SE468258B - Viskokoppling - Google Patents

Description

liggande lamellerna. På grund av de olika spalterna fort- plantar sig tryckökningen snabbare i områdena för de större spalterna på grund av olika strypverkan på de båda sidorna, varför den rörliga lamellen rör sig i riktning mot den låsta lamellen som ligger intill den mindre spalten. Om den rörliga lamellen kommer till ensidig anliggning mot den låsta lamellen, uppkommer en friktionslåsning, så att kopplingen arbetar åtminstone på två sätt, d v s dels uppkommer en skjuv- påverkan av silikonoljan och dels förekommer en friktionsf anliggning och därmed en verkan som friktionskoppling genom den inbördes anlíggníngen mellan lamellerna. Denna effekt kan kallas "sekundärfunktion" och ger i och för sig en automatisk skyddsfunktion för kopplingen, eftersom den förhindrar en överbelastning. Kopplingen kan sålunda överföra ett större vridmoment i detta tillstånd skjuvade vätskan, eftersom i än vad som vore möjligt genom den detta tillstånd ingen relativ- rörelse längre äger rum mellan de till huset och till navet hörande lamellerna. Silikonoljan kan avkylas och kopplingen åter överföras till driftsfunktionenösom vätskefriktions- koppling. Sådana tillstånd uppkommer exempelvis vid användning av sådan koppling vid en automatiskt låsbar differential hos ett motorfordon, om ett högt moment måste kortvarigt pålä på grund av ett hinder för hjulen, kan övervinnas. ggas som enbart med svårighet vid denna situation uppnås en dylik hög vrid- momentsöverföringsförmåga tack vare den förevarande sekundär- funktionen. Därvid uppkommer ingen relativrörelse och ingen skjuvpåverkan. En mot den höga vridmomentöverföringen svarande, snabb skjuvning av vätskan utan sekundärfunktion skulle leda till skada hos vätskan. Sekundärfunktionen till- försäkrar alltså att kopplingen får en längre livslängd. vid de kända kopplingarna finns emellertid nackdelen att den rörliga lamellen deformerar den stillastående lamellen. Man talar i ett sådant fall om en tallrik hos den stillastående lamellen. Därvid kan detta leda till en helt varaktig deforma- tion. På grund av tallrikseffekten tillförsäkras i övrigt icke någon förnuftig inrättning, varför även skyddseffektion hos sekundärfunktionen förändras. Till detta kommer att man icke alltid kan tillförsäkra att lamellen verkligen rör sig mot den andra lamellen. 3 468 258 Med utgångspunkt från detta är det en uppgift för uppfinningen att förbättra den i sig önskvärda sekundärfunktionen och öka kopplingens vridmomentskapacitet under detta tillstånd utan att deformationer uppkommer på lamellerna.

Denna uppgift löses enligt uppfinningen genom att mellan två med den ena kopplingsdelen samhörande första lameller är anordnade två andra, med den andra kopplingsdelen samhörande lameller, och att åtminstone de andra lamellerna är axiellt rörligt lagrade i tandningen hos den tillhörande kopplings- delen, varvid begränsningskanterna hos åtminstone en del av de öppningar, som alltid är vända mot den andra av de två andra lamellerna, är formade att bilda en inloppstratt.

En fördel med denna utformning är att en avsedd accelererad rörelse av de båda andra lamellerna sker i riktning mot de vid sidan och bredvid anordnade, första lamellerna, eftersom genom detta arrangemang åstadkommas en rörelse av vätskan från spal- terna mellan de första lamellerna och de andra lamellerna genom öppningarna í spalten mellan de två andra lamellerna och deras rörelse bort från varandra. Eftersom alltid två parvis anordnade, andra lameller är anordnade växelvis med de första lamellerna uppnås även att de andra lamellerna rör sig så, att i ett sekundårtillstånd anligger den ena lamellen av ett första par av de andra lamellerna och den ena lamellen av ett andra par av de andra lamellerna mot en första lamell och innesluter denna mellan sig. Härigenom erhålles ett dubbel- sidígt stöd mot de första lamellerna. så att en deformation ej längre uppkommer. Dessutom erhålles tack vare denna utformning en fördubbling av friktíonsytan, varför sammantaget erhålles en ökning av vrídmomentskapaciteten under sekundärfunktionen, eftersom en större friktionsyta deltar i vridmomentöver- föringen. Samtidigt minskas även tryckverkan, så att inga skador kan uppkomma. I övrigt uppkommer också den effekten att ej längre uppkommer en ensidig tryckuppbyggnad för en rörelse av den ena lamellen i riktning mot den andra på grund av spaltskillnaden, utan i stället uppkommer vid skjuvningen på grund av spaltverkan mellan två andra lameller, vilka bildar 468 258 4 ett par, en rörelse bort från varandra under utnyttjande av en hydrodynamisk verkan. De trattformiga upprymningarna sörjer för en efterstrâvad matning av vätskan in i spalten som bildas av två andra lameller.

