SE469377B - Braenslebehaallararrangemang foer motorfordon - Google Patents

Description

469 377 Även bilbatterier mm monteras vid ramen och inkräktar på det tillgängliga utrymmet. l praktiken har alltså lastbilstillverkaren ett bestämt utrymme till sitt förfogande för bränsletankplacering. Utrymmet har en given längd, en given bredd och en given höjd. Längden begränsas, som redan nämnts, av fordonets axelavstånd eftersom bränsletankarna endast tillåts sträcka sig utefter ramsidobalken mellan framhjul och främre bakhjul. Bredden begränsas utåt av att maximal fordonsbredd, på grund av lagkrav, inte kan vara hur stor som helst och inåt av att bränsletanken inte tillåts sträcka sig inanför ramsidobalkens innerkant eftersom möjligheterna till rationell tillverkning och service då skulle försämras. Höjden begränsas uppåt av att bränsletankens högsta punkt inte tillåts ligga högre än ramsidobalkens överkant eftersom det annars är svårt att montera påbyggnader på fordonet, och nedåt av kravet på tillräcklig markfrigång.

En vanligt förekommande bränsletank för tunga fordon, som tex lastbilar är tillverkad av stålplåt eller plast. Tanken vilar, vilket framgår av figur 1, på ett antal J-formade konsoler 100 som är skruvade i ramsidobalken 2 och hålls på plats med spännband 101 som sträcker sig från övre delen av konsolen 100 till dess nedre yttre del. För att få en så stor tillgänglig bränslevolym som möjligt är det inte ovanligt att placera två tankar efter varandra vid en och samma ramsidobalk. Bränsletankarna placeras då så att det är ett avstånd mellan dess gavlar. Detta anses vara nödvändigt för att inte gavlarna ska nöta mot varandra när fordonet krånger.

Lastbilstillverkarna utnyttjar ett antal relativt stora standardtan kar som monteras på alla bilar oberoende av axelavstånd vilket medför att den tillgängliga längden för bränsletankar mellan hjulaxlarna sällan kan utnyttjas effektivt.

Bränsletanken i figur 1 har ett väsentligen kvadratiskt tvärsnitt men tankar med cirkulärt eller rektangulårt tvärsnitt är inte ovanliga.

Konsolerna vid kända lösningar är tillverkade av pressad stålplåt och sträcker sig in i och reducerar volymen hos det tvärsnittsutrymme som skulle kunna vara tillgängligt för bränsle. För att markera hur dåligt det för bränsle tillgängliga tvärsnittsutrymmet utnyttjas vid kända lösningar är i figur 1 de delar av det totala tillgängliga tvärsnittsutrymmet som inte utnyttjas för bränsle avgränsade med streckprickade konturer.

Sammanfattningsvis så finns det ett utrymme på fordonet som står till förfogande för bränsletankplacering. Utrymmet utnyttjas emellertid inte effektivt på kända fordon, varken vad gäller tillgänglig längd eller tillgängligt tvärsnitt hos utrymmet.

Uppfinningens ändamål Det primära syftet med uppfinningen är att anvisa en lösning där nämnda utrymme utnyttjas så effektivt som möjligt och där kunden har möjlighet att komponera en för honom lämplig tankvolym. Syftet uppnås med uppfinningen genom att bränslebehållararrangemanget uppvisar de särdrag som anges i patentkravets 1 respektive 6 kännetecknande del. l de osjälvständiga kraven anges särdrag för vidareutveckling av bränslebehållararrangemanget enligt krav 1 respektive 9.

Uppfinningen baseras på ett modulsystem där tillgängligt bränsleutrymme bildas av ett antal relativt små behållare som kan anslutas till varandra och där bränsleutrymmets totala storlek kan varieras genom val av antal behållare. Behållarna ansluts till varandra och till fordonsramen med upphängningsorgan vid varje behållares gavel. Varje upphängningsorgan är utformad med åtminstone en bäryta som samverkar, till följd av förskjutning mot behållaren, med motsvarande bäryta i respektive behållares gavel. För att vid en fördelaktig utföringsform säkerställa att bärytorna samverkar med varandra vid alla drifttillstånd hos fordonet sträcker sig åtminstone ett fastsättningsorgan mellan upphängningsorganen. Fastsättningsorganet pressar därvid bärytorna mot varandra.

