SE467695B - Saett att oeverfoera en bana i en pappersmaskins pressparti samt pressparti foer utfoerande av saettet - Google Patents

Description

467 695 2 Ett ändamål med föreliggande uppfinning är således att åstadkomma ett förfarande och en anordning, som möjliggör en förbättring av pappersmaski- nens körbarhet genom effektiverad avvattníng i presspartiet, varvid ba- nan lämnar presspartiet torrare och starkare än förut.

Det allmännaste förut kända sättet att avlägsna vatten ur fíberbanor, i synnerhet pappers- och kartongbanor, är att leda banan genom ett av två mot varandra belägna valsar bildat pressnyp. I pressnypen används som känt en eller två pressvävnader, som transporterar vidare det vatten som avgått ur banan och som tjänstgör som en vävnad som trans- porterar banan framåt. Vid känd teknik har man mött svå- righeter vid överföring av banan mellan två på varandra följande avvattningspressnyp eller mellan ett avvattnings- pressnyp och efterföljande torkparti.

Till känd teknik hör ett pressparti, som i handeln benämns "Sym-Press"-parti och som beskrivs i den finska utläggningsskriften 50 651. "Sym-Press"-partiet är ett kompakt s.k. helt slutet pressparti, där den från viran komande pappers- banan leds genom ett av en vals med urgröpt yta och en sugvals bildat första nyp mellan två filtar, varvid avvattningen av banan sker genom dess båda ytor. Detta pressparti uppvisar en slätytad mittvals, som är försedd med åtminstone en schaberanordning. Mot denna vals bildas med hjälp av ovannämnda sugvals ett andra nyp, där avvattningen sker genom den yta av pappersbanan som är vänd mot den andra valsen i det första nypet. Dessutom innefattar detta pressparti åtminstone ett ytterligare nyp efter det andra nypet. Detta extra nyp bildas mellan nämnda slätytade mittvals, som till diametern är större än de övriga pressvalsarna i press- partiet och en vals med urgröpt yta, och genom detta extra nyp löper en filt. Det extra nypet ligger väsentligen på motsatt sida av mittvalsen i förhållande till det andra nypet.

I ifrågavarande kända presspartier har man varit tvungen att använda en pressugvals. Användningen av en sådan vals medför betydande olägenheter, som behandlas närmare i det följande.

Pressugvalsens perforering kan kvarlämna en markering på banan, vilken stör papperets utseende och kan påverka papperets ytegenskaper. Pressugval- sar är dyra, de kräver en egen drivmotor med regleringssystem och de för- 3 orsakar buller. I synnerhet deras borrning är en svår uppgift som medför stora kostnader. Perforeringen sänker mantelns hållfasthet, varför man må använda speciella metallegeringar som råmaterial för valsarna och stor manteltjocklek, vilket innebär stora materialkostnader.

Pressugvalsar förbrukar mycket luft, vilket beror på att in i sugsystemet kommer förutom den luft som tränger igenom banan och filten, även luft som kommer in i sugzonen tillsammans med hålen i sugmanteln vid varje varv. Dessutom förorsakar tätningsvattnet för sugvalsens suglåda flera svårigheter.

En driftteknisk olägenhet som hänför sig till sugvalsar är att de förorsakar kraftigt buller. Ett sidoändamål med föreliggande uppfin- ning är alltså att minska pappersmaskinens oljud.

I synnerhet i samband med pressugvalsar vore det ofta nödvändigt att an- ordna böjningskompensering, men detta är i allmänhet inte möjligt efter- som sugvalsens mantel är perforerad och/eller eftersom valsens inre är i den grad upptaget av suglådan att där således inte kan inpassas i och f sig kända anordningar för böjningskompensering.

Innan slutna och kompakta presspartier (t.ex. sökandens Sym-Press II (TM) pressparti) kom i bruk, var sådana öppna presspartier allmänna där det förekom flera separata, av pressvalspar bildade nyp. Angående dessa kända lösningar hänvisas exempelvis till US-patentskrifterna 3.268.390 (D.E. Ely) och 4.219.383 (P.J. Valkama). En orsak till att man i tiden övergick från dessa presspartier till helt slutna och kompakta pressparti var bl.a. utrymmesfrågan, eftersom ett kompakt pressparti, t.ex.

Sym-Press II-presspartiet upptar betydligt mindre utrymme. De i ovannämnda US-patentskrifter angivna presspartierna har vissa brister. bl.a. den bristen att banan har en benägenhet att återfuktas efter pressnypen. Särskilt besvärlig har denna återfuktning varit mellan det andra och det tredje nypet, och âterfuktningen har varit särskilt menlig i samband med tunna papperskvaliteter. I nämnda kända presspartier är banans torrsubstanshalt i allmänhet relativt hög efter det andra nypet och när banan överförs uppburen av en pressvävnad till det tredje nypet så återgår vatten tillbaka till banan. I nämnda kända presspartier '467 695 4 har man försökt lösgöra banan från pressfilten omedelbart efter det tredje nypet, vilket för sin del har medfört att man har varit tvun- gen att transportera banan i öppet drag till torkpartiet. Öppna föringar medför i sin tur fara för banbrott, eftersom banans hållfasthet på grund av vattenhalten ännu är relativt dålig omedelbart efter presspartiet.

