SE467923B - Anlaeggning och foerfarande foer rening av avlppsvatten - Google Patents

Description

4 6 7 9 2 3 2 kunna samverka flexibelt för att möjliggöra en anpassning till varierande avlopps- vattenmängder och -sammansättningar.

I enlighet därmed består uppfinningen i en anläggning för rening av avlopps- vatten, vilken anläggning av mellanväggar delas i olika sektioner för förbehandling, biologisk behandling och mellan- och/eller efterbehandling av avloppsvattnet, varvid varje sektion har flera kammare, som skiljs från varandra av skiljeväggar, och kamrarna strömningstekniskt kan förbindas med varandra till en valfri, utgående från mängden och arten av avloppsvatten som skall behandlas i förväg bestämbar sammankoppling, och med minst en anordning vardera i förbehandlingsdelen, mellan- behandlingsdelen och efterbehandlingsdelen för att avlägsna det i respektive del sedímenterade slammet.

Avgörande är för det första att de olika behandlingsstegen (förbehandling. biologisk rening och mellan- och/eller efterbehandling) inte är fast anordnade i förhållande till varandra som självständiga sektioner, utan själva är uppdelade i separata kamrar, som kan förbindas med varandra på olika sätt. Syftet med detta är att kunna ställa in reningsanläggningen individuellt beroende på avloppsvattnets sammansättning och mängd, och på så sätt t ex kunna driva den en-, två- eller flerstegigt.

Enstegig drift innebär därvid att avloppsvattnet i tur och ordning går igenom förbehandlingen, den biologiska reningen och efterbehandlingen. Redan det enstegiga driftsättet kan genomföras på mycket olika sätt. Om de enskilda sektionerna t ex vardera består av sex kamrar kan det antal kamrar som avloppsvattnet leds igenom i de olika sektionerna avpassas till dess mängd och sammansättning.

Strömningsvägen ställs därvid in med hjälp av lämpliga förbindelser mellan kam- rarna.

Två- eller flerstegig drift innebär att de enskilda behandlingsstegen i sin tur delas upp, så att avloppsvattnet under sin väg genom reningsanläggningen t ex passerar två eller flera gånger genom det biologiska steget, och för varje passage underkastas en mellanrening. I detta fall utnyttjas företrädesvis de till förbehandlings- och efterbehandlingsstegen hörande kamrarna till mellanreningen.

Därefter avleds avloppsvattnet genom det sista sedimenteringssteget till exvis en recipient. ' Reningsanläggníngen får på detta sätt en labyrintartad uppläggning, där vägen genom labyrinten kan ställas in utifrån. Vid ett utförande för detta ändamål är skiljeväggarna mellan närliggande kamrar försedda med genomgångar, som kan öppnas och stängas med hjälp av ventiler. Ventilerna kan exvis bildas av enkla skjutluckor, som manövreras mekaniskt, elektriskt, hydrauliskt eller pneumatiskt eller på annat sätt.

Ett alternativt utförande består i att på skiljeväggarnas övre kanter sätta på kantelement, somfungerar som ledelement för avloppsvattnet, så att detta 3 I. f H ^ h. 'I kan strömma över skiljeväggarnas kanter från en kammare till näsLiat.) / yz' Ö På motsvarande sätt kan i stället skiljeväggarna vara inställbara i höjdled, varvid vattnet strömmar under skiljeväggarna från kammare till kammare.

Företrädesvis är de enskilda behandlingssektionernas kammare anordnade i längsgående följd och var och en utförd med samma storlek. Denna enkla geo- metriska uppläggning ger överraskande fördelar, som skall förklaras med hjälp av ett exempel, vid vilket de enskilda sektionernas kamrar är anordnade i tre rader bredvid varandra. Därvid bildar mittraden det biologiska reningssteget. Om avloppsvattnet förbehandlas genom endast två kammare kvarstår t ex en väsentligt högre andel organiska ämnen än om förbehandlingen går genom fyra kammare.

