SE501119C2 - Sätt att styra tillförsel av konditioneringsmedel till en elektrostatisk stoftavskiljare - Google Patents

Description

501 119 10 15 20 25 30 35 sätt. Vid sådana driftsfall tvingas man ofta, vid användning av elektrostatiska stoftavskiljare, att arbeta med ytterst ogynnsamma driftsparametrar p.g.a. risken för genomslag i det på utfällningselektroderna successivt växande stoftskiktet. Detta leder till emission av laddningar och stoft från utfällningselektroderna, s.k. återstrålning (eng. back corona).

Redan i början av detta sekel noterade man att tillsatsmedel kunde förändra avskiljningen i positiv riktning, bl.a. genom att stoftets resistivitet reducerades.

Tillsats av vatten eller svaveltrioxid är exempel på detta och berörs i bl.a. US l,909,825 och US 3,689,2l3.

För att optimera driften och minska energiförbrukningen samtidigt som avskiljningen förbättras har flera metoder för pulsmatning av strömmen till filtret föreslagits. Exempel finns i US-4,052,l77 och US-4,4l0,849. föreslås inmatning av pulser som är av storleksordningen I den först nämnda mikrosekunder, vilket innebär att likriktarna blir mycket dyra. I den senare föreslås pulser av storleksordningen millisekunder, vilket ganska enkelt kan erhållas genom selektiv styrning av helt vanliga tyristorlikriktare som matas med växelspänning av nätfrekvens.

Behovet av reglering av mängden konditioneringsmedel nämns redan i US l,909,825, där man föreslår att en ökande ström i stoftavskiljaren skall leda till minskad tillförsel av vatten och omvänt att minskande ström skall leda till ökad tillförsel av vatten. Varianter av utföringsformer är tillförsel av vätska eller överhettad ånga, eventuellt i kombination med kall luft. Speciella fall kan lämpliggöra upphettning eller avkylning i kombination med tillsats av konditioneringsmedel.

Senare reglerprinciper bygger på ett flertal mätparametrar. I US 4,779,207 föreslås att konditioneringsmedel tillsättes så att den till stoftavskiljaren inmatade effekten hålles konstant. I US 3,665,676 sätts mängden konditioneringsmedel i direkt samband med gasflödet. I US 3,993,429 föreslås att mängden konditioneringsmedel skall göras beroende av mängden 10 15 20 25 30 35 501 119 som tillföres eldstaden från vilken den I US 4,770,674 ges dels en mycket vid men odefinierad hänvisning till "åtminstone en operativ parameter i aktuell industriell anläggning sammanhörande med de krav detta medför för den elektrostatiska stoftavskiljaren", dels några speciella kol, stoftbemängda gasen kommer. bränsle, exempel på aktuella parametrar, temperatur, gasflöde, fläkthastighet, opacitet i skorstenen och nyttig elektrisk effekt inmatad till stoftavskiljaren.

Oberoende av vilken teknik som väljes söker man givetvis att använda denna så effektivt och ekonomiskt som möjligt. Detta gäller såväl de elektriska parametrarna som styrningen av konditioneringen. Först och främst måste utsläppen ligga under fastställda gränsvärden. Därnäst skall kostnaden för detta minimeras.

Med de nya teknikerna har antalet styrparametrar ökat och därmed komplexiteten i reglersystemen. Tyvärr leder detta också till att själva inregleringen ökar störningen i avskiljarens funktion. På samma sätt som utsläppen ökar under renslagningen av filtret kommer utsläppen att öka under den tid som inreglering pågår eller kontroll av inställda reglerparametrar göres.

Om injustering göres manuellt med hjälp av utslaget på en opacitetsmätare (röktäthetsmätare) åtgår så lång tid för justeringen att man vid varierande drift mycket väl kan få så kraftiga utsläpp under själva justeringen att dessa blir en betydande del av de totala utsläppen. Dessutom finns en risk att driftsvariationer påverkar injusteringen så att optimeringen misslyckas om avsevärda förändringar i stoftkoncentrationen eller gastemperaturen förekommer under den tid som åtgår för injusteringen. Detta gäller redan vid inreglering av de elektriska parametrarna och är ett ännu mer svårbemästrat problem vid injustering av tillförsel av konditioneringsmedel därför att systemets tidskonstant då kan röra sig från minuter upp till timmar. Speciellt när mängden konditioneringsmedel minskas dröjer det lång tid innan konsekvenserna av detta kan fastställas. Påverkan blir 501 119 10 15 20 25 30 35 dessutom fördröjd i de senare sektionerna om flera stoftavskiljarsektioner är seriekopplade.

