiserad zeolit, O % natriumsilikat, 5 - 20 vikt-% bentonit och 1 - 5 vikt-% vatten, exklusive zeolitens hydratvatten. I dessa före- dragna produkter är viktförhållandet natriumkarbonat : natriumbikarbonat inom området 1 - 2. När silikat före- kommer i detta pärlmaterial är det lämpligt att begränsa halten därav till 2 vikt-% och företrädesvis till 0,5 - 1 vikt-%. Andra föredragna områden för halter av viktiga komponenter enligt uppfinningen är 35 - 45 vikt-% hydra- tiserad zeolit samt S - 15 vikt-% och ännu bättre 10 - 15 vikt-% bentonit.

När ett polyakrylat ingår i en sådan pärlmaterialkomposi- tion skall halten därav generellt ligga inom området 0,05 - 0,5 vikt-%, företrädesvis 0,05 - 0,3 vikt-% och i synnerhet 0,01 - 0,2 vikt-%. Halterna av adjuvantia och processhjälpmedel och fyllmedel, om sådana förekommer, i pärlmaterialet skall generellt begränsas till 20 vikt-% därav och företrädesvis utgöra 1 - 10 vikt-% därav eller ännu hellre 3 - 7 vikt-% därav, och halterna skall vara lika de tidigare angivna. Även om det har visat sig att detergentkompositioner fram- ställda av det ifrågavarande pärlmaterialet ej erfordrar närvaro av något korrosionsskyddande tillsatsmedel i ut- byte mot silikatet, så är det inom uppfinningens ram möj- ligt att insätta lämpliga sådana material, och företrädes- vis användes sådana som är stabila vid blandnings- och spraytorkningsbetingelserna och som ej negativt påverkar dessa arbetsskeden. De korrionsskyddande tillsatsmedlen eller antioxidationsmedlen kan vara organiska eller oorga- niska, varvid oorganiska material generellt föredrages, och företrädesvis väljes de som är lämpliga då det gäller att 10 15 20 25 30 502 i _ 18 förhindra korrosion av tvättmaskinens aluminiumdelar. Om man önskar fortsätta att använda silikat i detta syfte eller att insätta silikat på grund av dess effekt på hårdhet orsakad av magnesiumjoner, föredrages i allmän- het ett pulverformigt silikat, såsom vattenfritt natrium- ' silikat, som är tillgängligt i handeln under varunamnet Britesil och framställes av Philadelphia Quartz Co (Na2O:Si02 = 1:2,4) och detta tillsättes i efterhand. Även andra, normalt fasta, lösliga silikater, företrädes- vis av alkalimetaller, kan i efterhand sättas till pärl- materialet enligt uppfinningen efter det att detta absor- berat den nonjonaktiva detergenten.

Om man önskar att den framställda produkten skall ha för- måga att göra tvätten mjukare så kan även mjukningsmedel, företrädesvis i form av torrt pulver, i efterhand sättas till pärlmaterialet på lämpligt sätt. Denna klass av mate- rial är välkänd, och mycket ofta är mjukningsmedlen kat- jonaktiva föreningar, i synnerhet kvaternära ammoniumföre- ningar såsom kvaternära ammoniumhalogenider. Speciellt föredragna är de högre alkyl-, alkylaryl- och arylalkyl- lägre-alkyl-kvaternära ammoniumkloriderna och -bromiderna, såsom distearyldimetylammoniumklorid. Av de kommersiella mjukningsmedlen är det mest föredragna det som försäljes under varumärket Arosurf TA-100, framställt av Sherex Chemical Company, Inc. Dessa föreningar har även antistatis- ka och antibakteriella egenskaper, men om så önskas kan även andra antibakteriella adjuvantia användas, vilka likaså företrädesvis tillsättes produkten i efterhand.

Det är ett viktigt kännetecken hos föreliggande uppfin- ning att en effektiv tvättaktiv detergentkomposition base- rad på enbart nonjonaktiv detergent kan framställas på ett kommersiellt lämpligt sätt, men det kan ibland vara önskvärt att även ha en anjonaktiv ytaktiv komponent eller r~\ fö 10 15 20 25 30 35 'lll-II (51 CD 'FÖ CD CD \O 19 detergentkomponent närvarande i den slutliga produkten, i allmänhet på grund av att den befordrar produktens skumningsegenskaper och dess rengörande effekt. Generellt är det att föredraga att ej tillsätta något eller några anjonaktiva detergentmaterial till blandaren, utan om sådant eller sådana material skall användas sker detta företrädesvis genom tillsats i efterhand till det sprut- torkade pärlmaterialet, och i allmänhet utföres tillsatsen i efterhand sedan pärlorna absorberat den flytande nonjon- aktiva detergenten. Även om olika typer av anjonaktiva detergenter, företrädesvis helt i pulverformi och/eller i vissa fall i blandning med tvättaktiva material, kan användas så föredrages de linjära högre alkylbensensulfo- naterna, högre fettalkoholsulfater och polyetoxilerade högre fettalkoholsulfater. I dessa produkter har de högre alkyl- och högre alkoholdelarna normalt 8 - 20 kolatomer, företrädesvis 12 - 16 kolatomer, och detergenterna skall förefinnas i form av sina vattenlösliga alkalimetallsalter, företrädesvis i form av natriumsalter. Det etoxilerade alkoholsulfatet innehåller generellt 3 - 20 mol etenoxid per mol fettalkohol.

Områdena för halterna av de olika pärlkomponenterna i den slutliga detergentkompositionen kan lätt beräknas med ut- gång från de halter som givits för själva pärlmaterialet minskat med halterna av detergent och andra i efterhand till pärlorna satta material. Om man till den slutliga detergentkompositionen endast tillsatt nonjonaktiv deter- gent, så att slutprodukten innehåller 20 % nonjonaktiv detergent, kan man med utgång från de olika områden som givits för komponenterna i själva pärlmaterialet beräkna halterna genom att multiplicera med 0,8, d v s (100 - 20)/- 100. På liknande sätt, när halten nonjonaktiv detergent (i de kompositioner där detta är det enda tillsatsmedlet i pärlorna) kan variera mellan 8 och 25 % av detergent- kompositionen, så skall multiplikatorn vara mellan 0,75 10 15 20 25 30 35 502 0š9 f; 20 och 0,92. Generellt skall den slutliga procenthalten non- jonaktiv detergent i produkten vara inom området 8 - 25 %, företrädesvis 15 - 22 % och ännu hellre ca 20 %, men i en del fall kan för vissa typer av produkter halter inom området 8 - 13 % vara att föredraga. Vanligen skall pro- centhalten parfym i slutprodukten vara inom området 0,1 - 1 %, företrädesvis 0,2 - 0,4 %, procenthalten enzym skall vara mellan 0,5 och 3 %, företrädesvis 1 eller 1,5 till 2,5 %, och procenthalten flytförbättrande medel, som kan tillsättas i efterhand, skall vara mindre än 2 % och företrädesvis mindre än 1 %. För att beräkna halterna av pärlkomponenterna i den slutliga kompositionen måste man, förutom att basera dessa beräkningar på procenthalten non- jonaktiv. detergent i den slutliga produkten (i efterhand gjord tillsats), naturligtvis även taga hänsyn till procent- halterna av andra i efterhand tillsatta adjuvantia. Om dessutom nâgra tillsatser i efterhand sker med användning av vattenlösningar av tillsatsmedlen så påverkar detta även fukthalten, vilken ofta skall ligga inom omrâdet 1 - 12 % men ibland kan sträcka sig till 15 %.

När pclyakrylat användes och bentonit utelämnas är omrâ- dena för halterna av de olika komponenterna i detergent- kompositionen 13 - 28 vikt-% natriumkarbonat, 8 - 18 vikt- % natriumbikarbonat, 15 - 35 vikt-% vattenavhärdande alumi- niumsilikat, 3 - 40 vikt-% natriumsilikat, 0,1 - 1,6 vikt-% polyakrylat, 8 - 30 vikt-% nonjonaktiv detergent och 1 - 10 vikt-% vatten. Företrädesvis är dessa områden 16 - 21 vikt- % natriumkarbonat, 10 - 15 vikt-% natriumbikarbonat, 22 - 32 vikt-% hydratiserad zeolit, 8 - 13 vikt-% natriumsilikat, 0,5 - 1,5 vikt-% natriumpolyakrylat, 3 - 6 vikt-% (ibland 3 - 10 vikt-%) vatten och 10 - 22 eller 25 vikt-% nonjon- aktiv detergent. Procenthalterna av processhjälpmedel, vitmedel och färgämnen i den slutliga kompositionen skall approximativt vara desamma som i själva pärlmaterialet, och företrädesvis inom området 0,2 - 0,6 vikt-% för natrium- 10 15 20 25 30 ggoz 089 |';1'h~|"l 21 citrat (härrörande från tillsats av citronsyra) och 1 - 2 vikt-% för magnesiumsulfat, 0,1 - 0,3 vikt-% för u1tramar1nb1att och 1,5 - 2 vikt-z för de: fluøàesce- rande vitmedlet. Enzymhalten skall vara inom området 0,5 - 3 vikt-%, vanligen 1 - 2 vikt-%, och parfymhalten skall vara 0,1 - 1 vikt-%, företrädesvis 0,2 - 0,4 vikt-%.