Avloppsvattnet kan nu exvis ledas genom en öppnad ventil från den andra kam- maren till den intilliggande andra kammaren i det biologiska behandlingssteget, och därifrån motriktat strömningsriktningen ledas vidare in i nästa kammare i förbehandlingssektionen. Den biologiska behandlingen förlöper på grund av den korta förbehandlingen under högbelastningsförhållanden. Vid konstant syretillförsel kan behandlingsförhållandena bli delvis anaeroba. Det på detta sätt behandlade avloppsvattnet fortsätter sedan genom ytterligare öppnade ventiler in i den första efterbehandlingskammaren, och tvingas därefter att passera genom minst tre efter- behandlingskammare innan det leds vidare till en ytterligare biologisk behandlings- kammare. På grund av högbelastningsförhållandena i det första biologiska behand- lingssteget väljs där endast mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets inne- håll av lätt nedbrytbara substanser. Som en följd blir även andelen suspenderat fast material (biologiskt slam) som när efterbehandlingssteget hög. Detta steg är så som beskrivits ovan förlängt på grund av reningsanläggningens geometri, vilket automatiskt ger en längre uppehållstid för sedimenteringen av det biologiska slammet.

Vid behandling av avloppsvatten som innehåller en högre andel substanser som är svåra att bryta ned kan det i vissa fall vara lämpligt att låta förbehand- lingen passera genom tre eller fyra kammare, och anpassa de sedan följande be- handlingsstegen efter detta.

På detta sätt kan reningsanläggningen anpassas till helt olika mängder och sammansättningar hos avloppsvattnet.

Slammet kan avlägsnas skonsamt med hjälp av exvis matarskruvar eller ut- sugsledningar från de längs sidorna belägna behandlingskamrarna för för-, mellan- och/eller efterbehandlingen. Slammet matas företrädesvis direkt över i en behållare för lagring eller vidarebehandling. Denna behållare, som företrädesvis är förenad med övriga delar av anläggningen till en kompakt container, är av särskild betyd- else vid uppfinningen, emedan den skall användas för mellanlagring och förstabili- sering av slammet och har en ledning för att leda tillbaka en del av det förstabi- liserade slammet till någon av kamrarna. På så sätt blir det möjligt att upprätt- 4 hålla círiótzologiåš driften av anläggningen även under perioder då inget eller endast mindre mängd avloppsvatten strömmar till. I detta fall tillhandahålls den för den biologiska driften erforderliga biomassan inte alls eller enbart till en del av tillströmmande avloppsvatten, och ersätts i stället med en motsvarande mängd återfört förstabiliserat slam.

Uppfinningen innefattar därför även ett förfarande för rening av avloppsvatten med hjälp av minst en biologiskt verksam behandlingskammare, vid vilket förfar- ande det avskilda eller uttagna slammet mellanlagras och förstabiliseras i en behållare och vid för liten nytillströmning av avloppsvatten till reaktionskammaren eller -kamrarna återförs som förstabiliserat slam i sådan mängd till reaktions- kammaren (-kamrarna) att de i dessa förlöpande reaktionsprocesserna kan upprätt- hållas.

Det spelar därvid ingen roll enligt vilken metod den biologiska reningen sker. Detta gäller även för den tidigare beskrivna anläggningen, vars biologiska behandlingssteg kan arbeta aerobt eller anaerobt enligt aktivslammetoden eller den biologiska bädden. De enskilda kamrarna har därvid luftningsanordningar och/ eller bäddar enligt känd teknik. Även en kemisk behandling kan läggas till, exvis i form av flockning eller fällning.

Mellanlagríngen av slammet i behållaren kan ske under anaeroba betingelser.

Det är dock även möjligt att under lagringen i behållaren ordna en lufttillförsel som motsvarar syreförbrukningen i slammet, och på så sätt kontinuerligt upprätt- hålla ämnesomsättningsprocessen i slammet.

De från slambehållaren återförda slammängderna ställs företrädesvis in så att det behandlade avloppsvattnets biologiska belastning blir konstant.