Beträffande det i ovannämnda US-patentskrift nr 3.268.390 beskrivna press- partiet kan ännu nämnas, att i detta säkras banans överföring på den ena övre pressvävnaden efter det andra nypet med en sugöverföringsvals. Ovan- nämnd återfuktning av banan äger rum på banavsnittet efter denna vals.

Enligt ovannämnda US-patentskrift förs banan dessutom i öppet drag till torkpartiet efter det tredje pressnypet. Enligt US-patentskriften nr 4.219.383 löper banan uppburen av en och samma, som pressvävnad tjänst- görande undre vävnad genom alla tre efter varandra belägna nyp. Härvid sker det återfuktning mellan nypen då vatten efter nypen övergår från den undre vävnaden tillbaka till banan. Detta är inte särskilt menligt i sam- band med tjocka kvaliteter, och lösningen enligt US-patentskriften nr 4.219.383 lämpar sig även relativt väl för sådana kvaliteter.

I EP-A-O 055 206 beskrivs ett pressparti, i vilket banan W överföres från det ena avvattningsnypet N2 till det efterföljande avvattningsnypet N4 i två steg, dvs först till den porösa beläggningen på mottrycksvalsen 20, därefter från denna vals till den släta icke-porösa valsen 29 och slutligen från denna vals 29 till nypet N4, där banan W ånyo sammanföres med en avvattningsfilt 31. Detta sätt att leda banan W genom pappersmaskinens pressparti medför samma nackdelar som nämnts ovan och även i det föl- jande i samband med det kända "Sym-Press"-partiet. I det första nypet i detta pressparti finns en sugvals (fig 1, detalj 14), som kräver en begränsning av nypbelastningar- na. Mellan presspartiet och torkningspartiet i denna kända konstruktion finns ett öppet drag. I den kända konstruk- tionen saknar det tredje nypet en pressfilt, medan det fjärde nypet har en sådan. I det andra nypet i den kända konstruktionen kommer pappersbanan att fastna på ytan av en specialvals (fig l, detalj 23), vars ingreppsförmåga är större än ingreppsförmàgan hos en konventionell pressfilt men mindre än ingreppsförmågan hos en slät centralvals f, .lä- ox ~<1 fr. w m 5 (fig 1, detalj 29), på vars yta pappersbanan fastnar i det tredje nypet.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att undan- röja nackdelarna med de ovan angivna kända sätten och presspartierna för att överföra en bana mellan ett avvatt- ningspressnyp och ett efterföljande avvattningspressnyp eller torkparti.

Detta och andra i det följande nämnda eller antydda ändamål löses med ett sätt enligt patentkravet l resp med ett pressparti enligt patentkravet 5. Underpatentkraven anger särskilt föredragna utföringsformer.

I det följande behandlas ännu några syften med upp- finningen, angivna i form av en förteckning: Ändamålet med föreliggande uppfinning är att undvika ovan angivna olägen- heter och åstadkomma ett i inledningen definierat, av separata pressnyp b« stående pressparti där ovan berörda olägenheter undviks.

I det följande behandlas ännu uppfinningens syftemål i form av en för- teckning: - åstadkommande av helt sluten banföring från en formningsvira till en torkvävnad, - åstadkommande av ett pressparti utan pressugvalsar, varmed menas att det i vissa fall i presspartiet kan användas, och det kan även vara för- delaktigt att använda, en eller några sugvalsar på vissa kritiska ställen, men dock inte fördelaktigt en pressugvals, - åstadkommande av ett sådant pressparti där det finns tillräckligt med utrymme mellan pressnypen, så att anordningar i samband med pressvalsarna, såsom belastningsanordningar, schabrar samt styr- och iståndsättnings- anordningar för de olika vävnaderna får tillräckligt med utrymme även med tanke på drift och underhåll av dessa anordningar samt med tanke på avlägsnande av utskott, 467 695 6 - åstadkomande av.ett sådant pressparti med vilket det uppnås större torrsubstanshalt än förut eller i vilket det alternativt kan användas massor av sämre kvalitet än förut, - undvikande eller väsentligt minskande av de vibrationsproblem som tidigare förekomit särskilt i kompakta presspartier, - åstadkomande av ett sådant pressparti där stomkonstruktionerna utan fara för vibrationer kan vara lättare än förut.

För att uppnå ovan angivna och senare framgående mål är uppfinningen huvudsakligen kännetecknad därav, att nämnda pressparti innefattar två övre vävnader och två undre vävnader, varvid de första vävnaderna av dessa vävnader i banans löpriktning är vat- tenupptagande pressvävnader och så anordnade, att av dessa första väv- nader den ena tjänstgör som pressvävnad i det första nypet och den andra vävnaden tjänstgör som pressvävnad i både det första och det andra nypet, att en övre eller undre vävnad av de andra vävnaderna i banans löprikt- ning är en vattenupptagande pressvävnad medan den andra undre eller övre vävnaden är en väsentligen icke-vattenupptagande överföringsvävnad, och att banan efter det tredje nypet överförs i sluten föríng till det efter presspartiet följande torkpartiet medelst nämnda överföringsvävnad.

