SE464639B - Samlare avsedd att anvaendas vid avsvaertning av returpapper baserad paa en polyester som innefattar bl a tallolja och anvaendning av denna polyester som samlare - Google Patents

Description

464 639 2 är en nackdel vid tillverkning av tidningspapper, då utbytet blir dåligt. mjukpapper för sanitetsbruk.

Dock är det en fördel om man ska framställa Fördelar med metoden är dess okänslighet för skillnader i returpappersmassans sammansätt- ning. Dettutom är kapital- och kemikaliekostnader lägre än för flotationsprocessen.

I tvättprocessen är det viktiga att tryckfärgen håller sig så dispergerad och stabil som möjligt, vilket åstadkommas med hög inblandning av nonjonaktiva tensider. Tvättning sker genom att man späder massablandningen till låga koncentra- tioner och därefter urvattnar den till högre koncentrationer i en urvattnare, ett tvättfilter.

Flotationsprocessen består av flera delsteg, där de vikti- gaste är: 1. lösgöring av svärta från fibrerna 2. dispergering av svärtapartiklarna 3. separering av svärta från fiber-svärta-suspensionen dvs. flotation.

I upplösaren avlägsnas svärtan från fibern. Här blandas returpapperet med vatten och kemikalier. Papperet sönderde- las då till enskilda fibrer med vidhäftande trycksvärta. Den tillsatta luten ger en förtvålning av ytskiktet hos tryck- vilket bidrar till en elektrostatisk repulsion mellan karboxylgrupperna i tryckfärgen och på färgens bindemedel, fibrernas ytor. Detta tillsammans med den mjukgöring, som fås av färgkomponenterna, underlättar lösgöringen av tryck- färgen. Samtidigt sker tillförsel av mekanisk energi.

Luten hjälper också till att dispergera svärtan till små färgpartiklar, men det krävs även en god vätning av färgen.

Detta erhålles med vätmedel, som kan vara en, nonjonisk tensid, vilken hjälper vätskan att tränga in i pappret.

Tensiden adsorberas dessutom på färgpartiklarna och stabili- serar dem så att en återutfällning förhindras. Dock får man 464 639 3 inte dispergera eller stabilisera alltför väl, ty då kan flotationen försvåras. Detta är nästa steg i processen.

För att kunna separera dispergerade färgpartiklar måste deras ytegenskaper ändras, vilket görs med hjälp av en samlare. Samlaren.ökar svärtapartiklarnas hydrofoba.karaktär och skapar en elektrokemisk attraktion till luftbubblorna.

Flotationen sker i en flotationscell. Luften blåses in i massan och det gäller då att färgpartiklarna krockar med samt fastnar på luftbubblorna, vilka flyter upp till ytan.

Där bildas ett skumlager, som sedan avskiljs.

Följande kemikalier används vid avsvärtningen: Natriumhydroxid (NaOH) Natriumhydroxid är en av de viktigaste avsvärtningskemikali- Vid hög koncentration hjälper luten till att bryta svälla fibrerna och lösgöra trycksvärtan. erna. vätebindningar, NaOH:en förtválar ytskiktet av tryckfärgens bindemedel, dvs. en alkalisk hydrolys sker. Detta medför elektrostatisk repulsion. mellan karboxylgrupperna i tryckfärgen och på fiberytan. Tryckfärgen lösgörs och dispergeras. Vid flota- tionen höjer man pH till 10-ll genom tillsats av luten.

Väteperoxid (H53) Väteperoxid används både för att bleka fibrerna och för att oxidera eventuella organiska föroreningar. Den har stor betydelse för själva avsvärtningen, eftersom den bidrar till att bryta upp de starka bindningarna i trycksvärtan. Vid höga temperaturer sönderfaller den instabila väteperoxiden.

Vattenglas (Natriumsilikat Na,SiO3) Vattenglas påverkar flotationsprocessen på många olika sätt.