Reningsanläggningen kan anordnas kompakt i en container och omfattar samt- liga processteg frân förbehandlingen till slambehandlingen. En särskild fördel är att reningsanläggningen bortsett från inställningen av strömningsvägen inte behöver förändras i konstruktivt hänseende trots möjligheten att välja helt olika behand- lingsvägar. Detta gäller t ex även för anordningarna som skall avlägsna eller mellanlagra och återföra slammet. Trots detta kan sektionerna för förbehandlingen, den biologiska behandlingen och efterbehandlingen ökas eller .minskas i storlek inom vida gränser. och på detta sätt anpassas till de lokala förhållandena.

Reningsanläggningen är självfallet även utrustad med de övriga anordningar som hör till en anläggning av detta slag. Containern kan t ex innehålla en mekan- isk förreningsanordning, som genom en rörledning är förbunden med en tillopps- kammare, från vilken avloppsvattnet t ex via ett bräddavlopp strömmar över till den första förbehandlingskammaren. Det renade vattnet kan släppas ut direkt eller via ytterligare passager till en recipient från den sista efterbehandlingskam- maren. Därvid kan en avloppskammare vara anordnad som ytterligare passage.

Slammet kan av de tidigare nämnda matarskruvarna föras direkt till behand- 4/11 'I\.') 3 e 85.

Li o / 9 lingsbehållaren, i vilken det exvís kan behandlas aerobt (termiskt) och stabil .- (I) Likaså kan slammet (föflstabíliseras och, så som beskrivits i det föregående, åtminstone delvis återföras till de biologiska behandlingsstegen. Slutligen kan behållaren vara utförd som en ren lagringsbehållare.

Ytterligare detaljer vid uppfinningen framgår av de osjälvständiga kraven och av den nedan följande beskrivningen.

Uppfínningen kommer nu att förklaras närmare med ledning av på ritningen schematiskt visade utföringsexempel. Därvid visar fig 1 en vy uppifrån av en i en container anordnad reningsanläggning med tillhörande kringutrustning, fig 2 en delvy i perspektiv av kammarbassängen vid anläggningen enligt fig 1, fig 3 ett horisontalsnitt genom en mellanvägg på platsen för en genomgång med en skjutlucka, fig 4 en andra utföríngsform av en kammarbassäng, fig 5 ett hori- sontellt tvärsnitt genom ett förbindningsställe mellan olika mellan- och skiljeväggar i bassängen enligt fig 4, fig 6 en ytterligare utförigsform av en kammarbassäng i perspektivvy, och fig 7 bassängen enligt fig 6 i längdsnitt.

I ritningens olika figurer har delar som är oförändrade eller har samma funktion försetts med samma hänvisningsbeteckningar. Med kammarbassäng eller kammarbehållare avses hela aggregatet av kammare för de olika behandlingsstegen för avloppsvattnet.

Kammarbehållaren 1 består av sammansvetsade stålplåtar. Uppifrån sett har den rektangulär form med två sidoväggar 2 och två gavelväggar 3. Två mellan- väggar 4 går parallellt med och på avstånd från varandra genom kammarbehåll- aren 1 i dennas längdriktning, så att kammarbehållaren 1 delas i tre längsgående sektioner 6, 7 och 8. Varje sektion 6, 7, 8 är i sin tur uppdelad i sex kammare 6a till 6f, 7a till 7f resp 8a till 8f med hjälp av skiljeväggar 5. Fig 1, 2 och 6 visar att skiljeväggarna 5 ligger i linje med varandra resp på avstånd från varandra mellan sidoväggarna 2 på sådant sätt att kamrarna 6a till 6f, 7a till 7f, 8a till 8f vardera får samma längd L.

Som framgår av fig 2 är de enskilda kamrarna olika höga. De yttre kamrarna 6a till 6f och Sa till 8f har nedtill en rännformig del, som har V-formig längd- sektion och skjuter utanför de mittre kamrarna 7a till 7f i riktning nedåt.