Behållarna kan liknas vid byggklotsar som kan anslutas till varandra med mellanliggande upphängningsorgan. Ett upphängningsorgan mellan två behållare kan göras relativt tunnt och eftersom bärytorna samverkar, och så att säga sträcker sig in i_ varandra är det möjligt att montera två behållares gavlar tätt mot varandra. Det är således med detta modulsystem möjligt att fylla hela den tillgängliga längden mellan hjulaxlarna med behållare som är så tätt placerade att de bildar ett bränsletankpaket som för en betraktare förefaller vara en enda långsträckt bränsletank. Om kunden vill ha en mindre tillgänglig 469 577 bränslevolym är det mycket lätt att demontera de icke önskade behållarna medan resterande behållare är kvar. Det är dessutom lätt för en kund med liten tankkvolym att öka denna om transport- förutsättningarna ändras. Eftersom respektive behållare bärs upp av upphängningsorgan vid sina gavlar utnyttjas även det tillgängliga tvärsnittet effektivt eftersom de konsoler som visas i figur 1 och som reducerar volymenundvikes.

Genom att utnyttja det uppfinningsenliga bränslebehållararrangemanget erhålls således ett flexibelt system som dessutom är enkelt och rationellt att montera ochdär tillgängligt bränsleutrymme kan utnyttjas så effektivt som möjligt samt där kunden kan komponera en för honom lämplig tankvolym. Övriga uppfinningen utmärkande särdrag framgår av bifogade patentkrav och av efterföljande beskrivning av en uppfinningen exemplifierande utföringsform. Beskrivningen utförs med hänvisning till bifogade ritningar.

Kort beskrivning av ritningarna Figur 1 visar en tvärvy av ett känt bränslebehållararrangemang, Figur 2 visar ett fordon med ett uppfinningsenligt bränslebehållar- arrangemang, Figur 3 visar en perspektivvy väsentligen enligt D-D i figur 2, Figur 4 visar en perspektivvy av en i det uppfinningsenliga bränslebehållararrangemanget ingående behållare, Figur 5 visar ett tvärsnitt enligt A-A i figur 6, Figur 6 visar en perspektivvy av ett omonterat uppfinningsenligt bränslebehållararrangemang, Figur 7 visar en tvärvy sedd från ramen av en uppfinningsenlig behållare med upphängningsorgan, Figur 8 visar en vy ovanfrån av ett infästningsarrangemang för upphängningsorgan, Figur 9 visar ett tvärsnitt väsentligen enligt B-B i figur 3 i ett läge mellan två bränslebehållare vid D-D i figur 2 och Figur 10 visar ett tvärsnitt väsentligen enligt C-C i figur 3 i ett läge mellan två bränslebehållare vid D-D i figur 2 4 6 9 3 7 7 Beskrivning av utföringsexempel l Figur 2 visas ett fordonschassi. Chassiet innefattar en ram 1 som består av två långsträckta parallella sidobalkar som är förbundna med varandra genom ett antal ej visade tvärbalkar. l figuren visas chassiet från sidan varför endast en sidobalk 2 är synlig. Vid ramens 1 främre del är en hytt 3 anordnad. Vid hytten 3 är fäst ett luftinsugningsrör 4 som är ansluten till en luftrenare 5 vilken är fäst vid ramen 1 för att rena insugningsluften till fordonets ej visade drivaggregat. På vissa fordon är luftrenaren 5 anordnad över ramen 1 medan den på andra fordon, såsom visasi figuren, är anordnad på ramens1 utsida och inkräktar på ett utrymme för ett bräslebehållararrangemang 8.

Under ramen sträcker sig en bakaxel 6 och en framaxel 7 i ramens 1 tvärriktning. Mellan axlarna 6,7 är bränslebehållararrangemanget 8 anordnat att i längsled sträcka sig över utrymmet mellan axlarna 6,7.

Bränslebehållararrangemanget kommer fortsättningsvis att benämnas bränsletankpaket 8.

Bränsletankpaketet 8 baseras på ett modulsystem och består av ett antal behållare 9-12 som kombineras med varandra varvid bränsleutrymmets totala storlek varieras genom val av antal behållare 9-12.

Varje behållare 9-12 är vid denna utföringsform tillverkad av plast, tex genom ett formblåsningsförfarande och företrädesvis men inte nödvändigtvis av polyeten HD. Respektive behållare 9-12 har en i lastbilssammanhang liten volym och rymmer endast mellan 150 och 250 dm3 bränsle. Vid en fördelaktig utföringsform rymmer varje behållare 9-12 ca 200 dm3 bränsle.