Områdena för halterna av de olika pärlkomponenterna i den spraytorkade delen av den slutliga detergentkompositionen när en liten kvantitet eller inget silikat finns närvaran- de, kan beräknas på det tidigare beskrivna«sättet. Vad gäller i efterhand tillsatta komponenter så skall pro- centhalten nonjonaktiv.detergent vara densamma som tidi- gare, procenthalten parfym i slutprodukten skall vara inom området 0,1 - 1 vikt-%, företrädesvis-0,2 - 0,4 vikt- %, procenthalten enzym skall vara mellan 0,5 och 3 vikt-%, företrädesvis 1 - 2 vikt-%, och om ett vattenhaltigt sili- kat tillsättes i efterhand, så skall mängden därav gene- rellt vara 2 - 10 vikt-% och företrädesvis 3 - 8 vikt-%, t ex ca S vikt-%. När ett mjukningsmedel förekommer i slutprodukten skall mängden därav generellt vara inom om- rådet 3 - 12 vikt-%, företrädesvis S - 10 vikt-%, och när ett eller flera anjonaktiva detergenter insättes skall mängden därav begränsas till ej mer än den nonjonaktiva detergenten, och den totala vikten av anjonaktiv: och nonjonaktiv detergent i slutprodukten skall ligga inom de områden som tidigare angivits för enbart nonjonaktiv detergent. Om anjonaktiv detergent användes skall den när- varande kvantiteten därav generellt ligga inom området 0,2 - 0,8 gånger den nonjonaktiva detergentens vikt. För att beräkna halterna av pärlkomponenterna i den slutliga kompositionen måste man, förutom att basera dessa beräk- ningar på procenthalten nonjonaktiv detergent i den slut- liga produkten (i efterhand gjord tillsats), naturligtvis även taga hänsyn till procenthalterna av andra i efterhand 10 15 20 25 30 502 §_s9 i, VX 22 tillsatta adjuvantia. Om dessutom några tillsatser i efterhand sker med användning av vattenlösningar av till- satsmedlen så påverkar detta även fukthalten, men denna skall generellt hållas inom området 1 - 12 vikt-% för slutprodukten, vilket område ibland kan sträcka sig till 15 vikt-%.

Bärarmaterialet i form av pärlor enligt uppfinningen spray- torkas med utgång från en vattenhaltig blandning, vilken generellt skall innehålla från ca 40 till ca 70 eller 75 % fasta ämnen, företrädesvis 50 - 65 % därav, varvid åter- stoden utgöres av vatten, företrädesvis avjoniserat vatten såsom beskrivits tidigare, men ledningsvatten kan även an- vändas. Halterna av komponenterna i blandningen kan beräk- nas med utgång från områdena för det önskade pärlmateria- lets sammansättning baserat på fukthalterna i pärlmateria- let och i blandningen. Exempelvis, i en blandning som skall innehålla S0 % vatten, och av vilken blandning pärlor inne- hållande S % vatten skall framställas (exklusive zeolitens hydratvatten), skall procenthalterna av komponenterna i pärlmaterialet multipliceras med 10/19, d v s ÅTOO/2(10O - 517. Beräkningarna enligt ovan är tillfredsställande för komponenter, som ej sönderdelas under spraytorkningen, men man vet att en del av bikarbonatet förvandlas till karbonat när det torkas vid förhöjda temperaturer i ett spruttorkningstorn. Med kännedom om tornets egenskaper och torkningsbetingelserna, så att sönderdelningsgraden för bikarbonatet kan förutses, är det sålunda möjligt att beräkna halterna av karbonat och bikarbonat som skall ingå i blandningen. Om man exempelvis önskar framställa en pro- dukt innehållande ca 22 % natriumkarbonat och ca 16 % nat- riumbikarbonat och i detta fall ca en tredjedel av bikar- bonatet sönderdelas till karbonat i torktornet (varvid två delar karbonat erhålles av tre delar sönderdelat bikar- bonat), så skulle man kunna satsa 24 % bikarbonat och 17 % /“\ 10 15 _20 25 30 šsoz oss ßW~q 23 karbonat i blandaren (torr basis).

Beträffande de olika kompositionerna och beräkningarna skall man taga hänsyn till att zeoliten i blandningen och i det spraytorkade pärlmaterialet och detergentkompositio- nen är hydratiserad till ca 20 % hydratvatten, men det bör nämnas att hydratiseringsgraden kan variera. För kon- sistensen och syftemålet med beräkningarna skall man emel- lertid räkna med en sådan hydratiseringsgrad.

Den blandning av vilken pärlmaterialet enligt föreliggande uppfinning företrädesvis framställes genom spraytorkning är en huvudsakligen oorganisk blandning, och halten orga- niskt material är generellt begränsad till 10 %, företrä- desvis 7 % och i synnerhet 4 %, räknat på fast material.

Organiska material som kan vara närvarande är citronsyra- material (citronsyra och lösliga citrater), fluorescerande vitmedel, polyakrylat, färgämnen och pigment. Andra orga- niska material kan även förekomma, såsom hydrotropiska salter, chelaterande ämnen och polyelektrolyter, men som tydligt framgår skall blandningen huvudsakligen bestå av oorganiska material och vatten.

För polyakrylathaltiga pärlor, utan bentonit, räknat på 100 % fast material, skall blandningen generellt inne- hålla ca 10 - 25 % natriumkarbonat, 15 - 30 % natriumbi- karbonat, med viktförhâllandet natriumbikarbonat : natrium- karbonat inom området 0,5 - 2, 20 - 40 % vattenavhärdande aluminiumsilikat, 4 - 18 vikt-% natriumsilikat och 0,1 - 2 vikt-% polyakrylat. När processhjälpmedel finns närvarande skall halterna därav, på samma basis, generellt vara 1 - 3 % magnesiumsulfat och 0,2 - 1 % natriumcitrat. I dessa uppslamningar av blandningen skall halten av natriumpoly- akrylat företrädesvis vara mellan 0,5 och 1,5 % och, när processhjälpmedel och färgämnen även finns närvarande skall halterna därav vara 1,5 - 2,5 % magnesiumsulfat, 0,2 - 0,5 10 15 20 25 30 502 (í89 '(1 24 % natriumcitrat, 0,2 - 0,4 % ultramarinblått och 1,5 - 3 % fluorescerande vitmedel, räknat på fasta ämnen.

Blandningen åstadkommes företrädesvis genom att man i en följd tillsätter de olika komponenterna däri på ett sätt som resulterar i en synnëfligen blandbar, lätt pumpbar och icke stelnande uppslamning avsedd för spraytorkning.

Den ordning i vilken tillsatsen av de olika komponenterna sker kan varieras, beroende på omständigheterna, men det är i högsta grad önskvärt att silikatlösningen (om sådan förekommer) tillsättes sist, och om ej sist, åtminstone efter tillsatsen av någon gelnings- eller stelningshindran- de kombination av material eller processhjälpmedel. Gene- rellt föredrages att allt eller nästan allt vatten först sättes till blandaren, företrädesvis vid arbetstemperatu- ren, varefter processhjälpmedlen (om sådana förekommer) och andra sekundära komponenter, inkluderande pigment och fluorescerande vitmedel, samt polyakrylater (om sådana förekommer) tillsättes, följt av bentonit (om sådan före- kommer), zeolit, bikarbonat, karbonat och silikat (om sådant förekommer). Vanligen skall vid tillsatserna varje komponent noggrant inblandas före tillsatsen av nästa kom- ponent, men tillsatsmetoderna kan variera beroende på omständigheterna, så att samtidiga tillsatser kan tillåtas när så är lämpligt. I vissa fall kan komponenttillsatsen, såsom tillsatsen av silikat, uppdelas i två eller flera delar. Olika komponenter kan i förväg sammanblandas före tillsatsen för att påskynda blandningsprocessen. Normalt ökar blandningshastigheten och -förmågan alltefter som materialen tillsättes. Exempelvis kan låga hastigheter användas till dess det sista av bentoniten eller zeoliten inblandats, varefter hastigheten kan ökas till medelhas- tighet och därefter till hög hastighet före, under och efter tillsatsen av eventuell silikatlösning.