I vardera kammarraden 6, 8 är en matarskruv 10 anordnad i längsriktningen i de rännformiga delarna. Skruvarna 10 passerar genom tillhörande hål i skiljevägg- arna 5. Vid sin ena ände (på framsidan av kamrarna 6a, 8a) är matarskruvarna kopplade till en icke visad drivmotor, medan deras andra ändar genom kamrar- nas 6f, Sf bakre skiljeväggar skjuter in i ett utrymme 40 som kommer att be- skrivas närmare längre fram. De olika lagerställena för matarskruvarna 10 visas inte närmare.

Mellanväggarna 4 och skiljeväggarna 5 mellan de olika kamrarna 6a till Sf är försedda med passager 14. Så som visas i fig 3 kan passagerna 14 öppnas 6 och stängas ååišhöj- och sänkbara skjutluckor 15. Dessa styrs av vid deras sidor placerade styrskenor 16 med ett vid nederänden anordnat stopp. Luckorna 15 kan på mekanisk väg hissas upp över överkanten och låsas fast med lämpliga låsorgan för att helt eller delvis öppna passagerna 14. Även motordrivna manöver- organ kan användas för att höja och sänka skjutluckorna 15. Även andra slags ventiler än skjutluckor (slider) kan komma i fråga, till exempel proppar eller liknande.

Ett annat sätt att åstadkomma den strömningstekniska förbindelsen mellan kamrarna 6a till 8f visas i fig 4 och 5. I detta fall är mellanväggarna 4 inte hopsvetsade med skiljeväggarna 5, utan de är sinsemellan inställbara i höjdled i vertikala hållare 18a i vertikala stolpar 18. Inställningen av väggarna 4, 5 kan göras på samma sätt som tidigare beskrivits i anslutning till skjutluckan 15. När en vägg 4, 5 hissas upp bildas det således, så som framgår av fig 4, mellan kam- marbehållarens 1 botten 17 och väggarnas 4, 5 underkanter 19' passager 14, genom vilka de intilliggande kamrarna förbinds kommunicerande med varandra.

Genom att lämpliga passager 14 öppnas eller stängs kan avloppsvattnet ledas på olika, i förväg valbara sätt genom anläggningen.

Så som visas i fig 1 pumpas avloppsvattnet först genom en anordning 26 för mekanisk förrening, vilken anordning innehåller en sil 27 och en uppsamlings- behållare 28 för avskilda föroreningspartiklar, genom en rörledning 11 till en inloppskammare 21, som är anordnad på kammarbehållarens 1 i fig 1 vänstra gavelvägg 3. Avloppsvattnet strömmar därifrån via en bräddavloppskant 33 in i kammaren 6a, som bildar en första förbehandlings- (försedimenterings-)kammare.

Vid det visade utföringsexemplet går avloppsvattnet från den diametralt motstående kammaren 8f i efterbehandlings- (eftersedimenterings-)delen via en bräddavloppskant 33' till en avloppskammare 22, som i sin botten har ett avlopps- rör 12, genom vilket det renade avloppsvattnet leds bort, exvis till en icke visad recipient. i Avloppsvattnets väg från kammaren 6a till kammaren 8f kan vid uppfinningen väljas på helt olika sätt.

Vid ett enstegigt driftsätt kan exvis kamrarna 6a till 6~f förbindas med var- andra genom passagerna 14, och bildar då tillsammans ett förbehandlingssteg som genomlöps innan avloppsvattnet genom passagen 14 mellan kamrarna 6f och 7f leds in i den mittre kammarraden, som används för den biologiska reningen.

Därvid strömmar avloppsvattnet genom passagerna i skiljeväggarna 5 från kam- maren 7f via kamrarna 7e, 7d_, 7c och 7b till kammaren 7a. Varje kammare 7a till 7f har ovanför sin botten en luftningsanordning 24, som samtliga är anslutna till en central lufttillförselledning 24' och blåser in syre i avloppsvattnet. Även på ritningen icke visade omröraraggregat kan anordnas. Den biologiska reningen av avloppsvattnet i kamrarna 7a till 7f kan ske enligt aktivslammetoden, men kam- 7 rarna kan lika väl förses med exvis sänkbara kroppar 25, som bilgaó Zn bâigišd.