Vid användning av det uppfinningsenliga press- och överföringsvävnadsarran- gemanget kan banan ledas i slutet drag från en formningsvira till en tork- vira, torkvals eller liknande. Eftersom vid uppfinningen i samband med det andra och det tredje nypet används en särskild väsentligen icke- vattenupptagande överföringsvävnad, som för banan i sluten föring till en torkvira eller liknande, uppkomer det inte återfuktning av banan.

Eftersom överföringsvävnaden inte väsentligt binder vatten kan vatten inte heller övergå från vävnaden tillbaka till banan. Som överföringsväv- nad kan t.o.m. användas ett helt tätt band, såsom ett plast- eller gummi- band. I vissa fall kan överföringsvävnaden utgöras av en vävnad som upptar en aning vatten, i synnerhet då det framställs tjockare papperskvaliteter. -ns cn -: ox \o rn 7 Den allmänna principen är, att ju tunnare papperskvaliteterna som framstä är desto tätare är den överföringsvävnad som används.

Om uppfinningen jämförs med sökandens tidigare Sym-Press (TM)-press- parti kan det konstateras, att Sym-Press (TM)-presspartiets slätytade stenvals vid uppfinningen på sätt och vis är ersatt med överföringsväv- naden, som är väsentligen icke-vattenupptagande. Överföringsvävnaden tillåter och möjliggör dock en helt sluten föring efter det sista nypet och överföring av banan på ett fördelaktigt sätt till torkpartiet. Denna slutna föring möjliggör för sin del större banhastigheter än förut. Även om presspartiet enligt uppfinningen upptar ett längre utrymme i våg- rät riktning så kan detta kompenseras genom banans större torrsubstans- halt, varvid torkcylindrarnas antal kan minskas och torkpartiets längd sålunda minskas i motsvarande grad, i vissa fall t.o.m. mera än vad presspartiet blir längre i förhållande till t.ex. Sym-Press (TM)-press- partiet. Dessutom uppnås som nya och överraskande fördelar nämnda helt slutna banföring, eliminering av sugvalsar eller minimering av deras antal och minskande vibrationsproblem. Höjandet av torrsubstanshalten ökar dessutom i och för sig körbarheten tack vare en torrare bana. En fördel i samband med uppfinningen är även, att det blir lättare att använda presspartiet, åtgärda driftstörningar samt byta och underhålla olika delar tack vare presspartiets öppnare och mindre hoppackade kon- struktion. Ännu en fördel är, att i samband med uppfinningen alla press- valsar kan göras väsentligen lika tunga, vilket inverkar på dimensíonerin gen av traverskranen i pappersmaskinhallen. Tidigare har man varit tvunge att dimensionera traverskranen enligt vikten av den som centrumvals i Sym-Press (TM)-presspartiet tjänstgörande stenvalsen. Denna vikt har vari väsentligt större än vikten av de pressvalsar som används vid föreliggand uppfinning.

Det faktum att alla ovan angivna fördelar - fördelar som till sin natur är olika - uppnås samtidigt tyder för sin del på en betydande uppfinnings höjd.

I det följande beskrivs uppfinningen i detalj under hänvisning till några utföringsformer av uppfinningen, som visas schematiskt i figurerna på de bifogade ritningarna. Uppfinningen är dock inte begränsad till detaljerna av dessa utföringsformer. 467 695 8 Fig. l visar ett sådant uppfinningsenligt pressparti, där det som andra undre vävnad används en relativt ogenomsläpplig överföríngsvävnad.

Fig. 2 visar en sådan utföringsform av uppfinningen, där det som andra övre vävnad används en relativt ogenomsläpplig överföringsvävnad.

Fig. 3 visar samma pressparti som fig. 2, varvid i denna figur dessutom schematiskt har utritats presspartiets stomkonstruktioner, de olika pressvalsarnas stöd-, belastnings- och vattenuppsamlingsanordningar, de olika vävnadernas lopp i sin helhet och vävnadernas styr- och istånd- sättningsanordningar.

Fig. 4 visar i detalj geometrin av det första nypet i presspartiet enligt fig. 2 och 3.

Fig. 5 visar på samma sätt som fig. Å i detalj geometrin av det andra nypet.

Fig. 6 visar på sama sätt som fig. 4 och 5 i detalj geometrin av det tredje nypet.