Det är därför synnerligen angeläget att sätt utvecklas för en snabb och säker detektering av tillståndet i en stoftavskiljare för en inreglering av mängden tillfört konditioneringsmedel. Helst skall denna inreglering grundas på enbart elektriska mätningar i själva avskiljaren eller tillhörande likriktare. Detta beror bl.a. på att det har visat sig att även om renslagningen av en filtersektion mycket starkt påverkar stoftkoncentrationen i den från avskiljaren utgående gasen, och därmed signalen från en eventuell röktäthetsmätare, ändras relationen mellan ström och spänning i avskiljaren endast marginellt på grund av detta.

UPPFINNINGENS SYFTE Det har visat sig att de hittills prövade metoderna för styrning av tillförsel av konditioneringsmedel vid avskiljning av högresistivt stoft, inte alltid leder fram till den optimala parameterkombinationen och framför allt är alldeles för långsamma. Avsevärda vinster i form av lägre utsläpp, mindre förbrukning av konditioneringsmedel och mindre energiförbrukning kan erhållas vid en förändrad utvärdering av driftsförhållandena. Detta gäller speciellt i jämförelse med de metoder som bygger på mätning av stoftkoncentrationen, men det gäller även för hittills föreslagna metoder som bygger reglering efter mätning av elektriska storheter.

Det är därför en huvuduppgift för föreliggande uppfinning att anvisa en förbättrad metod för styrning av tillförseln av konditíoneringsmedel till elektrostatiska stoftavskiljare vid avskiljning av s.k. svårt stoft. Exv. stoft med hög resistivitet. Avsikten kan vara att spara konditioneringsmedel eller att spara energi eller att välja en kombination som i aktuell situation optimerar förbrukningen av energi och konditioneringsmedel för att minimera kostnaden. 10 15 20 25 30 35 40 501 119 En andra uppgift för föreliggande uppfinning är att anvisa en metod som lättare än hittills kända kan följa driftsvariationer med en för varje driftstillfälle anpassad mängd konditioneringsmedel, eller åtminstone ge klara indikationer om när och i vilken riktning en förändring skall göras, och därigenom minska risken för överdosering av konditioneringsmedel med följande risk för miljöstörning och korrosion på grund av ett onödigt lågt pH i gaskanalerna.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning avser ett sätt att vid en elektrostatisk stoftavskiljarenhet, innefattande emissionselektroder och utfällningselektroder, mellan vilka en varierande högspänning upprätthålles, genom en till dessa matad pulserande likström, för rening av en stoftbemängd inkommande gas, styra tillförsel av konditioneringsmedel, till den inkommande förorenade gasen, uppströms stoftavskiljarenheten. Den pulserande likströmmens frekvens, pulsladdning och/eller pulslängd varieras, så att ett flertal frekvens-laddnings-längd-kombinationer erhålls. För varje kombination mätes eller beräknas ett godhetstal.

Godhetstalen användes för att fastställa en optimala kombinationen. Tillförseln av konditioneringsmedel regleras i beroende av pulsfrekvensen för den fastställda optimala kombinationen.

ALLMÄN BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är sedan länge, mer än 50 år, känt att tillförsel av konditioneringsmedel till en stoftbemängd gas uppströms en elektrostatisk avskiljare ofta ger förbättrade prestanda för avskiljaren. Detta är speciellt tydligt när stoftet är svårt att avskilja, d.v.s. högresistivt. Som nämnts ovan har detta lett till utvecklande av många metoder för konditionering.

Vidare har man för samma syfte, med ibland mycket komplicerad utrustning, sökt införa nödvändig energi i avskiljaren även med mycket korta pulser. 501 119 10 15 20 25 30 35 Så småningom växte insikten fram att det fungerade utmärkt även med pulser av samma storleksordning som halvvågorna i den vanliga växelspänning som används i distributionsnäten. Se exempelvis den ovan nämnda US 4,4l0,849. Kunskapen hade dock funnits mycket länge innan dess.

