SE466745B - Skjuttak foer motorfordon - Google Patents

Description

466 745 10 15 20 25 30 35 2 härför erforderliga lyftrörelse är beroende av anslut- ningsprofilens tjocklek eller höjd. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en skjuttakskonstruktion av det inledningsvis an- givna slaget, vid vilken inträngningen av körbuller via takkonstruktionen undertryckes och vid vilken taklucke- himmelns ventilationslägen möjliggöres redan vid ringa lyftning av takluckehimmeln.

Detta ändamål uppnås därigenom, att takluckehimmeln vid sin omkretskant har en nedåt riktad anliggningsyta, som är belägen mittför en motsvarande, uppåt riktad mot- yta vid takhimmelsöppningens omkretskant, och att anligg- ningsytan och motytan i stängningsläget anligger mot var- andra utan spalt.

På detta lika enkla som effektiva sätt uteslutes att en inträngning av fordonsbuller möjliggörande spalt före- ligger mellan takhimmelns omkrets och takhimmelsöppning- ens omkrets i stängningsläget. Dessutom erfordras endast en ringa uppåtriktad förskjutning av takluckehimmeln då en ventilationsspalt ska inställas, eftersom taklucke- himmelns anliggningsyta redan i början av lyftrörelsen genast lyftes från takhimmelsöppningens motyta.

Anliggningsytan är företrädesvis en utåt-uppåt lu- tande snedyta, medan dess komplementära motyta är en inåt- nedåt lutande snedyta. Genom denna speciella utformning kan takluckehimmeln inpressas i takhimmelsöppningen upp- ifrån, varvid anliggningsytan och motytan anligger ordent- ligt mot varandra men ändå inte gnides mot varandra vid takluckehimmelns förskjutning uppåt. I stängningsläget syns vid denna föredragna utföringsform ingen runtomgående spalt mellan takluckehimmel och takhimmel från fordonets inre utan syns praktiskt taget endast en takluckehimmelns kontur markerande linje.

Vid en alternativ utföringsform är anliggningsytan utformad som ansatsyta, som i stängningsläget anligger mot motytan uppifrån. Även här kan anliggningsyta och mot- yta i stängningsläget tryckas så mot varandra, att en 10 15 20 25 30 35 466 745 3 effektiv bulleravskärmning erhålles. Även här erhålles redan efter ringa lyftrörelse för takluckehimmeln en runtomgående ventilationsspalt.

Takhimmelsöppningens och takluckehimmelns varandra tillordnade omkretskanter behöver inte genomgående vara utformade som motyta resp anliggningsyta. Konstruktionen kan tvärtom vara sådan, att anliggningsytan och motytan endast delvis bildar tillhörande omkretskant och att till anliggningsytan och motytan angränsande ytor på taklucke- himmelns och takhimmelsöppningens omkretskanter i stäng- ningsläget är belägna mittför varandra med mellanliggande spalt. Trots denna spalt ger ändå den mot den runtom- gående motytan anpressade, runtomgående anliggningsytan en bulleravskärmning. Antingen är härvid de spaltbildande ytorna parvis snedställda snedytor eller är de parvis ungefär vertikalt riktade.

Utföringsexempel på uppfinningen ska nu beskrivas närmare under hänvisning till de delvis schematiska rit- ningarna.

Fig l är en utbruten längdsektion och visar ett for- donstak vid stängd taklucka.

Fig 2 är en mot fig l svarande sektion, dock vid nedsänkt taklucka och på motsvarande sätt upplyft tak- luckehimmel. I Fig 3 är en utbruten, förstorad sektion längs linjen III-III 1 fig 1.

Fig 4 är en utbruten och förstorad sektion längs linjen IV-IV i fig 2.

Fig 5-10 är utbrutna schematiska sektioner genom takhimmelsöppningens och takluckehimmelns på olika sätt utformade omkretskanter, varvid dessa visas upplyfta från varandra i en övre delvy och i anliggning mot varandra i en nedre delvy i varje figur.