Den fungerar som vätmedel, trycksvärtaupplösare, pH-buffert, korrosionsinhibitor och. komplexbildare, som. binder olika metaller. Vid tillsats av vattenglas ökar fettsyrornas samlareffekt kraftigt och, tryckfärgens återutfällning på 464 639 4 fibrerna minskar. Den instabila väteperoxiden stabiliseras av vattenglas.

Ytaktiva ämnen De ytaktiva ämnena har olika funktioner: * vätmedlet; sänker ytspänningen skumbildaren; * dispergatorn; stabiliserar luftbubblorna dispergerar svärtpartiklarna, dvs. hindrar återutfällning * samlaren; agglomererar och hydrofoberar trycksvärtan Ytaktiva ämnen medverkar alltså till att lösgöra trycksvär- tan från fibrerna och ser sedan till att svärtan ej återut- fälls på dessa.

Samlaren skall destabilisera dispergatorns inverkan på trycksvärtan, innan massan floteras. Den tillsatta samlaren ökar svärtapartiklarnas hydrofoba karaktär och skapar en attraktion till luftbubblorna. funktion är således att agglomerera och hydrofobera tryck- elektrokemisk Samlarens svärtan effektivt.

Det finns olika typer av samlare: * Tvål * Syntetiska samlare (avancerad syntesteknik) * Semisyntetiska samlare (vidareförädling av fettsyror) Gränsen mellan syntetiska och semisyntetiska samlare är dock diffus.

När man använder tvål som samlare finns ett krav. Fettsyror- na mâste behandlas med kalcium- eller magnesiumjoner för att fungera effektivt. Dessa joner kan. senare ge problem i processen. Hittills är dock tvål den samlare som givit bäst ljushet, dvs. bäst avsvärtningsresultat. Tvàlen är förhål- 464 639 landevis billig och det finns många leverantörer.

Till nackdelarna hör att minst 30% av tillsatt tvål följer med pappret, vilket ger dålig körbarhet och beläggningar.

Tvålen är dessutom svår att hantera. Om man använder tvål får man höga fiberförluster, vilket gör att man måste öka mängden råmaterial till processen.

Bàde syntetiska och semisyntetiska samlare har den fördelen att de är oberoende av vattenhårdheten, dvs. kalciumjoner är inget krav. Man kan därför få bättre körbarhet. Samlarna ger lägre ljushet och är dyrare än tvål, men de ger ofta effek- tiv svärtning vid lägre dos. De vanligaste syntetiska samlarna består av starkt hydrofoba nonjoniska tensider t.ex. etoxylerade fettalkoholer.

Samlarnas mekanism skulle kunna förklaras på två sätt.

Syntetiska samlare kan fungera som ett litet nätverk och på så sätt fånga trycksvärtan, men risken finns då att även fibrer dras med. Samlaren kan också p.g.a. sina hydrofoba egenskaper samla trycksvärtan till aggregat. Det finns en rad faktorer som påverkar samlarens effekt.

Molekylvikten är en viktig parameter, som antagligen bör ligga mellan 3000 - 10000. Denna kan kontrolleras i exv. en GPC (gelpermeationskromatograf), efter avslutad syntes.

Syratalet är ett mått på antalet karboxylgrupper som finns i produkten (= mg kaliumhydroxid per g prov). Syratalet sjunker under reaktionens gång. Ett lågt syratal tyder på att de flesta karboxylgrupperna reagerat och medför då en hydrofob produkt, vilket är önskvärt.

Hydrofobiteten är viktig för att samlaren selektivt skall kunna samla svärtapartiklarna, dvs. utan att fibrerna följer med. För att reglera hydrofobiteten kan kolkedjans längd varieras. 464 639 6 Uppfinningens ändamål och viktigaste kännetecken Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en samlare, vilken uppfyller följande krav. Samlaren skall fungera utan tillsats av kalciumjoner. Den skall inte för- sämra bakvattenrenheten med tiden, och således medge recir- kulation av vattnet utan att massans ljushet försämras. Sam- laren skall verka effektivt utan att de andra kemikalierna påverkas negativt. Doseringskraven får inte vara så exakta att små variationer påverkar avsvärtningen. Samlaren skall vara enkel att handskas med och billig att framställa. Dess- utom skall den inte ge några bieffekter på miljön, dvs. åtminstone delvis vara baserad på naturligt förekommande ämnen samt vara nedbrytbar.