Kombinationer av pulsteknik och konditionering i avsikt att förbättra en stoftavskiljares prestationsförmåga är ännu inte vanliga, men då dessa metoder kan komplettera varandra innebär en sådan kombination möjligheter till vinster såväl för miljö som ekonomi. Ett exempel på ett kombinerat styrsätt anvisas i US 4,987,839.

För att uppnå detta skall man enligt föreslaget sätt analysera avskiljarens elektriska parametrar och via dessa dra slutsatser om lämplig mängd konditioneringsmedel. Den här föreslagna metoden innebär att man under givna och så långt det är möjligt konstanta betingelser genomför en rent elektrisk optimering så att optimala värden på pulsfrekvens, pulsladdning och pulslängd erhålles. Den vid den fastställda optimala kombinationen erhållna pulsfrekvensen användes därefter som styrande parameter för tillförsel av konditioneringsmedel.

Den elektriska optimeringen kan tänkas ske på ett flertal sätt. Den föreslås ske genom att varje kombination av pulsfrekvens, pulsladdning och pulslängd ges ett godhetstal via mätning och eventuell beräkning.

Exempel på godhetstal kan vara toppvärde, medelvärde eller bottenvärde, för spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder. En sådan metod föreslås i US-4,3ll,49l Det kan också med fördel vara ett på mer sofistikerade grunder fastställt värde, som kvoten mellan toppspänning och pulsladdning, eventuellt när en av dessa parametrar hålles konstant under injusteringen. Detta föreslås i EP-0184922.

De metoder som föreslås i dessa senast nämnda två patent innebär att man inte kommer att hänföra ett godhetstal till varje tänkbar parameterkombination eftersom dessa metoder redan innehåller ett villkor om ett maximalvärde eller ett minimalvärde och därmed anvisar en 10 15 20 25 30 35 501 119 första urvalsprincip. När dessa metoder används vid pulsmatning av en elektrostatisk stoftavskiljare med hjälp av fasvinkelstyrda likriktare kommer man via variation av pulsernas storlek fram till ett godhetstal för varje pulsfrekvens, varefter dessa erhållna godhetstal jämföres för utväljande av den optimala frekvensen.

Ett lämpligt och effektivt förfarande för bestämning av ett godhetstal, där varje parameterkombination kan avspeglas med ett individuellt godhetstal, är att, som föreslås i PCT/SE92/00815 en referensspänningsnivå Uref fastlägges, vanligtvis mellan toppvärde och bottenvärde för spänningen mellan emissionselektroder och utfällningselektroder, och att den tid som spänningen ligger över denna nivå tillmätes ett positivt värde och den tid spänningen ligger under denna nivå tillmätes ett negativt värde. Denna tillmätning sker företrädesvis med viktning enligt funktionen A = U~(U-Uref) där U är den för en viss tidpunkt aktuella spänningen mellan elektroderna i stoftavskiljaren.

För utvärdering av pulsen genom tilldelning av någon form av entydigt mätetal kan funktionen A integreras under ett definierat tidsintervall eller, vid samplad mätning, kan på lämpligt sätt viktad summering av Ai ske under ett definierat tidsintervall, lämpligen så att någon form av medelvärde bildas eller en numerisk approximering av integration sker.

Med detta förfarande kan effekten av den skadliga ström som beror på återstrålning från utfällningselektroderna bedömas och med hjälp av det föreslagna sättet minimeras.

Valet av referensspänningen Uref påverkar starkt utvärderingen enligt det föreslagna sättet. För en tillfredsställande optimering av driften är det nödvändigt att Uref väljes nära den spänning vid vilken koronaurladdningen vid emissionselektroderna startar.

Längden på det tidsintervall under vilket pulsen utvärderas är inte lika kritisk som värdet på referensspänningen Uref. Enligt det föreslagna sättet skall tidsintervallet under vilket utvärdering sker företrädesvis 501 119 10 15 20 25 30 35 vara det tidsintervall under vilket koronaurladdning sker vid emissionselektroderna.

Efter en rent elektrisk optimering genom variation av pulsparametrarna låter man, vid det här föreslagna sättet, den fastställda optimala pulsfrekvensen avgöra hur tillförseln av konditioneringsmedel skall förändras.