I fig 1-4 visas följande element i skjuttakskonst- ruktionen: en personbils fasta takyta 1, en däri utformad taköppning 2, en denna tillordnad taklucka 3, en taköpp- ningen 2 framtill och vid sidorna omgivande förstärknings- 466 745 10 15 20 25 30 35 4 ram 4, en därpå fäst skjuttaksram 5, vid skjuttaksramens 5 båda sidoramdelar befintliga styrskenor 6 (av vilka endast en visas på ritningarna), en takluckehimmel 7, en denna tillordnad takhimmelsöppning 8 (fig 2, 4), en takhimmel 9, en på skjuttaksramens 5 fyra inneromkretskanter påstucken anslutningsprofil 10, en mot takhimmelsöppningen 8 öppen styrkanal ll i styrskenan 6, i styrkanalen 11 förskjutbart ingripande, främre och bakre styrskor 12 resp 13, dessa omfattande främre och bakre styrelement 14 resp 15, dessas väsentliga funktionsdelar bildande tvåarmade hävstänger 16, hävstängerna svängbart på den främre och den bakre styrskon 12 resp 13 lagrande lagertappar 17, lagerbultar 18 för ledbar förbindning av de tvåarmade hävstängerna med takluckan 3, på takluckan 3 fästa tillhörande lager- bockar 19, styrbultar 20 på de tvåarmade hävstängernas 16 andra arm, styrbultarna 20 upptagande styrslitsar 21 samt med takluckehimmeln 7 fast förbundna bärorgan 22 med styrslitsar 21.

Utöver de fyra styrelementen, vilka består av två främre styrelement 14 och två bakre styrelement 15, är mellan takluckan 3 och takluckehimmeln 7 anordnade med- bringarelement, vilka visas i fig l och 2. De i utförings- exemplet vid takluckehimmelns främre kant vid båda sidor på överensstämmande sätt anordnade medbringarelementen består vart och ett av en på takluckan 3 fäst, nedåtrík- tad fläns 23 med nedåt öppen slits (icke visad) och av en på takluckehimmeln 7 fäst, uppàtriktad motfläns 25 med en för upptagning i slitsen avsedd bult 26 med huvud.

De på detta sätt utformade medbringarelementen förhindrar relativförskjutningar mellan takluckan 3 och taklucke- himmeln 7 i takluckans 3 förskjutningsriktningar men möj- liggör relativrörelser mellan takluckan 3 och taklucke- himmeln 7 i vertikal riktning.

Den så långt beskrivna skjuttakskonstruktionen mot- svarar vad avser uppbyggnad och funktion helt skjuttaks- konstruktionen enligt den svenska patentansökningen 8603781-9. Om takluckan 3 utgående från sitt i fig 1 och 3 10 15 20 25 30 35 466 745 5 visade stängningsläge för att inleda sin öppningsför- skjutning först nedsänkes till det i fig 2 och 4 visade läget med hjälp av icke visade drivorgan, svänges härvid de tvåarmade hävstängerna 16 kring lagertapparna 17, eftersom lagerbultarna 18 tillsammans med lagerbockarna 19 förflyttas nedåt med takluckan 3. På grund av den två- armade ledförbindningen förflyttar sig därvid styrbul- tarna 20 uppåt, varvid de svänges i styrslitsarna 21 och samtidigt förskjutes däri. Härigenom förskjutes bärorga- nen 22 och den med dessa fast förbundna takluckehimmeln 7 uppåt ur takhimmelsöppningen 8 till det i fig 2 och 4 visade läget. Vid denna rörelse förskjutes också till följd av den erforderliga svängvägsutjämningen vid de tvåarmade hävstängerna 16 styrskorna 12 och 13 utåt, dvs i riktning mot ett tilltagande inbördes avstånd. Då tak- luckan 3 är helt nedsänkt från sin taköppning 2 och tak- luckehimmeln 7 är helt förskjuten uppåt, befinner sig takluckan 3 och takluckehimmeln 7 i det i fig 2 och 4 visade parallelläget och kommer vid fortsatt drivpåverkan på takluckan 3 att gemensamt i detta läge förskjutas bakåt in under den fasta takytan l i pilens 27 i fig 2 riktning. Medbringandet vid förskjutningen säkerställes av de av flänsarna 23 och motflänsarna 25 bestående med- bringarelementen, vilka vid takluckans 3 nedsänknings- rörelse och takluckehimmelns 7 samtidigt åstadkomma lyft- rörelse ingriper med varandra genom att bultarna 26 in- föres iwtillhörande slitsar i flänsarna 23.

