SE465589B - Remskiva foer roerelseoeverfoering med kuggrem - Google Patents

Description

10 15 20 25 30 35 465 589 2 remmen omger remskivan. Under hela ingreppsförloppet kan kugg- slirningsfenomen uppträda av två orsaker. Den första orsaken har avseende på formen på de remskivor i transmissionen kring vilka remmen löper, särskilt vid större överförings- förhållanden, i detta fall eftersom remmen på sin insida uppvisar en stel insats och därför vid sin gång kring remskivan ej kan följa den kurvatur som påtvingas den av en remskíva med mindre diameter. Den andra orsaken har av- seende på antalet kuggar, vilket är lägre på den ena rem- skivan än på den andra för åstadkommande av ett bestämt utväxlingsförhållande. Det inses att, ju mindre det antal kuggar på remskivan som skall ta upp hela den överförda belastningen är, desto större kommer risken för ett möjligt kuggslirningsfenomen att vara.

Problemet med kuggslirningsfenomen är mera markerat med nuvarande teknik, där det finns en tendens att mer och mer använda ett mycket litet antal kuggar på den ena av de två remskivorna i drivsystemet, samtidigt som man vill överföra större och större effekter. Det är dörför uppen- bart att den nuvarande tekniken kräver lösningar, där kugg- slirningsfenomenet är en nackdel, som måste undvikas vid den praktiska användningen av de synkrona drivsystemen.

Det är uppenbart att de nackdelar som hänför sig till de övergående fenomenen, dvs. de som är relaterade till ingreppet mellan remkuggarna och luckorna i remskivorna respektive frikopplingen, skulle kunna tolereras eftersom förslitningen av en remkugg sker långsamt och kan elimineras genom utbyte av den förslitna remmen under en underhålls- period. I motsats till det ovan sagda är emellertid kugg- slirningsfenomenet en plötslig och oväntad nackdel och kan ha negativa och oreparerbara konsekvenser i ett synkront drivsystem.

Föreliggande uppfinning har därför som syfte att förbättra de nuvarande remskivorna och motsvarande trans- missioner mellan kuggremmarna i avsikt att samtidigt komma till rätta med både de problem som är förbundna med in- greppet i och frikopplingen av remkuggen i resp. från vederbörande lucka i remskivorna och särskilt det problem 10 15 20 25 30 35 465 589 3 som är förknippat med remmens kuggslirningsfenomen i rem- skivans luckor, varigenom det drivsystem i vilket rem- skivan enligt uppfinningen ingår blir avsevärt mera tyst.

Detta syfte uppnås genom att remskivan enligt uppfinningen erhållit de i patentkravet 1 angivna kännetecknen.

Vardera parabelprofilen kan företrädesvis definieras av fOImGln Y = KX2 där K varierar mellan 0,09 och 25,83 vid variation av profilens dimension.

Föreliggande uppfinning kommer att bättre förstås med hjälp av följande detaljerade beskrivning av ett ej begränsande utföringsexempel och med hänvisning till bi- fogade ritningar, på vilka fig. 1 visar ett snitt genom en lucka i en remskiva enligt uppfinningen, fig. 1a visar en av luckans i figur 1 flanker, fig. 2 visar ett snitt genom luckan i en remskiva enligt uppfinningen jämfört med remskivor enligt konven- tionell teknik, fig. 3 visar fördelningen av påkänningarna mellan remkuggen och motsvarande remskiva med avseende på såväl rem- skivan enligt uppfinningen som en remskiva enligt konven- tionell teknik, fig. 4 i snitt visar luckskillnaden mellan remskivan enligt uppfinningen och remskivan av konventionellt slag med likvärdiga geometriska dimensioner, fig. 5 visar en fräs för remskivans luckor och mot- svarande remskiva, fig. 6 visar luckorna i två remskivor, av vilka den ena har en större diameter och den andra en mindre diameter och utformade på konventionellt sätt, fig. 7 visar ett drivsystem omfattande en kuggrem och en remskiva med liten diameter och med en lucka utformad på konventionellt sätt, fig. 8 visar en jämförelsemellanluckorna i remskivor med liten diameter och med profiler utformade i enlighet med konventionell teknik resp. enligt föreliggande uppfin- ning, fig. 9 visar en jämförelse mellan luckorna i två 10 15 20 25 30 35 465 589 4 remskivor med en särskild form, som bibehåller avrull- ningslinjen hos en fräs vinkelrät mot remskivornas yttre omkrets, samt fig. 10 visar rörelseöverföringen mellan en rem och en remskiva, vars luckor har profiler utformade i en- lighet med föreliggande uppfinning.