Vanligtvis blir detta en ökning av mängden konditioneringsmedel om den optimala pulsfrekvensen är mycket låg och en minskning av mängden konditioneringsmedel om den optimala pulsfrekvensen är mycket hög. Styrning kan alltså ske mot ett önskat värde på pulsfrekvensen eller mot ett önskat intervall för pulsfrekvensen. Pulsfrekvensen får alltså tjäna som en mellanparameter för regleringen av mängden konditioneringsmedel.

Vanligtvis tillföres konditioneringsmedel bara i en position uppströms stoftavskiljaren även när denna är uppdelad i ett flertal seriekopplade och/eller parallellkopplade sektioner. Vid utvärdering av den effekt som konditioneringen har på förhållandena i stoftavskiljaren och därmed på avskiljningsgraden, måste därför ett flertal signaler utvärderas och en beslutsprincip fastställas. Detta kan tänkas ske genom att den stoftavskiljarsektion som redovisar den sämsta situationen får fälla avgörandet, men måste nog som regel avgöras av förhållandet i någon av de uppströms belägna sektionerna därför att de i strömningsriktningen sist belägna också uppvisar den mest fördröjda effekten. Beslut om mängden konditioneringsmedel kan man alltså företrädesvis göra baserat på förhållandet i den första eller andra sektionen och i de övriga sker enligt föreslaget sätt enbart en elektrisk optimering.

För undvikande av kraftig överdosering vid driftstörning i någon av de stoftavskiljarsektioner som tillåtes påverka styrningen bör anläggningen vara försedd med någon form av övervakning av utgående gas, så att en indikering ges om halten av konditioneringsmedel i utsläppen ökar eller överstiger ett givet gränsvärde.

Om driften inte behöver ske så att maximal avskiljningsgrad uppnås utan att avsikten är att ligga under 10 15 20 25 30 35 40 501 119 fastställda myndighetsdirektiv för utsläppen, är sättet ett kraftfullt hjälpmedel för att minimera driftskostnaden.

Kostnaden för konditioneringen påverkar högst väsentligt anläggningens totalekonomi.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar där fig 1 fig 2 fig 3 fig 4 fig 5 visar visar visar visar visar visar den principiella relationen mellan ström och spänning, som funktion av tiden, i en elektrostatisk stoftavskiljare; uppmätt spänning, som funktion av tiden, i en elektrostatisk stoftavskiljare som matats med strömpulser med en frekvens på ungefär ll Hz; toppvärdet och bottenvärdet för spänningen, mellan elektroderna i en elektrostatisk stoftavskiljare, vid konstant pulsfrekvens, som funktion av kvadratroten ur medelvärdet för strömmen genom stoftavskiljaren; det principiella sambandet mellan medelvärdet av strömmen genom en stoftavskiljare och respektive toppvärde, medelvärde och bottenvärde för spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder vid driftsförhållanden där genomslag i avskiljt stoftskikt kan förekomma; ett sätt att utvärdera spänningen mellan en stoftavskiljares elektroder; i förenklad form en anläggning för genomförande av föreslaget sätt att styra tillförsel av konditioneringsmedel; BESKRIVNING AV FÖRESLAGEN UTFÖRINGSFORM Figur la visar den allmänna relationen mellan ström och spänning i en elektrostatisk stoftavskiljare som matas med ström från en fasvinkelstyrd likriktare (tyristorlikriktare) 501 119 10 15 20 25 30 35 10 när tyristorerna tänds i samtliga halvperioder för växelströmmen. Fig lb visar samma relation när tyristorerna tänds bara i var tredje halvperiod. Sättet enligt föreliggande uppfinning kommer vanligtvis att användas vid väsentligt lägre tändfrekvenser än de visade, som för tydlighetens skull inte ritats skalenligt. Relationen mellan nivåerna är därför också helt utan relevans.

I fig 2 visas, faktiskt uppmätt spänning i, en mer realistisk situation där tyristorerna tänds i var nionde halvperiod och då ger en mycket brant spänningsökning varefter den först faller mycket brant och sedan allt långsammare. Den stora skillnaden mellan toppvärdet och bottenvärdet för spänningen mellan elektroderna är helt realistisk. Skalförändringen gör jämförelser med föregående figur olämplig. I fig 2 är spänningens toppvärde ungefär 58 kV och spänningens bottenvärde ungefär 16 kV.