Om takluckan 3 förskjutes från ett fullständigt eller partiellt öppningsläge tillbaka till sitt stängningsläge, dvs i en pilen 27 motsatt riktning, medbringas åter tak- luckehimmeln 7 tvångsmässigt, tills takluckan 3 når ett av drivelementen förutbestämt, definierat ändläge, som överensstämmer med det i fig 2 visade läget för de olika delarna. Vid fortsatt stängningsdrivning förflyttas nu takluckan parallellt med sitt visade läge uppåt till det i fig 1 visade läget. Samtidigt förflyttas medelst styr- elementen 14 och 15 takluckehimmeln 7 nedåt, tills den 466 745 10 15 20 25 30 35 6 slutligen åter intar sitt läge på samma nivå som den övriga takhimmeln 9.

Vid det i fig l-4 visade utföringsexemplet består takluckehimmeln 7 av en eventuellt i motsvarighet till takvälvningen välvd plåt- eller plastplatta 28, som på sin undre yta är överdragen med ett innertakmaterial 29, som f: också sträcker sig runt dess inre omkretskant. Takhimmeln 9 är uppbyggd av ett av plast utformat skal 30 och ett detta på undersidan täckande innertakmaterial 31, som ock- så sträcker sig runt takhimmelsöppningens 8 omkretskant.

Takluckehimmelns 7 platta 28 har en över alla fyra sidorna runtomgående omkretskant 32, som är så uppbockad, att en utåt-uppåt lutande, runtomgående snedyta erhålles, vilken bildar en yttre anliggningsyta 33 (fig 2, 4). På motsvarande sätt är på takhimmelns 9 takhimmelsöppningen 8 avgränsande omkretskant 34 utformad en inåt-nedåt lutande snedyta, som bildar en anliggningsytan 33 komple- mentär motyta 35. Såsom framgår av fig l och 3, anligger anliggningsytan 33 och motytan 35 i stängningsläget mot varandra utan spalt och kan medelst de på takluckan 3 och takluckehimmeln 7 inverkande drivorganen sammantryc- kas ordentligt. En ringa förskjutning uppåt av taklucke- himmeln 7 leder omedelbart till en upplyftning av anligg- ningsytan 33 från motytan 35, så att en ventilationsspalt med inställbar bredd erhålles mellan dessa ytor.

För beskrivning av ytterligare utföringsformer vad avser takluckehimmelns och takhimmelsöppningens omkrets- kanter hänvisas nu till fig 5-10. I fig 5-9 är anligg- ningsytan 33' vid takluckehimmelns 7 omkretskant utformad som ansatsyta, dvs sträcker sig ungefär horisontellt.

Denna anliggningsyta 33' anligger vid utföringsexemplen enligt fig 5-9 uppifrån mot en på motsvarande sätt riktad motyta 35' vid takhimmelsöppningens omkretskant. Motytan 35' kan bildas direkt av takhimmelns 9 övre yta, såsom är fallet vid de i fig 8 och 9 visade exemplen, men den kan också vara utformad som ansatsyta, såsom framgår av fig 5-7. *"'"'“ T' 10 15 20 25 30 35 466 745 7 Vid alla de i fig 5-10 visade utföringsexemplen bil- dar anliggningsytan 33' och tillhörande motyta 35' endast delvis tillhörande omkretskant för takluckehimmeln 7 resp takhimmelsöppningen 8. Vid utföringsexemplet enligt fig 5 ansluter vid anliggningsytans 33' båda sidor unge- fär vertikalt riktade ytor 36 och 37. På motsvarande sätt ansluter vid motytans 35' båda sidor också ungefär verti- kalt riktade ytor 38 och 39. I stängningsläget är å ena sidan ytorna 36 och 38 och å andra sidan ytorna 37 och 39 parvis belägna mittför varandra under spaltbildning, så- som framgår i den nedre delen av fig 5. Detta betyder att takluckehimmeln 7 inte behöver inpassas foglöst i tak- himmelsöppningen 8 utan att ett spaltfritt stängningsläge möjliggöres tack vare det beskrivna arrangemanget för anliggningsytan 33' och motytan 35'. Motsvarande gäller också för övriga utföringsexempel enligt fig 6-10.