Genom att utforma behållarna 9-12 relativt små erhålls ett flexibelt system där det inte krävs några skvalpskott i behållarna 9-12. Detta förenklar och förbilligar tillverkningen.

Det är ur standardiseringssynpunkt fördelaktigt om alla behållare 9-12 har samma form och volym men det är som alternativ möjligt att utforma tex den främre behållaren 12 med urtag och/eller utskjutande partier så att den i förekommande fall tillåts sträcka sig under luftrenaren 5 eller kring någon annan chassikomponent. Därigenom är det möjligt att, på fordon där luftrenaren 5 eller annan komponent är anordnad vid ramens 1 utsida, utnyttja det långsträckta utrymmet mellan axlarna 6,7 effektivare. l figur 3, som är en perspektivvy av ett bränsletankpaket vid D-D i figur 2, visas behållare 10,11 utan urtag och utskjutande partier och en tankenhet 12 med både urtag 13 och utskjutande partier 14. Sistnämnda behållare 12 visas även i en perspektivvy sedd snett framifrån fordonet, i figur 4.

Givetvis är det möjligt att utforma urtagen 13 och/eller de utskjutande partierna 14 i vilken behållare 9-12 som helst och på annat sätt än vad som visas i figurerna utan att uppfinningstanken för den skull går förlorad.

Behållarnas 9-12 över- och undersida är med fördel men inte nödvändigtvis plana medan dess gavlar 15-20 som visas i figur 3 är profilerade i förstärkningssyfte och för att motverka utböjning när bränsletryck verkar inuti behållaren 9-12. Profileringen i varje gavel 15-20 är utformad som ett antal långsträckta spår 21-29 som bäst visas i figur 6.

Varje spår 21-29 har, vilket framgår av figur 5 som visar ett snitt enligt A-A i figur 6, en bågformad konkav botten. Spåret har ett djup D som underskrider eller är lika med dubbla krökningsradien R hos den bågformade botten. Vid en fördelaktig utföringsform är förhållandet H/R inom intervallet 1 och 2 men företrädesvis kring 1,4.

Vid en fördelaktig utföringsform av förstärkningsspåren 21-29 strålar, vilket tex framgår av figur 6, tre spår 23,26,29 samman till en punkt 30 och bildar en y-form som avgränsar tre sektioner 35,36,37. I varje sektion 35.36,3? är åtminstone ett, men i detta utföringsexempel två vinkelformade spår 21,22 resp 24,25 resp 27,28 anordnade. Det vinkelformade spåren har därvid sin vinkelspets vänd mot punkten 30.

Respektive behållares 9-12 mot ramen vända sida är, vilket framgår av figur4, i överkant utformad med en väsentligen horisontell yta 40 som är avsedd att anligga mot sidobalkens 2 undersida och en väsentligen vertikal yta 41 som är avsedd att anligga mot sidobalkens 2 utåt vända sida samt ett urtag 42 för ramfasta fästorgan för bränsletankpaketet 8 och fästen för en eventuell påbyggnad som lastflak, skåp eller liknande. I figurerna 6 och 7 visas en andra utföringsform med en väsentligen 469 577 horisontell yta 40 som är avsedd att anligga mot sidobalkens 2 undersida och en väsentligen vertikal yta 41 som är avsedd att anligga mot sidobalkens 2 utåt vända sida. Den vertikala ytan 41 utgör del av en stödklack 43 som är utformad i behållaren 9-12 och som endast sträcker sig över en del av behållarens 9-12 bredd. Klacken 43 avgränsar , vilket framgår av figur 3, tillsammans med sidobalken 2 urtag 44 för ramfasta fästorgan för bränsletankpaketet 8 och urtag 45 för påbyggnadsfästen. l figur 3 visas endast urtag 44,45 i en behållare 10 men urtagen 44,45 återfinns i detta utföringsexempel i varje behållare 9-12. Urtagen 44,45 kan, beroende på fordonstyp och utrustning mm, givetvis utformas på en mängd olika sätt och det är tex inte alltid nödvändigt att utforma urtag 45 för påbyggnadsfästen eftersom sådan inte krävs på alla fordonstyper.

Behållarens utåt vända sida kan vara plan men det är möjligt att, såsom tex visas i figur 3, utforma sidan med ett förstyvande urtag 47 tex för att fixera det vertikala läget hos sk sidosköldar som på vissa bilar sträcker sig utefter dess långsida. Även andra utformningarför andra syften är givetvis möjliga.

