SE451675B - Sett och anordning for att variera en mellan elektrostatiska stoftavskiljares elektroder upptredande spenning - Google Patents

Description

451 675 _ 2 _ pulser på en första likspänningsnivå eller ansluta olika växelspänningar till nämnda likspänningsnivå, för att därigenom söka få en effektivise- ring av stoftavskiljningen. Här visas att på likspänningsnivån överlag- ras fyrkantpulser, en fullständig sinussvängning, en halvvâgslikriktad spänning eller en periodiskt uppträdande fullständig sinussvängning.

Anvisningar gives även att variera toppvärde, pulsbredd och/eller perio- diciteten.

Det är även tidigare känt att överlagra en likspänning med enkel- pulser genom att utnyttja en svängningskrets och därjämte via styrkret- sar ordna så att enbart en av svängningspulserna blir matad till stoft- avskiljaren. Tidsluckan mellan på varandra följande enkelpulser är vald stor och i en lagringskondensator lagras återsvängande energi från stoftavskiljaren. Såsom ett exempel på teknikens tidigare ståndpunkt därvidlag kan hänvisas till en anordning som är visad och beskriven i den amerikanska patentskriften 4,052,177, Sålunda kan konstateras att ett stort antal förslag redan är kända för att variera spänningen i en stoftavskiljare och vid energi- tillförsel via strömpulser har det föreslagits varaktigheter av den enskilda pulsen från några mikrosekunder till tiotals millisekunder; Till teknikens tidigare ståndpunkt hör även den anordning sdm är visad och beskriven i den europeiska patentskriften 684 226 där tidsvar- aktigheten mellan två på varandra följande pulser är antingen "noll" eller "två" pulser.

REDOGURELSE FUR UPPFINNINGEN _» TEKNISKT'PROBLEM.

Mot bakgrunden av vad som tidigare.är känt är det uppenbart att det måste vara ett kvalificerat tekniskt problem att skapa sådana spänningsförutsättningar i den elektrostatiska stoftavskiljaren och välja en sådan variation i strömpulsmatningen, att en önskad reningsgrad står i rimlig proportion till kostnader för styrkrets och övrig utrust-I ning, som skall alstra erforderlig och lämplig spänningsvariation.

Det har vidare visat sig vara ett kvalificerat tekniskt problem att skapa sådana förutsättningar att en på förhand bestämd avskilj- ningsgrad eller reningsgrad kan erhållas och att reningsgraden på ett enkelt och effektivt sätt kan regleras genom utvärdering av lätt till- gängliga parametrar. 451 675 _ 3 _ Det är vidare ett tekniskt problem att skapa sådana förutsätt- ningar att energibehovet hos stoftavskiljaren står i relation till avskiljningen och att regleringen av energibehovet blir enkel. Dessutom är det ett önskemål att energibehovet i förhållande till avskiljningen är lågt.

Det är vidare ett tekniskt problem att skapa sådana förutsättningar att den för spänningsalstringen i stoftavskiljaren erforderliga trans- formatorn kan dimensioneras enkel och att vidtaga åtgärder för att nedbringa förluster i transformatorn trots styrningen av strömpulserna.

Det är vidare ett tekniskt problem att i anslutning till ovan angivna förutsättningar skapa en anordning som på ett enkelt sätt kan reglera strömpulsmatningen till den elektrostatiska stoftavskiljaren och därjämte att få en enkel reglering i beroende av signaler erhållna från en opacitetsmätare.

Det är vidare ett tekniskt problem att skapa enkla förutsätt- ningar för reglering av energitillförseln till stoftavskiljaren och skapa en tillräckligt hög spänning i stoftavskiljaren utan att härför skulle erfordras separata kretsar för matning av en likström.