Med siffran 1 betecknas i figur 1 en del av enfrem- skiva' av metall eller styv plast, likvärdig med metall, och av det slag som kan användas för synkron rörelseöver- föring med hjälp av en kuggrem av polymermaterial, sär- skilt elastmaterial med längsgående förstärkningsinlägg.

Remskivan uppvisar ett flertal luckor 2, vardera i enlighet med den som visas i figur 1 omväxlande med kuggar, som i sin övre del begränsas av den yttre omkretsen.

Luckan har två flanker 5, 6 och en botten 7. Närmare be- stämt uppvisar luckan 2 två flanker meden parabolisk profil och en botten, vars ändar 8, 9 sammanfaller med toçpunkt- erna av parabler uppdragna i koordinatsystem med x-och y-axlar.

I utförandet enligt figur 1 bildas bottnen 7 av en kroklinjig del med en del därav i huvudsak rätlinjig utefter en längd D. Bottnen 7 kan alternativt ha en form som avviker från den i figur 1 visade, därigenom att den uppvisar en konvex utsida eller en motsatt krökning eller, enligt en annan utföringsform, ett rätlinjigt parti, omväxlande med kroklinjiga partier till bildande av utsprång och liknande, dvs. element som, om så önskas, kan åstadkomma en kontakt med ryggen av en remkugg.

I alla dessa lösningar har bottnen 7 det huvudsak- liga kännetecknet att ha en bana med en längd jämförbar med längden av var och en av parabelprofilerna 5 eller 6. I föreliggande text är innebörden av ordet "jämförbar" att avståndet D mellan ändarna 8, 9,dvs. mellan parablernas toppunkter är lika med eller större, upp till 65 %, än läng- den av vardera parabeln mätt mellan toppunkterna 8, 9 och de radiellt längst ut belägna punkterna i varje parabel 10, 11. De radiellt yttersta punkterna 10, 11 är de som bestäms av tangenten till omkretsen av den radie r som av- 10 15 20 25 30 35 465 589 gränsar remskivans kugge 3.

I alla de lösningar där föreliggande uppfinning tillämpas bestäms den paraboliska profilen hos flankerna 5 eller 6 av formeln y = Kx2, där enligt figur 1a y är den axel som passerar genom remskivans centrum och genom punkten 8 i figur 1 och x är en axel vinkelrät mot y och gående genom samma punkt 8.

Koefficienten K erhålles av formeln K = t9:(90'5 Yo varvid yo = H - r (1-sinß), där med hänvisning till fig. 1a H = vinkeln mellan tangenten t, gemensam med parabeln och kontaktcirkeln, och y-axeln, luckans djup (mm), B = r = kontaktcirkelns radie (mm) och yo = ordinatan till tangeringspunkten mellan parabeln och kontaktcirkeln. Värdet av de ovan angivna geometriska parametrarna är av stor be- tydelse vid den föreliggande lösningen, eftersom formeln på luckprofilen och det resultat som uppnås vid sagda profil beror på dess värden.

Olika utföranden av uppfinningen erhålles genom att välja följande gränsvärden för ovanstående parametrar, nämligen H = 0,7+15 (mm), B = 80 + 250, å = 2,8 + 5, y = 0,7 H och K varierar mellan 0,09 och 25,83 för luckor med ett djup mellan 0,7 och 15 mm. De geometriska egenskaperna hos flank- profilerna 5, 6 och bottnen 7 är särskilt lämpade för luckor till remskivor med ett mycket litet antal kuggar, upp till tio kuggar. _ Förhållandet mellan bredden L och djupet H av spåret ligger lämpligen mellan 1,3 och 3, där bredden L mäts mellan punkterna 12 och 13 parallellt med remskivans botten och punkterna 12 och 13 bestäms av skärningspunkten mellan de två tangenterna t och omkretslinjen 4. Djupet H mäts i radi- ell led mellan punktera 14, 15 i mitten av bottnen 7 resp. vid den yttersta Omkretsen 4 av remskivan.