Av figur 7 framgår att varje behållare 9-12 vid sin bakre nedre del är utformad med ett bränsleuttag 50. Respektive bränsleuttag 50 är avsedda att förbindas med varandra för att möjliggöra att bränsle som påfylles en behållare 9-12 strömmar över till övriga behållare 9-12. Därigenom är det möjligt att, som visas i figur 3, utforma endast en behållare 12 med urtag för tanklock 51 och en ej närmare beskriven tankarmatur.

Vid en fördelaktig utföringsform är varje behållare 9-12 utformad med ett bränsluttag 50 i form av ett från behållaren 9-12 utskjutande rörformat organ som är utformat motta ett rör, en slang 52 eller liknande för att förbinda behållarna 9-12 med varandra. Vid den beskrivna lösningen utnyttjas en slang 52 som är påträdd bränsleuttaget 50 och fixerad relativt denna med ett fästorgan 53 som tätande pressar slangen 52 mot uttaget 50. Bränsleuttaget 50 kan utgöras av en separat enhet som är fäst vid tankenheten 9-12 men är vid en fördelaktig utföringsform en integrerad del av behållaren 9-12 och är invändigt förstärkt med ett styvt rörformad organ 54 som utgör mothåll när slangen 52 pressas mot bränsleuttaget.

Vid en fördelaktig utföringsform utgörs fästorganet 53 av en slangklämma och det styva rörformade organet 54 av ett aluminiumrör. 469 577 Det har tidigare nämnts att det ur standardiseringssynpunkt är fördelaktigt om alla behållarna 9-12 har samma form och volym. För att uppnå detta är det möjligt att förbereda varje behållare 9-12 i ett bränsletankpaket 8 med urtag för komponenter som tanklock 51 och tankarmatur men att endast montera dessa komponenter på en behållare 9-12 och avtäta urtagen i övriga behållare 9-12 med lock. Det är likaså möjligt att vid tillverkning av behållarna 9-12 utforma dessa med ett väggparti för bränsluttaget 50. Om endast en behållare 9-12 monteras på fordonet tillåts väggpartiet vara kvar men om flera behållare 9-12 monteras vid varandra avlägsnas respektive behållares 9-12 väggparti med hjälp av ett skärande verktyg. Genom att utforma behållarna 9-12 identiska med varandra uppnås stora standardiseringsfördelar som motiverar kostnaden för lock och eventuell skärande bearbetning i behållarna 9-12 vid montering.

Varje behållare 9-12, som ju utgör en insatsenhet i bränsletankpaketet 8, anligger vid varje gavel 15,20 mot ett upphängningsorgan 57 (fig 3.6.7) för monterbar anfästning av behållaren 9-12 vid fordonets sidobalk 2.

I figurerna visas för enkelhetens skull endast ett upphängningsorgan 57, nämligen det mellan de i figur 1 visade behållarna 9 och 10. Det är därvid underförstått att nedanstående beskrivning även gäller för övriga upphängningsorgan 57 och behållare 9-12.

Upphängningsorganet 57 är utformad med ett änd parti 58 för anslutning till sidobalken 2, med tex bultförband. Vid den fördelaktiga utföringsform som bäst visas i figurer 6 är upphängningsorganets 57 ändparti 58 utformad som hondel med väsentligen parallella och väsentligen vertikalt sig sträckande hål 62 och är avsedd att skjuta in i ett som handel utformat upphängningsorgan 63 som är fäst vid sidobalken 2 med tex skruvförband 64. Upphängningsorganet 63 innefattar en övre väsentligen horisontell yta 65 med hål 66 samt en nedre något nedåtriktad yta 67 med motsvarande hål 68. l monterat tillstånd, vilket visas i figur 3, är upphängningsorganets 57 ändparti 58 infört i upphängningsorganet 63 varvid hålen 66 i den övre ytan 65, hålen 62 i ändpartiet 58 och hålen 68 i den nedre ytan 67 är belägna mitt för varandra och mottar fastsättningsorgan 69 vars axiella läge fixeras med hjälp av låsorgan 70. Vid denna utföringsform utgörs fastsättnings- 469 377 organen 69 av bultar som sträcker sig i ett vertikalplan genom hålen 66,61,68 och låsorganen 70 utgörs av muttrar 70 som är fast anordnade, tex svetsade, vid hålen 68 i den nedre ytan 67. Eftersom fastsättningsorganen 69 sträcker sig i ett vertikalplan och dessutom monteras uppifrån underlättas montering av respektive upphängningsorgan 57 vid sidobalken 2. Monteringen underlättas också av att den nedre något nedåtriktade ytan 67 vidgar öppningen i upphängningsorganet 63 och medger ett enkelt införande av handelen 58 i hondelen 63.

