SE461086B - Lageranlaeggning - Google Patents

Description

461 086 avkännarkopplingen utgöres av en fotocellanordning omfattande ett ljusutsändande och ett ljusavkännande organ.

En sådan anläggning uppvisar dock nackdelen att bl a vara känslig för nedsmutsning, vilket kan leda till att lagerenhe- terna ej påverkas till rörelse i enlighet med vad som är önsk- värt och förutbestämt.

Föreliggande uppfinning eliminerar ovan nämnda nackdelar genom att varje lagerenhet omfattar åtminstone ett vid denna speciellt anordnat reflekterande organ i förhållande till vil- ket nämnda ljustutsändande och ljusavkännande organ är rikt- ningsbestämt inrättade, och att den optiska axeln hos det ljus- utsändande organet bildar vinkel med den optiska axeln hos det ljusavkännande organet så att nämnda avkännarkoppling aktiveras i det ögonblick då det är ett förutbestämt avstånd mellan lager- enheterna.

Uppfinningen skall närmare beskrivas i det följande under hänvisning till ritningen, där fig. 1 visar en lagerenhet som kan förskjutas i två motsatta riktningar, fig. 2 visar lyspane- len på den enskilda lagerenheten, fig. 3 är en illustration av huru lyspanelerna samverkar och fig. 4a och 4b visar därtill hörande logiska kretslopp.

Enligt föreliggande uppfinning är den enskilda hyllen- heten försedd med fotoelektriska arrangemang som medför att en hyllenhet i förflyttning stannar på ett visst avstånd från en annan stillastående hyllenhet. Infrarött ljus från en sändare från den ena hyllenheten reflekteras av en spegel 3 på en an- gränsande hyllenhet och kan mottagas av en mottagare som är anbringad högre än sändaren på den första hyllenheten. Det riktningsbestämda utsända ljuset åstadkommas med hjälp av ett rör 5 som försett med ett ljusabsorberande material varvid lys- givaren är anbringad vid den ena änden av röret - se fig. 2.

Hyllenheten framföres med hjälp av en motor l på 10 W, som är anbringad i en låda i hyllenhetens botten. Enda tilledningen är en anslutning ifrån belysningsnätet. I förbindelse med motorn 1 är dessutom inrättat en takometer. I händelse att hyllenheten möter ett hinder kommer takometern automatiskt att medföra att UB 461 086 motorn 1 stannar. I förbindelse med motorn 1 är dessutom in- rättat en driftkondensator.

Det antages nu att det är anbringat ett stort antal hyll- enheter vid sidan av varandra. Vi flyttar nu den första hyllen- heten mot höger. Som det kommer att förklaras i det följande ger detta anledning till att det utsändes ett startljus från den andra sidan av hyllenheten, vilket i sin tur ger en signal till en efterföljande hyllenheten, sonx förflyttar sig efter cirka tre sekunder osv. När den första "vagnen" har stannat, kommer den efterföljande vagnen automatiskt att stanna på ett förutbestämt avstånd fràn. den stillastående vagnen. När den efterföljande vagnen har stannat, komer nästa vagn i raden att stanna på ett förutbestämt avstånd från vagn nr 2 osv., så att vagnarna i ett "vagntàg" stannar efter hand.

Fig. 2 och 3 visar de ifrågavarande fotocellarrangemangen, medan fig. 4 visar de därtill hörande logiska kretsloppen.

Ben 1 och 3 pà den analoga strömställaren ICl5 är ingång- en för startsignalen från en ljusenhet SMI på sidan av en vagn.

Ljusenheten utgöres av en lysdiod eller en mottagare. Start- signalen leds genom ICl5. Signalen är t.ex. en ljusfrekvens. En stillastående vagn, som skall förskjutas, får nu ljus via SMI.

Signalen leds via ICl5 till en frekvens - spänningsomvandlare IC7, som omvandlar frekvensen till en spänning. Spänningen förs till en spänningskomparator IC13. Om spänningen överstiger 4,7 V, utsänder komparatorn ICl3 en signal till en inverterare ICl7. Den inverterade signalen aktiverar en efterföljande flip- flop IC1. Samtidigt går en signal genom en diod Dl för akti- vering av en tidtagare IC2. Tidtagaren IC2 ger en fördröjning, sà att det inte sker något (vagnen kör), förrän vi fått en signal från en spärrmottagare SM2. Vid nmttagandet av ljus- signalen medelst spärrmottagaren SM2 går ben 7 hos ICl3 över till 0 V, och det är således icke möjligt att leda startsignaler till uppstarttidtagaren IC5.

