SE467447B - Anordning foer belaeggning av en materialbana - Google Patents

Description

467 447 10 15 20 25 30 2 Utslitningen av stavarna i stålstavsbeläggningsanord- ningar är långsammare och deras utbytestid i allmänhet rimligt läng eller ca 1-2 veckor, men nackdelen med stav- beläggningsanordningar är att regleringen av fördelningen av beläggningsmängden inte är tillräckligt noggrann då be- läggningsstaven med stöd är så styv att den inte ger efter tillräckligt t ex för tjockleksvariationer i banan som skall beläggas.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att vidareut- veckla anordningar som motsvarar tidigare kända blad- och stålstavsbeläggningsanordningar och deras blad och stål- stavar på sådant sätt, att man åstadkommer en sådan be- läggningsanordning, där kontrollen och regleringen av den tvärriktade fördelningen av beläggningsämne i banan är väsentligen lika god eller bättre än i kända bladbelägg- ningsanordningar och vars slithållfasthet på samma gång håller samma klass som stålstavarna i stálstavsbelägg- ningsanordningarna.

För att uppnå de ovan nämnda och senare beskrivna ändamålen har den inledningsvis relaterade anordningen er- hållit de kännetecken, som anges i den kännetecknande de- len av patentkravet 1.

I det följande beskrivs uppfinningen i detalj under hänvisning till några tillämpningsexempel av uppfinningen, som visas i figurerna på bifogade ritningar. Uppfinningen är dock inte på något sätt begränsad till dessa detaljer.

Fig 1 visar ett första utföringsexempel på stavbe- läggningsanordningen enligt uppfinningen som ett schema- tiskt lodrätt tvärsnitt i maskinriktningen.

Fig 2 visar ett annat utföringsexempel på stavbelägg- ningsanordningen på ett motsvarande sätt som fig l, där beläggningsnypet bildas mellan två motsatta beläggnings- stavar.

Fig 3 visar en variation av stavbeläggningsanord- ningen enligt fig 1. 10 15 20 25 30 35 4-67 44-7 3 Fig 4 visar beläggningsanordningen enligt fig 3 som en axonometrisk, delvis öppen projektion.

Fig 5 àskádliggör beläggningsorganets stöd- och be- lastningsorgan.

Fig 6 visar en tredje stavbeläggningsanordning, som fungerar enligt principen visad i fig 1 och 3.

Fig 7 visar en sådan stavbeläggningsanordning, som har ett tvättarrangemang för beläggningsstaven.

Fig 8 visar ett bladarrangemang för beläggningsanord- ningen enligt uppfinningen.

Fig 9 visar en sådan beläggningsanordning enligt upp- finningen där utjämningsorganet består av ett utjämnings- organ med format tvärsnitt, vars en aning krökta yta fun- gerar mot en motvals eller något annat motsvarande utjäm- ningsorgan.

I fig 10A, l0B, l0C, 1OD, 10E visas en del variatio- ner av i beläggningsanordningarna enligt fig 9, ll och 12 använda utjämningsorgan.

Fig ll visar en variation av beläggningsanordningen enligt fig 9 och fig 12 visar en sådan variation av uppfinningen där man använder två utformade utjämningsorgan som fungerar mot varandra.

Med hänvisning till fig 1 och 3 innefattar belägg- ningsanordningen en roterande motvals 10, som har en jämn cylinderyta l0'. Över valsen 10 har letts en materialbana som skall beläggas, t ex en pappersbana W. Till belägg- ningsanordningen enligt fig 1 och 3 hör en beläggningsstav 20, som är av kompakt material eller är rörformig. Staven 20 bildar ett beläggningsnyp N tillsamans med ytan 10' av motvalsen 10. Genom nämnda nyp N löper en pappersbana W eller någon annan materialbana, som skall beläggas. Staven 20 är stödd vid en stomdel 30 med ett specialarrangemang enligt uppfinningen. Beläggningsstaven 20, som används i beläggningsanordningen enligt uppfinningen, är tillräck- ligt böjlig i längdriktningen och väsentligen lika smidig som beläggningsbladen i de tidigare kända beläggnings- 467 447 10 15 20 25 30 (J) UI 4 anordningarna så att den tvärriktade fördelningen av be- läggningsämne i banan kan regleras tillräckligt noggrant och brant med den avsikten att man trots variationer i banans tjocklek får ett väsentligen jämntjockt belägg- ningsskikt.