De nu beskrivna ändpartiet 50 och upphängningsorganet 63 är utformade att motta, vilket framgår av figur 6, två bredvid varandra anordnade fastsättningsorgan 69 och är därför förhållandevist breda och kräver motsvarande breda urtag 44 i respektive behållare 9-12. För att kunna utforma smalare urtag 44 i behållarna 9-12 är det möjligt att utforma upphängningsorganets 57 ändparti 58 med en profil som sedd uppifrån visas i figur 8. Av figuren framgår att ändpartiet 58 är utformad som en U- profil med skänklar 75,76 som är fast förbundna med upphängningsorganet 57. U-profilens liv, som är utformat att föras in i ett relativt smalt upphängningsorgan 63 vid sidobalken 2 på i princip samma sätt som ändpartiet 58 i figur 3, är utformat med en rundad kontur 77 för att motta endast ett fastsättningsorgan 69, såsom en bult eller liknande, för att fixera upphängningsorganets 57 läge relativt upphängningsorganet 63.

Av figurerna 9 och 10 som visar snitt enlig B-B respektive C-C i figur 3 när behållarna 9 och 10 är monterade vid varandra såsom visas i figur 2 framgår att varje upphängningsorgan 57 förutom änd partiet 58 även är utformat med minst en första bäryta 80 som samverkar, till följd av förskjutning mot den första behållare 9, med motsvarande bäryta 81 i behållaren 9 och utformad med minst en andra bäryta 86 avsedd att samverka med motsvarande bäryta 87 i den andra behållare 10. Även upphängningsorganet 57 vid den bakre behållarens 9 bakåt vända gavel (fig 2) och upphängningsorganen 57 mellan behållarna 10,11 resp mellan behållarna 11,12 (fig 3) samt dessutom upphängningsorganet 57 vid den främre behållarens 12 främre gavel (fig 2) är utformade med minst en första bäryta 80 och minst en andra bäryta 86 som båda är avsedda att samverka med motsvarande bärytor i varsin behållare. Därigenom erhålls 10 469 577 ett modulsystem där bränsleutrymmets totala storlek mycket lätt kan varieras genom val av antal behållare 9-12.

Varje behållare i modulsystemet har två gavlar. Den ena gaveln är, vilket tex visas i figurerna 6 och 7, utformad med utsprång 84 medan den andra gaveln, vilket åskådliggörs i figurerna 4 och 7, är utformad med försänkningar 85. De båda gavlarna har därvid i princip samma form förutom att det som är en upphöjning iden ena gaveln motsvaras av en försänkning i den andra gaveln.

Vid en fördelaktig utföringsform är upphängningsorganet 57 utformat med åtminstone ettutsprång 102 vars motsvarande sida har formen av en försänkning 103. Utsprången 102 är utformade att skjuta in i motsvarande försänkningar 85 i den första behållarens 9 gavel medan försänkningarna 103 är utformade att motta motsvarande utsprång 84 i den andra behållarens 10 gavel. Utsprånget102 på upphängningsorganet 57 och motsvarande försänkning 85 i behållaren 9 samt även försånkningen 103 i upphängningsorganet 57 och motsvarande utsprång 84 i behållaren 10 är därvid utformade med tidigare nämnda bärytor 80,81.

Vid ytterligare en fördelaktig utföringsform har såväl utsprången som försänkningarna i både behållarna 9-12 och upphängningsorganen 57 en konisk tvärsnittsform vilket innebär att bärytorna 80,81 resp 86,87 lutar något relativt ett horisontalplan. Detta underlättar montering av behållare och upphängningsorgan mot varandra.

Upphängningsorganet 57 kan utformas på en mängd olika sätt utan att uppfinningstanken går förlorad. Den kan tex tillverkas av en kvadratisk eller rektangulär plåt med utsprång 102 och fördjupningar 103 eller av mer eller mindre långsträckta balkar, strävor, rundstavar eller liknande som givetvis kan sträcka sig i olika riktningari ett vertikalplan mellan två behållare eller vid ett tankpakets gavel. Genom att utnyttja en veckad eller profilerad plåt eller liknande är det möjligt att göra upphängningsorganet relativt tunnt med bibehållen styrka och styvhet.