Det är vidare ett tekniskt problem att med hjälp av reglerkret- sar skapa en sådan pulsform eller modulera en redan befintlig puls så att pulsenergin i varje puls blir så anpassad att den därav uppbyggda spänningen i stoftavskiljaren icke ger överslag eller att återstrålning uppträderf l Det är vidare en svårighet i att inse att en reglering av stoft- avskiljaren kan på ett enkelt sätt ske i första hand genom-att Välja varaktigheten mellan pulser med stort energiinnehåll, och där varaktig- heten är beroende av ett jämnt antal utsläckta pulser, och i andra hand välja en i och för sig känd modulering av energiinnehållet i respektive puls. l Det är ett tekniskt problem att kunna inse att styrkretsen skall vara anordnad att kunna reglera antalet utsläckta pulser och vid behov även den enskilda pulsens pulsform så att varje puls, som överföres till elektroderna, överför den energimängd till filtret som är maximalt möjlig utan överslag eller återstrålning, men samtidigt minimera ener- gitillförseln genom att göra tidsvaraktigheten så lång som möjligt under beaktande av ett opacitetsmätaren eller liknande tilldelat gränsvärde. 451 675 _ 4 _ LUSNINGEN.

Föreliggande uppfinning anvisar nu ett sätt och en anordning att kunna variera en mellan elektrostatisk stoftavskiljares elektroder upp- trädande spänning och vilken spänning alstras av ett flertal frekvens- relaterade pulser bildande ett pulståg.

Enligt uppfinningen anvisas att variationen av spänningen skall vara möjlig genom att en styrkrets skall vara anordnad att utsläcka ett jämnt antal pulser, så att tidsvaraktigheten mellan två på varandra följande enskilda pulser kommer att bestämmas av ett jämnt antal utsläck- tapflsmx g Uppfinningen anvisar vidare att nätspänningen skall, via en styr- krets, vara matad till en transformator, vars utspänning eller strömpul- ser är helvågslikriktade och den alstrade strömmen matas till stoftav- skiljarens elektroder. Vid en sådan anordning föreslår uppfinningen att styrkretsen skall vara anordnad att utsträcka ett jämnt antal pulser, l mellan de två på varandra följande enskilda pulserna, matade till stoftf avskiljarens elektroder. I detta fall kan antalet pulser som utsläckes vara två, fyra eller däröver.

Styrkretsen kan på i och för sig tidigare känt sätt även vara anordnad så att till stoftavskiljarens elektroder matade pulser och energi regleras genom att reglera den enskilda pulsens energiinnehåll.

Härför kan pulsens amplitudvärde och/eller varaktighet bli reglerad.

Enligt föreliggande uppfinning kan vid dimensioneringen av den utnyttjade transformatorn hänsyn tagas till att genom transformatorn kommer enbart att matas sådan strömpulspassage där en Puls passerar i en riktning och en efterföljande puls i motsatt riktning. Härigenom kan alltså ur en redan konstruerad transformator ökat strömuttag ske, alter- nativt kan vid nyinstallation transformatorn dimensioneras klenare än vad som tidigare varit nödvändigt eftersom transformatorn bara arbetar en del av tiden.

Uppfinningen anvisar även möjligheten att via en opacitetsmätare skapa sådana förutsättningar att styrkretsen vid minskande opacitet styrs ut så att ett ökat antal utsläckta och jämna pulser uppträder mellan två till stoftavskiljaren anslutna pulser och vice versa.

Uppfinningen anvisar vidare att vid minskad stoftmängd till stoftr avskiljaren styrkretsen är anordnad att öka antalet utsläckta jämna pulser mellan tvâ till stoftavskiljaren anslutna pulser och vice versa. 451 675 _5..

Det är givetvis även möjligt att vid mindre krav på regleringsgrad reglera enbart pulsens energiinnehåll.

Uppfinningen anvisar slutligen att styrkretsen skall vara så an- ordnad, att den kan i första hand reglera antalet utsläckta jämna pulser, men vid behov skall den i andra hand kunna reglera den enskilda pulsens pulsform. Regleringen skall då ske så, att med varje puls smn överföres till ekektroderna överföres den energimängd till filtret, som är maximalt möjlig utan överslag eller återstrâlning, men samtidigt minimeras energitillförseln genom att göra tidsvaraktigheten så lång som möjligt under beaktande av ett opacitetsmätaren eller liknande tilldelat gränsvärde.

FÖRDELAR .

De fördelar som främst kan fâ_anses vara kännetecknande för ett sätt och en anordning i enlighet med föreliggande uppfinning är att härigenom skapas förutsättningar för att på ett enkelt sätt styra och variera den mellan elektrostatisk stoftavskiljares elektroder uppträ- dande spänningen, därtill erhålles en ökad avskiljningsgrad i stoftav- skiljaren med lägre energibehov utan tillsats av pulsgenererande kret- sar. Slutligen har det visat sig att den enligt uppfinningen anvisade anordningen kan ge möjlighet till en, i förhållande till tidigare känd teknik, underdimensionering utav transformatorn.