Enligt fig. 1,2 och 3 formas en bana W på en vira 10, som är antingen en planvíra eller en bärande vira i ett formningsparti med två viror. Inom ett snett nedåt riktat avsnitt mellan en sugvals ll och en drivvals 12 för viran 10 överförs banan W på en första övre vävnad 20;2l vid en lösgörings- linje Pl med hjälp av en sugzon 22aapå en pick-up-vals 22. Den övre vävnaden tjänstgör både som vattenupptagande pressvävnad och som pick- up-vävnad. Vävnaden 20;2l för banan W på sin undre yta till ett första pressnyp Nl, som bildas mellan två pressvalsar 24 och 25. Nypet Nl är för- sett med två pressvävnader, nämligen nämnda övre vävnad 20;2l och en första undre vävnad 40;4l, som är en vattenupptagande pressvävnad. Valsarna 24;25 utgörs av pressvalsar försedda med urgröpt yta 24';25'. Press- valsarnas 24;25 urgröpta yta 24';25' kan vara hård eller mjuk. Den ur- gröpta ytan 24';25' kan bildas av radiella spår, blindborrade hål eller annat dylikt. Särskilt fördelaktig är en urgröpt yta 24';25' med gängspår, som åstadkommits genom upplindning av ett beläggningsband. Av press- valsarna 24 och 25 kan den ena naturligtvis på allmänt känt sätt även ut- 'å 467 695 9 göras av en pressugvals, även om användningen av en sådan medför flera förut nämnda olägenheter. Av pressvalsarna 24;25 är antingen den ena eller vardera försedd med en drivanordning. Det väsentliga är, att avvatt ningen i det första nypet N1 sker genom banans W båda ytor till både den övre vävnaden 20;2l och den undre vävnaden 40;4l. Genom detta säkras delvis en symmetrisk, men dock tillräckligt försiktig begynnelseavvatt- ning. (Avvattningsriktningarna är i fig. 1 och 2 betecknade med V.) Efter det första nypet NI finns det ett andra separat nyp NZ i banans W lopp. Detta nyp bildas mellan två pressvalsar 34 och 35. I figurerna är även dessa pressvalsar försedda med urgröpt yta 34';35', vilket inte alltid är nödvändigt. Enligt fig. l transporterar den första övre väv- naden 20 banan W till det andra nypet N2 på sin undre yta. Genom arrange- mang som förklaras närmare senare säkras att banan W efter det första nypet Nl följer med den övre vävnaden 20 och inte med den undre vävnaden 40. I det andra nypet NZ utgörs den undre vävnaden av en särskild över- föringsvävnad 50, som i jämförelse med de egentliga pressvävnaderna är relativt ogenomsläpplig och icke-vattenupptagande. Härigenom sker av- vattningen i det andra nypet NZ huvudsakligen i riktning mot den första vävnaden 20, alltså uppåt (pilen V). I fig. l kan den undre valsen 35 i nypet NZ även utgöras av en slätytad vals, men såsom det senare framgår närmare är det fördelaktigt, att den undre valsen 35 är försedd med urgröpt yta 35' fastän ingen väsentlig avvattning ur banan W äger rum i riktning mot överföringsvävnaden 50, alltså den andra undre vävnaden.

Tack vare överföringsvävnadens 50 ytegenskaper och senare framgående arrangemang följer banan W enligt fig. l med överföringsvävnaden 50, som för banan W till ett tredje separat vattenavlägsnande pressnyp N3 i presspartiet.

Enligt fig. 2 och 3 anordnas banan W att följa med den första undre väv- aden 41 efter det första nypet N1 genom åtgärder som senare förklaras närmare. Vävnaden 41 för banan W på sin övre yta till det andra separata nypet N2. Detta nyp N2 bildas mellan två pressvalsar 34 och 35, som utgörs av med urgröpta ytor 34' och 35' försedda pressvalsar. Det andra nypet N2 är även försett med två vävnader och som undre vävnad i detta tjänstgör nämnda första undre vävnad 41, som är en vatteupptagande och genomsläpplig pressvävnad, t.ex. en vanlig pressfilt. Den övre väv- 467 695 10 naden i det andra nypet N2 utgörs enligt fig. 2 av en överföringsväv- nad 31, som till sina egenskaper motsvarar den i fig. l visade över- föringsvävnaden 50. Enligt fig. 2 och 3 sker avvattningen i nypet N2 huvudsakligen nedåt, alltså i riktning mot den undre vävnaden 41 (pilen V), eftersom den andra, övre vävnaden 31 är en väsentligen ogenom- släpplig och icke-vattenupptagande överföringsvävnad 31. Valsen 34 kan även vara en slätytad vals, eftersom den inte behöver vara en vatten- upptagande vals på grund av att vävnaden 31 är ogenomsläpplig. Av orsaker som framgår senare är det dock ofta fördelaktigt att förse valsen 34 med urgröpt yta 34'. Efter nypet N2 säkras genom arrangemang som senare förklaras närmare att banan W följer-med överföringsvävnadens 31 undre yta, på vilken den förs till presspartiets tredje separata nyp N3.

Enligt fig. 1,2 och 3 bildas det tredje nypet N3, som är ett separat och sista nyp som avlägsnar väsentligt med vatten i presspartiet, mellan två pressvalsar 54 och 55, som är försedda med urgröpt yta 54' och 55'. Genom nypet N3 löper två vävnader 30;3l,50;5l, mellan vilka banan W går genom nypzonen. Enligt fig. l tjänstgör överföringsfilten 50 som undre vävnad i det tredje nypet N3 och som övre vävnad tjänstgör en vattenupptagande pressvävnad 30. Enligt fig. 2 och 3 utgörs den övre vävnaden av överföringsvävnaden 31, som motsvarar nämnda vävnad 50, och den undre vävnaden av en vattenupptagande pressvävnad 5l. I fig. l kan den undre pressvalsen 55 vara en slätytad vals eftersom vävnaden 50 är en väsentligen icke-vattenupptagande vävnad. På motsvarande sätt kan den övre pressvalsen 54 i fig. 2 och 3 vara slätytad eftersom överförings- vävnaden inte upptar vatten.