Om tyristorernas tändvinklar varieras vid konstant frekvens, kommer såväl topp- som bottenvärden för spänningen att variera. Under gynnsamma driftsförhållanden eller nära optimal drift är bottenvärdet förhållandevis oberoende av tändvinkeln medan toppvärdet växer monotont med minskande tändvinkel, d.v.s. ökad ledtid för tyristorerna. Under svåra driftsförhållanden och vid drift med olämpliga parametrar sjunker bottenspänningen, redan vid låg ström, med minskande tändvinkel, och vid högre strömmar sjunker såväl medelvärdet av spänningen som toppvärdet.

Figur 3 åskådliggör de faktiskt uppmätta sambanden för en viss pulsfrekvens vid nära optimal drift.

I figur 4 visas de principiella sambanden mellan ström och spänning i en stoftavskiljare vid avskiljning av ett stoft med hög resistivitet. Figur 4a visar ett tänkt förhållande motsvarande pulståget i figur 1, alltså när pulserna genereras genom att en del av varje halvvåg på det vanliga växelströmsnätet påföres stoftavskiljarens likriktare. Kurvorna 41, 42, 43 motsvarar bottenvärde 41, medelvärde 42 och toppvärde 43 för spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder. Alla tre kurvorna visar upp ett lokalt maximum. Detta kan ses som exempel på elektriska 10 15 20 25 30 35 501 119 ll parametrar som indikerar optimal drift. Vid detta driftsfall är frekvensen konstant och lika med dubbla nätfrekvensen.

I figur 4b visa tre kurvskaror motsvarande den enda i figur 4a. Dessa har erhållits genom att pulsfrekvensen varierats. För åskådlighetens skull har därför en frekvensaxel inritats som en tredje dimension och kurvorna skisserats i olika koordinatsystem 401, 402, 403 med en djupverkan. I det följande resonemanget tänkes strömaxeln vara olika graderad för de olika koordinatsystemen 401-403 i djupled så att den har en mot aktuell pulsladdning svarande gradering snarare än mot medelvärdet av strömen.

I figur 4b har vidare inritats exempel på sätt att fastställa aktuella godhetstal för en viss pulsfrekvens erhållen genom att tyristorerna i likriktaren inte tändes i varje halvperiod utan att ett flertal strömlösa perioder följer på varje halvperiod under vilka ström tillföres stoftavskiljaren. De streckade linjerna 421, 422, 423 visar högsta toppspänning för aktuell pulsfrekvens när enbart tyristorernas ledtid varieras. De heldragna 431, 432, 433 visar under samma förhållanden högsta bottenspänning. De prickade linjerna 441, 442, 443 visar på tillförd pulsladdning vid en visst givet toppvärde på spänningen.

Detta konstanta toppvärde 441-443 måste vara avsevärt understigande motsvarande maximala toppvärde 421-423.

I figur 5 åskådliggöres en annan metod för att fastställa godhetstalet för en viss parameterkombination.

Där visas, för tydlighetens skull något förvrängd bild, av hur spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder varierar med tiden under intervallet från en strömpulsstart till starten av nästa strömpuls. Där antyds också att mätning av spänningen, mellan stoftavskiljarens elektroder, sker vid ett flertal diskreta, likformigt fördelade, tidpunkter.

Mätning sker i det praktiska fallet vid väsentligt fler tidpunkter än de som visas, exv. 1-3 gånger per millisekund.

Dessa mätvärden lagras i en styrenhet 630, företrädesvis datoriserad och med hjälp av det likaledes i styrenheten 630 lagrade värdet på Uref beräknas för varje mätpunkt Ai = Üi'(Üi'Uref)- 501 119 10 15 20 25 30 35 12 Därefter uppskattas numeriskt integralen Ik= I U°(U- Uref)°dt för hela intervallet genom differentiell summering av Ai beräknade enligt ovan multiplicerade med tidsdifferensen mellan två diskreta mätningar. Differenserna i tiden är här konstanta. Denna beräkning utföres automatiskt i styrenheten 630 och resultatet lagras som ett "godhetstal" för aktuell kombination av pulsfrekvens och tändvinkel för tyristorerna i aktuell likriktare 621, 622, 623.

Här förutsättes att pulsfrekvensen inte är alltför låg.