Prov har visat att det är möjligt att tillverka upphängningsorganet av tex en plåt med en tjocklek på endast 2-3 och ändå uppnå god styrka och styvhet. Det är därför möjligt att placera ett antal behållare så tätt att de 11 469 377 bildar ett bränsletankpaket som för en betraktare förefaller vara en enda långsträckt bränsletank.

Vid den fördelaktiga utföringsform som visas i figurerna är upphängningsorganet 57 tillverkad som en pressad plåtkonsol med triangulär form. Upphångningsorganet 57 är, vilket framgår av figur 6, utformad med en väsentligen horisontellt basparti 88 som sträcker sig i fordonets tvärriktning från behållarens 10 nedre bakkant till behållarens 10 nedre framkant där den ansluter till en diagonalt över behållarens 10 gavel 15 sig sträckande sträva 89 som utgör del av eller är ansluten till tidigare nämnda ändparti 58 som är ansluten till sidobalken 2. Strävan 89 förstyvar därvid behållarnas 9,10 gavlar och begränsar dess utböjning när den påverkas av bränsletryck. U pphängningsorganets 57 basparti 88 är vid behållarens 10 nedre bakkant ansluten till en mot behållarens 10 övre del sig snett sträckande sträva 90 som även den är ansluten till eller utgör del av nämnda ändparti 58. Såväl baspartiet 88 som strävorna 89, 90 är därvid på sin ena sida utformad med långsträckta utsprång 102 och på sin andra sida utformad med motsvarande fördjupningar 103, vilka utsprång102 och försänkningar 103 sträcker sig i en triangulär form.. Såväl utsprången 102 som fördjupningarna 103 är därvid utformade med nämnda bärytor 80,86.

För att säkerställa att upphängningsorganens 57 bärytor 80,86 och motsvarande behållares 9-12 bärytor 81,87 anligger mot och samverkar med varandra vid alla drifttillstånd hos fordonet sträcker sig åtminstone ett, men i detta exempel tre fastsättningsorgan 92 mellan upphängningsorganen 57.

Varje fastsättningsorganen 92 består, vilket framgår av figurerna 6 och 7, av rörformade distansorgan 91 som sträcker sig väsentligen horisontellt och ifordonets längdriktning mellan varje upphängningsorgan 57 i bräsletankpaketet 8. De rörformade distansorganen 91 är därvid något kortare än respektive behållare 9-12 och genomgås av ett långsträckt organ 93 vars ena ändparti 94 (fig 3) sträcker sig genom ett hål 95 i upphängningsorganet 57 vid bränsletankpaketets 8 ena ände samt som sträcker sig genom hål i övriga upphängningsorgan 57 och är fäst vid bränsletankpaketets 8 andra ände. 12 469 377 Vid detta utföringsexempel utgörs det långsträckta organet 93 av en gängad stång som är ansluten vid respektive gavel med låsorgan 96 såsom tex muttrar. Muttrarna är därvid dragna så att respektive upphängningsorgan 57 pressas mot distansorganens 91 ändar.

Därigenom erhålles ett arrangemang som säkerställer att upphängningsorganens 57 profilerade struktur och motsvarande behållares 9-12 profilerade struktur pressas mot varandra på ett varaktigt sätt och som säkerställer god sammanhållning av enheterna.

Av figurerna 6 och 7 framgår att de rörformade distansorganen 91 anligger mot stödytor 97,98,99 i respektive behållare 9-12. En första stödyta 97 är därvid anordnad vid respektive behållares 9-12 yttre nedre del för att tillsammans med en andra stödyta 98 vid behållarens 9-12 ned re inre del och en tredje i en i klacken 43 nedsänkt stödyta 99 vid behållarens 9-12 övre inre del fixera behållarens 9-12 läge relativt sidobalken 2.

Med den beskrivna uppfinningen är det möjligt att utnyttja det utrymme som är tillgängligt för bränsletankar på ett fordon så effektivt som möjligt samtidigt som kunden har möjlighet att komponera en för honom lämplig tankvolym. Detta är möjligt eftersom behållarna kan liknas vid byggklotsar som kan anslutas till varandra med mellanliggande upphängningsorgan. Ett upphängningsorgan mellan två behållare kan göras relativt tunnt och eftersom bärytorna samverkar, och så att säga sträcker sig in i varandra är det möjligt att montera två behållares gavlar tätt mot varandra. Det är således med detta modulsystem möjligt att fylla hela den tillgängliga längden mellan hjulaxlarna med behållare som är så tätt placerade att de bildar ett bränsletankpaket som för en betraktare förefaller vara en enda långsträckt bränsletank. Uppfinningen gör att det är lätt att tillfredställa kundernas krav och önskemål vad gäller bränslevolym eftersom det är mycket lätt att demontera överflödiga behållare eller att ansluta ytterligare behållare till tankpaketet.