Enligt fig. l för överföringsvävnaden 50 efter nypet N3 banan W till en överföringssugvals 62. En torkvira 60 i pappersmaskinens torkparti är ledd över en sugzon 62a på Valsen 62. Vid linjen P överförs banan W genom 2 inverkan av sugzonen 62a från överföringsvävnaden 50 till torkviran 60. Banan, fästs på torkvirans yta och leds i en sektor ao över en första tork- cylinder eller en s.k. baby-cylinder 63 i torkpartiet. Banan W fort- s sätter sitt lopp uppburen av torkviran 60 i s.k. envävnadsföring åt- minstone i början av torkapartiet.

.Jia O\ *J Ö\ Vf) LH 11 Enligt fig. 2 och 3 har det säkrats, att banan W efter nypet N3 följer med den övre överföringsvävnaden 3l, på vars undre yta banan W förs till överföringssugvalsens 62 sugzon 62a, där banan W vid linjen P2 överförs på en torkvira 61. Denna torkvira 61 transporterar banan W vidare över torkpartiets baby-cylinder 63 i sektorn ao och vidare i s.k. envävnads- föring genom åtminstone begynnelsedelen av torkpartiet. Torkpartiet är i och för sig känt och beskrivs därför inte desto mera.

I fig. l, 2 och 3 är den första övre vävnadens 21 ledvalsar betecknade med hänvisningssiffran 23. Vidare är den första undre vävnadens 40;4l första ledvals i banans löpriktning betecknad med hänvisningssiffran 42 och de övriga ledvalsarna med hänvisningssiffran 43. Den andra övre vävnadens 30;3l ledvalsar är betecknade med hänvisningssiffran 33 och den andra undre vävnadens 50;5l ledvalsar med hänvisningssiffran 53.

Enligt fig. l och 2 är en ånglåda 70 anordnad att verka mot banan W mellan det första och det andra nypet N1,N2. Ãngan som matas till lådan åskådliggörs med en pil S. På motsvarande sätt är en ånglåda 71 anord- nad att verka mot banan W mellan det andra och det tredje nypet N2, N3.

Syftet med ånglådorna 70 och 71 är att åstadkomma en bana W med större torrsubstanshalt, vilket uppnås genom att mera vatten än förut kan av- lägsnas i de efter ånglådorna 70,71 följande nypen N2,N3, vilket möjlig- görs dels genom att vattnets viskositet sjunker och dels genom att tryck- elasticitetskoefficienten blir lägre, vilka båda effekter grundar sig på den högre presstemperaturen.

Enligt fig. 3 är pick-up-valsens 22 lagerhållare stödda på presspartiets stomkonstruktioner 104 med vågräta leder 28 och belastningsanordningar 27. Det första nypets Nl undre vals 25 är stödd på stomkonstruktionerna l04 med fasta lagerhållare 48. Lagerhållarna för det första nypets N1 övre vals 24 är stödda på stomkonstruktionerna 104 med vågräta leder 28' och belastningsanordningar 27'. Dessutom är en ledvals 23 för den övre vävnaden 21 stödd på sistnämnda lagerhållare. Den första övre vävnadens 21 iståndsättningsanordningar, som är belägna ovanpå en vågrät balk l03 i stomkonstruktionen l00, är betecknade med hänvisningssiffran 26.

Den första undre vävnadens iståndsättningsanordningar 46 är belägna i källarutrymmena på stomkonstruktioner 47. Den undre valsen 35 i det 467 695 12 andra nypet N2 är lagrad på fasta stöd 49. Den övre valsens 34 lager- hållare är stödda på stomdelen 104 med vågräta leder 38 och belastnings- anordningar 39. På motsvarande sätt är det tredje nypets N3 undre vals 55 stödd på stomkonstruktionerna 104 med fasta lagerhållare 59. Den övre valsens 54 lagerhållare är stödda på stomkonstruktionerna 104 med våg- räta leder 58 och belastningsanordningar 58'. Den andra undre vävnadens 51 iståndsättningsanordningar 56 är placerade i källarutrymmena på stomkonstruktioner 57. Pressvalsarna är försedda med tråg 80 och 81 för avlägsnande av vatten, och pick-up-valsen 22 är försedd med ett tråg 22' för avlägsnande av vatten.

I fig. 3 är presspartiets stomkonstruktioner allmänt betecknade med hänvisningssiffran 100. Till stomkonstruktionerna 100 hör lodräta balkar 104 som utgår från golvplanet 101 i pappersmaskinhallens källar- utrymme, vågräta balkar 102 som ligger i maskinsalens golvplan och övre vågräta balkar 103.

I det följande beskrivs en fördelaktig geometri för nypen N1, NZ och N3 i fig. 2 och 3 under hänvisning till fig. 4,5 och 6. Enligt fig. 4,5 och 6 är vattenuppsamlingstråg 80,81 anordnade efter pressvalsarna i banans W löp- riktning sett. I samband med det andra nypets N2 och det tredje nypets N3 övre vals 34 resp. 54 behövs det inte nödvändigt något vattenuppsamlings- tråg 80 i det fallet att överföringsvävnaden 31 är helt vattentät. Dessu- tom behöver sistnämnda pressvalsar 34 och 54 inte nödvändigt ha urgröpt yta 34' resp. 54' om nämnda överföringsvävnad 31 är helt ogenomsläpplig.

Urgröpta ytor 34' och 54' är dock nyttiga vid avvärjande av luftblåsning inducerad av de olika vävnaderna eller banan.