Utförandet enligt figur 1 kan motsvara en remskiva med ett antal tänder Z = 38 och en radie R som följaktligen bestäms av R = P x 38:2n där P betecknar delningen mellan luckorna i remskivan. 10 15 20 25 30 35 465 589 6 Remskivan 1 utgör en del av en rörelseöverföringsanord- ordning; som omfattar åtminstone två remskivor, en driv- ande remskiva resp. en driven remskiva, och en kuggrem, som utgörs av en kropp av polymermaterial, närmare be- stämt elastmaterial, förstärkt med längsgående förstärk- ningar, särskilt av glasfiber och med utskjutande kuggar som kan vara täckta av väv.

I detta drivsystem kan en av de två remskivorna ut- föras på det sätt som visas i figur 1. Den andra remskivan i drivsystemet kan utföras med andra karakteristika än de som gäller för den första remskivan. Flankprofilerna hes en av de två remskivorna kan t.ex. uppvisa rätlinjiga delar med luckor med huvudsaklig trapetsform. De karak- teristiska egenskaperna hos remskivan enligt figur 1 är med andra ord sådana att de tillåter dess användning i ett drivsystem, som redan är inrättat för att arbeta med en bestämd rem och med en motsvarande remprofil, som skiljer sig från uppfinningens profil.

Remskivan enligt föreliggande uppfinning omfattar särskilt de karakteristiska egenskaperna hos de profiler som bildas vid avrullning av fräsens delningslinje på rem- skivans yttre omkrets på det sätt som nu kommer att be- skrivas i detalj.

Den rem som är tillordnad remskivan enligt förelig- gande uppfinning kan vara täckt med en självsmörjande väv, applicerad på kuggarna och kuggluckorna pà det sätt som beskrivs i DE-PS 2 016 830. Remmen kan alternativt vara täckt med en dubbel väv i enlighet med DE-PS 2 363 685.

Profilen hos de remkuggar som utgör en del av driv- systemet kan exempelvis vara den sem beskrivs i US-A 4 371 363 eller också kan remmen ha kuggar med trapets- formad profil eller enligt andra lösningar uppvisa tänder, som är försedda med en central slits, såsom beskrives i IT-A 19872A/82. Remkuggens profil kan även vara hopparad med eller ej hopparad med den motsvarande remlackans profil.

Det har visat sig att drivsystem för rörelseöver- föring och omfattande kuggremmar med delning 9,525 mm, bredd 15 mm och längd 800 t.o.m. 1900 mm är särskilt lämpliga för 10 15 20 25 30 35 465 589 \7 I syftet enligt följande uppfinning. Dessa remmar hör samman med remskivor (med spåren som visas i figur 1) med utväx- lingsförhållande 1:2. Remmarna och remskivorna är särskilt lämpade för kraftuttag från motorer, som har remskivor med ett utväxlingsförhållande av 1:2, och alldeles särskilt med en första remskiva med 21 tänder och en andra remskiva med 42 tänder.

Enligt en andra utföringsform omfattar drivsystemet enligt föreliggande uppfinning en kuggrem med en kuggprofil i enlighet med US-A 4 371 363 och två remskivor med 16 kuggar på den drivande remskivan resp. 32 kuggar på den drivna remskivan.

Med uppfinningen erhålles alla de avsedda fördelarna.

Frånvaron av eller åtminstone den avsevärt minskade risken för kuggslirningsfenomen i ett drivsystem med en remskiva enligt följande uppfinning förefaller bero på den samtidiga förekomsten av luckbotten,vilkens längd är huvudsakligen jämförbar med längden av samma kugges flanker och en para- bolisk flankform med parabelns toppunkter belägna vid ändarna av kuggens botten.

Särskilt flanker, som är böjda enligt formeln y = KX2, där K varierarmellan 0,09 och 25,83, har betydelse för att minska den risk som är förbunden med kuggslirnings- fenomenet.

De karakteristiska egenskaperna hos remskivan enligt föreliggande uppfinning framgår bättre av figur 2, i jäm- förelse med remskivor enligt känd teknikutförda med mot- svarande gemometriska dimensioner för luckan, dvs djup H och bredd L, trapetsformade luckor eller luckor, försedda med två flanker 17, 18, vilka har cirkelbågform med Centra 01 0Ch 02 som är belägna på samma avstånd från en symmetriaxel KK och spårbotten 19 med en kort rätlinjig del.