Lämpligen är de enskilt anordnade lamellerna samhörande med huset, d v s bildar ytterlamellerna, medan de parvis anordnade lamellerna, d v s de andra lamellerna, är samordnade med navet såsom innerlameller.

Ett omvänt arrangemang är emellertid möjligt, vid vilket de enskilt anordnade elementen är samordnade med navet, medan de parvis anordnade, andra lamellerna är samordnade med huset.

Entydiga rörelseförhållanden erhålles i varje fall då de enskilt anordnade lamellerna hålles på avstånd från varandra medelst distansringar i tandningen hos den samhörande kopp- lingsdelen och enbart de parvis anordnade lamellerna är rör- ligt anordnade i tandningen hos den samhörande kopplingsdelen, d v s rörlig i axelriktningen mot de enskilt anordnade lamellerna.

I ett vidare utförande är företrädesvis upprymningarna utfor- made såsom en snedfasning eller en avrundning av begränsninge- kanterna hos öppningarna.

I ett vidare utförande av uppfinningen skall lamellernas funk- tion förbättras genom att avstrykningseffekten hos den plana ytan av motlamellen görs effektivare så att en snabbare över- föring åstadkommes till det tillstånd då anliggning sker mellan två lameller.

Detta uppnås genom att anordna från den ena radiella, plana ytan utgående och ut från den andra radiella plana ytan utskjutande. bockade kanter, vilka framställes genom stukning av kanterna av öppningarna. Genom de bockade kanterna uppnås en hydrodynamisk effekt genom vilken erhålles en förstärkt kraftkomponent i axelriktningen mot de med de bockade kanterna försedda lamellerna, varigenom dessa rör sig i riktning mot de 5 463 258 andra lamellerna, vilka icke har några bockade kanter. Före- trädesvis är de lameller, som icke har några bockade kanter, fixerade på avstånd från varandra och anordnade på inbördes bestämt axiellt avstånd i tandningen hos den dessa uppbärande kopplingsdelen. Det är emellertid även tänkbart att samtliga lameller hos båda lamellsatserna är rörligt anordnade. Därvid finns emellertid möjligheten att enbart en del av lamellerna kommer till friktionsanliggning med de angränsande lamellerna.

Så snart de med bockade kanter försedda lamellerna kommer till anliggning mot de plana ytorna hos de andra lamellerna, uppnås en typ av tätningsverkan, eftersom de tunna skrapkanterna fjädrande anligger mot den plana ytan på grund av den axiella kraftkomponenten. Det i sektorrummet mellan de bockade kan- terna hos två intilliggande öppningar befintliga viskösa mediet strömmar ut ur detta rum. Det underkastas emellertid alltid ett lägre tryck än det annars i husets innerrum utövade trycket på silikonoljan. som företrädesvis utgör den viskösa vätskan. Det uppstår sålunda i det avtätade området ett redu- cerat tryck. som tillåter att hela det rådande trycket i den övriga delen av husets innerrum helt och hållet kan omvandlas till en aktiv kraft för att erhålla friktionslåsningen.

Tack vare den lämpliga stukningen av kanterna av öppningarna erhålles en relativt fin och tunn skrapkant, som åstadkommer denna tätningsverkan vid anliggande plan yta.

Det är i och för sig känt vid viskokopplingar att utforma skrapkanterna på lamellerna i form av förtjockningar (DE-C-3 632 283). Dessa begränsade skrapkanter åstadkommer en förbättring av övergången av kopplingen från normal arbets- funktion, i vilken en ren vätskeskjuvpåverkan äger rum, till en arbetsfunktion vid vilken lamellerna kommer till och fast- hålles i en friktionsanliggning. Skrapkanten sörjer för att vätskefilmen på den plana ytan hos de andra lamellerna avstry- kes i likhet med en vindrutetorkare. Den arbetsfunktion, vid vilken lamellerna kommer till friktionsanliggning med var- andra, kan kallas sekundärfunktion. 468 6 258 Dessa kända utföranden har emellertid nackdelen att enbart en del av lamellerna kommer till friktionsanliggning, varför vridmomentkaraktäristiken hos kopplingen underkastas begräns- ningar.