Vid frekvenser lägre än 10 Hz föreslås att utvärdering sker under ett intervall som är kortare än tiden mellan starten för två konsekutiva pulser. Detta kan ske antingen genom att ett för varje frekvens fast värde på intervallet bestämmes och lagras i styrenheten 630 eller genom att intervallets längd bestämmes genom utvärdering av spänningens avtagande.

Figur 6 visar schematiskt en anläggning för genomförande av aktuellt förfarande. En stoftavskiljare 600, med en inloppskanal 641 och en utloppskanal 642, innefattar tre sektioner 601, 602, 603, med var sin stoftficka 611, 612 resp. 613 och sektionerna matas med pulserande likström från tre likriktare 621, 622 resp 623. Likriktarna 621-623 styrs och övervakas av en styrenhet 630. Denna styrenhet 630 kommunicerar även med en anordning 650 för tillförsel av konditioneringsmedel till stoftavskiljarens 600 inloppskanal 641, via en ledning 651.

Vid föreslaget sätt tillföres den genom inloppskanalen 641 inkommande gasen en konstant mängd konditioneringsmedel från anordningen 650 via ledningen 651. Likriktaren 621 matar, med en efter förutbestämd princip varierande parametrar, pulserande likström till sektionens 601 elektroder, ej visade. Styrenheten 630 utvärderar inmatad pulsformad ström och uppträdande spänning och beräknar för varje kombination av parametrar eller för varje grupp av kombinationer ett godhetstal. Enligt förutbestämd strategi utväljes med hjälp av dessa godhetstal den parameterkombination som vid aktuell tillförsel av konditioneringsmedel kan anses vara den 10 15 20 25 30 35 501 119 13 elektriskt optimala, och driften fortsätter med denna fastställda parameterkombination.

Om denna optimala parameterkombination anvisar en frekvens som är över 10 Hz upphör tillförsel av konditioneringsmedel helt. Om den anvisade frekvensen understiger 1 Hz ökas tillförseln av konditioneringsmedel.

Om den anvisade frekvensen understiger 0,3 Hz ökas tillförseln kraftigt. Lämplig förändringstaktik måste bygga på en viss erfarenhet av aktuell anläggning och eventuellt även av aktuellt stoft i den gas som skall renas.

Med korta intervall sker en elektrisk optimering av strömtillförseln till samtliga tre sektioner 601, 602, 603.

Detta initieras och utvärderas av styrenheten 630.

För de nedströms belägna sektionerna 602, 603 sker enbart en optimering av de elektriska parametrarna.

Styrningen av mängden konditioneringsmedel sker med hjälp av utvärdering av situationen i den första sektionen 601.

Efter en förutbestämd tid som får bestämmas med erfarenhet från inställningstiden efter ändring av tillförsel av konditioneringsmedel, sker en upprepad utvärdering i syfte att på nytt justera mängden konditioneringsmedel. Detta kan också göras efter larm från eventuellt övervakande känselorgan, ej visade, för stoftmängd eller konditioneringsmedel i stoftavskiljarens utlopp 642.

ALTERNATIVA UTFöRINGsFoRMER Sättet enligt uppfinningen är givetvis inte begränsat till det ovan beskrivna utföringsexemplet utan kan varieras på ett flertal sätt inom ramen för följande patentkrav.

Sättet är helt oberoende av hur konditioneringen tekniskt utföres. Det kan tillämpas även när kemisk förändring av hela gasen eller ett delgasflöde görs för att skapa det ämne som ger den önskade förbättringen av avskiljningsförmågan. Det kan användas vid enbart kylning 501 119 10 14 likaväl som vid tillsatser av svaveltrioxid, ammoniak eller ammoniumsulfat.

Sättet kan tillämpas vid ett flertal andra metoder att tillföra ström i form av pulser, till elektriska stoftavskiljare. Exempel på sådana metoder är pulsbreddsmodulerad högfrekvens och andra former av s.k. "switch-teknik" samt användande av "släckbara" tyristorer.

Sättet lämpar sig också för användning vid de mycket speciella pulslikriktare som genererar pulser av storleksordningen mikrosekunder även om detta kan leda till tekniska svårigheter vid själva mätningen.