Enligt fig 2 införs beläggningsämnet såsom belägg- ningslim genom kanalerna Kl och K2 i pilarnas Llin och Lzin riktning till framsidan av nypet N, från vilket över- skott av beläggningsämne passerar genom mellanrummet l2a och 12b av bladen 12 i pilarnas Lo riktning styrda av andra blad 13. Genom reglering av storleken på mellanrum- men l2a och l2b kan man påverka beläggningsämnets tryck som råder före nypet N och vid området av detta. Enligt fig 2 har bägge ytorna av banan W blivit belagda med ett beläggningsskikt Pl och P2 i nypet N. Efter nypet N leder man het luft i förbindelse med beläggningsskikten P1 och P2 i pilarnas E riktning genom öppningarna 16 i bladen 14 för torkning av beläggningen.

På ett sätt enligt fig 1, 3 och 4 är beläggningssta- ven 20 stödd vid ett motstycke 23 anordnat i samband med spåret 33 av stomdelen 30, vilket stycke har en spärryta med formen av en halvcirkel tilsammans med stàlstaven 20.

Stycket 23 är tillräckligt böjligt i sin längdriktning med tanke på de avsedda ändamålen med uppfinningen. Stycket 23 har en planformig yttre sida 23a, mot vilken en belast- ningsslang 24 fungerar. Den ena sidan av slangen 24 svarar mot den planformiga bottendelen 33a av spåret 33. I upp- finningshänseende är det viktigt att belastningsslangen 24 inte är av en töjande typ, utan längden på dess omkrets hålles konstant t ex med hjälp av en kanfas 24a.

Genom reglering av trycket p som råder innanför be- lastningsslangen 24 inverkar man på beläggningsnypets N linjetryck och dess fördelning. För reglering av den tvär- riktade profilen av mängden beläggning är profilen på sta- vens 20 belastningskraft anordnad att kunna regleras en- ligt uppfinningen. Ett möjligt sätt att reglera fördel- ningen av belastningskraften är att sammanställa botten- 10 15 20 25 30 447 5 delen 37 av slangsspåret av flera olika delar, som kan förskjutas skilt för sig, pressa slangen 24 och på detta sätt ändra ihopklämningen av slangen i sin längdriktning, vilket inverkar pà bredderna B av delen som förmedlar be- lastningsslangens 24 tryck pà och sålunda åstadkomma olika belastningsfördelningar med ett jämnt slangtryck. Det är ju känt att belastningskraften är direkt proportionell mot produkten p x B x L, där L är belastningslängden.

I fig 3 och 4 visas ett arrangemang, där stavens 20 stödkraftsprofil kan kontrolleras mycket noggrant. Staven 20 är stödd vid spåret 33 av stomdelen 30 genom förmedling av en böjlig mellandel 23A. Delen 23A påverkas utifrån av belastningsspakar 25, av vilka det finns flera bredvid varandra parallellt. Man påverkar den yttre änden av spa- karna 25 med dubbelt skaft med trycket av belastnings- slangen 29, vilken slang 29 trycks mot delen 28 av belast- ningsspakarna 25. Slangens 29, till vilken ett reglerbart tryck kan ledas, andra motstycke utgörs av en stomdel 27, i samband med vilken man fäst en stöddel 15 av stavens 20 skrapblad 14. Skrapbladet 14 är vid behov försett med be- lastningsslangar l7a och l7b (fig 4), med hjälp av vilka man kan reglera kraften av skrapbladet 14, med vilken kraft man trycker denna genom förmedling av delen 15 mot staven 20.