Det är lämpligt att öppningarna är utformade som runt omkret- sen fördelade, radiellt förlöpande slitsar.

Fastän det är tänkbart att enbart några av öppningarna är för- sedda med bockade kanter, uppvisar emellertid företrädesvis samtliga öppningar bockade kanter. I ett vidare utförande föreslås att man anordnar öppningarna hos de båda andra lamellerna, som är anordnade parvis, inbördes förskjutna så att inget inriktat arrangemang erhålles. Om öppningarna är utformade som radiella slitsar, är lamellerna förskjutna inbördes i omkretsriktningen. Härigenom uppnås att öppningarna är täckta av ytorna hos den andra av de andra lamellerna.

En särskilt lämplig funktion och snabb isärföringsrörelse av de parvis anordnade lamellerna med bockade kanter erhålles om öppningarna hos de lameller, som uppvisar de bockade kanterna, är utformade så att de är inriktade mot varandra mot kilför- bandet hos den tillhörande kopplingsdelen. Härigenom erhålles en snabbare utströmning och en snabbare uppbyggnad av den hydrodynamiska effekten. De bockade kanterna sörjer för en snabb överströmning av den skjuvade vätskan in i mellanrummet mellan två med bockade kanter försedda lameller, varefter dessa rör sig bort från varandra. Det har visat sig att höjden av de bockade kanterna, mätt från den radiella ytan från vilken de utskjuter, till deras skrapkanter bör uppgå till mellan 10-302 av den aritmetiska spaltbredden mellan två lameller. Genom en sådan utformning uppnås att även den mellan två skrapkanter befintliga sektorandelen av de med bockade kanter försedda lamellerna kommer till anliggning mot den plana ytan av den andra lamellen vid elastisk fjädring och genom den axiella kraftkomponenten och därmed ökar friktions- låsningen. \l ._{\. 63 258 För uppnâende av en varaktig funktion föreslås vidare att lamellerna förses med ett nötningsbeständigt skikt. Detta kan företrädesvis erhållas genom nitrering. Slutligen försläs att lamellerna i anslutning till ytbehandlingen underkastas en temperering, som äger rum vid en temperatur mellan 300 och 400°C, varvid lamellerna belägges till ett paket. Därvid år öppningarna resp. de bockade kanterna hos samtliga lameller inriktade mitt för varandra.

Ett föredraget användningsområde för kopplingen enligt upp- finningen år vid transmissionen hos motorfordon för automatisk låsning av utjämningsrörelsen hos en differential eller även för överföring av en rotationsrörelse till icke ständigt driv- na hjul hos motorfordonet.

Föredragna utföringsexempel av uppfinningen beskrives närmare nedan under hänvisning till bifogade schematiska ritningar, på vilka fig. 1 visar ett första utförande med parvis anordnade inner- lameller som andra lameller. fig. 2 visar en andra utföringsform med parvis anordnade ytterlameller som andra lameller, fig. 3 visar det inbördes förhållandet mellan de andra lamellerna vid ett utföringsexempel enligt fig. 1, fig. 4 visar det inbördes förhållandet av två första och andra lameller med avrundade kanter för bildande av ínloppstrattar i enlighet med sektionen A-A i fig. l, fig. 5 visar en med bockade kanter försedd innerlamell som andra lamell, fig. 6 är en tvärsektíon enligt linjen B-B i fig. 3, fig. 7 visar ett lamellarrangemang med parvis anordnade inner- lameller under normal drift, 458 258 8 fig. 8 visar det inbördes arrangemanget av lamellerna i fig. 7 vid ett sekundärt driftsförhållande, fig. 9 visar en modifikation av det parvis arrangemanget av innerlamellerna vid normal drift, fig. 10 visar en i en låsbar differential integrerad koppling, fig. 11 visar ett drivschema för ett fyrhjulsdrivet fordon, och fig. 12 är ett drivschema motsvarande fig. 11, varvid emeller- tid bakhjulen är drivbara över en vridmomentfördelare.