Efter den biologiska behandlingen passerar avloppsvattnet genom passagen 14 mellan kamrarna 7a och 8a in i kammaren 8a, och därifrån genom kamrarna 8b, 8e, 8d, 8e till kammaren 8f, som tillsammans bildar ett efterbehandlingssteg innan avloppsvattnet leds bort via avloppskammaren 22.

Uppfinningen gör det även möjligt att välja den enstegiga vägen på helt annat sätt, exvis så att förbehandlingen (försedimenteringen) endast utförs i kam- rarna 8a, 8b innan avloppsvattnet via de biologiska behandlingskamrarna 7b och 7a passerar genom efterbehandlings- (eftersedimenterings-)kamrarna 8a till 8f.

Jämfört med den först beskri-vna varianten hålls i detta fall passagerna. mellan kamrarna Gb, 6c och 7b, 7c stängda för att leda avloppsvattnet den önskade vägen.

Ett sådant driftsätt lämpar sig särskilt vid liten belastning eller vid avloppsvatten som har ett stort innehåll av exvis nematoder.

Den ovanstående kammarkonfigurationen kan även utnyttjas för ett flerstegigt förfarande. I detta fall stängs t ex passagen 14 mellan kamrarna 8c och 8d, så att avloppsvattnet får passera via kamrarna 6a, Gb, 7a, 8a, 8b, 8e, 7e, 7d, 6d, 6e, 6f, 7f, 7e, 8e, 8f till avloppskammaren 22.

Därvid används kamrarna 7a till 7f i raden 7 enbart för den biologiska ren- ingen, medan kamrarna 8a till 8c och 6d till 6f nu utför en mellanbehandling (mellansedimentering) innan avloppsvattnet efterbehandlas (eftersedimenteras) i kamrarna 8e och 8f.

Vid detta driftsätt renas avloppsvattnet i tre separata biologiska behandlings- steg med mellanbehandling. På grund av reningsanläggningens utformning blir det första biologiska behandlingssteget (kamrarna 7b, 7a) vid detta driftsätt hög- belastat, vilket nödvändiggör en förlängning av den första mellanbehandlingens (kamrarna 8a till 8c) sedimenteringssträcka, så att den höjda andelen överskottsslam kan sedimentera under en längre tid, varigenom den tredje kammaren 8c i den första mellanbehandlingsdelen avger ett med väsentligt lägre mängd slam belastat avloppsvatten till det andra biologiska behandlingssteget.

Det sedimenterade slammet matas av matarskruvarna 10 och de anslutna transportledningarna 10' till en slambehandlingsbehållare 29, som är utrustad med en luftningsanordning 30. I behållaren 29 behandlas slammet aerobt och stabili- seras, varvid den exoterma reaktionen ger en för stabiliseringen lämplig tempera- turnivå. Om så erfordras kan behållaren 29 även värmas. Det stabiliserade slammet leds genom ett rör 31 till en lagringsbehållare 32, som vid utföringsexemplet enligt fig 1 är anordnad inuti containern 1' bredvid kammarbehållaren 1.

Reningsslammet kan dock lika väl behandlas aerobt i behållaren 29, eller kan en mot den inre syreförbrukningen i slammet svarande luftning genomföras för att upprätthålla ämnesomsättningsprocessen i slammet, som efter denna för- stabilisering delvis kan återföras till en biologisk behandlingskammare 7a till

Claims (1)