Enär spänningen i stoftavskiljaren uppbygges enbart med hjälp av nätfrekvenserelaterade pulser kan tidígare.kända.för iikspänningens grundnivå avsedda separata likspänningskretsar med likriktare m.m. elimineras samtidigt som separata svängningskretsar för bildande av ~ överlagrade pulser eliminerats.

Det som främst kan få anses vara kännetecknande för ett sätt och en anordning för att variera en mellan elektrostatisk stoftavskil- jares elektroder uppträdande spänning i enlighet med föreligginde upp- finning anges i de efterföljande patentkraven. l 45l 675 KORT FIGURBESKRIVNING En för närvarande föreslagen utföringsform uppvisande de för före- liggande uppfinning signifikativa kännetecknen skall närmare beskrivas med hänvisning till bifogad ritning där; figur 1 figur 2 figur 3 figur 4 visar i perspektivvy en stoftavskiljare inne- fattande ett flertal efter varandra (i serie) sam- mankopplade enheter, men med enbart en för en enhet avsedd transformator-/likriktarenhet visad sprängd ovanför stoftavskiljaren i övrigt, visar ett blockschema för transformator-/likrik- tarenheten, visar olika tidsdiagram för ström och spänning där; "a" anger strömpulser, som alstras av nätfrekven- sen, och som utan reglering kan matas till stoftavskiljarens elektroder och där bygga upp den där uppträdande spänningen, "b" anges en första strömpulsreglering enligt före- liggande uppfinning, c" anger spänningsvariationen i stoftavskiljaren vid en strömpulsreglering enligt "b", "d" anger en andra strömpulsreglering enligt före- liggande uppfinning och e" anger spänningsvariationen i stoftavskiljaren vid en strömpulsreglering enligt "d",.och visar en i och för sig känd reglering av pulsenergin vilken med fördel kan utnyttjas i kombination med regleringen enligt figur 3b och 3d.

BESKRIVNING ovan nu FuREsLAeEN'uTFURINasF0RM Med hänvisning till figur 1 visas således i perspektivvy ett exempel på en elektrostatisk stoftavskiljande anläggning l, bestående av ett flertal parallella rökgaskammare, vardera med fyra elektrodgrupper.

Till var och en av dessa elektrodgrupper exempelvis A, B och C erfordras en transformator-/likriktarenhet, men i figur 1 har endast den enhet, l som är avsedd för elektrodgruppen 2 eller C illustrerats och denna har givits hänvisningsbeteckningen 3. Strömmatning sker via en kabel eller ledning 6. Placeringen av elektrodgrupperna är i princip så, att utlop- 451ie75 _7_ pet för en grupp är kopplad direkt till inloppet för efterföljande grupp o.s.v.. Eftersom gruppen 2 utgör den sista gruppen så står dess utlopp i förbindelse med en skorsten 4. Även om här illustreras en stoftavskiljare bestående av ett antal elektrodgrupper är det intet som hindrar att varje grupp utgöres av en elektrostatisk stoftavskiljare. H Den stoftavskiljande anläggningen 1 är av det slag där partikelbe- mängd luft anslutes till ett inlopp 5 och tillåtes passera in i den första elektrodgruppen. I denna, liksom i de övrigêß blir partiklarna elektriskt laddade av det elektriska fältet, som är utbildat av spän- ningen mellan intill varandra placerade platt-elektroder och däremellan anordnade emission-elektroder, genom att en hög negativ likspänning är ansluten till emissions-elektroderna. En stoftpartikel som kommer in i detta fält blir elektriskt negativt laddad och denna partikel kommer då att attraheras av den positivt laddade platt-elektroden, samt repelleras av den negativt laddade emissions-elektroden och därvidkommer en parti- kelansamling att ske mot plattorna. Den av elektrodgrupperna i tur och ordning renade luften kommer då att passera ut genom utloppet 5a till skorstenen 4.