Detta har enligt uppfinningen åstadkommits genom att den innefattar en polyester erhållen genom reaktion mellan 1) polyalkylenglykol, 2) di- och/eller trikarboxylsyra och/- eller anhydrider därav samt 3) tallolja, och vilken polyes- ter uppvisar en molekylvikt mellan 3000 och 10000.

Beskrivning av ritningarna Fig. J. är ett blockdiagram visande ljushetsökningen vid flotationsförsök med samlaren enligt uppfinningen, en kom- mersiell samlare samt tvål.

Fig. 2 visar flotationskurvor för samlarna enligt fig. 1.

Fig. 3 visar flotationskurvor för samlaren enligt uppfin- ningen i olika tillsatsmängder.

Teoretisk bakgrund En polyester är en. organisk förening, som bildas genom reaktion mellan alkoholer och syror. Man definierar polyes- tern som en polymer med esterbindning i huvudkedjan: -R-CO0-R'-O0C-R-C00-R'- eller -RCOO-RCOO-RCO0~ 464 659 Olika polyestrar som finns är: linjära mättade eller omättade polyestrar, grenade mättade eller omättade poly- estrar och mättade eller omättade nätverkspolystrar.

Det finns två typer av polymerisationsreaktioner, nämligen kedjevis och stegvis polymerisation. För framställning av polyestrar används stegvis polymerisation s.k. kondensa- tionspolymerisation. Den stegvisa polymerisationen karaktä- riseras av följande: * alla molekyler, oavsett storlek, kan reagera med varan- dra. * under hela reaktionen finns alla molekylstorlekar närva- rande, dvs. man har en bred molekylviktsfördelning (MWD). * monomererna försvinner tidigt ur reaktionsblandningen. * molekylvikten ökar kontinuerligt under polymerisationens gång. * lång reaktionstid och hög omsättning krävs för att få hög molekylvikt och polymerisationsgrad (och därmed lågt syratal).

För att en polymer skall erhållas måste monomererna vara minst bifunktionella, dvs. de skall innehålla två funktio- nella grupper per molekyl. Direkt förestring med sådana IHOIIOIIIGIGI' gEI' I nflo-R-oH+nHøøc-R'-coon Ho- ( R-ocø-R ' -coo )n-H + H20 Exempel på syror kan vara maleinsyra, fumarsyra och adipin- syra. Vanliga dioler är etylenglykol, propylenglykol och 1,4-butandiol. diolerna erhåller man polyestrar med olika egenskaper.

Genom att variera de ingående syrorna och Vid teknisk framställning av polyestrar, vilket ofta sker vid temperaturer mellan l50°C och 200°O, direktförestrar man 464 639 8 vid temperaturer mellan l50°C och 200°O, direktförestrar man i regel syrorna med ett visst överskott av diol. Samtidigt avlägsnas vatten genom destillation. Detta för att förhindra tillbakareaktion och för att få höga polymerisationsgrader. överskott av den ena monomeren ger stökiometrisk obalans, vilket ger en begränsad molekyl tillväxt dvs. kontroll av kedjelängd och molekylvikt fås. Andra sätt att kontrollera detta på är m.h.a. monofunktionella föreningar, envärd syra eller envärd alkohol, vilka stoppar reaktionen (s.k. kedjes- toppare). Vid alla förestringsreaktioner kan.EgSO, användas som katalysator.

Om man istället för bifunktionella monomerer utgár från flerfunktionella sådana, t.ex. trifunktionella, får man inga linjära polymerer. De flerfunktionella monomererna innehål- ler flera reaktiva grupper, varför man får grenpunkter, vilket kan bidra till förgreningar och förnätning vid poly- merisationen. Slutprodukten blir då en nätverkspolymer.

Ex.

A.