Enligt fig. 4 är nypet Nl ett vågrätt nyp och den första övre vävnaden 21 anländer till nypet NI i en vinkel al i förhållande till horisontel- planet (nypplanet). Vinkeln mellan den undre vävnaden 41 och den övre vävnaden 21 är betecknad med Bl. Banan W lämnar det första nypet N1 upp- buren av vävnaden 41 i en vinkeln V1 i förhållande till horisontalplanet.

På nypets N1 utgångssida är vinkeln mellan den första övre vävnaden 21 och den första undre vävnaden 41 betecknad med öl. I det följande anges lämpliga områden för nämnda vinklar. De allra mest fördelaktiga vinkel- värdena ligger i allmänhet vid mitten av nedanstående vinkelområdenz 13 ul - o ... 1o° Bl - 1 .. s° Y1 _ 5 ... 1o° _ 0 al - 1 ... 5 _ Såsom framgår av fig. 4 och de ovan angivna vinkelvärdena, täcker den övre vävnaden 21 banan W på den undre valsen 25 över en centrivinkel yl - 61 efter nypets Nl mittplan (vertikalplan). Genom detta åstadkoms s.k. filttäckning, varigenom säkras att banan W uttryckligen följer med den undre vävnaden 41 efter nypet NI. Denna banöverföring kan ytterligare säkras med en suganordning 72, som suger luft genom den undre vävnaden 41 och samtidigt suger fast banan W vid den undre vävnaden 41. Med sug- anordningen 72 kan man dessutom suga bort vatten från vävnadens 41 undre yta och på så sätt sänka den undre vävnadens 41 fuktnivå. Banans W över- föring från den första övre vävnaden 21 till den första undre vävnaden 41 kan dessutom säkras genom lämpligt val av dessa vävnaders ytegen- skaper, vilket i praktiken oftast innebär att som undre vävnad 41 väljs en vävnad med slätare yta.

I det i fig. 5 visade nypet N2 överförs banan W från den första undre väv- naden 41, som är en vattenupptagande pressvävnad, till den andra övre vävnaden 31, som är en tät överföríngsvävnad. De i fig. 5 visade vinklar- nas betydelse är uppenbar och i det följande anges några lämpliga om- råden för dessa olika vinklar: az = 5 ... 1o° sz = 3 ._ 1o° YZ _ 5 ... 100 52 = 1 ... s° Efter nypet N2 täcker vävnaden 41 banan i en vinkel V2-62, varigenom åstad- koms s.k. filttäckning, varigenom som sagt säkras att banan W följer med överföringsfilten 31. Detta kan delvis säkras genom att göra över- föringsvävnadens 31 yta slätare än vävnadens 41 yta. Detta uppnås i all- mänhet utan svårighet eftersom överföringsvävnaden 31 naturligt är tätare och därigenom slätare än den vattenupptagande pressvävnaden 41. 467 695 14 Enligt fig. 6 lutar det tredje nypet N3 i en vinkel a4 i förhållande till vertikalplanet. I det följande anges lämpliga områden för de i fig. 6 visade olika vinklarna: a3 = 3 . . 10? 63 = 3 l0° V3 = 0 ... 50 = _ o 63 l ... 5 Med de ovan angivna vinkelvärdena säkras, att banan W efter det tredje nypet N3 följer med överföringsvävnaden 31, som såsom ovan konstaterades i allmänhet har slätare yta än den undre vatteupptagande pressvävnaden 51.

Enligt det ovan angivna har det åstadkomits en helt sluten föring i presspartiet mellan linjerna P1 och P2, vilket innebär att banan W hela tiden är uppburen på ytan av antingen en pressvävnad 20,30,40;2l,4l,5l eller en särskild överföringsvävnad 3l;5O och att det inte alls finns några ostödda fria mellanrum för banan W. Detta befrämjar väsentligt presspartiets driftsäkerhet genom att banbrotten minskar.