Elektriskt laddade stoftpartiklar kommer av det elektriskta fältet att fastna huvudsakligen på plattorna och bygger där upp en beläggning När denna beläggning nått en viss tjocklek skakas beläggningen mekaniskt av plattorna och faller nedåt. I stoftavskiljaren 2 ansamlade partiklar uppsamlas därför normalt i i stoftavskiljarens bottendel utbildade uppsamlingsfickor eller en partikeluppsamlande enhet 2a.

Med hänvisning till figur 2 visas ett förenklat kopplin9SSchema över en transformator-/likriktarenhet och där framgår att den matande växelströmsledning 6 är ansluten till två motriktade vehtilorgan i form av tyristorer 8, 8a, försedda med var sin styrelektrod 8', 8a', vilka är kopplade till en i figur 2 icke närmare beskriven men dock schematiskt angiven styranordning eller styrkrets 7.

Styrkretsar av hithörande slag är i och för sig tidigare kända, men det föreslås att styrkretsen 7 utgöres av en styrkrets som är närmare beskriven i den europeiska patentansökan 82 85 D163.5 med publicerings- nummer 0 071 592. Givetvis måste här en programanpassning ske till de speciella egenheter som omnämnes i denna skrift. Denna anpassning har icke närmare beskrivits enär den utgör en för fackmän näraliggande fiwfiwflfimüd 451 675 _53- Styrkretsen 7 är anordnad att tidsmässigt kunna styra signaler uppträdande på ledningarna anslutna till styrelektroderna 8', 8a' och därigenom tillåta hela eller en del av de nätfrekvensrelaterade pulserna få passera. Denna reglering ger en styrning av den ström som passerar en _ induktans T, ingående i en transformator med lindning "T1" icg "T2“. Den 1 primära transformatorlindningen "T1" samverkar med den sekundära trans- formatorlindningen "T2", vilken utgör högspänningssida och är förenad .__§ till en på högspänningssidan inkopplad likriktarbrygga 9. När desssa Z” i strömpulser anslutes till emissions-elektroden 10 i stoftavskiljaren 2 uppträder där en negativ spänning, vilken kan få anses vara likriktad och utjämnad p.g.a. den kapacitans som föreligger mellan den jordade platt-elektroden 11 och emissions-elektroden 10. Med strömpulser av den i figur 3a visade formen (eller styrda enligt figur 4) anslutes till elektroderna bildas en mot energiinnehållet i pulsens svarande likspän- ning. Det momentana energiinnehållet i pulserna bestämmes således mer eller mindre det momentana likspänningsvärdet.

Styrkretsen 7 erfordrar för sin styrning av momentant uppträdande likspänningsvärden i stoftavskiljaren information om momentant uppträ- dande likspännings- och likströmsvärden. Det momentant uppträdande likspänningsvärdet kan utvärderas via en ledning 12 medan det momentant uppträdande likströmsvärdet kan utvärderas via en ledning 13. Den matade n växelspänningens nollgenomgångar kan utvärderas via en ledning 1G.

Styrkretsens 7 huvuduppgift, enligt figur 1 och 2, är därför att tidsmässigt styra signalerna på ledningarna 8' och 8a' för att därigenom kunna reglera de likspänningsvärden som skall uppträda i elektrodgruppen 2. Likspänningsvärdet kan då bli inställt på en på förhand bestämd första nivå. Denna första nivå är i och för sig varier- bar och varierbar i tiden och skall ständigt väljas hög. En lämplig nivå benämnes “on-set" eller spänningsvärdet för "Corona start".

En krets, eniigt den i figur 2, är såieaes ansiutenutiii var och en av de olika elektrodgrupperna som ingår i anläggningen 1.