Med hjälp av anordningen i fig 3 och 4 kan enligt uppfinningen fördelningen av stavens 20 längdriktade be- lastningskraft regleras genom reglering av spakförhàllan- dena Ll/L2 av spakarna 25, vilket sker genom förflyttning av stöddelarna 26 av spakarna 25 i pilens C riktning (fig 3). Varje spak 25 har fördelaktigt sin egen stöddel 26, vars ena sida svarar mot bottnen av stomdelens 30 spàr 33A. Härvid kan man med den konstanta belastningskraften, som àstadkommits med hjälp av slangen 29, åstadkomma en reglerbar belastningskraft för staven 20. Till anordningen hör naturligtvis i och för sig kända, icke visade för- skjutningsmekanismer, med vilka läget av stöddelen 26 hos varje belastningsspak 25 regleras i pilens C riktning. 467 447 10 15 20 25 30 6 I fig 2 visas en sådan variation av uppfinningen där man för att bilda beläggningsnypet N använder sig av två motsatt belägna böjliga stålstavar 21 och 22, som enligt uppfinningen är stödda genom förmedling av mo stycken 23 vid spåren 33 av stomdelarna 31 och 32. Styckena 23 be- lastas enligt ovanstående princip genom förmedling av be- lastningsslangar 24 på sådant sätt, att man åstadkommer en reglerbar fördelning av nypets N linjetryck för reglering av profilen på mängden beläggningsämne.

I fig 5 visas anordningar, som en sidovy, med vilka utjämningsorganet 70 belastas för beläggning av en bana Win-Wout som löper över en vals 10. Stödstommen 30 av or- ganet 70 eller motsvarande är fäst vid en balk 40, som sträcker sig över hela bredden av banan W. Balken 40 är ledad med vågräta leder 41 i samband med beläggningsanord- ningens stomdel för att kunna svängas med i och för sig kända kraftanordningar och eventuellt belastas mot valsen l0. Motbladet 12 är fäst vid stomdelen 43, som i sin tur är förenad medelst vågräta leder 44 med nämnda stombalk 40. Läget på stomdelen 43 är anordnat att kunna regleras medelst funktionsanordningar 45 för reglering av trycket som råder före nypet N i mellanrummet l2a och därigenom beläggningsämnet. De i fig 5 visade anordningarna är be- skrivna endast som exempel och för att förstå helheten av anordningen enligt uppfinningen.

I fig 6, 7 och 8 visas en del detaljerade utförings- exempel av de anordningar med vilka fördelningen av be- läggningsstavens 20 belastningskraft kan regleras. Enligt dessa figurer har en böjlig mellandel 37 anordnats i spåret 33 av stomdelen 30, varvid den yttre planytan av mellandelen 37 stöder mot belastningsslangen 24. Den böj- liga delen 37 belastas av flera mellanstycken 38 bredvid varandra, vilka utgör separata delar som var och en belas- tas med reglerskruvar 39 som inskruvats 39' vid stomdelen 30. Skruvarna 39 och mellanstyckena 38 är placerade i en tillräckligt tät fördelning. Genom reglering av skruvarna 39 kan man inverka pà bredden B av den belastande delen. lO 15 20 25 30 467 447 7 Härvid kan fördelningen av belastningskraften och fördel- ningen av mängden beläggningsämne regleras inom ramar, som bestäms av fördelningen av skruvarna 39 och böjligheten hos delarna 20 och 23.

I fig 7 visas en sådan variation av uppfinningen, där beläggningsstaven 20, som roterar lämpligt inbromsad i sitt motstycke 23, är anordnad att kunna tvättas. Till tvättanordningarna hör ett ingångsrör 46a för tvättvatten, som anordnats i samband med stomdelen 54, från vilket rör flera parallella födelningsrör 47a förgrenar sig. Genom fördelningsrören 47a matas tvättvatten till ett rör 48a i förbindelse med stavens 20 motstycke 24, från vilket rör 48a det öppnar sig hål 49a till spåren av motstycket 23, vilka sår är anordnade t e x i en lämplig stigning i för- hållande till stavens rotationsriktning så att vattnet, som löper via spåren 50, sköljer och tvättar hela yttre ytan av staven 20. Tvättvattnet leds från spåren 50 till- baka till röret 48b genom hålen 49b och därifrån vidare via fördelningsrören 47b till ett avvattningsrör 46b.