Den i fig. 1 visade kopplingen 17 innefattar ett hus 1, som består av en cylindrisk mantel 2 samt två radiella väggar 3. 4. Denna del av väggen 3 är företrädesvis olösbart förbunden med manteln 2, medan den radiella väggen 4 är lösbart monterad i manteln 2 men avtätad gentemot denna medelst en tätning 13a och axiellt oförskjutbart monterad medelst en låsring. Manteln 2 uppvisar på sin insida en tandning 6, som omfattar i omkretsriktningen fördelade tänder vilka sträcker sig parallellt med riktningen för kopplingens 17 rotationsaxel X-X. Ett nav 5 är roterbart lagrat i hål i husets 1 radiella väggar 3, 4. Navet 5 är utformat ihåligt och har ett hål 11, i vilket finns en inre tandning 10. Denna är avsedd för förbind- ning med en driven eller drivande del. Likaså är huset 1 anslutningsbart till en sådan. Navet 5 uppvisar vid ändsidorna en cylindrisk utsida, som är insatt i-hålen i de radiella väggarna 3, 4. För tätning mellan den cylindriska utsidan av navet 5 och huset 1 är tätningar 13 monterade i de radiella väggarna 3, 4. I området däremellan är navet 5 försett med på sin utsida anordnade, axiellt relativt rotationsaxeln X-X för- löpande tänder 9 vilka är fördelade runt omkretsen¿ Lameller 7, Ba, Bb är anordnade i husets 1 innerrum 12. Härvid finns två olika satser av lameller. vid utföringsexemplet enligt fig. 1 är första lameller 7 vridfast monterade i huset 1. De första lamellerna 7, vilka nedan betecknas som ytter- 'VP I! 9 131-68 258 lameller i utföringsexemplet enligt fíg. 1, har yttre tänder som är utformade att passa i tandningen i huset 1. Ytter- lamellerna 7 är alltså vridfast förbundna med huset 1 och anordnade på inbördes avstånd från varandra. vid föreliggande utföringsexempel är en distansring 14 anordnad för att upp- rätthålla avståndet mellan två ytterlameller 7. En dylik distanshållning är emellertid icke nödvändigt vid alla använd- ningstillfällen. Mellan två närliggande ytterlameller 7 är alltid anordnat ett par andra lameller Ba, Bb, vilka är vrid- fast förbundna med navet 5 vid utföringsexemplet enligt fig. 1 och nedan betecknade som innerlameller i detta sammanhang. De båda innerlamellerna Ba, Bb uppvisar i sitt hål en tandning som passar mot tandningen 9 på navet 5 och som håller lamellerna vridfast men axiellt förskjutbart lagrade på navet 5. Två andra lameller, d v s innerlameller Ba, Bb, är anord- nade som ett par omedelbart bredvid varandra. Hela inner- utrymmet 12 är utfyllt med ett sådant omväxlande arrangemang av ytterlameller 7 och par av innerlameller Ba och Bb. Det kvarvarande utrymmet inuti huset är åtminstone delvis utfyllt med en viskös vätska, särskilt på basis av silikonolja. vid en relativrörelse mellan huset l och navet 5 uppbygges ett vrid- moment på grund av skjuvpâverkan på den i husets innerrum 12 befintliga vätskan, så att ett medbringande sker av den icke drivna kopplingsdelen, d v s antingen navet 5 eller huset 1.