Claims (10)

10 15 20 25 30 35 40 501 119 15 PATENTKRAV

1. Sätt att vid en elektrostatisk stoftavskiljarenhet, innefattande emissionselektroder och utfällningselektroder, mellan vilka en varierande högspänning upprätthålles, genom en till dessa matad pulserande likström, för rening av en stoftbemängd inkommande gas, styra tillförsel av konditioneringsmedel, till den inkommande stoftbemängda gasen, uppströms stoftavskiljarenheten k ä n n e t e c k n a t av att den pulserande likströmmens frekvens, pulsladdning och/eller pulslängd varieras, så att ett flertal frekvens- laddnings-längd-kombinationer erhålls; att för varje kombination, eller för en definierad grupp av kombinationer, ett godhetstal mätes eller beräknas att godhetstalen användes för att fastställa en optimal kombination och att tillförseln av konditioneringsmedel regleras i beroende av pulsfrekvens för den fastställda optimala kombinationen.

2. Sätt enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att tillförseln av konditioneringsmedel förändras om pulsfrekvensen vid den fastställda optimala kombinationen ligger utanför ett förutbestämt intervall.

3. Sätt enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att tillförseln av konditioneringsmedel reduceras om pulsfrekvensen vid den fastställda optimala kombinationen ligger över ett förutbestämt gränsvärde. 501 119 10 15 20 25 30 35 16

4. Sätt enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att tillförseln av konditioneringsmedel ökas om pulsfrekvensen vid den fastställda optimala kombinationen ligger under ett förutbestämt gränsvärde.

5. Sätt enligt patentkrav l, 2, 3 eller 4, k ä n n e t e c k n a t av att ovanstående upprepas, efter ett tidsintervall anpassat för att stationära förhållanden skall hinna inställa sig i stoftavskiljaren, i syfte att anpassa konditioneringen så att den elektriska energin inmatas, under optimala betingelser, inom ett givet frekvensintervall, eller nära en förutbestämd pulsfrekvens.

6. Sätt enligt patentkrav 1, 2, 3, 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a t av att godhetstalet bestämmes genom att den pulserande likströmmens frekvens, pulsladdning och/eller pulslängd varieras, så att ett flertal frekvens- laddnings-längd-kombinationer erhålls; att för var och en av dessa kombinationer, spänningen U mellan emissionselektroder och utfällningselektroder, mätes; ett spänningsvärde Uref fastställes, mätes eller beräknas; att för var och en av dessa kombinationer, att för var och en av dessa kombinationer, antingen integralen Ik =I U°(U-Uref)~dt, mätes eller beräknas under ett definierat tidsintervall eller Ai = Ui-(Ui-Uref) mätes och beräknas vid ett antal tidpunkter "i", i ett definierat tidsintervall; 10 15 20 25 30 35 501 119 17 att Ik eller linjära kombinationer av Ai användes som godhetstal för den pulserande likströmmens frekvens- laddnings-längd-kombination.

7. Sätt enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a t av att Uref sättes approximativt lika med koronaurladdningens tändspänning och att det definierade tidsintervallet sättes lika med eller väsentligen lika med den tid under vilken koronaurladdning sker under en strömpuls.

8. Sätt enligt patentkrav l, 2, 3, 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a t av att godhetstalet bestämmes genom att den pulserande likströmmens frekvens hålles konstant medan pulsladdning och/eller pulslängd varieras, så att ett flertal laddnings-längd-kombinationer erhålls och att maximala värdet för spänningens bottenvärde, medelvärde och/eller toppvärde användes som godhetstal för aktuell frekvens.

9. Sätt enligt patentkrav 1, 2, 3, 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a t av att godhetstalet bestämmes som kvoten mellan toppvärdet för spänningen, mellan stoftavskiljarens elektroder, och pulsladdningen och att jämförelse med andra frekvenser sker antingen vid konstant pulsladdning eller vid konstant toppspänning.

10. Sätt enligt patentkrav 1, 2, 3, 4 eller 5, 5“01 119 10 15 18 k ä n n e t e c k n a t av att godhetstalet bestämmes genom att den pulserande likströmmens frekvens hålles konstant medan pulsladdning och/eller pulslängd varieras, så att ett flertal laddnings-längd-kombinationer erhålls och att pulsladdningen vid en given nivå för toppvärdet på spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder, vilken nivå skall betydligt understiga maxvärdet för spänningen vid aktuell frekvens, användes som godhetstal för aktuell frekvens.