I presspartiet enligt fig. l sker avvattningen i det första nypet NI i båda riktningarna (pilarna V), alltså genom banans W båda ytor. Detta befrämjar banans W symetri. Enligt fig. l sker vidare avvattningen i det andra och det tredje nypet N2, N3 i huvudsak uppåt (pilarna V), eftersom överföringsvävnaden 50 inte upptar väsentligt med vatten. Enligt fig. 2 och 3 sker avvattningen i det första nypet N i båda riktningarna (pilarna V i fig. 2), alltså i riktning mot både deå övre vävnaden 2l och den undre vävnaden 41. I de följande nypen N2 och N3 sker avvattningen nedåt (pilarna V i fig. 2), alltså i riktning mot de genomsläppliga och vattenupptagande pressvävnaderna 41 och 51, och inte nämnvärt uppåt på grund av överföringsvävnadens 31 ogenomsläpplighet. Detta val av avvattningsriktningar har i praktiken den fördelen, att det åstadkoms en till fin- och fyllmedelsfördelningen relativt symmetrisk bana W eftersom fin- och/eller fyllmedel genom inverkan av den i nypen N2 och N3 huvudsakligen nedåt skeende avvattnngen förs till banans W undre yta, varifrån fin- och/eller fyllmedel har sköljts bort i större utsträckning än i genomsnitt eftersom banans W undre yta har varit be- lägen mot formningsviran 10. 42: O\ \:| Cï\ Vi) 01 15 Ett väsentligt särdrag hos uppfinningen är användningen av de ovan för- klarade icke-vattenupptagande eller endast relativt litet vatten upp- tagande överföringsvävnaderna 50 och 31, som dessutom transporterar banan W i slutet drag till torkparitet. Enligt fig. l tjänstgör över- föringsvävnaden 50 som andra undre vävnad och den löper genom nypen N2 och N3 och transporterar banan W ända till linjen P2, där banan överförs i slutet drag på torkviran 60. Enligt fig. 2 och 3 tjänstgör överförings- vävnaden 31 som övre vävnad och går genom nypen N2 och N3 och transpor- terar banan W till linjen P2, där banan W överförs i slutet drag på torkskivan 61. Överföringsvävnaden 3l;50 karakteriseras av att den är väsentligen icke-vattenupptagande, vilket i allmänhet, men inte nöd- vändigtvis innebär att överföringsvävnaden 3l;50 är relativt genom- släpplig. Överföringsvävnaden 3l;50 utgörs t.ex. av en sådan vävnad som har åstadkomits genom impregnering av en vanlig pressfilt med ett lämpligt plastmaterial. Vid vissa tillämpningar kan överföríngsvävnaden 3l;50 utgöras av en vävnad som är en aning genomsläpplig och/eller vatten- upptagande. Vid föreliggande uppfinning avses med överföringsvävnad it allmänhet en sådan vävnad eller ett sådant band, vars permeabílitet (luft- genomsläpplighet) i allmänhet ligger inom området 0 ... 2,0 m3/m x min, då tryckskíllnaden AP = 10 mm H20 (vattenpelare). För jämförelsens skull må det konstateras, att luftgenomsläppligheten hos en normal ny pressfilt i allmänhet ligger inom området 10 ... 30 må/m2 x min. Luftgenomsläpplig- heten hos en normal använd pressfilt är ca 5 m3/m2 x min (AP som ovan).

Det är således fördelaktigt att överföringsvävnaden 3l;50 är förutom väsentligen icke-vattenupptagande även relativt tät och ogenomsläpplig, så att dess permeabilitet är betydligt mindre än vanliga, vattenupptagand pressfiltars permeabilitet. Överföringsvävnadens 3l;50 ytegenskaper inverkar även på den tillverkade banans ytegenskaper och med vilken vävnad banan W följer efter vart och ett nyp. Överföringsvävnaden 3l;50 kan vara en vävnad som i någon mån upptar vatten, i synnerhet då det framställs tjockare papperskvaliteter.

Den allmänna principen är, att ju tunnare papperskvaliteter det tillverka desto tätare skall överföringsvävnaden 3l;50 vara.

I stället för den i fig. l och 2 visade torkviran 60;6l kan det användas en särskild överföringsvävnad eller ett särskilt överföringsband, som 467 695 16 för banan till torkpartiet, t.ex. till att uppbäras av en valsyta eller en vävnad i torkpartiet så att banan W fortsätter sitt lopp i torkpartiet.

I vissa fall kan det i torkpartiet användas även öppna drag, eftersom banan_ W i presspartiet enligt uppfinningen uppnått en relativt hög torrsubstans- halt och därför är relativt stark. I det följande beskrivs ett försök som åskådliggör uppfinningen, men som icke begränsar denna.

Med experimentpappersmaskinen vid Valmet Oyzs Rautpohja-fabriker utfördes följande försökskörning. Presspartiarrangemanget var väsentligen likadant som det i fig. 2 visade. Banans hastighet var 15 m/s. Linjetrycken i de olika nypen var P = 70 kN/m, = 100 kN/m och P = 130 kN/m. m Pm Na Vid försökskörningen erhölls en torrsubstanshalt på ca 44,52 i banan efter presspartiet. Med Sym-Press II-presspartiet har med motsvarande körförhållanden uppnåtts en torrsubstanshalt på ca 412, varför upp- finningen innebär en betydande förbättring i förhållande till detta.

Ytvikten var ca 45 g/m2. Som massa användes kall tidningspappersmassa. Överföringsvävnaden 31 var en nästan ogenomsläpplig vävnad. Dessutom obser- verades, att torrsubstanshalten i mycket ringa grad var beroende av ban- hastigheten, medan torrsubstanshalten i t.ex. Sym-Press II-presspartiet sjunker betydligt då hastigheten stiger.

Allmänt taget kan linjetrycken i de olika nypen ligga inom följande områden: PNI = 50 ... 100 kN/m PN2 = 70 ... 150 kN/m PNB = 90 ... 250 kN/m I praktiken har det visat sig att följande kombination av linjetryck i nypen Nl,N2,N3 är lämplig: PNI = 70 kN/m, PN2 = 100 kN/m och PN3 = 130 kN/m. Vid föreliggande uppfinning kan det användas större linje- tryck än i t.ex. sökandens Sym-Press (TM)-pressparti, eftersom alla nyp i varje fall är försedda med två vävnader, varför nypområdena blir relativt breda, och eftersom som pressvalsar kan användas solidmantlade (urgröpta och i vissa positioner t.o.m. släta) gjutjärnsvalsar, som är väsentligt hållbarare och billigare än sugvalsar med perforerad mantel och stenvalsar med slät yta. m' .Iä cm w cm wo en 17 Fastän det ovan har talats om överföringsvävnader 31;50 som är väsentli- gen icke-vattenupptagande, kan det i vissa fall som överföringsvävnader användas sådana vävnader, som upptar vatten åtminstone i någon mån. Här- vid är dock i allmänhet vattenupptagningsförmågan och permeabiliteten hos ifrågavarande överföringsvävnad väsentligt mindre än hos vanliga pre filtar. Ä andra sidan kan i vissa fall som överföringsvävnad användas ett helt ogenomsläpplígt band, t.ex. ett plast- eller gummiband.