Temperaturen hos vattenmediet i blandaren skall generellt f'\ 10 15 20 25 30 35 så; 089 'pwmr.» 25 vara ca rumtemperatur eller förhöjd temperatur, i allmän- het inom området 20 - 80°C, företrädesvis 30 - 7S°C och i synnerhet 40 - 70°C. Uppvärmning av mediet i blandaren kan gynna upplösningen av de vattenlösliga salterna i blandningen, varigenom blandbarheten ökar, men uppvärm- ningen om den sker i blandaren kan även minska produk- tionshastigheten och gynna stelnandet av blandningen. En fördel med att ha processhjälpmedel närvarande i bland- ningen är därför att dessa garanterar att man får de öns- kade, icke gelande uppslamningarna både vid lägre och högre temperaturer. Temperaturer högre än 80°C-(och ibland 70°C) skall generellt undvikas på grund av möjligheten till sönderdelning av en eller flera av komponenterna i blandningen, t ex natriumbikarbonatet. I vissa fall höjer även lägre temperaturer i blandaren de övre gränserna för fastämneshalten i blandningen, troligen på grund av insolubiliseringen av normalt gelbildande eller stelnande komponenter.

Blandningstiderna för att få bra uppslamningar kan variera stort, från så litet som 5 minuter i små blandare och för uppslamningar med högre vattenhalter, till så mycket som 4 timmar i vissa fall. Den blandningstid som erfordras för sammanblandning av alla komponenter i blandningen till ett huvudsakligen homogent medium kan vara så kort som 10 minu- ter, men i vissa fall erfordras upp till 1 timme, även om 30 minuter är den föredragna övre gränsen. Medräknat någon sådan inledande blandningstid skall blandningsperioderna generellt vara mellan 15 minuter och 2 timmar, t ex 20 minu- ter till 1 timme, men blandningen skall kunna vara rörlig, utan gelbildning eller stelnande, under minst 1 timme, företrädesvis 2 timmar och ännu hellre under 4 timmar eller längre tid, efter avslutad framställning av bland- ningen, och den kan även vara rörlig under så lång tid som 10 - 30 timmar innan den pumpas ut till spraytornet, om man eventuellt stöter på andra tillverkningsproblem. 10 15 20 25 30 502 26 Uppslamningen i blandaren, med de olika salterna och de andra komponenterna upplösta eller i finfördelad form jämt fördelade däri, överföres på vanligt sätt till ett spraytorn, vilket i allmänhet är placerat nära blandaren.

Uppslamningen får falla ner från blandarens botten till en frammatande pump, vilken vid högt tryck pressar bland- ningen genom sprutmunstycken vid övre änden av ett konven- tionellt spraytorn (med- eller motströms), i vilket drop- parna av uppslamningen faller ner genom en het torkande gas, i allmänhet bestående av förbränningsprodukter av eldningsolja eller naturgas, varvid dropparna torkas till det önskade absorberande materialet i form av pärlor.

Under torkningen kan en del av bikarbonatet (ofta l/4 till l/2, t ex l/3) omvandlas till karbonat under fri- görandë av koldioxid, vilken i samverkan med polyakrylatet, som kan förefinnas i blandningen som spraytorkas, kan för- bättra det framställda pärlmaterialets fysikaliska egen- skaper så att detta bättre absorberar vätskor, t ex fly- tande nonjonaktiv detergent, som i efterhand sprutas där- på. Även zeolit- och bentonitkomponenterna i det framställ- da pärlmaterialet verkar emellertid ha gynnsam inverkan på absorptionen av vätska, och polyakrylatet bidrager även till snabbare torkning varigenom tornets kapacitet ökar.

Efter torkningen siktas produkterna till önskad storlek, t ex 10 till 60 eller 100 enligt US-siktserien, och är sedan färdiga att besprutas med nonjonaktiv detergent, varvid pärlmaterialet är antingen varmt eller kylt (till rumstemperatur). Den nonjonaktiva detergenten skall emeller- tid generellt ha förhöjd temperatur, såsom 30 - 60°C, t ex S0°C, för att säkerställa att det har flytande form; efter kylning till rumstemperatur är det dock önskvärt att det är ett fast, ofta vaxliknande ämne. Även om den nonjonaktiva detergenten vid rumstemperatur är något klib- big så orsakar denna ej att slutproduktens friflytande för- 10 15 20 25 30 soégoas t [TW |-|"] 27 måga försämras, eftersom detergenten tränger in under pärlytan eller in i pärlorna. Den nonjonaktiva detergent som på känt sätt appliceras på rörliga eller trumlande pärlor i form av en sprutdimma eller som droppar, är företrädesvis en kondensationsprodukt av etenoxid och en högre fettalkohol, såsom tidigare beskrivits, men andra nonjonaktiva ämnen är även användbara. Enzymmateria- let (här kallat enzymerna även om det också inkluderar en bärare), vattenhaltigt silikat och andra pulverformiga ad- juvantia som skall tillsättas i efterhand kan pudras över detergentpartiklarna, och parfym och andra vätskor kan sprutas på desamma vid någon lämplig tidpunkt, före eller efter tillsats av pulvret (pulvren).

Det spraytorkade pärlmaterialet och de därav framställda detergentkompositionerna kan inkludera en liten kvantitet, eller inget, silikat härrörande från blandningen, och i så fall kan silikat i fast form tillsättas i efterhand.

Det i efterhand tillsatta pulverformiga silikatet, om så- dant användes, verkar ej reagera med zeoliten lika mycket, varför mängden av zeolit-silikatagglomerat med tendens att avsätta sig på tvättade artiklar reduceras. Även om silikat, också när bentonit ej är närvarande, generellt insättes åtminstone på grund av att det har korrosions- skyddande effekt, så har man ej funnit att de ifrågavarande detergentkompositionerna har korroderande inverkan på alu- miniumföremål, ej ens vid frånvaro av silikat. Vidare har bentoniten ej någon negativ inverkan på produktens stabi- litet, utan tycks i själva verket hjälpa till att hålla ihop pärlorna och göra dem motståndskraftiga mot sönder- krossning och pulverisering under transporter och använd- ning. Närvaron av bentonit och/eller polyakrylat förbätt- rar markant den slutliga detergentkompositionens egenska- per, varvid bentoniten åstadkommer större bindningshastig- heter avseende kalciumjonerna vilket resulterar i att mind- 10 15 20 25 30 502 589 '_ 28 re mängd zeolit avsättes på tvättade tyger. När polyakrylat med låg molekylvikt är närvarande blir pärlorna mer porösa och absorberar bättre den nonjonaktiva detergenten i flytan- de form, utan att i överdriven grad minska produktens skrymvolym. Med tanke på att bentonit är en lera som kan förväntas att i sig själv skapa avlagrings- och gelnings- problem, så är den minskade avlagringen av zeolit och från- varon av gelning överraskande och utgör viktiga resultat av föreliggande uppfinning.

Följande exempel åskådliggör men begränsar~ej uppfinningen.

Om ej annat anges avser alla temperaturer °C, och alla delar i exemplen och beskrivningen avser viktdelar, När vikter och halter av zeolit anges avser dessa användningen av det vanliga hydratet, eftersom zeolitens hydratvatten antag- ligen ej lämnar zeoliten och ej blir en del av det vatten- haltiga lösningsmedlet vid de ifrågavarande blandningsför- farandena, och även eftersom en del av det vatten som före- finnes i pärlmaterialet och i detergentkompositionerna är närvarande i form av zeolitens hydratvatten.

Exempel 1.