De uppnådda optimala resultaten förstås bättre ge- nom figur 3, som visar de påkänningar som bildas mellan en remkugge och motsvarande kugglucka i remskivan, då rem- kuggen är helt inuti kuggluckan och förblir däri under kon- takten mellan remmen och remskivan. 10 15 20 25 30 35 465 589 8 I figur 3 är påkänningarna angivna såväl i förbind- else med det drivsystem som har en remskiva enligt förelig- gande uppfinning som i förbindelse med det drivsystem som har den kända remskiva som visas i figur 2.

Den del som har avseende på belastningarna i enlig- , het med föreliggande uppfinning visas med streckade linjer i figur 3. I förbindelse med rörelseöverföringen mellan remkuggen och remskivans kugglucka har remkuggens aktuella profil ej uppritats. I själva verket är det resonemang som här förs oberoende avzxnprofilerna är hopmonterade eller ej, eftersom vid rörelseöverföringen i det behandlade steget, dvs. vid remkuggens fullständiga inträngande i luckan, en av kuggflankerna kommer på grund av den speciella utformningen av remkuggen av elastmaterialatt tryckas mot praktiskt taget hela profilen av motsvarande luckflanker.

Vid det utförande som visas i figur 3 har det förut- satts att den kraft P som är användbar för överföring av rörelse mellan remmen och remskivan kan uppdelas för kuggen och luckan enligt figuren på ett antal mindre krafter Fp, med samma värde, till vilka enligt sammansättningen av de krafter som visas i figuren hör vertikala krafter Fn.

De vertikala krafterna Fn tenderar att omvandlas till en glidande kugglucksprofil. Som klart framgår av figuren blir emellertid de vertikala komponenter Fn avseende den remskiva som har luckan begränsad av paraboliska flanker av- sevärt mindre än de vertikala krafter Fn som hänför sig till den remskiva som har flankerna formade efter en cirkel- båge.

I enlighet med det schema som i form av ett exempel visas i figur 3 kan de vertikala krafterna Fn i remskivan enligt uppfinningen nå värden om cirka 60 % av de verti- kala krafter som hänför sig till en remskiva av konven- tionellt slag. Detta medför såväl en långsammare förslit- ' ning av kuggremmens material som framförallt en klar för- bättring i avseende på elimineringen av slirningsfenomenet mellan remkuggen och remskivans lucka. 10 15 20 25 30 35 465 589 9 Elimineringen av slirningsfenomenetï är en fördel- aktig egenskap för alla remskivor av olika maximal delnings- diameter enligt föreliggande uppfinning, men den är avse- värt mera väsentlig,dà det för remskivor med stor bågform har använts samma dimensioner som parabeln och avståndet mellan parabelns toppunkter, då endast ett fåtal kuggar verkar och risken för slirningsfenomen därför är större.

Användningen av en och samma lucka, dvs. en lucka med samma maximibredd och maximidjup oberoende av remski- vans delningsdiameter i ett och samma drivsystem, leder även till en ytterligare fördel, eftersom en bredare bär- yta särskilt med låga specifika tryck erhålles, eftersom kontakten melan remskivans kugge och remkuggen i rem- skivor med ett mindre antal kuggar ej ändrar sig.

Detta sistnämnda kännetecken har stort värde för hållbarheten och livslängden hos remmarna, eftersom de remskivor med mindre diameter i ett och samma drivsystem som har ett lågt specifikt tryck åstadkommer en långsammare förslitning i de material som bildar kuggremmen. Åtgärden att ha förflyttat de två parablernas topp- punkter till ett avsevärt avstånd med avseende på den centrala symmetriaxeln KK (figur 1) medför även fördelar med avseende på slirningsfenomenet.

Den nämnda lösningen för föreliggande remskiva till- låter ingrepp med en remkugge med större tjocklek i den yttre delen med avseende på en remskiva av det slag som visas i figur 2 med bågarna 17, 18. Detta framgår tydligare av figur 4, där A med sneda linjer visar minskningen i metallisk yta av en remskiva med en parabolisk profil i jämförelse med en remskiva med en cirkelprofil med samma djup och samma maximibredd hos luckan i den övre ingångs- delen.