A-A + ß-ß + -> A A 'rrioi A 1 B,»\»g»,»pfxf aVfVf»^@~\ï,-» ~ »~~3 .___y A B \ à B '/'\J/\_/\~f\v_,~\v_ x» /~._~ ~_v.'\~ /\V/\\/,_/\__/\ l I A Man talar här om en viss funktionalitet f. T.ex. f=3 A .A 464 639 9 bildar gel. Detta sker vid den s.k. gelpunkten, vilken kan bestämmas då funktionaliteten är känd. Då 100% omsättning nås består nätverket av en enda polymermolekyl.

Under förutsättning att funktionella grupper av samma slag är lika reaktiva samt att reaktiviteten är oberoende av molekylstorleken, kan man räkna pá samma sätt här som för bifunktionella monomerer. Undantag finns dock, bl.a. glyce- rol, där den sekundära alkoholgruppen är mindre reaktiv än de två primära.

Följande kemikalier har vi använt oss av vid framställning av samlaren enligt uppfinningen. polyalkylenglykol, t.ex. 1) Polyetylenglykol, PEG H0-(CHf{HgO)n-H PEG förekommer med många olika molekylvikter. Vi har använt medelmolekylvikten 300, 400 och 600, vilka alla är vätskor samt PEG 1500, som är en fast förening.

Polypropylenglykol, PPG H0-(CH2-CH¿4fig0)n-H Även denna finns med olika molekylvikter. PPG 400, 600, 1200, 2000 och 4000 har vi utnyttjat. Alla dessa är flytan- de. 464 659 2) Di- och trikarboxylsyra eller dess anhydrider i t.ex.

Maleinsyra (cis-form) HC=CH HOOC \\COOH Fumarsyra (trans-form) /COOH HC=CH // HOOC Adiginsyra HOOC- ( CH, ) y-COOH ?0OH Citronsyra HOOC-CHZ-CK OH ) -CHZ-COOH OxalSÉa HOOC-COOH Sebacinsyša HOOC- ( CH, ) a-COOH 3) Tallolja vilken innehåller bl.a. varierande mängd fettsy- ror och hartssyror.

Slutprodukten är en polymer (polyester) med medelmolekylvikt 3000-10000, företrädesvis 5000-10000.

Vid användning av bifunktionella alkoholer och syror bör Talloljan används för att styra kedjelängden hos slutpolymeren. molförhàllandet vara nära l.

Då vi använt oss av en enkel enstegs syntesväg erhålls inga restprodukter att ta hand om i tillverkningsprocessen.

Endast alifatiska karboxylsyror har använts, vilka är lätta- re nedbrytbara och mindre toxiska (cancerogena) jämfört med ârOmatêr .

Beskrivning av utföringsexempel Ett antal olika samlare framställdes med nedanstående sam- mansättning av råvaror : .

Somlcre 1A Moleínsyrc: PEG 400 Tolíoljc Somlore 2 Moleínsyro PEG 400 Tolloljcx Somlcre 4 Maleínsyra PEG 600 Tolloljo Scmiøre 6 Maleinsyro (90%) Cïironsyra (10%) PEG 400 Talløljc Sumlcre 8 Cífronsvra PEG 400 Tcxlloßc Sømiore 10 Fumorsyrc PEG 400 Tolloíjo Somlore 12 Sebccizusyro PEG 400 Tclloljc Somlcre 14 fwoleinsyro PPG 600 Tclloijø Scmlore ISB - Mcíeirzsyro PPG 1200 Tolloljc Somíore 168 Moleinsyrcx PPG 2000 Tclíoljc Sømíøre 178 Moleinsyro PPG 4000 Tolíoíja ll Sømlore 18 Moleinsyra PEG 400 Taiioljc Scmlcxre 3 Moíeínsyrc PEG 300 Toilolja Sømícre 5 Mcleínsyra PEG 1500 Tclloijc Somíore 7 Maleínsyrø (50%) Cífronsvrcx (50%) PEG 400 Toíloljo Somlore 9 Oxolsvrc PEG 400 .