En 4536 kg sats av en blandning, avsedd att spraytorkas till pärlmaterial enligt föreliggande uppfinning och att omvandlas till en detergentkomposition, framställdes genom att man i blandaren införde 1832 kg avjoniserat vatten vid en temperatur av ca 27°C, och därefter blandades detta un- der låg blandningshastighet i nämnd ordning med 51,3 kg vattenfritt magnesiumsulfat (10S,5 kg epsomsalt kan in- sättas i stället, i vilket fall det från början satsade vattnet reduceras till 1777,4 kg), 12,7 kg citronsyra, 57,6 kg Tinopal SBM Extra Conc. (CIBA-Geigy). 68 kg ultra- marinblåttpulver, 169,6 kg Thixo-Jel No. 1 (bentonit), 914 Linde hydratiserad Zeolit 4A (20 % kristallvatten), 636,9 kg 10 15 20 25 30 gßoz oss 1 h v' I. 'w 29 natriumbikarbonat och 456,3 kg natriumkarbonat (kalcinerad soda). Blandningshastigheten ökades därefter till hög has- tighet (i vissa fall kan den ökas till medelhastighet vid en tidigare tidpunkt om komponenterna ej sammanblandas i önskad omfattning), varefter 189,6 kg natriumsilikat med Nazmsioz-förnananaet lika med 1=2,4 inbianaaaes' (i farm av 399,2 kg av en 47,5%-ig vattenlösning). Omröringen av hela satsen fick sedan fortgå under ca 1 timme ( i vissa fall kan en blandningstid så lång som 4 timmar användas), under vilken tid ca 90,7 - 272,2 kg vatten kunde försvinna genom avdunstning och detta vatten kunde, om så önskades, kompletteras. Under blandningstiden hölls blandningen i kontinuerlig rörelse, och den varken gèlade, stelnade eller bakade ihop sig. Eftersom bikarbonatet delvis sönderdelas till karbonat under spraytorkningen kan kvantiteterna därav variera beroende på spraytornets egenskaper.

Med början S minuter efter det att alla komponenter till- förts blandningen bringades denna att från blandaren falla ner till en pump som vid högt tryck, vilket var 21 kg/cm2, pumpade blandningen till toppen av ett motströms spraytorn i vilket begynnelsetemperaturen var ca 430°C och sluttem- peraturen var ca 10S°C. Det resulterande, huvudsakligen oorganiska pärlmaterialet hade en skrymvolym av ca 0,6 - 0,7 g/ml, en begynnelseadhesion av ca 40 %, en partikelstorlek huvudsakligen inom området 10 - 100 mesh enligt US-sikt- serien (de siktades till denna storlek) och en karakteris- tisk finhet (genom US-sikt nr 50) av ca 15 %. Fukthalten i pärlorna var ca 7 %. Pärlmaterialet visade sig vara frifly- tande, icke klibbigt, tillfredsställande poröst men ändå hårt på ytan, och det hade förmåga att lätt absorbera av- sevärda kvantiteter flytande nonjonaktiv detergent utan att bli otillåtet klibbigt.

Detergentprodukter framställdes av det spraytorkade pärl- 10 15 20 25 30 35 502 0:39 30 materialet genom att man på ytan av de trumlande pärlorna sprutade en normalt vaxartad, nonjonaktiv detergent, an- tingen Neodol 23 -6,5 eller Neodol 23-7, i uppvärmt fly- tande tillstånd, i en sådan kvantitet att man i den resul- terande slutprodukten fick en halt av 20 % nonjonaktiv detergent, och proteolytiskt enzym (Alcalase) applicera- des i pulverform till en halt av 1,99 % i produkten. Par- fym sprutades på produkten till en halt däri av 0,25 %.

De resulterande detergentprodukterna hade en skrymvolym av ca 0,7 eller 0,8 g/ml, och de innehöll 27,3 % zeolit (hyd- ratiserad), 20,1 % nonjonaktiv detergent, 11,8 % natrium- karbonat (av vilket en del bildats genom sönderdelning av bikarbonatet), 12,7 % natriumbikarbonat, 5,6 % natriumsili- kat, 5,45 % vatten, 2,0 % enzymer, 1,7 % fluorescerande vit- medel, 1,5 % magnesiumsulfat, 0,4 % citronsyra (i citrat- form), 0,25 % parfym, 0,2 % ultramarinblått och 5,0 % ben- tonit (Thixo-Jel). Den med ovanstående sammansättning framställda detergenten var en utmärkt, mycket effektiv tvättdetergent, speciellt lämplig för tvättning av hus- hållstvätt i automatiska tvättmaskiner. Dessa fysikaliska och estetiska egenskaper var tilltalande och fördelaktiga, eftersom den var icke dammande och synnerligen friflytande vilket gjorde det möjligt att förpacka densamma i smalhal- sade glas- eller plastflaskor, varifrån den lätt rann ut vid doseringen. Detergentkompositionerna enligt uppfin- ningen, innehållande bentonit, har såsom nämnts visat sig ha markant förbättrade kalciumjonbindningshastigheter, men vad som är ännu viktigare är att de kvarlämnar mindre åter- stod på tvätt som tvättats därmed (i en automatisk tvätt- maskin vid för produkten generella koncentrationer och vid normala tvättemperaturer) än vad som är fallet med liknan- de kompositioner som ej innehåller bentonit. Denna skillnad accentueras när tvättvattnet har hög hårdhet, t ex 200 ppm i form av kalciumkarbonat, tvättvattnet är kallt och om- röringen sker försiktigt. 10 15 20 25 30 089 'ß“hJ1 31 Vid ett kontrollförsök framställdes pärlor, varvid bento- niten uteslöts ur blandningen och ersattes med samma vikt- mängd natriumkarbonat och natriumbikarbonat och den tota- la mängden av de tillsatta materialen motsvarade den ute- slutna bentonitens vikt. Blandningen spruttorkades och omvandlades till en detergentkomposition på samma sätt som tillämpades vid framställningen av detergentkomposi- tionen enligt uppfinningen. Även om denna "kontroll“-pro- dukt var användbar som detergent så medförde den att stör- re mängd återstod avsattes på tvättgodset än med försöks- produkten enligt uppfinningen, och den hade lägre kalcium- bindande hastighet. Likaså, när halten av silikat i kont- rollpärlorna ökades till 10,7 %, och halterna av natrium- karbonat och natriumbikarbonat minskades för att kompense- ra-ökningen av silikatet, så var avsättningen av återstod ännu större för kontrollprodukten.

Vid normalt förlopp skall blandningarna framställas snabbt och kunna uttagas ur blandaren lika snabbt, varvid de ibland framställes inom så kort period som S minuter och pumpas ut från blandaren på så kort tid som 10 minuter. Det är emellertid ofta viktigt att de ifrågavarande blandningarna kan tåla åtminstone 1 timme i blandaren utan att gela eller stelna, eftersom man ibland får räkna med så långa uppehåll vid kommersiell produktion. Den beskrivna blandningen kan kvarhållas så länge som 4 timmar, och ofta avsevärt längre, utan att gela eller stelna, vilket åtminstone delvis till- skrives halten av magnesiumsulfat och citronsyra i form av processhjälpmedel. Andra processhjälpmedel avsedda att för- hindra gelning och stelnande av blandningen kan emellertid insättas i stället och vid vissa betingelser kan kvantite- terna därav minskas, och ett eller båda kan uteslutas.

Likaså kan andra mindre betydande komponenter i bland- ningen, såsom det fluroescerande vitmedlet och pigmentet, uteslutas därifrån, och enzymer och parfym kan uteslutas 10 15 20 25 30 502 0519 32 från den slutliga produkten, även om det är i högsta grad önskvärt att alla dessa material finns närvarande. Bland- ningens temperatur kan modifieras, såsom genom att höjas till 52°C, och kvantiteterna av de olika komponenterna kan variera med 1 10 %, I 20 % och 1 30 % och ändå kvarhållas inom de ovan givna gränserna, samtidigt som det är möjligt att erhålla bearbetbara blandningar som ger det önskade pärlmaterialet och de önskade detergentkompositionerna.

I stället för att använda vattenfritt magnesiumsulfat kan en ekvivalent kvantitet epsomsalt tillsättas, och olika andra komponenter kan insättas i form av vattenlösningar, förutsatt att mängden vatten som sättes till dem substra- heras från det i blandaren införda vattnet. Ordningsfölj- den kan vara en annan vid tillsatsen, men generellt är det önskvärt att processhjälpmedlen insättes tidigt vid framställningen och att silikatet tillsättes sist eller nära slutet av denna. I stället för Zeolit 4A kan Zeoliter- na X och Y insättas, liksom andra typer av Zeolit A. Även om man föredrager användningen av hydratiserad Zeolit 4A enligt detta exempel är olika hydratiseringsgrader av zeo- liten godtagbara, och i vissa fall kan nästan vattenfria kristallina zeoliter eller amorfa zeoliter användas. En ändring av mängden bentonit inom det givna omrâdet till exempelvis 3 % och 10 % ger fortfarande användbara produk- ter, men de som innehåller större halter bentonit är van- ligen mer effektiva då det gäller att förhindra avsättning av zeolit på tvättgodset. De kommersiellt använda kvanti- teterna beror på ett antal faktorer och är ofta en balans- gång mellan den önskade minskningen av zeolitåterstoder och den önskade tvättaktiviteten samt andra funktionella effek- ter av andra komponenter i detergentkompositionen.