Vid fortskridande uppvärmning av silikonoljan i husets inner- rum på grund av skjuvpåverkan rör sig de båda innerlamellerna Ba och Bb i motsatta riktningar bort från varandra och till anliggning mot den intilliggande ytterlamellen 7. Det anligger alltså exempelvis en innerlamell Bb på höger sida mot en ytterlamell 7. medan innerlamellen Ba hos det intilliggande paret av två lameller likaså anligger mot en ytterlamell 7 på vänster sida. De båda innerlamellerna Bb, Ba befinner sig alltså i friktionsanliggning med sidan mot den mellan desamma inneslutna ytterlamellen 7. Genom en dubbelsidig anliggning av de andra lamellerna Ba och Bb mot den intilliggande första lamellen 7 överföres kopplingen från en driftsfunktion med ren vätskefriktionskoppling till en funktion med friktionskoppling eller till en koppling som arbetar med åtminstone en blandad 258 1° funktion med vätskefriktion och ytfriktion. Härigenom kan åtminstone kortvarigt överföras ett högt moment. Genom den dubbelsidiga anlíggningen av de andra lamellerna, d v s att lameller hörande till tvâ olika par av andra lameller gemen- samt innesluter en första lamell, erhålles ett litet yttryck resp. en högre vridmomentkapacitet. Denna funktion hos kopp- lingen leder till ett automatiskt skydd. försåvítt den i husets innerrum befintliga vätskan icke otillåtligt belastas under en längre period. övergången till det som sekundär- funktion betecknade fenomenet kan bestämmas genom viskositeten hos det viskösa mediet med vilket husets innerrum är delvis utfyllt och fyllnadsgraden hos husets innerrum. Företrädesvis är lamellerna 7, Ba, Bb försedda med öppningar i form av slit- sar. Särskilt av fig. 4 framgår det principiella arrangemanget av första och andra lameller i sektion. Begränsníngskanterna hos slitsarna 15, 16 är på plansidan av de andra lamellerna Ba, Bb, som anligger resp. är vända mot varandra, försedda med upprymningar 33. Upprymningen är utförd såsom en avrundning eller snedfasning, så att mellan de båda till varandra angrän- sande andra lamellerna Ba, Bb. som bildar ett par, uppstår en form av tratt, d v s ett avsmalnande upprymningstvärsnitt med början från begränsningskanten. Genom detta arrangemang uppnås att en relativrörelse uppkommer vid utövandet av en skjuvpå- verkan, d v s en relativrörelse hos de ett par bildande inner- lamellerna Ba, Bb relativt de vid sidorna av dessa anordnade ytterlamellerna 7, varvid det i de båda spalterna 45 mellan en av de första lamellerna 7 och en andra lamell Ba resp. Bb befintliga flytande mediet strömmar genom öppningarna i form av radiella slitsar 15, 16 och in i spalten 44 mellan de två. andra lamellerna Ba, Bb. Upprymningen 33 på begränsninge- kanterna av de radiella slitsarna 15, 16 sörjer för att vätskan faktiskt kan komma in i spalten eller införas mellan två av de andra lamellerna Ba, Bb för att förstora spalten 44 och därmed förskjuta de andra innerlamellerna Ba, Bb bort från varandra på grund av tryckuppbyggnaden. Förskjutníngen kan ytterligare förbättras genom att de med radiella slitsar 15. 16 försedda andra lamellerna Ba och Bb är anordnade på ett speciellt sätt i förhållande till varandra. De andra lameller- my, u 468 258 na sa, eb är så utformade att slitsarna 15 på lamellen Ba är förskjutna i omkretsriktningen relativt slitsarna 16 på den andra lamellen Bb. Härigenom tåckes slitsarna 15 hos lamellen sa av ytan hos den angränsande lamellen 8b. Detsamma gäller omvänt för slitsarna 16 på lamellen Bb. Den därigenom erhållna strypverkan inverkar fördelaktigt på isårföringen av de båda andra lamellerna aa, Bb till anliggning mot de intilliggande första lamellerna 7.

I detta sammanhang hänvisas till vad som visas i fig. 3. vid utföringsexemplet enligt fig. 2, som visar ett alternativt utförande av fig. 1. är de med huset 1 samordnade lamellerna anordnade parvis såsom andra lameller Ba, 8b. De första lamellerna 7 är anordnade på navet 5. vidare är de båda första lamellerna 7 också axiellt förskjut- bara i tandningen på navet 5, d v s det finns ingen distans- ring mellan två intilliggande första lameller 7. vid detta utföringsexempel utgör de första lamellerna 7 de med navet 5 samhörande innerlamellerna, medan de parvis anordnade andra lamellerna Ba, 8b utgör de med huset 1 samhörande ytter- lamellerna.

I fig. 5 visas en lamell, som är försedd med bockade kanter 33 vid öppníngarna 15, 16 och som är utformad som innerlamell.