Detta medger, då remkuggen är helt innesluten i luckan, en deformering av en större kvantitet elastmate- rial vid den mest flexibla delen av remkuggen, varigenom ernås ett större motstånd mot den kraft som skulle sträva att förskjuta den och därigenom få den att slinta ut ur remskivans kugge. 10 15 20 25 30 35 465 589 10 Allt detta kan approximativt sägas vara analogt med det som kan hända exempelvis i ett mindre pumpat däck jäm- fört med ett pumpat däck, dvs ett däck som är mindre pumpat och har en större kontaktyta jämfört med det andra skulle tendera att slira mindre vid inbromsning eftersom en större kvantitet elastmateríal deltar i deformationen.

I praktiken tenderar därför remkuggen i den aktuella situationen på grund av mycket intensiva tryck att succes- sivt hoptryckas och involvera flera lager elastmateríal hos remkuggen innan den kommer ut ur remskivans lucka varvid det s.k. slirningsfenomenet uppstår.

I US-A 3 756 091 föreslås nämligen en reduktion av kvantiteten i De erhållna resultaten är även förvånande. elastmateríal i en remkugge med avseende på en trapets- formad kugge. Sökanden har ifrågasatt en motsatt lösning, och i stället för att reducera och avlägsna materialet från elastdelen av de konventionella remmarna har han reducerat tjockleken hos remskivans kugge, vilket schematiskt visas i figur 4 med sneda linjer, dvs. sökanden har avlägsnat material från en remskiva av konventionellt slag, och genom att ha avlägsnat material från remskivan uppnås ytterligare det resultatet att de involverade tunga massorna reducerats med därav följande reduktion av vibrationer och oljud.

Den erhållna fördelen framgår klart av figur 4. Av denna figur framgår det nämligen att massreduktionen för åt- minstone en av de två remskivorna är avsevärd och represen- teras av formen 2 x A x 1 x n där L = dimensionen vinkel- rätt mot ritningsplanet avseende remskivans bredd och n = antalet luckor.

Det resultat som erhållits genom formeln skall sedan utsträckas till det drivsystem som omfattar de två rem- skivorna (en drivande och en driven) med motsvarande reduk- tion av de involverade tunga massorna som huvudsakligen består av remskivor av metall.

Det huvudsakliga kännetecknet på föreliggande rem- skiva bidrar dessutom i hög grad till att förbättra över- gångsstegen, dvs. då remkuggarna gårur ingrepp med motsvar- 10 15 20 25 30 35 465 589 11 ande luckor i remskivorna. Detta resultat erhålles genom att använda drivsystem, som uppvisar åtminstone en rem- skiva enligt uppfinningen och remmar med kuggprofil med olika form, t.ex. trapetsform, cirkelbâgform eller med kuggar som karakteriseras av paraboliska flanker, vilka är försedda med ett spår i kuggens övre del eller saknar sådant.

Vid det angivna drivsystemet tillåter nämligen den karakteristiska formen med de paraboliska flankerna på föreliggande remskivaoch.avstàndet mellan de två parabler- nas toppunkter på förmånligt sätt ett successivt och grad- vis förlöpande ingreppsförlopp mellan remkuggen och mot- svarnde lucka i remskivan.

Det fördelaktiga ingreppet betingas av den särskilda flankformen hos remskivan, vilken form karakteriseras av första steglösa, nästan rätlinjiga partier, dvs. partier som har en mycket liten böjning, och av efterföljande par- tier, som har en bågform, vilken ökar mer och mer upp till den yttersta punkten av luckans botten enligt en specifik kurva, vilken bestäms av värdet på parametern K.

Just på grund av den gradvisa bågformen på lockflan- ken kommer remkuggen att styras och i ingreppssteget att tvingas till en kontakt, som sker gradvis med en önskad och förutbestämd deformation av den elastomera delen av kuggen som följd.

Med andra ord sker ingreppet enligt uppfinningen på ett reglerat sätt, oavsett vilken profil remkuggen har med deformationer av remkuggen åstadkomna av flankformen hos rem- skivans luckor, varvid det hela är utformat för att erhålla en kontinuerlig styrning av ingreppssteget, varvid dock hela tiden deformationerna och de därav oundvikligen följ- ande slirningarna och motsvarande förslitning hålles vid mycket små värden, beroende på den angivna gradvisa båg- formen på luckans flank.