Exempel 2 En produkt liknande den i exempel 1 framställdes men med tillsats till blandningen av ett polyakrylat med låg mole- een-e 10 15 20 25 30 089 ﬁ“v¶ 33 kylvikt (MV = 1000 till 2000), vilket tillsattes vid en tidig tidpunkt, före bentoniten, så att man fick en jäm- förbar produkt innehållande 1 % polyakrylat (Alcosperse 107D). Den enda förändringen i kompositionen som kompensa- tion för tillsatsen av polyakrylatet var att natriumbi- karbonatmängden i blandningen minskades med samma vikt.

Vidare var denna sats mindre då man använde en försöks- blandare. Pärlmaterialet som erhölls vid spraytorkningen, utförd på samma sätt som tidigare beskrivits i exempel 1, omvandlades till en slutlig detergentprodukt av samma typ som i exempel 1, med undantag av tillsatsen av polyakrylat.

Kompositionen testades och dess egenskaper noterades. Den visade sig vara en» utmärkt friflytande detergent, med mindre zeolitåterstoder på tvättgodset än för kontroll- försöken enligt exempel 1. Vidare förbättrade närvaron av Alcosperse avsevärt absorptionsegenskaperna hos de framställda pärlorna så att de lättare absorberade flytan- de D°ﬂj°0aktiV-Åë§ßIgeQt@ vilken kunde vara av typen etoxi- lerad alkohol eller av någon annan i beskrivningen nämnd typ. Skrymvolymen för pärlorna och produkten sjönk dock ej märkbart, vilket är betydelsefullt när man önskar fram- ställa en koncentrerad partikelformig detergent med jäm- förelsevis hög skrymvolym. Man har observerat att när det beskrivna polyakrylatet är närvarande i blandningen går spraytorkningen bättre och mindre mängd material går för- lorat genom att det avsätter sig på spraytornets väggar, vilka fördelar vid framställningen är betydelsefulla då det gäller att öka den kommersiella produktionen och att undvika förluster och återbearbetning av material som ej har den rätta storleken.

Liksom i exempel 1 kan halterna av komponenterna varieras även i detta exempel, inom de i beskrivningen givna grän- serna, för att ge pärlmaterial och detergentkompositioner med förbättrade egenskaper. Även om det förefaller som om 10 15 20 25 30 502 â89 wY*'»w;“ 34 ca 1 % av det beskrivna polyakrylatet är en optimalt an- vändbar koncentration i detergentkompositionerna, så kan mellan 0,1 och 2 % därav ha goda effekter, varvid använd- ningen av de större mängderna resulterar i större för- bättring av pärlornas porositet. I stället för 1 % är exempelvis 0,5 % och 1,5 % även önskvärda halter av poly- akrylatet. I vissa fall kan det vara önskvärt att använda polyakrylat med högre molekylvikter inom de givna gränser- na, t ex 4000 - 5000, men i de flesta fall föredrages de lägre molekylvikterna inom området. Liksom-i exempel 1 kan i vissa fall processhjälpmedel, parfym, enzymer, fluo- rescerande vitmedel och pigment uteslutas eller bytas ut, men i alla dessa fall skall nämnda zeolit, karbonat, bi- karbonat, silikat och bentonit, tillsammans med polyakry- latet, finnas närvarande i de givna kvantiteterna i pärl- materialet, och likaså skall nonjonaktiv detergent finnas närvarande i den slutliga detergentkompositionen, vilken liksom de andra är av icke-fosfattyp.

Exempel 3 Med användning av en försöksanläggning framställdes deter- gentpärlmaterial innehållande 23,37 % natriumkarbonat, 16,60 % natriumbikarbonat, 34,74 % zeolit 4A, 13,64 % nat- riumsilikat (Na20:SiO2-förhållande 1:2,4), 0,26 % ultra- marinblått, 2,20 % Tinopal SBM Extra Conc. (CIBA Geigy), 1,95 % magnesiumsulfat, 0,32 % oitronsyra (närvarande i form av natriumcitrat), 1,29 % natriumpolyakrylat med mole- kylvikten inom området 1000 - 2000 (Alcosperse 107D) och 5,64 % vatten. Produkten framställdes genom spraytorkning av en i försöksanläggningen framställd blandning innehål- lande 50 % fasta ämnen och 50 % vatten, inklusive vatten tillsatt via den vattenhaltiga silikatlösningen samt till- sammans med polyakrylatet (när en vattenhaltig lösning därav, såsom Alcosperse 107, användes) och tillsammans med epsomsaltet, om sådant användes. De andra fasta komponenter- 10 15 20 25 30 sug 989, V! V! I. 35 na innefattade övriga S0 % av blandningen och fanns när- varande i samma relativa halter som angivits med avseende på pärlmaterialet, med undantag av natriumkarbonatet och natriumbikarbonatet av vilka, under förutsättning att 1/3 av bikarbonatet sönderdelades till karbonat, man insatte 24,90 delar natriumbikarbonat (proportionellt) och 17,84 delar natriumkarbonat (proportionellt).

Vattnet, som satsades i blandaren, var avjoniserat vatten och det hade en temperatur av 27°C. Det införda magnesium- sulfatet var vattenfritt, även om en ekvivalent mängd ep- somsalt i stället kunde insättas. Efter satsningen av vatten och magnesiumsulfat infördes citronsyra, Tinopal SBM Extra Conc., ultramarinblâttpulver och Alcosperse 107D i blandaren, i allmänhet med relativt låg hastighet hos blandaren, varefter Linde hydratiserad zeolit 4A (20 % kristallvatten), natriumbikarbonat och natriumkarbonat kunde satsas med blandaren vid låg hastighet eller medel- hastighet. Blandningshastigheten ökades därefter till hög hastighet och natriumsilikatet tillsattes i form av en 47,S%-ig vattenlösning. Blandningen av hela satsen fick sedan fortsätta under ca 1 timme (i vissa fall kunde så lång blandningstid som 4 timmar användas), under vilken tid en avsevärd kvantitet vatten, i vissa fall 2 - 6 % kunde avdunsta. Detta vatten kunde, om så önskades, komp- letteras. Under blandningstiden var uppslamningen i kon- tinuerlig rörelse och den varken gelade, stelnade eller bakade ihop sig.

Eftersom sönderdelningen av bikarbonatet kan variera beroende på betingelserna vid spraytorkningen kan kvanti- teterna av bikarbonat och karbonat varieras i enlighet därmed så att man får den önskade sammansättningen på pärlmaterialet. 10 15 20 25 30 I I 502 08 36 Med början ca S minuter efter det att alla komponenter fanns närvarande i blandaren bringades blandningen rinna ner från blandaren till en pump vilken, vid ett tryck som hölls vid ca 21 kg/cmz, pumpade den till toppen av ett motströms spray- torn, i vilket begynnelsetemperaturen var ca 430°C och slut- temperaturen var ca 105°C. Det resulterande, i huvudsak oor- ganiska pärlmaterialet hade en skrymvolym av ca 0,6 - 0,7 g/ml, låg adhesion, en partikelstorlek huvudsakligen mellan 10 och 100 mesh enligt US-siktserien (de siktades till denna storlek), och det innehöll ej någon störande del finare par- tiklar. Pärlornas fukthalt var ca 5,6 %. Pärlorna visade sig vara friflytande, icke klibbande, tillfredsställande porösa men hade dock den önskade fysikaliska hâllfastheten, och de hade förmåga att snabbt absorbera ökade mängder, t ex 2 - 5 % mer, av flytande nonjonaktiv detergent som sprutades på dem, utan att därför bli otillåtet klibbiga.

Förutom de önskade egenskaperna hos det framställda pärl- materialet noterades att tillväxten av produkt på spraytornets inre väggar var mindre, ofta ca 20 - S0 % mindre, än när poly- akrylat ej ingick i sammansättningen. Tornets kapacitet ökade och det visade sig att halten av alltför finkornigt material i produkten minskade. Minskningen av tillväxten och av finkor- nigt material medförde att en avsevärt mindre del av produkten behövde âterföras.