I och för sig kända arrangemang kan användas i pressnypen Nl,N2 och N3 E att stöda och belasta valsarna. Den ena valsen i pressnypen N1,N2 och N3 kan i allmänhet göras böjningsreglerbar eller -kompenserbar. Till presspartiet enligt uppfinningen hör dessutom olika arrangemang, med hjälp av vilka banan som går till utskott kan förflyttas till utskotts- transportanordningar (icke visade).

Den i fig. 1,2 och 3 visade slutna föringen från presspartiet till tork- partiet är även såtillvida fördelaktig, att fastän det används en med söm försedd torkvira 60 eller någon annan liknande överföringsvävnad, så efterlämnar denna söm inte något märke i banan eftersom överföringssugva 62 verkar mot ett eftergivande rakt avsnitt av överföringsvävnaden 3l;5( och inte mot en hård valsyta.

Uppfinningens olika detaljer kan variera inom ramen för den i vídstående patentkrav definierade uppfinningstanken.

Claims (8)

467 695 18 PATENTKRAV
1. l. Sätt att i en pappersmaskin överföra en bana (W) från ett i ett pressparti ingående avvattningspressnyp 'fb (N2, N3) antingen till ett efterföljande avvattningspress- nyp (N3) eller till ett efterföljande torkparti (60-63), varvid avvattningspressnypet resp vartdera avvattnings- pressnypet bildas mellan två med varandra samverkande pressvalsar (34, 35; 54, 55), vid vilket sätt banan ledes genom pressnypet resp vartdera pressnypet (N2, N3) i berö- ring med en vattenupptagande pressfilt (20, 30) för att denna skall mottaga ur banan (W) pressat vatten, k ä n - -n e t e c k n a t därav, att ett väsentligen icke-vatten- upptagande överföringsband (31, 50) före avvattningspress- nypet resp före det första avvattningspressnypet (NZ) föres i beröring med banans (W) i förhållande till den vattenupptagande pressfilten (20, 30) motsatta sida och föres genom avvattningspressnypet tillsammas med banan och den vattenupptagande pressfilten, och att banan (W) efter passagen genom pressnypet (N2, N3) skiljes från den vat- tenupptagande pressfilten (20, 30) för att bäras av över- föringsbandet (31, 50) till det efterföljande avvattnings- pressnypet (N3) resp torkpartiet (60-63).
2. 2. Sätt enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a t därav, att som överföringsband (31, 50) användes ett relativt tätt och ogenomsläppligt, väsentligen icke- vattenupptagande band.
3. 3. Sätt enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e - t e c k n a t därav, att överföringsbandet (31, 50) har en luftpermeabilitet inom området 0-2,0 m3/m2~min vid ett f tryckfall AP = 10 mm vp över överföringsbandet.
4. 4. Sätt enligt patentkravet 1, 2 eller 3, k ä n - a n e t e c k n a t därav, att överföringsbandet (31, 50) överför banan (W) i sluten föring till torkpartiet (60- 63). .Iis O\ -a O\ MJ 01 19
5. 5. Pressparti i en pappersmaskin, vilket pressparti omfattar ett avvattningspressnyp (N2, N3), som bildas mellan två samverkande pressvalsar (34, 35; 54, 55), och i vilket pressparti banan (W) sträcker sig genom nämnda av- vattningspressnyp (N2, N3) tillsammans med en vattenupp- tagande pressfilt (20, 30) för mottagning av ur banan pressat vatten, k ä n n e t e c k n a t därav, att press- partiet har ett väsentligen icke-vattenupptagande överfö- ringsband (31, 50), som sträcker sig genom avvattnings- pressnypet (N2, N3) i beröring med banans (W) i förhållan- de till pressfilten (20, 30) motsatta sida och därefter antingen till ett andra avvattningspressnyp (N3), som bil- das mellan två samverkande pressvalsar (54, 55), eller till ett efter presspartiet följande torkparti (60-63), för att efter ifrågavarande pressnyp och efter avskiljning av pressfilten från banan (W) bära denna till efterföljan- de avvattningspressnyp resp torkparti.
6. 6. Pressparti enligt patentkravet 5, k ä n n e - t e c k n a t därav, att överföringsbandet (31, 50) är relativt tätt och ogenomsläppligt.
7. 7. Pressparti enligt patentkravet 5 eller 6, k ä n - n e t e c k n a t därav, att överföringsbandet (31, 50) har en luftpermeabilitet inom området 0-2,0 m3/m2-min vid ett tryckfall AP = 10 mm vp över överföringsbandet.
8. 8. Pressparti enligt patentkravet 5, 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a t därav, att det väsentligen icke- vattenupptagande överföringsbandet (31, 50) är anordnat att överföra banan (W) i sluten föring till torkpartiet (60-63).