Denna innerlamell år betecknad med 8a, Bb och bildar de andra lamellerna, som är anordnade parvis. Den har ett centralt hål _36 i vilket är anordnad en tandning med vilken den år vridfast men axiellt förskjutbart lagrad i kilspår 9 på navet 5. Det framgår att radiellt förlöpande slitsar 15, 16 är fördelade i omkretsriktningen och som mynnar mot periferikanten 39. Kan- terna 34 av slitsarna 15, 16 är speciellt skarpkantigt bockade, varigenom de bockade kanterna 33 bildas. Bockningen sker efter framställningen eller vid framställningen av slit- sarna 15, 16 utifrån den plana ytan 31. De bockade kanterna 33 bildar alltså en utskjutning från den plana ytan 32 av inner- lamellerna Ba, 8b. Särskilt av fig. 6 framgår utförandet av _ 12 468 258 dessa bockade kanter 33. Därvid visas enbart en sektor 37 mellan två intilliggande slitsar 15, 16 och därmed också enbart en kant av de båda intilliggande slitsarna. Genom bock- ningen uppstår en skarpkantad skrapkant 35, som tillförsäkrar en linjeberöring med den plana ytan 38 av ytterlamellen 7, såsom ännu klarare framgår i samband med fig. 7-9.

Fig. 7 visar en tvårsektionsvy genom ett arrangemang av lamellerna enligt fig. 1. En sektor av två ytterlameller 7 visas, vilka hålles på inbördes avstånd medelst ett icke visat distansorgan. Dessa båda ytterlameller 7 uppvisar var och en likaså radiellt eller i huvudsak radiellt riktade öppningar i form av slitsar. Mellan tvâ sådana ytterlameller 7 är anord- nade två innerlameller Ba, Bb. Dessa båda innerlameller Ba och Bb uppvisar slitsar 15, 16 som öppningar, vilka är försedda med bockade kanter 33 med därpå utformade skrapkanter 35. De båda innerlamellerna Ba och Bb ligger med sina radiella plana ytor 31, från vilka de bockade kanterna 33 utgår, mot var- andra. De plana ytorna 32, från vilka de slitsarna 15, 16 begränsande, bockade kanterna 33 och skrapkanterna 35 ut- skjuter, ligger mittemot de plana ytor 38 hos de ytterlameller 7, som ej uppvisar några bockade kanter. vid normal drifts- funktion befinner sig de båda innerlamellerna Ba, Bb i ett läge nåra varandra, såsom visas i fig. 7. De båda inner- lamellerna Ba och Bb ligger med sina plana ytor 31 mot var- andra eller befinner sig på ett minimalt avstånd från var- andra. spalten mellan innerlamellerna Ba och Bb och ytter- lamellerna 7 till deras resp. plana yta 3B är alltid större än den mellan de båda innerlamellerna Ba och Bb i detta tillstånd.

De båda innerlamellerna Ba och Bb är så inbördes anordnade på tandningen 9 på navet 5, att slitsarna 15, 16 hos de båda innerlamellerna Ba och Bb ligger mitt för varandra. Då en relativrörelse uppkommer mellan innerlamellerna Ba, Bb och ytterlamellerna 7 sker en strömning av den skjuvade vätskan in i området för de båda slitsarna 15. 16 hos de båda inner- lamellerna Ba och Bb och genom de bockade kanterna 33 en mat- ning in i spalten mellan de båda radiella ytorna 3l. Tack vare ” 468 258 en uppkommande hydrodynamisk effekt rör sig de båda inner- lamellerna från varandra i riktning mot den plana ytan 38 hos de båda ytterlamellerna 7. Så snart dessa kommer till anligg- ning mot den plana ytan 38 avskrapas silikonoljan från denna genom skrapkanterna 35 på ett sätt liknande vindrutetorkare.

Därigenom bildas i sektorområdet 37 mellan skrapkanterna 35 hos två intilliggande slitsar 15, 16 ett utrymme med reducerat tryck. Härigenom uppkommer den effekten, att hela det på de plana ytorna 31 inverkande trycket i kopplingshuset 1, la kan omvandlas till att alstra en friktionsanliggning mellan inner- lamellerna Ba, 8b och de plana ytorna 38 hos ytterlamellerna 7. Dessutom är de bockade kanterna 33 dimensionerade med sådan höjd att en fjädring sker på grund av det uppstående trycket så att även sektorn 37 kan komma till ytanliggning mot den plana ytan 38 hos ytterlamellen 7. Härigenom åstadkommes en största möjliga friktionslåsning.