Information om reningsgraden i avgiven luftmängd är utvärderbar via en i utloppet 5a applicerad i och för sig tidigare känd sensor 5a' i form av en opacitetsmätare, som med fördel skall stå direkt i förbin- delse med styranordningen 7 via en anslutningsledning 15. Via en enhet 16 och en ledning 17 kan styrkretsen 7 erhålla uppgift om införd stoft- mängd i beroende av belastningsdata eller stoftgenerering och därigenom kan styrkretsen vara anordnad att styra energitillförseln i beroende av . - signaler erhållna från enheten 16. 451 675* _ 9 _ Föreliggande uppfinning grundar sig på en vid praktisk drift av en stoftavskiljare erhållen erfarenhet. Det har nämligen visat sig att stoftavskiljningen kan förbättras med en minskad energiåtgång genom att till stoftavskiljaren mata strömpulser med ett stort energiinnehåll och att välja tidsvaraktigheten mellan på varandra följande enskilda pulser stor. 0 Med hänvisning till figur 3 visas ett antal tidsdiagram för ström och spänning. Sålunda visar figur 3a de strömpulser som oekono- miskt kan uppträda pâ ledningen 18 för att bilda den mellan elektroderna 10 och 11 uppträdande spänningen. Detta är i och för sig tidigare känt och det är även tidigare känt att via tyristorerna 8, Ba minska energi- tillförseln genom att klippa av pulserna och därmed även minska lik- spänningsnivån i stoftavskiljaren.

Matningsspänningen på ledning 6 har en frekvens av 50 (eller 60) Hz och är sinusformad. Genom tyristorerna 8, 8a, som antages vara öppna, kommer halvvågorna 20, 21, 22 o.s.v. till 30 att passera igenom trans- formatorn med lindningarna T1 och T2 och en ommagnetisering av transfor- matorns magnetflöde sker för varje halvvåg.

Genom att högspänningslindningen T2 är ansluten till en helvågs- likriktare 9 blir de positiva strömpulserna 21, 23, 25, 27, 29 vända till negativa strömpulser 21', 23', 251, 29'.

Detta innebär att de strömpulser som uppträder på ledning 18 och med öppna tyristorer 8, 8a, kommer att bilda en likspänning i stoftav- skiljaren och alla strömpulserna kommer att bli i form av ett pulståg, som är frekvensrelaterat till frekvensen för matningsspänningen uppträ- dande pâ ledningen 6.

De till elektroderna 10, 11 anslutna strömpulserna blir således alstrad från ett flertal frekvensrelaterade pulser, bildande ett pulstàg med pulserna 20, 21', 22, 23', 24, 25' o.s.v.

Om det nu är önskvärt att erhålla en variation utav strömpulstäget och därmed en minskande likspänning i stoftavskiljaren är det tidigare känt att spärra pulserna 211, 23', 25' och därigenom erhålles halv energm' 1 ifarsei. u Ett sådant regleringsförfarande har emellertid den nackdelen, att magnetiseringsförlusterna i transformatorn-l med lindningarna Ti, T1 blir stora och föreliggande uppfinning anvisar möjligheten att varia- tionen skall kunna ske genom att låta tidsvaraktigheten mellan två på varandra följande pulser, visade i figur 3b, med hänvisningsbeteckningen 20, 23', 26 och 29' utgöras av ett jämnt antal utsläckta pulser, nämli- gen pulserna 21'; 22, 24, 25' och 27' 28. 451 675 _10..

Ett sådant regïeringsförfarande innebär att varje utnyttjad ström- puis kommer att ge en riktningsväxïing av magnetfiödet i transformatorn T. Strömpuisen 20 ger en fiödesriktning, strömpuïsen 21 sku11e ha gett en motsatt fiödesriktning men denna är spärrad, strömpuisen 22 skuiïe ge en fiödesriktning iiknande strömpuisen 20 men denna är spärrad och strömpuisen 23 siäppes igenom och ger en motsatt fïödesriktning i för- håiiande tiïi strömpuisen 20.

Att driva strömpuiser genom en transformator som samtidigt aistrar ett fiöde i endast en riktning ger stora magnetiseringgföriuster, viika eiimineras genom anvisningarna eniigt föreliggande uppfinning. g önskas sedan en ytteriigare nedregiering av tiiiförd energi före- siås att puisen 23' äveniedes utsiäckes och att puisen 25' ti11åtes passera för att bygga upp spänningen me11an den eïektrostatiska stoftav- skiijarens eiektroder. I så faii har fyra puiser 21','22, 23' och 24 utsïäckts me11an puisen 20 och 25'.

Den eniigt uppfinningen anvisade anordningen, för att variera den meiian eiektrostatisk stoftavskiljares eïektroder uppträdande spänningen bygger såiedes på att iåta styrkretsen 7 vara anordnad att utsiäcka ett jämnt antai puiser, meiian två på varandra följande enskiïda puïser i ett puiståg matat ti11 den eiektrostatiska stoftavskiijaren.