Tcííoljø Scmlore 11 Adipinsvro PEG 400 Tolloljo Somiore 13 Mcleinsyrc PPG 400 Tolioij: Somlcre 15A Moleiresyrø PPG 1200 Tofloljo Sømlore 16A Moieinsyrc PPG 2000 Tolloljo Somlure 17A Mcxleínsyro PPG 4000 Toíloíjc Scmíore 18 Moleínsyro PEG 400 Unífol (T oíloljo) 464 639 12 Vid framställning av samtliga ovanstående samlare har 1 ml svavelsyra använts som katalysator.

Syntes av samlaren De fasta och flytande utgångskemikalierna blandades tillsam- mans med katalysatorn i en flänskolv. För att åstadkomma omrörning samt undvika oxidering förde vi in kvävgas i blandningen. Vakuumsugen sattes därefter igång för att trycket skulle sjunka.

När trycket sjunkit tillräckligt värmdes kolven från rum- stemperatur till 150 - 200°C.

Syntesen fortgick i ca 3 timmar och kontrollerades med jämna mellanrum. Detta gjordes genom att mäta syratalet, som visade hur långt reaktionen gått. När syratalet kommit ner tillräckligt lågt avbröts syntesen.

Ett annat sätt att se hur långt reaktionen fortgått var att mäta mängden avgivet vatten, då det var en kondensations- reaktion som skedde.

Flotationsförsök med samlaren Journal- och dagstidningar' klipptes i ca. 3,5 cm stora bitar. Vi använde samma nummer av både journaltidning och dagstidning i samtliga försök.

De rätta mängderna vägdes upp och lades i ett uppslagnings- kärl tillsammans med en del av avsvärtningskemikalierna.

Efter att blandningen fått stå en stund maldes pappersbitar- na ner till massa i uppslagaren. Mer kemikalier blandades i och massan fick återigen vila ca 1 timma. Massan finfördela- des därefter ytterligare i en annan uppslagare. Samlaren tillsattes och slurryn fördes till cellen, varefter flota- I» 464- 639 13 tionen sattes igång. Provuttag skedde med jämna mellanrum från flotationscellen, för att sedan kunna användas vid analys. Vi kontrollerade pH före och efter flotationen.

Vid försöken användes 100 g dagstidning, 45 g journaltid- ning, 4 l vatten (40°C) 13 ml vattenglas, 30 ml Na0H (6,8 %- ig) och 2 ml 2%-ig Bimex (R) (nonjontensid). Massan fick stå i 10 min. och slogs upp i en uppslagare i 20 min.

Därefer tillsattes 2 ml 2%-ig Bimex (R) och 25 ml vatteng- las. Massan omrördes och fick vila 1 timme. 6 1 vatten (40° C) tillsattes och massan finfördelades i 2 min.

Samlaren (0,73 g) tillsattes. Fulldos är 0,5 % av torrvik- ten pappersmassa. I de fall då tvål användes som samlare måste .6 g CaCl2 tillsättas.

Ytterligare ca 4 l vatten tillsättes när cellen fylls upp.

Ljushetsark Ur flotationscellen tas 500 ml massa och pH justeras till pH med utspädd svavelsyra. Massan sugs av i büchnertratt med 11 cm diameter på filterpapper. Därefter kavlas arken 10 ggr med rostfri kavel (3 rena läskpapper under resp. över) och får torka i rumstemperatur med gallertyngd pà.

Ljushetsarken görs på massa från 0, 4, 8 och 16 minuters flotationstid. Dessa användes till ljushetsmätningar.

Svärtaslam Svärtaslam samlas mellan tidpunkterna 0-4, 4-8, 8-16 minu- ters flotation. Volymen mäts på respektive fraktion. Filter- pappret torkas och vägs på balansvàg. Ur en fraktion tas 250 ml väl blandat slam, vilket sugs av i en Büchnertratt på ett enligt ovan förvägt filterpapper. Büchnertratten skrapas ur och överföres på arket. Lufttorkas med gallertyngd på. Vägs. 464 659 14 Sedimenterat filtrat från följande avvattningar; 50 ml av filtrat från 0-minuters flotation (ljushetsark) 50 ml av flltrat fran 16-minuters flotation (ljushetsark) Dessa mikr°filtrerfiS (1,2 Um) med næmbranfilteranordning (med vattensug). Pâ dessa mikrofílter utföres sedan ljus- hetsmätningar.