En alternativ utföringsform för ett parvis arrangemang av innerlamellerna 8a och Bb visas i fig. 9. Slitsarna 15, 16 hos de båda innerlamellerna Ba och 8b är inbördes förskjutna. vid alla utföringsexempel enligt fig. 7-9 företas en dimensio- nering av höjden av bockade kanterna 33, mätt från den plana ytan 32 från vilken de utskjuter, till skrapkanten 35 på sådant sätt, att en fjädrande inställning och anpressning mot den plana ytan 38 hos ytterlamellen 7 kan åstadkommas av vätsketrycket. Dessa betingelser uppfylles om höjden uppgår till ca 10-30% av den aritmetiska spalten, som vid likformig _axiell fördelning av samtliga lameller skulle uppstå i huset 1, 18.

För att öka nötningsbeständigheten föreslås att lamellerna, i synnerhet innerlamellerna Ba och Bb, underkastas ett ytbelägg- níngsförfarande, sänskilt ett nitreringsförfarande, och att en temperering utföres i anslutning därtill.

I fig. 10 visas användningen av en koppling enligt principen för fig. 1 vid en automatiskt läsande differential. Differen- 258 14 tialen är utförd som en differential med koniska kugghjul. Den innefattar ett differentialhus 18, som är försett med en för- längning som bildar huset la för kopplingen 17. Två drivna koniska kugghjul 19 och 20 är anordnade koaxiellt med rota- tionsaxeln X-X. Dessa kugghjul ingriper med koniska kugghjul 21 som är anordnade på en rotationsaxel 22 som förlöper vin- kelrätt mot rotationsaxeln X-X. De drivna koniska kugghjulen 19, 20 kan förbindas med exempelvis en drivaxel för ett hjul eller en avgrenad drivanordning. Normalt är differentialhuset 18 drivet. Så länge en jämvikt råder mellan de båda koniska drivna kugghjulen 19. 20 överföres drivrörelsen samtidigt till de båda. i En sats lameller hos kopplingen 17 är förbunden med differen- tialhuset 18 och den andra med ett nav 5, som är vridfast för- bundet med drivaxeln. som är förbunden med det drivna koniska kugghjulet 19. Om något av de koniska kugghjulen 20 resp. 19 roterar snabbare än det andra uppkommer en skjuvning av vät- skan i kopplingen 17 och därmed en uppbyggnad av ett vrid- moment, så att ett medbringande sker av exempelvis det läng- sammare löpande eller stillastående koniska kugghjulet. En sekundärfunktion uppkommer på samma sätt som i samband med fig. 1. Ett föredraget användningsområde för kopplingen 17 av det beskrivna slaget och automatiskt låsande differentialer, som är försedda med en viskokoppling, är drivningen av motor- fordon.

I fig. 11 visas ett transmissionsschema för ett fyrhjulsdrivet fordon. Detta fordon är betecknat med 23. Fordonet 23 drivs av en motor-växellådsenhet 26. De båda framhjulen 24 drivs över en differential 27 och därtill anslutna drivaxlar 43. De båda bakhjulen 25 är likaså drivna. Härvid är en mittdifferential 29 vridmomentsmässigt ansluten till differentialen 27. Mitt- differentialen är via en kardanaxel 30 och en bakaxeldifferen- tial 28 samt bakre drivaxlar 42 drivbart ansluten till bak- hjulen 25. Det är tänkbart att utforma en eller flera av differentialerna 28. 29 i form av en automatiskt läsande differential enligt fig. 10 i förening med en koppling 17. Det 15 468 258 är även tänkbart att i stället för differentialen 29 enbart anordna en koppling motsvarande den i fig. 1 eller 2 i trans- missionen, varvid exempelvis navet 5 är drivbart förbundet med utgången på framaxeldifferentialen 27 och huset 1 förbundet med kardanaxeln 30. vid transmissionsschemat enligt fig. 12 visas tillämpningen på ett fyrhjulsdrivet motorfordon 23, vid vilket den låsbara bak- axeldifferentialen är utbytt mot en vridmomentfördelare 40.

Denna innefattar ett roterbart drivet hus 41, med vilket ytterlamellerna 7, företrädesvis två satser, är samordnade.

Två skilda nav finns, av vilka det ena är vridfast förbundet med den bakre tväraxeln 42 för det vänstra bakhjulet 25, medan det andra är vridfast förbundet med det högra bakhjulet 25.