Enligt fig 7 är beläggningsstavens 20 motstycke 23 stödd genom förmedling av de böjliga skivdelarna 52a och 52b mellan stomdelen 40 och utskjutningsdelen 54. Vid den flexibla förbindningen av delen 52a mellan delarna 30 och 54 används en tryckslang 51, som tillåter en flexibel böj- ning av delen 52a och vid behov en liten förskjutning i dess plan uppåt och nedåt, då motstycket 23 belastas genom förmedling av slangen 24 och fördelningen av belastnings- kraften ställs in på ovan beskrivet sätt med reglerskruvar 39.

I fig 8 visas belastningsarrangemanget enligt uppfin- ningen för användning i samband med ett blad 60. Bladet 60 belastas mot motvalsen 10 med en belastningsslang 24 och denna med flera reglerskruvar 39 på ovan beskrivet sätt.

Limmet eller något annat beläggningsämne införs genom ka- nalen K i pilens Lin riktning till framsidan av bladet 60.

Bladet 61 i samband med delen 12 och dess mellanrum 62 be- gränsar överströmningen LO av limmet och bestämmer till en del trycket som råder i limmet före nypet N. 467 447 10 15 20 25 30 8 I fig 9 visas en uföringsform av uppfinningen, där tvärsnittet av utjämningsorganet 70 för beläggningen mot valsen 10 är format. En del utföringsexempel av utjäm- ningsorganet 70 visas i fig 10A, 10B, l0C, l0D och 10E.

Enligt fig 10A har utjämningsorganet en krökt del 71, vars tvärsnitt är format, varvid den konvexa cylinderytan av den krökta delen 71 fungerar mot valsen 10. I förbindelse med delen 71 finns förstärkningsribbor 72, vars mellanrum är fyllda med t ex massa. Fig 10A visar snittet A-A av fig l0C. I fig 10A och 10B visas två olika alternativ, enligt vilka den krökta delen 71 kan medelst nitar eller skruvar 74 fästas vid en skivformig skaftdel 73, som enligt fig 9 är fäst vid stomdelen 30. En kanal K bildas i samband med delen 73 enligt fig 9, genom vilken kanal limmet införs (Lin) framför nypet N som bildas av valsen 10 och utjäm- ningsorganet 70.

Enligt fig l0D finns det en förstärkningsdel 72 av kompakt ämne i samband med den krökta delen 71. Enligt fig l0E bildas utjämningsorganet 70 av en skivformig skaftdel 73, i vars ände det finns en rörformig del 71A, som bildar ett nyp N med motvalsen 10.

I fig 12 visas en utföringsform av uppfinningen, där två mot varandra belägna utjämningsorgan 70 bildar ett nyp N mellan sig. I anordningen enligt fig 9, 10, ll och 12 är de använda utjämningsorganen av at ex polyacetal eller motsvarande syntetiskt ämne, som vid behov kan beläggas så att det blir slitstarkt t ex medelst inom branchen i och för sig kända keramiska beläggningar, som framställs genom sprutning av ett slitstarkt ytskikt på stomdelen.

Till andra delar är den i fig 12 visade anordningen likadan som den i fig 2 visade och fördelningen av belast- ningskraften av anordningens utjämningsorgan 70 kontrolle- ras med hjälp av reglerskruvar 39 antingen från den ena eller från båda sidorna.

En viktig parameter, som inverkar på beläggningen, är den s k bladvinkeln i bladbeläggningsanordningar, med vil- ken man avser vinkeln mellan beläggningsbladets plan och <1 10 15 20 25 30 467 447 9 nypets tangentplan. En tillräckligt brant reglering av profilen för beläggningsnypets N linjetryck enligt uppfin- ningen kan fördelaktigt genomföras med anordningar pà sá- dant sätt, att bladvinkeln inte förändras i väsentlig och skadlig mån vid reglering av linjetryckets profil, även om ett tämligen omfattande regleromráde skulle användas.