I tabell l redovisas resultaten från dessa ljushetsmätningar (absolutvärden).

Tabell 1 i Uusheisdrk i Miiiiporpcipper Tid (min) Sdmlcire 0 4 i 8 1 16 ' 0 i 16 00 å 66,2 68,3 69,2 71,2 55,2 58,6 0G 66,7 69,2 70,6 72,5 * 54,8 59,9 0b i 66,7 69,3 70,6 72,4 56,5 59,2 TV6161 i, 68,6 70,8 72,4 74,2 - - Tvdi b i 66,9 68,7 69,6 71,7 62,1 60,6 Tvdl c å 66,5 68,3 69,7 721 i 55,9 63,8 Tv61d 66,6 68,4 69,4 72,2 60,3 63,6 1Ac i 67,0 71,5 72,4 74,4 i 55,8 63,5 1Ab å 66,2 69,8 70,8 72,6 54,2 59,6 1Ac i 66,5 71,7 72,9 74,5 57,8 62,8 1Ad 1 67,1 70,1 72,1 73,5 i 54,4 62,5 1Ae 67,5 70,3 71,2 73,6 54,6 - 62,0 1,44 ï 66,9 69,8 70,8 71,5 _ 58,3 60,1 1Ag 2 67,5 69,7 70,2 72,1 55,1 61,0 18 d 67,3 70,4 72,0 74,0 54,5 58,7 1813 67,4 70,7 71,7 73,0 i 54,4 62,0 å TBC i 66,7 69,6 71,2 72,71; 54,4 63,0 ' 1Bd g 66,7 68,7 72,0 72,7 i 57,6 65,4 Mixed d i 66,8 69,7 71,7 74,1 1 54,9 61,4 Mixed b § 67,1 70,5 72,2 73,6 i, 54,1 59,7 i 66,0 67,9 68,0 69,8 i 56,1 60,0 i 2b 67,1 69,6 71,1 72,81 54,6 60,4 g 2c f, 66,6 69,8 70,7 72,8 58,3 60,6 i 2d 67,2 69,2 70,4 72,3 g 58,2 64,2 I 36 67,8 70,7 72,0 73,5 ' 54,0 59,3 i 36 i 66,0 68,8 70,5 72,1 i, 59,6 61,81 1 Ljushe1s6rk 1 Millipofpopper 1id(m1n) 1 Scxmlclre 0 _ 4 i 8 i 16 1_ 0 i 16_ __ i 40 67,1 70,1 71,7 72,8 'g 58,3 60,51 å Ab 67,1 70,1 72,0 73,6 g 56,3 62,52 i 56 65,8 70,0 71,2 73,0 56,9 59,91 1 'öb å 67,8 69,9 71,2 73,7 i 54,6 59,81 1 6 6 67,0 70,9 72,1 73,3 54,5 65,7 1 4 6b å, 66,6 69,7 71,1 73,2 55,2 62,91 1 6c 3 67,7 70,5 71,1 73,0 56,9 63,52 1 6d 66,4 69,6 70,7 72,4 1 55,7 62,0' i 76 67,0 70,3 71,2 73,5 1 56,3 62,61 1 7b 2 67,5 71,2 72,5 74,4 1 54,7 60,4 i 7c i 66,9 70,3 71,6 73,3 1 54,9 63,1 , 1 8 E 68,5 72,2 73,3 74,7 1 55,5 598% i, 9 6 66,6 67,8 70,0 73,0 1 54,9 60,4 i 9b g 67,5 70,0 71,5 73,2 i 55,4 60,1 1 106 2 67,8 70,6 72,3 73,3 1 57,3 60,8 10b 66,4 69,6 70,8 72,8 1 56,0 60,6 ' 10b § 66,4 69,6 ___70,8 72,8 1 56,0 60,0 116 g 67,3 69,7 71,0 72,8 54,3 65,2 11 b 1 68,6 72,7 74,0 75,8 60,4 64,4 126 g 67,1 69,4 70,3 72,0 55,9 63,4 1 12b i 67,2 69,7 71,4 74,0 59,5 - 12C g 66,7 69,8 