Innerlamellerna 8a, Bb är i enlighet med uppfinningen sam- ordnade med naven. Vrídmomentfördelaren 40 förenar differen- tialverkan och låsning som en viskokoppling.

Claims (16)

(n CS) fi: f) I \l \l l_ 16 Patentkrav

1. Viskokoppling, särskilt för drivning av motorfordon, innefattande dels ett hus (1) som en första kopplingsdel och ett i huset roterbart lagrat nav (5) som en andra kopplings- del, vilka kan förbindas med en drivande del och en driven del, dels med öppningar (15, 16) försedda lameller (7, 8a, 8b), som medelst en tandning (6, 9) är vridfast förbundna med de båda kopplingsdelarna, och dels en åtminstone delvis fyllning av kopplingens innerrum (12) med ett visköst, fly- tande medium, särskilt på basis av silikonolja, k ä n n e - t e c k n a d av att mellan två med den ena kopplingsdelen (1 eller 5) samhörande första lameller (7) är anordnade två andra, med den andra kopplingsdelen (5 eller 1) samhörande lameller (8a, 8b), och att åtminstone de andra lamellerna (8a, 8b) är axiellt rörligt lagrade i tandningen hos den tillhörande kopplingsdelen, varvid begränsningskanterna hos åtminstone några av de öppningar (15, 16), som alltid är vända mot den andra av de två andra lamellerna (8a, 8b), är formade att bilda en inloppstratt.

2. Koppling enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de båda en grupp bildande andra lamellerna (8a, 8b) utgör de med navet samhörande innerlamellerna, medan de enskilt anord- nade lamellerna (7) utgör de med huset (1) samhörande ytter- lamellerna.

3. Koppling enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de enskilt anordnade lamellerna (7) är anordnade på avstånd från varandra i tandningen på den tillhörande kopplingsdelen (1 eller 5) medelst distansringar (14).

4. Koppling enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att distansringarna (16) är anordnade mellan de som första lamel- ler (7) utformade ytterlamellerna. 468 258 17

5. Koppling enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de båda en grupp bildande andra lamellerna (8a, 8b) utgör de med huset (1) samhörande ytterlamellerna, medan de enskilt anordnade lamellerna (7) utgör de med navet (5) samhörande innerlamellerna.

6. Koppling enligt något av kraven 3-5, k ä n n e t e c k - n a d av att distansringarna (14) är anordnade mellan de som första lameller (7) utformade innerlamellerna.

7. Koppling enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att inloppstratten är formad genom en upprymning (33) i form av en snedfasning eller avrundning av begränsningskanterna hos öppningarna (15, 16).

8. Koppling enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att inloppstrattarna bildas av från en radiell plan yta (31) utgående, från den andra radiella plana ytan (32) utskjutan- de, bockade kanter (33), som är framställda genom stukning av kanterna (34) av öppningarna (15, 16).

9. Koppling enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a d av att skrapkanterna (35) hos de bockade kanterna (33) är vända mot lamellerna (7) hos den lamellsats som saknar bockade kanter.

10. Koppling enligt krav 1, k ä n n e t e c k nga d av att öppningarna (15, 16) är utformade som i omkretsriktningen fördelade, radiellt riktade slitsar.

11. Koppling enligt något av kraven 1-10, k ä n n e - t e c k n a d av att öppningarna (15, 16) hos två till varandra angränsande andra lameller (8a, 8b) är anordnade inbördes förskjutna.

12. Koppling enligt något av kraven 1-10, k ä n n e - t e c k n a d av att öppningarna (15, 16) hos två till varandra angränsande lameller (8a, 8b) är anordnade inriktade mitt för varandra. 18

13. Koppling enligt något av kraven 1-12, k ä n n e - t e c k n a d av att lamellerna (7, 8a, 8b) är försedda med ett nötningsbeständigt skikt.

14. Koppling enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a d av att skiktet är framställt genøm nitrering.

15. Koppling enligt något av kraven 8-14, k ä n n e - t e c k n a d av att lamellerna (Ba, 8b) i anslutning till bockningen underkastas en temperering vid en temperatur av mellan 300 och 400°C i form av ett skiktformigt paket med inbördes inriktade öppningar och/eller bockade kanter.

16. Koppling enligt något av kraven 1-15, k ä n n e - t e c k n a d av att höjden hos de bockade kanterna (33) uppgår till 10-30 % av den aritmetiska spaltbredden mellan två lameller.