Beskrivning har hittills varit inriktad på bränslebehållararrangemang som grundar sig på en modultanke och där tillgängligt bränsleutrymme bildas av ett antal relativt små behållare som kan anslutas till varandra och där bränsleutrymmets totala storlek kan varieras genom val av antal behållare. Genom att utforma behållararrangemanget som ett (S 13 469 377 modulsystem utnyttjas den tillgängliga längden mellan hjulaxlarna på ett effektivt sätt. Eftersom respektive behållare dessutom bärs upp av upphängningsorgan vid sina gavlar utnyttjas även det tillgängliga tvärsnittet effektivt eftersom de utrymmeskrävande konsoler som visas i figur 1 och som reducerar volymen undvikes.

Visserligen är det beskrivna mod ulsystemet mycket fördelaktigt men föreliggande uppfinningstanke kan även utnyttjas även om man inte vill ha modulsystemets fördelar utan endast tex vill ansluta en behållare vid ramen för att utnyttja det tillgängliga tvärsnittet effektivare. Det är nämligen möjligt att, inom föreliggande uppfinningstanke, utforma upphängningsorganen 57 med minst en bäryta (80) som samverkar, till följd av förskjutning mot en bränslebehållare (9), med motsvarande bäryta (81) i behållarens (9) gavel. Vid en dylik konstruktion kan en behållares båda gavlar utformas identiskt lika, antingen med utsprång (84) eller med försänkningar (85). Om behållaren (9) är utformad med utsprång (84) är upphängningsorganet (57) utformat med försänkningar (103) i vilka utsprången (84) är avsedda att skjuta in. Om däremot behållaren (9) är utformad med försänkningar (85) är upphängningsorganet (57) utformat utsprång (102) som är avsedda att skjuta in iförsänkningarna (85). Såväl utsprången (84,102) som försänkningarna (85,103) har med fördel konisk tvärsnittsform.

Vid en fördelaktig utföringsform är upphängningsorganet (57) utformat med långsträckta utsprång (102) som sträcker sig i en triangulär form eller med långsträckta försänkningar (103) som sträcker sig i en triangulär form samt innefattar tidigare beskrivna fastsättningsorgan (92).

Med den senast beskrivna utföringsformen erhålls ett flexibelt arrangemang som är enkelt och rationellt att montera samtidigt som det är möjligt att utnyttja det för bränsle tillgängliga tvärsnittet så effektivt som möljligt.

Den utförda beskrivningen visar visserligen en mycket fördelaktig utföringsform men uppfinningen får trots detta inte begränsas till denna utföringsform utan kan inom ramen för efterföljande patentkrav modifieras i ett antal alternativa utföringsformer.

Claims (1)