Detergentprodukter framställdes av de spraytorkade pärlorna genom att man på ytan av de trumlande pärlorna sprutade en normalt vaxartad nonjonaktiv detergent, antingen Neodol 23 - 6,5, eller Neodol 23 - 7, i värmt tillstånd i en sådan kvan- titet att man fick en slutprodukt innehållande 20,7 % nonjon- aktiv detergent, och proteolytiskt enzym (Alcalase) applicera- des i pulverform till en halt av 1,32 % i produkten. Parfym sprutades på produkten till en halt däri av 0,25 %. De resul- terande detergentprodukterna hade en skrymvolym av ca 0,7 g/ml, och de innehöll 27,0 % zeolit (hydrat), 20,7 % nonjonaktiv 10 15 20 25 30 35 soz 089 kﬂvw 37 detergent, 18,17 % natriumkarbonat (av vilket en del bildats genom sönderdelning av natriumbikarbonatet), 12,9 % natrium- bikarbonat, 10,6 % natriumsilikat, 4,39 % vatten, 1,32 % enzymer, 1,71 % fluorescerande vitmedel, 1,51 % magnesium- sulfat, 0,25 % citronsyra (i citratform), 0,25 % parfym, 0,2 % ultramarinblått och 1,0 % natriumpolyakrylat. Den med denna sammansättning framställda detergenten var en utmärkt för- stärkt tvättdetergent, speciellt lämplig för tvätt av hus- hållstvätt i automatiska tvättmaskiner. Den var fysikaliskt och estetiskt attraktiv och fördelaktig eftersom den var icke dammande och synnerligen friflytande, vilket gjorde det möj- ligt att förpacka densamma i smalhalsade glas- och plastflas- kor, varifrån den lätt rann ut vid doseringen. Vid jämförande försök med liknande kompositioner som ej innehöll polyakrylat visade sig kompositionerna enligt uppfinningen ha förbättrad smuts- och fläckborttagande förmåga när de testades med av- seende på olika sorters smuts och fläckar på ett stort antal olika provtyger, inkluderande bomull, polyester-bomullsbland- ningar, polyestrar och andra syntetiska material. Då det gäller fläckborttagning har det ofta visat sig att polyakrylaterna vanligen är mer effektiva mot fläckarna än större kvantiteter av dyrbara enzymer, vilka i allmänhet är mer specifika med avseende på den fläckborttagande förmågan och därför ej är lika effektiva mot de kombinationer av fläckar som ofta före- kommer i tvättgodset. Kompositioner enligt uppfinningen inne- hållande polyakrylat uppvisar även utmärkt anti-återutfäll- ningseffekt, varigenom lösgjord smuts hindras att åter fastna på tvätten.

Framställningsförfarandena kan vara desamma som beskrivits i exempel 1, och olikä processhjälpmedel och adjuvantia kan användas, såsom angivits i det exemplet. Vissa adjuvantia kan även uteslutas, såsom nämnts i exempel 1. Blandningens temperatur i blandaren kan modifieras, t ex genom att höjas till 52°C, och kvantiteterna av de olika komponenterna kan variera med 1 10 %, I 20 % och 1 30 % och ändå kvarhâllas inom de ovan givna gränserna, varvid det är möjligt att erhålla be- 10 15 20 25 30 35 502 089:-: ...___ 38 arbetbara blandningar som ger det önskade pärlmaterialet och de önskade detergentkompositionerna. Olika föreningar kan tillsättas i form av vattenlösningar, under förutsättning att mängden vatten som sättes till dem substraheras från det i blandaren införda vattnet. Ordningsföljden kan vara en an- nan vid satsningen. I stället för Zeolit 4A kan Zeoliterna X och Y insättas, liksom andra typer av Zeolit A. Även om man föredrager användningen av hydratiserad Zeolit 4A enligt detta exempel är olika hydratiseringsgrader av zeoliten godtagbara, och i vissa fall kan nästan vattenfria kristallina geoliter eller amorfa zeoliter användas. En ändring av mängden polyak- rylat inom det givna omrâdet t ex till 1,0 och 1,7 % i pärl- materialet resulterar fortfarande i användbara produkter, men de som innehåller de större mängderna natriumpolyakrylat är vanligen mer effektiva med avseende på den rengörande för- mågan,- absorptionen av nonjonaktiv detergent och förbätt- ringen av processen i spraytornet. Det är generellt ej önsk- värt att insätta mer än ca 2 % polyakrylat, eftersom dess effektivitet sjunker vid högre koncentrationer och de erhållna fördelarna ekonomiskt sett ej är eftersträvade.

Exempel 4 En produkt liknande den i exempel 3 framställdes, men med användning av Alcosperse 107, en natriumpolyakrylatlösning i- vilken polyakrylatet hade en molekylvikt av ca 1000 eller 1000 - 2000, och vilken bestod av en klar bärnstensfärgad vätska innehållande 30 % fasta ämnen. Den insatta halten av Alcosperse 107 var ekvivalent med den i exempel 1 insatta mängden Alcosperse 1070 med avseende på innehållet av fasta ämnen. I stället för Alcosperse 107 kunde motsvarande mängder med avseende på fastämneshalten av Alcosperse 104 (25 % fasta ämnen) och 149 (40 % halt av fasta ämnen) insättas, men resul- taten som erhölls med produkten av typen 107 var bättre och Alcosperse 107 föredrages därför. Inga andra markanta föränd- ringar gjordes i sammansättningen, jämfört med exempel 3 och ej heller med avseende på framställningsförfarandet_ 10 15 20 25 30 oss HÜUW 39 Det vid spraytorkningen av blandningen resulterande pärlmate- rialet omvandlades på det beskrivna sättet till slutprodukt, varvid Neodol 23-6,5 insattes som nonjonaktiv detergent. Den produkt som erhölls med Alcosperse 107 var en utmärkt, icke fosfathaltig detergent, användbar som en förstärkt högaktiv tvättdetergent, vilken var effektiv mot ett stort antal olika fläckar, inklusive flytande kosmetiska make-up-preparat och syntetisk sebum (Spangler-typ). En testpanel bestående av 10 medlemmar föredrog påtagligt denna produkt framför en jämför- bar produkt i vilken Alcosperse 107 hade uteslutits. Förde- larna har även visat sig vid instrumentella undersökningar av tvättade material. De beskrivna försöken utfördes på tyger av bomull, dakron-bomull och av nylon, och försöksbetingel- serna inkluderade maskintvätt i vatten med en hårdhet av 150 ppm, med en koncentration av detergentkompositionen av 0,07 vikt-% och med en vattentemperatur av 49°C.

Samma fördelar som nämnts i exempel 3 vid framställningsför- farandet observerades, inkluderande utmärkt dispergering av materialen i blandaren och utmärkt spraytorkning av produk- ten. Pärlorna hade en mätbart större porositet än jämförelse- materialet (utan polyakrylat). Skrymvolymen sjönk dock ej mer än några få procent, t ex 3 %, vilket är viktigt för så kon- centrerade produkter. Liknande resultat kunde erhållas genom variation av kompositionens innehåll av de olika andra huvud- komponenterna med 1 15 % och 1 30 %, samtidigt som kvantiteter- na därav hölls inom de specificerade områdena. Samma resultat kunde erhållas när andra zeoliter A användes, vilka hade oli- ka hydratiseringsgrader, t ex 15 och 22 %, och när polyakry- later med molekylvikter inom området 1000 - S000 insattes.

Företrädesvis skall polyakrylaterna vara natriumneutralise- rade, antingen fullständigt eller åtminstone till ca S0 %, men sådana som är i mindre grad neutraliserade kan även an- vändas. 10 15 20 25 30 35 iﬂ: I .soz É9 40 Resultat liknande de här rapporterade erhålles även när fluorescerande vitmedel, parfym, enzymeroch processhjälp- medel (citronsyra och magnesiumsulfat) uteslutes, men i å detta fall måste man vara noga med att spraytorkningen ut- föres strax efter framställningen av blandningen så att denna ej stelnar i blandaren. De individuella bidragen från de ute- slutna materialen går naturligtvis förlorade, men produkten förblir en bra tvättdetergent, såsom beskrivits, blandningen blir lättdispergerad och lättorkad, och pärlmaterialet får förbättrad porositet.