Claims (10)

467 447 10 15 20 25 30 O) UI 10 PATENTKRAV

1. Anordning för beläggning av en materialbana, såsom en pappers- eller kartongbana (W), vilken anordning inne- fattar ett beläggningsnyp (N), vilket är bildat mellan en roterande motvals (10) och ett utjämningsorgan (70) eller två utjämningsorgan (70) och genom vilket banan (W) som skall beläggas är förbar, vid vilken bana (W) belägg- ningsämne införs före nypet (N), varvid anordningen även innefattar organ, medelst vilka beläggningsnypets (N) lin- jetryck och/eller fördelning är reglerbart för styrning av mängden beläggningsämne och/eller fördelningen av mängden beläggningsämne tvärs banan (W), och varvid utjämnings- organet (70), som åtminstone delvis bildar beläggnings- nypet (N), är böjligt i längdriktningen så att en till- räckligt brant reglering av profilen för beläggningsnypets (N) linjetryck är i detta avseende möjlig, k ä n n e - t e c k n a d av att anordningens utjämningsorgan utgörs av ett organ (70) med format tvärsnitt, vars yttre änd- parti har en något konvex del (71), som tillsammans med motorganet (lO; 70) bildar ett beläggningsnyp (N), varvid det vid utjämningsnypet (N) eller i omedelbar närhet därav finns en belastningsslang (24) eller liknande, och att nämnda utjämningsorgan har en utskjutningsdel (73), vilken företrädesvis är skivformig och medelst vilken utjämnings- organet (70) är fäst vid en stomdel (30: 31, 32).

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a d av att den del av utjämningsorganet (70) som bildar nypet (N) väsentligen har formen av ett cirkelsegment, att det vid denna del finns förstärkningsflänsar (72) eller en motsvarande enhetlig förstärkningsdel (72A) och att en belastningsslang (24) är anordnad att verka mot den plana delen av nämnda segment.

3. Anordning enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a d av att belastningsorganets belastningsdel (7lA) har formen av en cylinder, företrädesvis en cirkelcylinder, 10 15 20 25 30 467 447 11 och att en skivformig skaftdel (73) är ansluten till be- lastningsdelen (7lA).

4. Anordning enligt något av krav 1-4, k ä n n e - t e c k n a d av att den har två mot varandra placerade, formade utjämningsorgan (70), genom vilken banan löper.

5. Anordning enligt något av krav 1-4, k ä n n e - t e c k n a d av att nämnda utjämningsorgan (70), av vilka det finns ett eller flera, är belastningbara av sär- skilda anordningar, vilkas belastningskrafter i utjäm- ningsorganets längdriktning, alltså nypriktningen, är reglerbara.

6. Anordning enligt krav 5, k ä n n e t e c k - n a d av att det till regleranordningarna för utjäm- ningsorganen (70) hör en sats motstycken (37), som stödjer utjämningsorganet (70), och att det mot mot- styckets yta (33), eller mot någon annan motsvarande del, finns en belastningsslang (24), -bälg eler motsvarande eller ett reglerbart belastningsorgan, bestående av flera belastningsslangar eller motsvarande.

7. Anordning enligt krav 6, k ä n n e t e c k - n a d av att belastningsslangen (24) är icke töjbar, så att längdens omkretslängd är väsentligen konstant obe- roende av variationer i belastningstryck.

8. Anordning enligt krav 5 eller 6, k ä n n e - t e c k n a d av att belastningsslangen (24) är belastad pà motsatta sidan av utjämningsorganet (70) pá sådant sätt att bredden pà belastningsslangens (24) spärrytor förankras, och därigenom regleras den lokala belastnings- kraften under det att trycket (p) som råder i belastnings- slangen hàlls väsentligen pà ett inställt värde.

9. Anordning enligt krav 8, k ä n n e t e c k - n a d av att en sats reglerskruvar (39) eller motsvarande hör till regleranordningarna, av vilka var och en för sig är reglerbar för reglering av fördelningen av beläggnings- nypets (N) belastningstryck. 467 447 10 15 20 25 30 12

10. Anordning enligt något av krav 1-9, k ä n n e - t e c k n a d av att fördelningen av utjämningsorganets (70) längsriktade belastningskraft är reglerbar genom reg- lering av spakförhállandet (Ll/L2) för belastningsspakar (25) och genom förflyttning av stöddelar (26) för belast- ningsspakarna (25) och att varje belastningsspak (25) företrädesvis har sin egen stöddel (26), som är förflytt- bar medelst förskjutningsmekanismer.