1. lO 15 20 25 30 469 14 377 Patentkrav Brånslebehållararrangemang för motorfordon, speciellt tunga fordon med åtminstone en bränslebehållare som sträcker sig utefter en fordonsram (1) mellan därvid anfästa hjulaxlar (6,7) och som är ansluten vid fordonsramen (1) med åtminstone ett upphängningsorgan (57), kännetecknat av att upphängningsorganet (57) är utformat med minst en första bäryta (80) som samverkar, till följd av förskjutning mot en första bränslebehållare (9), med motsvarande första bäryta (81) i behållaren (9) och utformad med minst en andra bäryta (86) avsedd att samverka med motsvarande andra bäryta (87) i en andra bränslebehållare (10) vilken andra bränslebehållare (10) i sin tur, via upphängningsorgan (57) och bärytor (80,81,86,87) är avsedd att anslutas till en tredje bränslebehållare (11) osv, varvid bränsleutrymmets totala storlek varieras genom val av antal bränslebehållare (9-12). Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 1, kännetecknar av att varje bränslebehållare (9-12) är utformad med två gavlar varvid behållarens första bäryta (81) är utformad iden ena gaveln medan dess andra bäryta (87) är utformad iden andra gaveln. Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 2, kännetecknatav att bränslebehållarens (9-12) ena gavel är utformad med minst ett utsprång (84) medan dess andra gavel är utformad med minst en försänkning (85) varvid den första bärytan (81) är utformad i försänkningen (85) medan den andra bärytan (87) är utformad på utsprånget (84). Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 1, kännetecknat av att upphängningsorganet (57) är utformat med minst ett utsprång (102) och minst en försänkning (103) varvid upphängningsorganets (57) första bäryta (80) är utformad på utsprånget (102) medan dess andra bäryta (86) är utformad i försänkningen (103). 10 15 20 25 30 35 10. 'S 469 377 Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 3 och 4, kännetecknat av att upphängningsorganets (57) utsprång (102) är utformat att skjuta in i motsvarande försänkning (85) i den första behållarens (9) gavel medan dess försänkning är utformad motta motsvarande utsprång (84) i den andra behållarens (10) gavel varvid upphängningsorganets (57) bärytor (80,81) bringas till anliggning mot respektive behållares (9,10) bärytor (81 ,87). Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 5, kännetecknat av att både utsprången (84) och försänkningarna (85) i behållaren (9-12) samt även utsprången (102) och försänkningarna (103) i upphängningsorganet (57) har en konisk tvärsnittsform. Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 4, kännetecknat av att upphängningsorganet (57) utgörs av en pressad plåtkonsol vars ena sida är utformad med långsträckta utsprång (102) som sträcker sig i en triangulärform och vars andra sida är utformad med motsvarande långsträckta försänkningar ( 103). Bränslebehållararrangemang för motorfordon, speciellt tunga fordon, med minst en bränslebehållare som sträcker sig utefter en fordonsram (1) mellan därvid anfästa hjulaxlar (6,7) och som är ansluten vid fordonsramen (1) via upphängningsorgan (57), kännetecknat av att bränslebehållarens (9) ena gavel (15) är utformad med en bäryta (81) som är avsedd att samverka med motsvarande bäryta (80) i ett första upphängningsorgan samtidigt som dess andra gavel är utformad med en bäryta (87) som är avsedd att samverka med motsvarande bäryta (86) i ett andra upphängningsorgan. Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 9, kännetecknat av att bränslebehållarens gavlar är vardera utformade med minst ett utsprång (84) på vilken bärytan (81) är utformad, att upphängningsorganet (57) är utformad med minst en försänkning (103) i vilken bärytan (80) är utformad och att upphängningsorganets (57) försänkning (103) är utformad motta utsprånget (84) på bränslebehållarens (9) gavel varvid upphängningsorganets (57) 10 15 20 25 30 35 469 11. 12. 13. 14. 15. 1G 377 bäryta (80) bringas till anliggning mot bränslebehållarens (9) bäryta (81). Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 9, kännetecknat av att bränslebehållarens (57) gavlar är vardera utformade med minst en försänkning (85) i vilken bärytan (81) är utformad, att upphängningsorganet (57) är utformad med minst ett utsprång (102) på vilken bärytan (80) âr utformad och att upphängningsorganets (57) utsprång (102) är utformad att skjuta in i försänkning (85) på bränslebehållarens (9) gavel varvid upphängningsorganets (57) bäryta (80) bringas till anliggning mot bränslebehållarens (9) bäryta (81). Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 10 och 11, kännetecknat av att utsprången (84,102) och försänkningarna (85,103) har en konisk tvärsnittsform. Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 10 och 11, kännetecknat av att upphängningsorganet (57) är utformad med långsträckta utsprång ( 102) som sträcker sig i en triangulär form eller med långsträckta försänkningar (103) som sträcker sig i en triangulär form. Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 1 och 9, kännetecknat av att minst ett fastsättningsorgan (92) är anordnat pressa bärytorna (80,81 resp 86,87) mot varandra. Bränslebehållararrangemang enligt patentkrav 14, kännetecknar av att fastsättningsorganet (92) innefattar minst ett rörformat distansorgan (91) som sträcker sig i fordonets längdriktning mellan två upphängningsorgan (57) och ett genom distansorganet (91) sig stäckande långsträckt organ (92) vars ändepartier (94) är anslutna till varsitt upphängningsorgan (57), att distansorganet (91), i fordonets längdriktning, är något kortare än respektive bränslebehållare (9-12) och att låsorgan (96) är anordnade vid det långsträckta organet (92) för att pressa upphängningsorganen mot distansorganet varvid även bärytorna pressas mot varandra.