En ytterligare fördelaktig aspekt på föreliggande uppfinning är en lucka med paraboliska flanker som tidigare beskrivits, formad av en fräs 20 (fig. 5), vars skärdel- ning 21 tangerar remskivans yttre omkrets 22. 10 15 20 25 30 35 465 589 12 För att förklara denna särskilda aspekt på före- liggande uppfinning hänvisas nu till den schematiska vyn i figur 5, där fräsen 20 enligt tekniken skapar profilen på remskivans luckor på ett sätt som helt skiljer sig från vad som nyss sagts, dvs dess delningslinje 23 tangerar delningslinjen hos remskivan med en omkretsdiameter ®1 och rullar på denna delningslinje.

Som framgår av denna figur har fräsens delnings- linje ett avstånd a på den linje som begränsar roten av frästanden och även ett avstånd a från den yttre omkretsen av den remskiva med en diameter Ö1 i vilken den bildar luckorna.

Om fräsens delning betecknas P och antalet luckor och kuggar som skall bildas i remskivan betecknas z, definieras situationen genom formeln P=(®1+2a)11' Z I känd teknik har det noterats att luckprofilerna i remskivan varierar i beroende av rulldiametern. Denna om- ständighet medför negativa aspekter när luckprofiler skall utföras på remskivor med mindre och mindre diameter, t.ex. remskivor försedda med tio kuggar, delning 3 mm eller 20 mm och därför med diametrar om 9,55 mm och 64 mm. Detta fram- går av de nästan eggformade konturerna och av variationen av luckflankernas lutning vid passagen från en stor remskiva 25 till en liten, som schematiskt visas i figur 6.

Det är uppenbart att i remskivor med liten diameter förekomsten av accentuerade hörn i kontaktzonen 27 och lut- ningen av flankerna leder till att remkuggen avlägsnas från flankerna, vilket förorsakar såväl en överdriven koncentra- tion av påkänningar vid remkuggens rot, som visas i figur 7 av pilarna F1, och minskning av kontaktarean mellan remmen och remskivan. Dessa två effekter konstituerar den huvudsak- liga orsaken till kort livslängd och den lilla motstånds- kraften mot slirningsfenomen i ett drivsystem, som uppvisar remskivor med liten diameter. Hörnet åstadkommer nämligen en snabb förslitning av remytan under ingreppet och även 10 15 20 25 30 35 465 589 13 då remmen är i ingrepp är belastningen på tandens rot allt- för koncentrerad och åstadkommer de kända utmattnings- sprickorna.

Det framgår vidare av figur 7 att det på grund av den otillräckliga kontaktytan mellan remmarna och rem- skivan är möjligt att ha det angivna slirningsfenomenet.

I motsats till det som anges enligt känd teknik har sökanden nu funnit att det är möjligt att eliminera de nämnda nackdelarna genom att använda de profiler på rem- skivans luckor som bildas av rullning utan förskjutning av fräsens skärlinje 21 på den yttre omkretsen 22 av rem- skivan (figur 5), dvs genom att eliminera avståndet a.

En möjlig förklaring till de fördelar som uppnås medelst de så erhållna profilerna kan härledas från det faktum att det genom att placera fräsens delningslinje så, att den tangerar remskivans yttre omkretslär möjligt att för alla punkter på profilen som bildas vid rullningen ernå ett närmande av sagda punkter till centra för omedelbar rotation.

Med andra ord har enligt den föreliggande lösningen punkterna på luckprofilerna mindre radie än de enligt kända lösningar, varigenom följaktligen ernås en mera gradvis och accentuerad bågform i de bågformiga delarna av luck- orna, varvid det hela ger till resultat en eliminering eller också en förtunning av hörnen 27 hos de i figur 6 visade luckorna..

Det kan följaktligen konstateras att remskivorna enligt uppfinningen ej endast har paraboliska spårprofiler, lämpliga för de övergående ingrepps-urkopplingsstegen med kuggarna hos vilken som helst vinkelprofil utan också att sagda profiler utformade med ett avstånd a huvudsakligen = 0 kan användas för remskivor med liter diameter, sär- skilt i kontaktzonerna.

Denna situation schematiseras ytterligare i figur 8 för en bättre beskrivning av två remskivor med liten diame- ter, av vilka den första remskivan har luckor, som är bil- dade med ett avstånd a i närheten av O och den andra rem- skivan har ett avstånd a större än 0. Figur 9 visar dessutom 10 465 589 14 frånvaron av hörn i den övre kontaktzonen i en lucka i ett utförande.av en profil utformad enligt en parabel, då av- ståndet a är 0 och där den från en remskiva med större dia- meter 30övergår till en remskiva 31 med mindre diameter.