Exempel 5_ En 4536 kg sats av en blandning, avsedd att spraytorkas till pärlmaterial enligt föreliggande uppfinning, vilken ej inne- höll vattenlösligt silikat, framställdes genom att man i en blandare införde 2132 kg avjoniserat vatten med en temperatur av ca 27°C, och därefter blandades detta i nämnd ordning och från början låg blandningshastighet med 47,2 kg Tinopal SBM Extra Conc, (CIBA-Geigy), 5,9 kg ultramarinblåttpulver, 3,2 kg natriumpolyakrylat (Alcosperse 107D), 957,5 kg Linde hyd- ratiserad zeolit 4A (20 % kristallvatten), 283,5 kg Thixo- Jel No. 1 (bentonit), 714,4 kg natriumbikarbonat (industri- kvalitet), 351,1 kg natriumkarbonat (naturlig kalcinerad soda) och 41,3 kg titandioxid (Anatase). Under sammanblandningen av de olika komponenterna ökades blandningshastigheten till medium och slutligen till hög hastighet och efter tillsats av alla beståndsdelar, vilket tog ca 15 minuter, fortsattes om- röringen under ca 1 timme (i vissa fall kan blandningstiden vara så lång som 4 timmar), under vilken tid en del av det närvarande vattnet, t ex ca 90,7 till 272,2 kg, kunde för- svinna genom avdunstning, och detta vatten kunde kompletteras, om så önskades. Under blandningstiden hölls blandningen i kon- tinuerlig rörelse och den varken gelade, stelnade eller bakade ihop sig. Eftersom bikarbonatet delvis sönderdelas till karbo- nat under spraytorkningen kan kvantiteterna bikarbonat och kar- bonat i blandningen varieras beroende på spraytornets egenskaper. u/Å 10 15 20 25 30 35 g§_o2 089 bﬁvw 41 Med början 5 minuter efter det att alla komponenter till- förts blandningen bringades denna att från blandaren falla till en pump, vilken vid ett tryck av 21 kg/cmz pumpade blandningen till toppen av ett motströms spraytorn, i vil- ket begynnelsetemperaturen var ca 430°C och sluttempera- turen var ca 105°C. De resulterande, huvudsakligen oorga- niska pärlorna hade en skrymvolym av ca 0,6 till 0,7 g/ml, en begynnelseadhesion av mindre än 10 %, en partikelstor- lek huvudsakligen inom området 10 - 60 mesh enligt US-sikt- serien (de siktades till denna storlek), och en karakteris- tisk finhet (genom US-sikt nr S0) av ca 15 %. Fuktigheten hos pärlorna var inom området 1 - 10 %. Pärlmaterialet visa- de sig vara friflytande (80 % flytförmåga), icke klibbigt, tillfredsställande poröst men ändå hårt på ytan, och det hade förmåga att lätt absorbera betydande kvantiteter fly- tande nonjonaktiv detergent utan att bli otillâtet klibbig.

Detergentprodukter framställdes av det spraytorkade pärl- materialet genom att man på ytan av de trumlande pärlorna sprutade en normal vaxartad, nonjonaktiv detergent. Neo- dol 23 - 6,5 användes men denna kan utbytas mot Neodol 23 - 7 eller Neodol 25 - 7. Den nonjonaktiva detergenten förelåg i uppvärmd flytande form (med en temperatur av ca 45°C). Den påsprutade kvantiteten var sådan att man fick en slutprodukt innehållande ca 20 % nonjonaktiv deter- gent. Proteolytiskt enzym (Alcalase) applicerades i pulver- form till en halt av ca 1,5 % i produkten, och parfym spru- tades på produkten till en halt däri av 0,25 %. De resul- terande detergentprodukterna hade en skrymvolym-av ca 0,7 till 0,8 g/ml, och de innehöll 32,45 % zeolit (hydratise- rad), 19,7 % nonjonaktiv detergent, 18,5 % natriumkarbonat (av vilket en del bildats genom sönderdelning av natriumbi- karbonatet), 13,5 % natriumbikarbonat, 1,3 % fritt vatten, 1,4 % enzymer, 1,6 % fluorescerande vitmedel, 0,25 % par- fym, 0,2 % ultramarinblâtt, 9,6 % bentonit (Thixo-Jel), _ 0,1 % natriumpolyakrylat och 1,4 % titandioxid. Den med ~+?5 ovanstående sammansättning framställda detergenten var ett 5-02 10 15 20 25 30 35 CD 'mvfl -' VD 42 utmärkt, mycket effektiv tvättdetergent, lämplig för tvättning av hushållstvätt i automatiska tvättmaskiner.

Den var icke dammande och ytterst friflytande. Detergent- kompositioner liknande den enligt detta exempel och inne- hållande bentonit, såsom beskrivits, har visat sig ha markant förbättrade kalciumjonbindningshastigheter, men vad som är ännu viktigare är att de kvarlämnar mindre zeolitåterstod på tvättgods som tvättats därmed i en auto- matisk tvättmaskin, i synnerhet när detta torkas på tvätt- lina, än vad som är fallet med liknande kompositioner innehållande mindre mängd bentonit och med-natriumsilikat närvarande i det spraytorkade pärlmaterialet. Denna skill- nad accentueras när tvättvattnet har hög hårdhet, t ex 200 ppm i form av kalciumkarbonat, tvättvattnet är kallt och omröringen sker försiktigt.

Varierande framställningsförfaranden kan tillämpas, såsom beskrivits i exempel 1, och vissa adjuvantia kan uteslutas, såsom nämnts däri. Kvantiteterna av de olika komponenterna kan varieras med I 10 %, I 20 % och 1 30 % och ändå kvar- hållas inom de ovan givna gränserna, varvid det är möjligt att erhålla bearbetbara blandningar som ger det önskade pärlmaterialet och de önskade detergentkompositionerna.

Blandningens halt av fasta ämnen kan variera inom det givna omrâdet, t ex till 45 % och 65 %, varvid god blandning och spraytorkning kan erhållas. I stället för att använda Zeo- lit 4A kan Zeoliterna X och Y insättas, liksom även andra typer av Zeolit A. Även om man föredrager användningen av hydratiserad Zeolit 4A enligt detta exempel är olika hydra- tiseringsgrader av zeoliten godtagbara, och i vissa fall kan nästan vattenfria kristallina zeoliter eller amorfa zeoliter användas. En ändring av mängden bentonit inom det givna området till exempelvis 10 och 17 % ger fort- farande användbara produkter, men de som innehåller de högre halterna bentonit är vanligen mer effektiva då det gäller att förhindra avsättning av zeolit på tvättgodset. 10 15 20 25 30 02 089 'Hﬂí I|"|Ü' Im: I. 43 Den noterade förbättring av detergentkompositionerna en- ligt uppfinningen innehållande låg halt lösligt silikat eller icke något silikat, som innebär att mindre mängd återstoder avsättes på tvättgodset har verifierats genom att den beskrivna produkten testats i jämförelse med en kontrollprodukt med huvudsakligen samma sammansättning, men utan närvaro av bentonit och innehållande ca 8% nat- riumsilikat. Vid detta jämförelseförsök användes en Whirl- pool Suds Save model tvättmaskin och tvättperioderna var 8 minuter vid en varsam tvättcykel. Koncentrationen av deter- gentkompositionen - var 0,06 %, tvättvattnet hade en blandad kalcium- och magnesiumhårdhet av totalt 200 ppm, i form av kalciumkarbonat, och vattentemperaturen var 24°C.

Tvättgodset bestod av: 100 % bomull; 100 % polyester; 85~% acetat och 15 % nylon; samt 65 % polyester och 35 % bomull. Tvätten granskades i vått tillstånd och efter torkning på tvättlina. Ingen återstod observerades i något av fallen. När kontrolldetergenten testades observerades en måttlig återstod på alla provstyckena.

Resultaten av det ovan beskrivna praktiska försöket av- seende återstoder verifierades genom att man vägde den återstod som avsattes på ett provstycke av denimtyg. Vid detta försök filtrerades detergentkompositionen enligt uppfinningen genom ett prov av denimmaterial, varvid deter- genten förelåg i en lösning-suspension med en koncentra- tion av 0,12 % i vatten med en hårdhet av 200 ppm (som CaCO3) och vid 24°C. Vikten av återstoden på tyget note- rades och jämfördes med densamma vid kontrollförsöket.

Vid detta försök var procenten återstod, jämfört med kont- rollförsöket, ca 75 %, vilket kan anses vara en markant förbättring.

Adhesionstestet, som tidigare nämnts och vid vilket man 10 15 20 25 30 502 éše -l VF” . 44 mäter detergentprodukternas klibbighet, är ett test vid vilket 10 g av pärlmaterialet (eller detergentkompositionen i vissa fall) placeras jämnt mellan två urglas vilka båda har en diameter av ca 23 cm, med en vikt av 500 g ovanpå det övre urglaset (båda glasen med den konkava sidan UPP).