Det bör också här bemärkas att nätspänningen 6 är, via styrkret- sen 7 och tyristorerna 8, 8a, matad tiii en transformator T med iind- ningarna Ti, T2, vars utspänning biir helvâgsiikriktad i ïikriktarkret- sen 9 och ansïuten tili stoftavskiijarens eïektroder. Styrkretsen 7 är då anordnad att utsiäcka ett jämnt antaï, två, fyra eiier däröver, puiser meiian tvâ på varandra föïjande puiser i puïstâget matat tiil stoftavskiijarens eiektroder. I I figur 3c visas spänningsvariationen i stoftavfsjkiijaren nar denna matas med strömpuiser enïigt figur 3b.

I figur 3d visas en strömpuïsregiering med mindre energitiïlförsei än den eniigt figur 3b och med fyra utsläckta puiser och i figur 3e visas spänningsvariationerna i stoftavskiijaren vid en sådan strömpuis- regiering. 451 675 _11..

Styrkretsen 7 är givetvis så utformad att den därjämte kan reg- lera den enskilda pulsens energiinnehåll Detta sker genom att tids- mässigt gå in och styra tyristorerna 8, 8a. I figur 4 illustreras hur* tyristorerna 8, 8a har utsläckt en del av halvvågen och endast matar fram den icke sektionerade andelen, vilket då skulle ge en något lägre spänning i stoftavskiljaren och en flackare urladdningskurva.

Detta innebär att spänningsvariationer, mellan de i figur 3c och figur 3e visade, enkelt kan erhållas genom en pulsmodulering enligt figur 4. Denna pulsmodulering kan i första hand koncentrera sig till den enskilda pulsens energiinnehåll och i andra hand till den enskilda pulsens amplitud och/eller pulsbredd.

Vidare anvisas enligt uppfinningen att transformatorn T skulle kunna vara dimensionerad enbart för sådan strömpulspassage där en puls passerar i en riktning och efterföljande puls i en motsatt riktning med utsläckta pulser däremellan för att därigenom minska förlusterna i transformatorn. D uppfinningen anvisar vidare att en opacitetsmätare är anordnad att vid en minskande opacitet öka antalet utsläckta jämna pulser mellan tvâ till stoftavskiljaren anslutna pulser och vice versa. namn-n kammem att vid minskad införa staftmamga un Startav- skiljaren genom lägre belastningsdata och mindre stoftgenerering kan styrkretsen 7 även vara anordnad att öka antalet utsläckta jämna pulser mellan tvâ till stoftavskiljarens anslutna pulser och vice versa.

Det är givetvis även möjligt att via styrkretsen 7 modulera pulsformen för önskad anpassning.

Uppfinningen anvisar vidare ett sätt att kunna variera en mellan en elektrostatisk stoftavskiljares elektroder uppträdande likspänning, vilken är alstrad av ett flertal frekvensrelaterade pulser, bildande ett pulståg. Enligt uppfinningen anvisas att variationen skall ske genom att låta tidsvaraktigheten mellan två på varandra följande enskilda pulser bestämmas av ett jämnt antal utsläckta pulser. Det är vidare lämpligt låta de frekvensrelaterade pulserna väljas med en mot nätfrekvensen svarande frekvens.

Tidsvaraktigheten mellan två på varandra följande pulser blir exakt tidsvaraktigheten för ett jämnt antal utsläckta pulser om full energimängd i varje puls skall överföras (figur 3b och 3d). Vid energi- innehållsreglering exempelvis amplitudmodulering och/eller pulsbredds- 451 675 _12- modulering (enligt figur 4) blir tidsvaraktigheten något längre, nämli- gen ett tidstillskott av "dt" i figur 4. Vid en nätfrekvens av 50Hz blir maximala pulsvaraktigheten 10 ms.

Föreliggande uppfinning utgår således ifrån att en energitill- försel till filtret enligt figur 3a blir oekonomisk och ger ej heller önskad god reningsgrad.

Uppfinningen anvisar i princip att ett fåtal pulser med stor energi med lång tidsvaraktighet dem emellan ger bättre ekonomi genom lägre energiförbrukning och högre reningsgrad. _ i Styrkretsen 7 skall därför vara anordnad att reglera antalet ut- släckta pulser och/eller den enskilda pulsens pulsform-så att med varje som överföres till elektroderna och filtret överföres den energímängd till filtret som är maximalt möjlig utan överslag eller återstrålning.