Den optimala situation som uppnås genom uppfin- ningen, särskilt med avseende på den breda kontaktzonen mellan remmen och remskivan visas vidare sohematiskt med hänvisningsbeteckningen.32 ifigur 10.

Trots att några föredragna utföringsformer enligt föreliggande uppfinning har beskrivits och illustrerats, inses att föreliggande uppfinning omfattar varje annan alternativ utföringsform, som ligger inom räckhåll för en fackman.

Claims (11)

.BI CN UI UI OO \CJ /5 EAIENIEBBI

1. Remskiva för rörelseöverföring med en kuggrem av poly- mermaterial och försedd med ett flertal luckor omväxlande med kuggar, varvid varje lucka har tvá flanker och en botten, k ä n n e t e c k n a d av att varje flank har en parabolisk profil och botten har ändar som sammanfaller med toppunkt- erna av de paraboliska profilerna, varvid längden av botten är åtminstone ungefär 65 X av längden av varje parabolisk profil av luckflankerna, vilken senare längd mätes mellan nämnda toppunkter och en punkt pá en cirkel med en förutbe- ständ radie r, vilken cirkel förbinder flanken med kuggens topp, och varvid varje parabolisk profil definieras av y = Kxfi, där tg”(90-ß) varvid Yo = H - r (1-sinß), Y är en linje genom en av de tva ändarna av botten, x är en linje vinkelrät mot linjen Y ge- nom nämnda ena ände av botten, H är luckans djup och ß är vinkeln mellan en tangent till den paraboliska profilen och till cirkeln med radien r à ena sidan och linjen Y à den andra.

2. Remskiva enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att K ligger inom omrâdet 0,09 - 25,83 vid variation av profildimensionerna.

3. Remskiva enligt patentkravet 1, k ä n.n e t e c k n a d av att luckans botten är huvudsakligen plan.

4. Remskiva enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att luckans profil bestämmes av avrullningslinjen för en fräs tangentiellt mot remskivans yttre omkrets.

5. Remskiva enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att tangenterna till de tvà radiellt längst ut belägna punkterna av de paraboliska profilerna bildar med de radier av remskivan som gár genom de tvâ kontaktpunkterna mellan parabeln och luckans botten en vinkel mellan 8° och 25°. 465 589 lb

6. Remskiva enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k n a d av att förhållandet mellan luckans bredd och djup ligger mellan 1,3 och 3.

7. Synkron kraftöverföringsanordning mellan en kuggrem M av polymermaterial och átminstone tva remskivor, en driv- ande och en driven, vilken rem har kuggar omväxlande med luckor för ingrepp med motsvarande luckor och kuggar pá rem- skivorna, varvid varje lucka i åtminstone en av remskivorna har tva flanker och en botten, k ä n n e t e c k n a d av att varje flank i átminstone en av remskivorna har en parabolisk profil och botten har ändar som sammanfaller med toppunkterna av de paraboliska profilerna, varvid längden av botten är åtminstone ungefär 65 X av längden av varje para- bolisk profil av luckflankerna, vilken senare längd mätes mellan nämnda toppunkter och en punkt pà en cirkel med en förutbestämd radie r, vilken cirkel förbinder flanken med kuggens topp, och varvid varje parabolisk profil defini- eras av y = Kxz, där tg2(90-ß) varvid Y, = H - r (1-sinß), Y är en linje genom en av de tva ändarna av botten, x är en linje vinkelrätt mot linjen Y genom nämnda ena ände av botten, H är luckans djup och ß är vinkeln mellan en tangent till den paraboliska pro- filen och till cirkeln med radien r á ena sidan och linjen Y à den andra.

8. Kraftöverföringsanordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att luckorna i varje remskiva begränsas av de paraboliska profilerna och bottnen, vars _ yttre punkter utgör toppunkterna av de tvà parablerna. '

9. Kraftöverföringsanordníng enligt patentkravet 3 eller A 8, k ä n n e t e c k n a d av att luckorna i de tvâ rem- skivorna i drivsystemet har samma form och dimension.

10. Kraftöverföringsanordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att remskiveluckorna har ett djup som är större än höjden av motsvarande remkugg. Ja. O\ (Il LH CD VD /7

11. Kraftöverföringsanordning enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att profilerna av de tva rem- skivornas luckor har alstrats av en fräs, vars delníngs- linje utan slirning rullar av mot den yttre omkretsen av remskivorna.