71,2 73,2 55,9 63,0 14 1 66,8 67,8 70,0 71,2 55,3 58,7 158 1 66,9 67,8 69,0 70,8 59,8 65,7 186 'g 67,3 70,8 72,0 73,1 56,7 63,2 18b 1 67,1 69,8 71,1 72,5 56,4 61,8 196 67,3 70,4 72,1 74,0 56,8 61,1 19b 1 66,8 70,7 71,4 73,7 53,8 59,1 19c g 67,5 71,0 72,4 73,7 57,0 60,8 1 200 1 66,3 66,8 69,8 70,9 56,9 60,2 ' 2013 1 66,3 68,1 68,2 71,0 55,0 61,4 464 639 464 639 16 I tabell 2 anges ljushetsökningen (A-ljushet) fö d 1 k reoi samlarna. a Tabell 2 i.i._2-Ziån.n..i...El-lin...i4l.l...l!1111211111..l.l|.|l.1|2l.|||uia|..l.|.«|.1|.l..|..|.|\..|..!.|||l .flz I l..|.lu..|.i.|..|f|..| 1.X..1. i. l :l .|. l .\. I .l l I Ü ÉW .A Vw K 2 aMAJJ fißJAßÅÅß929ßßfiß9ßßßß222ß2LJßßßJ2ßfiJ5ß W 352__737558715478765352Ö5226351766Ö584543Å U 1 1 .... 3 .... i .......... .I .................... ii ...b K ÅR .A m UH S NßßjßßßßÅÄÛÅÅÅÅJÉÉÜÅÃÅJQÄJÅJÃQÉÅÉÖÛÜÛÄQÄJÉÅ L5555555768Ö6Å465667635655656756Ö5666666556 :ß .M Å, R W _______99¶fiM99Ü999__88HHB8wW88w999wUUwWW79 E R W Gb M. o b c d b o b d w .w SÛ0bWMWW%AMM%M%BB%BRRGbCdcbübøbGbcdøbc 0b%% ÛÛÛTTTT1¶111111111MM222233ÅÅ556666777 9911 O 5 nu 1 1 5 O 5 2 2 3 3 464 639 17 fi* Arfiusheï 2 f. SAMLARE SYRATAL i LJUSHETSARK 2 BAKVATTEN :ua u gas 310,9 g 11 b 11 g 7,2 4,0 i §12c 1 9 24,9 §7,5 É 12b ' 9 É 6,8 7,5 12C 9 ' 6,5 i 7,1 1. 14 É 10 4,4 3,4 158 12 3,9 i 5,9 i 18 Q 12 5,8 6.5 w b 12 5,4 5,4 g w a - 6.7 ä 4,3 1 19k) - 6,9 5.3 19c - 6.2 3 '3 1 <1 - 4,6 å t 13. i 2013 «- 4,7 6,4 i Syratalsbestämningen gick till pà följande sätt: 1-0 ml etanol (denaturerad) uppmättes. Etanolen överfördes till en E-kolv Ca 2 g prov vägdes upp i en 300 ml E-kolv. och 15-20 droppar fenolftaleinlösning tillsattes. Etanolen 0,1 M KOH (endast någon droppe). Etanolen tillsattes till det uppmätta provet, titrerades till ljusrosa omslag m.h.a. och omskakning skedde till provet löste sig. Provlösningen filtrerades till rosa-rött omslag med 0,1 M KOH. Antal ml KOH som krävdes för omslag avlästes. Titreringen måste gå snabbt, ty C02 i luften förbrukar KOH. Vid långvarig titre- ringen blir resultatet ett högre syratal.