Styrkretsen 7 skall vidare vara anordnad att minimera energitill- förseln genom att styra tidsvaraktigheten ellan tvâ på varandra föl- jande pulser och göra denna tidsvaraktighet så lång som möjligt under beaktande av ett opacitetsmätaren eller liknande tilldelat gränsvärde.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exem- pel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikationer inom ramen för efterföljande patentkrav. wli

Claims (11)

451* 675 lå PATENTKRAV.

1. Sätt att variera en mellan elektrostatisk stoftavskiljares elekt- roder uppträdande spänning, vilken blir alstrad av ett flertal frekvens- relaterade pulser, bildande ett pulståg, k ä n n e t e c k n a t därav, att variationen sker genom att låta tidsvaraktigheten mellan tvâ på varandra följande enskilda pulser bestämmas av ett jämnt antal utsläckta pulser.

2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att de frekvensrelaterade pulserna väljes med en mot en nätfrekvens svarande frekvens.

3. Anordning för att variera en mellan elektrostatisk stoftavskil- jares elektroder uppträdande likspänning, vilken är alstrad av ett flertal frekvensrelaterade pulser, bildande ett pulståg, k ä n n e - t e c k n a d därav, att variationen är möjlig genom att en styrkrets (7) är anordnad att utsläcka ett jämnt antal pulser.

4. Anordning enligt patentkravet 3, där en nätspänning (50 Hz) är, via av en styrkrets (7) styrda ventilorgan (8,'8a) matad till en trans- formator (T), vars strömpulser är helvågslikriktade (9) och anslutna till stoftavskiljarens elektroder, k ä n n e t e C k n a d därav, att styrkretsen (7) är anordnad att utsläcka ett jämnt antal, två, fyra eller däröver pulser från nätspänningen mellan två på varandra följande enskilda pulser matade till stoftavskiljarens elektroder.

5. Anordning enligt patentkravet 3 eller 4, k ä n'n e t e C k n a d därav, att styrkretsen (7) är anordnad att, för sådana till stoftavskil- jarens elektroder matade pulser, reglera den enskilda pulsens energi- innehåll.

6. Anordning enligt patentkravet 3, 4 eller 5, k ä n n e t e c k - n a d därav, att transformatorn (7) är dimensionerad enbart för sådan strömpulspassage där en puls passerar i en riktning och efterföljande puls i motsatta riktningen och med däremellan utsläckta jämnt antal pulser. i 451 675 ,4

7. Anordning enligt något av föregående patentkrav 3-6, k ä n n e - t e c k n a d därav, att en opacitetsmätare är anordnad att vid mins- kande opacitet öka antalet utsläckta jämna pulser mellan två till stoft- avskiljaren anslutna pulser och vice versa. A

8. Anordning enligt något av föregående patentkrav 3-7, k ä n n e - t e c k n a d därav, att vid minskad stoftmängd till stoftavskiljaren är styrkretsen (7) anordnad att öka antalet utsläckta jämna pulser mellan två till stoftavskiljaren anslutna pulser och vice versa.

9. Anordning enligt något av föregående patentkrav 3-8, K ä n n e - t e c k n a d därav, att styrkretsen (7) är anordnad att modulera pulsformen för de enskilda pulserna matade till stoftavskiljarens elekt- roder.

10. Anordning enligt något av föregående patentkrav 3-9, k ä n n e - t e c k n a d därav, att styrkretsen (7) är anordnad att reglera anta- let utsläckta pulser och/eller den enskilda pulsens pulsform så att med varje puls som överföres till elektroderna överföres den energimängdi till filtret som är maximalt möjlig utan överslag eller återstralnihg.

11. ll. Anordning enligt något av föregående patentkrav 3-10, k ä n n e - t e c k n a d därav att styrkretsen (7) är anordnad att minimera ener- gitillförseln genom att styra tidsvaraktigheten mellan tvâ på varandra följande pulser och göra denna tidsvaraktighet så lång som möjligt Under beaktande av ett opacitetsmätaren eller liknande tilldelat gränsvärde.