1. 467 925 2 7f genom ledningen 31' med ventiler 41. På detta sätt kan särskilt vid aktivslam- metoden den biomassa som krävs för att hålla igång ämnesomsättningsprocessen alltid hållas tillgänglig även om mängden tillströmmande avloppsvatten sjunker eller inget förorenat vatten alls kommer in. Reningsanläggningen kan på så sätt utan svårighet även överbrygga större variationer i tillströmningen av avloppsvat- ten, och således fungera "självunderhållande". Detta ger den viktiga fördelen att anläggningen även vid varierande mängd avloppsvatten och vid avloppsvatten med varierande biologisk belastning kan anpassas individuellt utan behov av förändringar i konstruktionen. Om exvis halten av enskilda mikroorganismer/enzymer ökar eller minskar säsongsbetonat kan dessa förändringar direkt kompenseras genom lämplig inställning av anläggningen, så som tidigare beskrivits. Anläggningens enskilda delar kan vara utförda på olika sätt. Den visade trattformen i kamrarnas 6 och 8 undre delar kan ersättas med en kilformig vink- ling av ytterväggarna i riktning mot innerväggarna, så som visas i fig 7. Vidare kan kammarbehållaren ha en rund basyta, varvid kamrarna t ex kan vara utformade som cirkelsektorer. Vidare kan kammarbehållaren vara tre- eller månghörnig. De enskilda kamrarna kan även bildas av behållare av plast, som anligger vägg i vägg mot varandra, varvid passagerna 14 företrädesvis är utformade som i fig 2 och var och en passerar genom två intill varandra belägna väggar. Dessa plastbehållare framställs företrädesvis genom ett sträckformningsförfarande. En annan utföringsform för den kommunicerande förbindelsen mellan de en- skilda kamrarna visas i fig 6. I stället för passager 14 är här kantelement 20 löstagbart påsatta på överkanterna 19 av enskilda mellanväggar 4 resp skiljeväggar 5, varvid kantelementen 20 avslutas i plan med kammarbehållarens 1 runt om gående ytterkant. Vid denna utföringsform måste vätskenivån ligga ovanför kanterna 19. Avloppsvattnet leds sedan genom de enskilda kamrarna på det sätt som be- stäms av kantelementen 20. Kantelementen 20 kan i det enklaste fallet vara påskjutbara. De kan dock även vara utförda att sättas fast löstagbart på kanterna 19 med hjälp av not/fjäderförband, öglor eller instickstappar. P a t e n t k r a v : 1. Anläggning för rening av avloppsvatten, med en kammarbassäng (1), som av mellanväggar (4) delas i olika sektioner (6, 7, 8) för förbehandlíng, biologisk eller kemisk behandling och mellan- och/eller efterbehandling av avloppsvattnet, kännetecknad av att varje sektion (6, 7, 8) har-flera kammare (Ga-Sf, 7a-7f, 8a-8f), som skiljs från varandra av skiljeväggar (4, 5), att kamrarna strömnings- tekniskt kan förbindas med varandra till en valfri, utgående från mängden och arten av avloppsvatten som skall behandlas i förväg bestämbar sammankoppling, och att minst en anordning (10) är anordnad vardera i förbehandlingsdelen, mellan- behandlingsdelen och efterbehandlingsdelen för att avlägsna det i respektive del sedímenterade slammet. 9 467 923 2. Anläggning enligt kravet 1, kännetecknad av att skiljeväggarna (4, 5) mellan intilliggande kammare (6a-8f) har med hjälp av ventiler (15) tillslutbara passager (14). 3. Anläggning enligt kravet 1 eller 2, kännetecknad av att den innefattar kantelement (20), som kan sättas på löstagbart på skiljeväggarnas (4, 5) överkanter och uppåt skjuter över avloppsvattnets yta. 4. Anläggning enligt något av kraven 1 till 3, kännetecknad av att skilje- väggarna (4, 5) är vertikalt omställbara upp från avloppsvattnets yta längs vid deras sidor belägna styrelement (18a). 5. Anläggning enligt något av kraven 1 till 4, kännetecknad av att varje sektions (6, 7, 8) kammare (Ga-Sf, 7a-7f resp 8a-8f) är anordnade i rad. 6. Anläggning enligt kravet 5, kännetecknad av att raden (7) av kammare (7a-7f) för den biologiska behandlingen är anordnad parallellt med och intill de övriga kammarraderna (6, 8). 