De till anliggningsytan 33' och motytan 35' vid sidorna angränsande ytorna behöver inte vara parvis ver- tikalt riktade, såsom beskrivits under hänvisning till fig 5 och såsom även är fallet enligt fig 9 och delvis enligt fig 7, utan dessa ytor kan också vara parvis sned- ställda, spaltbildande snedytor, såsom visas i fig 6 och 8 och delvis i fig 7. Utföringsexemplet enligt fig 6 skiljer sig från utföringsexemplet enligt fig 5 endast därigenom, att de spaltbildande, parvis mittför varandra belägna ytorna 36', 38' och 37', 39' är i lutningsrikt- ningen_öyerensstämmande snedytor.

Det i fig 10 visade utföringsexemplet utgör ett alternativ till utföringsformen enligt fig 1-4. Härvid är anliggningsytan 33" och motytan 35" likaledes lutande snedytor, som emellertid inte utgör respektive omkrets- kants hela yta utan endast dess mittre område. Vid an- liggningsytans 33" och även motytans 35" båda sidor an- sluter vertikala ytor (icke försedda med hänvisnings- siffror), som i stängningsläget parvis bildar en övre och en undre spalt.

Claims (6)

466 745 10 15 20 25 30 PATENTKRAV w,

1. l. Skjuttak för motorfordon, vilket skjuttak har en i en taköppning på sidostyrskenor förskjutbart styrd, stel taklucka, vilken efter en från takluckans stängnings- g läge utgående nedsänkningsrörelse är förskjutbar in under den bakre, fasta takytan under medbringande av en därmed förbunden takluckehimmel, som likaledes är förskjutbart styrd på styrskenorna och som i stängningsläget tillsluter en takhimmelsöppning, och vilken utgående från ett öpp- ningsläge är förflyttbar till sitt stängningsläge åter under medbringande av takluckehimmeln, varvid taklucke- himmeln ingriper i styrskenorna med främre och bakre V styrelement, som är så förbundna å ena sidan med tak- luckehimmeln och å andra sidan med takluckan eller en därmed förbunden del, att höjdavståndet mellan takluckan och takluckehimmeln är störst i stängningsläget och minst efter nedsänkningsrörelsen, och varvid takluckehimmeln i stängningsläget ingriper i takhimmelsöppningen och är belägen på samma nivå som takhimmeln, k ä n n e t e c k - n a t därav, att takluckehimmeln (7) vid sin omkretskant (32) har en nedåt riktad anliggningsyta (33), som är be- lägen mittför en motsvarande, uppåt riktad motyta (35) vid takhimmelsöppningens (8) omkretskant (34), och att anliggningsytan och motytan i stängningsläget anligger mot varandra utan spalt.

2. Skjuttak enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a t därav, att anliggningsytan (33) är en utåt- uppåt lutande snedyta, medan dess komplementära motyta (35) är en inåt-nedåt lutande snedyta.

3. Skjuttak enligt patentkravet l, k ä n n e - t e c k n a t därav, att anliggningsytan (33') är ut- formad som ansatsyta, som i stängningsläget anligger mot motytan (35') uppifrån.

4. Skjuttak enligt patentkraven l-3, k ä n n e - t e c k n a t därav,'äff"änliggningsytanT(33') och mot- 10 466 745 9 ytan (35') endast delvis bildar tillhörande omkretskant och att till anliggningsytan och motytan angränsande ytor (36, 38; 37, 39)-på takluckehimmelns (7) och takhimmels- öppningens (8) omkretskanter i stängningsläget är belägna mittför varandra med mellanliggande spalt.

5. Skjuttak enligt patentkravet 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att de spaltbildande ytorna (36', 38'; 37', 39') är parvis snedställda snedytor.

6. Skjuttak enligt patentkravet 4, k ä n n e - t e c k n a t därav, att de spaltbildande ytorna (36, 38; 37, 39) är parvis ungefär vertikalt riktade.