Sedan det fått stå ca 5 minuter avlägsnas vikten och det övre urglaset, och det undre urglaset vändes upp och ned, varefter den produkt som förblir vidhäftande vid detta ur- glas väges. Den procentuella adhesionen är det antal gram av produkten som finns kvar på urglaset, dividerat med 10 och multiplicerat med 100.

Flytindex erhålles genom ett flyttest vid vilket den volu- metriska flödeshastigheten för pärlmaterialet (och i vissa fall slutprodukten) och för standardiserad Gttawa-sand (-20 +60, US-siktserien) jämföres genom att man mäter de tider som erfordras för att fullständigt tömma en 1,9 liters Mason-burk via ett hål med en diameter av 2,2 cm i ett munstycke fäst vid burkens lock. Indexet är tiden för sandflödet dividerad med tiden för försöksproduktens flöde, uttryckt i procent.

Exempel 6 Försöket enligt exempel 5 upprepades i förminskad skala, utan närvaro av polyakrylat i blandningen. Genomgångshas- tigheten genom spraytornet minskade märkbart och även pärl- materialets förmåga att absorbera nonjonaktiv detergent minskade (eller den framställda produkten blev något klib- bigare om samma kvantitet nonjonaktiv detergent applicera- des). Blandningen stelnade emellertid ej i blandaren, pärl- materialet kunde framställas genom spraytorkning och den resulterande detergentkompositionen var fortfarande, även om den hade lägre halt av nonjonaktiv detergent, t ex 17 % nonjonaktiv detergent, för att bibehålla flytbarheten och de icke klibbande egenskaperna, en användbar produkt med tillfredsställande flytegenskaper. 10 15 20 25 30 'Hhjï 'Wàﬁ Im, 02 089 45 Exempel 7 Det i exempel 5 beskrivna förfarandet upprepades, varvid 2 % natriumsilikat med ett Na20:SiO2-förhållande av 1:2,4 sattes till blandaren i form av en 47,S%-ig vattenlösning av fasta ämnen. Den framställda produkten gelade ej i blan- daren vid normala tillverkningsförfaranden, men det är önskvärt att man insätter magnesiumsulfat och citronsyra såsom processhjälpmedel för att förhindra gelning eller stelnande om uppehållstiden är längre än normalt. Den framställda detergentkompositionen kvarlämnade mer åter- stod på tvättgodset, vilket framgick tydligare när tvätt- godset hade mörk färg.

Exempel 8 Det iššhempel 5 beskrivna förfarandet upprepades, varvid S % šâttenhaltigt natriumsilikatpulver (Britesil) tillsat- tes i efterhand tillsammans med enzympulvret. Det i efter- hand tillsatta silikatet verkade ej i betydande omfattning ogynnsamt påverka avsättningen av zeolit på tvättat mate- rial, och det medverkade som korrosionsskyddande ämne med avseende på aluminiumdelar i tvättmaskinen, och även som vattenavhärdande medel och tvättaktiverande medel.

Exempel 9 Det i exempel 5 beskrivna förfarandet upprepades med endast vatten, zeolit, bentonit, natriumkarbonat, natrigpbikarbo- nat och natriumpolyakrylat närvarande i blandninﬁäå och i pärlmaterialet, och med endast nonjonaktiv detergent appli- cerat därpå i efterhand. Den resulterande produkten hade tillfredsställande rengörande egenskaper men var ej kommer- siellt accepterbar av estetiska skäl på grund av avsaknaden av parfym däri. Ej heller var den rengörande förmågan lika bra beroende på frånvaron av enzymer, och produkten hade ej 502 0539 46 den blâelseeffekt och den färglystereffekt som ultramarin- blått och fluorescerande medel bidraget med i andra kompo- s itioner . v-Pïfs:

Claims

10 15 20 25 30 35 47 Ésoz 089 P a t g_n t k r a v

1. Detergentkomposition, k ä n n e t e c k n a d av att den består av ett pärlmaterial innehållande ca 15 - 30 vikt-% natriumkarbonat, ca 10 - 22 vikt-% natri- umbikarbonat, ca 10 - 50 vikt-% vattenavhârdande alumi- niumsilikat, ca 0 - 18 vikt-% natriumsilikat och ca 1 - 20 vikt-% bentonit och/eller 0,05 - 2 vikt-% poly- akrylat med molekylvikten inom området 1000 - 5000, i vilket pärlmaterial absorberats en nonjonaktiv detergent, så att halten av den nonjonaktiva detergenten i komposi- tionen är inom området 8 - 30 vikt-%.

2. Detergentkomposition enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att den nonjonaktiva detergenten är en kondensationsprodukt av 6 - 12 mol etenoxid och en högre fettalkohol med 12 - 16 kolatomer, varvid nalten av den nonjoniska detergenten i kompositionen är inom området 15 - 22 vikt-%, och vilken detergentkomposition även innefattar 0,5-3 vikt-% av ett enzym.

3. Detergentkomposition enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att den består av ett pärlmaterial med en skrymdensitet av 0,6 - 0,8 g/ml, som innehåller 0,05 - 0,5 vikt-% natriumpolyakrylat med molekylvikten inom omrâdet 1000 - 5000, och att bentoniten består av bearbetad Wyoming-bentonit med en svällning inom området 7 - 15 ml/g och en viskositet inom området 8 - 30 cP vid 6%-ig koncentration i vatten, i vilket absorberats en nonjonaktiv detergent, så att procenthalten av den non- jonaktiva detergenten i kompositionen är inom området 8 - 25 vikt-%.

4. Detergentkomposition enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att den består av ett pârlmaterial med 10 15 20 25 30 35 502 _5189 :_- 48 en skrymvolym av 0,6 - 0,9 g/ml och partikelstorleken inom området 0,149 - 2,0 mm, varvid aluminiumsilikatet är en hydratiserad vattenavhârdande natriumzeolit inne- hållande mellan 15 och 25 vikt-% hydratvatten och med en utbytarkapacitet med avseende på kalciumjoner inom området 200 - 400 milligramekvivalent kalciumkarbonat- hårdhet per gram vattenfri zeolit, natriumsilikatet har ett Na,0:SiO,-förhállande inom området 1:1,4 - 1:3, och viktförhállandet natriumkarbonat:natriumbikarbonat är inom området ca 1 - 3, i vilket absorberats en nonjon- aktiv detergent, så att procenthalten av den nonjonaktiva detergenten i kompositionen är inom området 8 - 25 vikt-%.

5. Detergentkomposition enligt krav 1, k ä n n e - t etc k n a d av att den innehåller 13 - 28 vikt-% natriumkarbonat, 8 - 18 vikt-% natriumbikarbonat, 15 - 35 vikt-% vattenavhärdande aluminiumsilikat, 3 - 14 vikt-% natriumsilikat, 0,1 - 1,6 vikt-% polyakrylat med en mole- kylvikt inom omrâdet 1000 - 5000 samt 8 - 30 vikt-% av en nonjonaktiv detergent.

6. Detergentkomposition enligt krav 5 med en skrym- volym av 0,6 - 0,9 g/ml och partikelstorlekar inom om- rådet 0,149 - 2,0 mm, k ä n n e t e c k n a d av att aluminiumsilikatet betàr av hydratiserad Zeolit A inne- hållande mellan 15 och 25 vikt-% hydratvatten, natrium- silikatet har ett Na¿3:SiO,-förhållande inom området 1:1,4-1:3, polyakrylatet är natriumpolyakrylat med mole- kylvikten inom området 1000 - 3000, viktförhållandet natriumkarbonat:natriumbikarbonat år inom omrâdet 1 - 2, den nonjonaktiva detergenten är en kondensationsprodukt av 5 - 12 mol etenoxid och 1 mol av en högre fettalkohol med 12 - 16 kolatomer, och vilken komposition innehåller vatten, exklusive zeolitens hydratvatten, varvid procent- halterna av komponenterna i kompositionen är inom omrâde- Éšsoz oss lsfﬂ .ml 49 na 16 - 21 vikt-ä: natriumkarbonat, 10 - 15 vikt-ä: natri- umbikarbonat, 22 - 32 vikt-fis hydratiserad zeolit, 8 - 13 vikt-äs natriumsilikat, 0,5 - 1,5 vikt-äs natriumpolyakry- lat, 3 - 6 vikt-äs vatten och 10 - 22 vikt-S: nonjonaktiv detergent.