I nedanstående formel sätts avlästa värden på volym och massa in: Syratalet = (M-k-ml) /m mg KOH/g lösning M k ml = molvikt för KOH (56,lg) koncentration KOH (O,1M) ml KOH som går åt vid titreringen m = massan prov (i g) 464 639 18 Resultat Försöksresultaten visar att en samlare baserad på maleinsy- ra, polyetylenglykol med medelmolekylvikt 400, och tallolja gav bästa avsvärtningsresultatet. Ljushetsökningen efter 16 minuters flotation var 7,4 enheter (enligt Hunter Lab).

Motsvarande värde för tvål var 5,6 och för kommersiell samlare (KAO) 6,7. Ljushetsökningen för samlaren enligt uppfinningen var således ca. 10 % högre än för den kommersi- ella samlaren.

Dessutom fungerade flotationen bättre med den uppfinnings- enliga samlaren jämfört med tvål och kommersiell samlare.

I fig. 1 visas i form av blockdiagram ljushetsökningen efter 16 minuters flotation för den uppfinningsenliga samlaren baserad på maleinsyra, polyetylenglykol och tallolja samt för tvål resp. kommersiell samlare.

I fig. 2 visas flotationskurvor i form av ljusheten som funktion av tiden för den uppfinningsenliga samlaren, tvål samt kommersiell samlare.

Bakvattenrenheten med den uppfinningsenliga samlaren blev dessutom högre.

Försök för att undersöka olika doseringsmängders inverkan på avsvärtningsresultatet har även genomförts. Till varje flotation har använts 2 kg Bimex 400 / ton samt varierande mängd samlare l A enligt ovan. De tillsatta mängderna var 1, 2, 3, 4 resp. 5 kg samlare / ton massa. I fig. 3 visas flotationskurvor (ljushet som funktion av tid) för de olika tillsatsmängderna. En tillsatsmängd på 5 kg samlare / ton massa gav ca: 5 % större ljushet än en tillsatsmängd på l kg samlare / ton massa.

Sammanfattningsvis kan konstateras att polyestern enligt I) M* 464 659 19 uppfinningen erbjuder en samlare som är mycket effektiv och ger bättre avsvärtningsresultat än tvål och kommersiella syntetiska samlare. Den är dessutcm miljövänlig på grund av sin uppbyggnad.

Claims (7)

464 10 15 20 25 30 35 639 .ao PATENTKRAV

1. Samlare avsedd att användas vid avsvärtning av returpap- per enligt flotationsprocessen, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den innefattar en polyester erhàllen genom reaktion mellan l) polyalkylenglykol, 2) di- och/eller trikarboxylsy- ra och/eller anhydrider därav samt 3) tallolja, och vilken polyester uppvisar en molekylvikt mellan 3000 och 10000.

2. Samlare enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att de ingående utgångsmaterialen uppvisar enbart alifatiska karboxylsyror och alkoholer.

3. Samlare enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att polyalkylenglykolen utgörs av polyetylenglykol, polypro- pylenglykol eller blandningar därav.

4. Samlare enligt något eller några av föregående patent- krav, k ä n n e t e o k n a d d ä r a v, att di- och trikarboxylsyran företrädesvis väljes från gruppen bestående av maleinsyra, fumarsyra, adipinsyra, citronsyra, oxalsyra och sebacinsyra.

5. Samlare enligt något eller några av föregående patent- krav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den uppvisar en molekylvikt mellan 5000 och 10000.

6. Samlare enligt något eller några av föregående patent- krav, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den är framställd genom reaktion mellan polyetylengly- *a 464 639 21 kol, maleinsyra och tallolja.

7. Användning av en polyester erhållen genom reaktion mellan 1) polyalkylenglykol, 2) di- och/eller trikarboxylsyra och/eller anhydrider därav samt 3) tallolja, och vilken polyester uppvisar en molekylvikt mellan 3000 och 10000, som samlare för avsvärtning av returpapper enligt flotationspro- CGSSQII.