7. Anläggning enligt kravet 5 eller 6, kännetecknad av ~ att kamrarna (Ga-Sf) har samma längd (L) i radernas (6, 7, 8) längsriktning. 8. Anläggning enligt något av kraven 5 till 7, kännetecknad av att anord- ningarna (10) som avlägsnar det sedimenterade slammet utgörs av matarskruvar, som förlöper längs de berörda kamrarnas (6a-6f, 8a-8f) botten i respektive rads (6, 8) längsriktníng och därvid passerar genom tillhörande hål i skiljeväggarna (5). 9. Anläggning enligt kravet 8, kännetecknad av att en anordning (10') för överföring av slammet till en efterföljande behållare (29) för slamlagring och/eller slambehandling är anordnad vid matarskruvens i transportriktningen sett bortre ände. 1D. Anläggning enligt kravet 8, kännetecknad av att matarskruven (10) passerar genom den i transportriktningen sista skiljeväggen (5) in i en behållare (29) för slamlagring och/eller slamstabilisering. 11. Anläggning enligt kravet 9 eller 10, kännetecknad av att behållaren (29) är sluten för att åstadkomma en anaerob mellanlagring av slammet och har en ledning (31') genom vilken en del av det förstabiliserade slammet kan återföras till en av de biologiska kamrarna _(7a till 7f). 12. Anläggning enligt kravet 9 eller 10, kännetecknad av att behållaren är sluten och har en anordning för partiell luftning av slammet. 13. Anläggning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att kamrarna (7a-7f) för den biologiska behandlingen av avloppsvattnet är försedda med luftningsanordningar (24) och/eller omrörare. 14. Anläggning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att kamrarna (7a-7f) för den biologiska behandlingen av avloppsvattnet innehåller biobäddar (25). 15. Anläggning enligt något av föregående krav, kännetecknad av att 467 923 m den i avloppsvattnets strömníngsríktning sista efterbehandlingskammaren (8f) har ett utlopp (33') till en avloppskammare (22), som kan anslutas till en recipient. 16. Förfarande för rening av avloppsvatten med hjälp av minst en biologiskt verksam behandlingskammare vid växlande betingelser i fråga om avloppsvattnets mängd och egenska- per, med utnyttjande av en reningsanläggning enligt kravet 1, vid vilken en kammarbassäng . (1) av mellanväggar (4) delas i olika sektioner (6, 7, 8) för förbehandling, biologisk eller kemisk behandling och mellan- och/eller efterbehandling av avloppsvattnet, varvid varje sektion (6, 7, 8) har flera kamrar (6a-6f, 7a-7f, 8a-8i), som skiljs från varandra av skilje- väggar (4, 5), kamrarna strömningstekniskt kan förbindas med varandra till en valfri, utgående från mängden och arten av avloppsvatten som skall behandlas i förväg bestämbar samman- koppling, och minst en anordning (10) är anordnad vardera i förbehandlingsdelen, mellanbe- handlingsdelen och efterbehandlingsdelen för att avlägsna det i respektive del sedimenterade slammet, kännetecknat av att det vid avloppsvattensrening enligt aktivslammetoden från en efterbehandlingskammare uttagna överskottsslammet respektive det vid avloppsvattensrening enligt biobäddsmetoden i en efterbehandlingskammare avskilda slammet avskiljs och mellanlagras i en behållare för förstabilisering, och att vid underförsörjning av reaktionskam- maren (-kamrarna) med tillströmmande avloppsvatten en sådan mängd av det förstabiliserade slammet förs in i reaktionskammaren (-kamrarna) som behövsxför att hålla igång dej denna/dessa skeende reaktionsprocessema. i 17. Förfarande enligt kravet 16, kännetecknat av att vid utnyttjande av bíobäddsmetoden mellanlagras även det vid förbehandlingen av avloppsvattnet sedímenterade primärslammet i behållaren. 18. Förfarande enligt kravet 16 eller 17, kännetecknat av att slammet mellanlagras under anaeroba förhållanden i behållaren. 19. Förfarande enligt kravet 16 eller 17, kännetecknat av att slammet si behållaren luftas med en mot den interna syreförbrukningen i slammet svarande luftström. PJ