Samtidigt med att tidtagaren IC2 aktiveras, så aktiveras också den andra hälften av flip-flop-vippan IC1 via ben ll och utgången 13 går hög. Utgángssignalen leds genom tvâ inverterare IC18, som ger en mindre tidsfördröjning. Den fördröjda signalen UB 461 086 medför att utgången hos IC20 gär hög. Eftersom ben 2 av IC20 mäter på tidtagaren IC2 så är den låg, motsvarande att det inte kan ske något så länge tidtagaren IC2 är aktiv (200-300 msek.).

Den skall således endast precis hinna att registrera ljuset.

Vid tillförsel av spärrljus från SM2 gár den återigen tillbaka till normal nivå, motsvarande att ben 2 går hög och vi har en startsignal på ben l av IC20. Ben 3 av IC20 antar pà detta sätt ett värde "1" och går in på ben 5 av IC20 och eftersom det inte fanns någon spärrsignal till vagnen så är ben 6 av IC20 också hög, varvid uppstartstidtagaren IC5 kan aktiveras. Uppstartstid- tagaren IC5 har en uppstartningstid, på 2 sekunder. Signalen från uppstartstidtagaren IC5 leds ut till ICl9 och IC23 och går ned och drar ett körrelä RLl till transistor Tl. När uppstarts- tidtagaren IC5 är aktiv, drar den också ett relä RL3, som kan tillkoppla en extra startkondensator.

Om vi önskar att köra den andra vägen, dvs mot vänster, så leds ett startljus in till SM3, vilken signal leds igenom en frekvensspänningsomvandlare IC9 och ger en spänningsnivå, gàr in och aktiverar flip-flop IC3, som på sin sida går in och aktiverar och drar ett relä RL2, som växlar mellan lindningarna pá motorn. Samtidigt med att den drar reläet RL2, går den in och aktiverar tidtagaren IC2, som därigenom inför en spärrning pà någon hundradels millisekund, så att det inte sker något varjämte den också går upp och aktiverar flip-flop IC1.

Ben 13 går hög, och det hela repeteras. När IC3 aktiveras medelst körning mot vänster så kommer en analog strömställare IClS (ben 3 och 4) att omställas hos mottagarna. På detta sätt sparas ett frekvenskretslopp och det är omställt pà mottagarna så, att mottagarna som tidigare var startmottagare vid körning mot höger nu användes som spärrmottagare, dvs till mottagning av den signal som eventuellt kommer in på SM1. I stället för att leda genom ben 1 och 2 av ICl5 så leds det via ben 3 och 4 och in på IC8, som är spärrmottagare eller frekvensspänningsom- vandlare och igenom komparatorn och över till IC20. Om det är en spärrsignal, så är ben 6 av IC20 således 0 och om det inte är en spärrsígnal så är ben 6 hög.

UB 461 086 SM4 och SMS är stoppmottagare i den ene respektive den andra sidan.

T4 är en optisk läsgaffel som är anbringad vid tachometer- skivan. I T4 sitter en liten emitterande infraröd lysdiod och en liten mottagare. Lysdioden utsänder ljus genom R50 och lju- set sändes in i ett hålrum R51. Signalen från läsgaffeln T4 leds till en frekvens-spänningsomvandlare ICll som omvandlar frekvensen till en spänningsnivå. Med potentiometrarna Pl och P2 inställes nivån för stoppet.

Läsgaffeln T4 avkänner nâgra hål i tachometerskivan.

Denna skiva roterar normalt med ett rotationstal pá cirka 1450 r/min. svarande till en eller annan hålfrekvens, när motorn är i drift. Denna frekvens leds till frekvens-spänningomvandlaren ICll som avger en spänning till en komparator ICI4. Medelst potentiometrarna Pl och P2 inställes bör-värdet och den hastig- hetsreduktion vid vilken den fránslàs. När en startsignal har utsänts och uppstartstidtagaren IC5 har utsänt en signal till körreläet RL3 så svarar detta till en tvångsmässig uppstartning som varar i cirka 2 sekunder. Efter utloppet av de 2 sekunderna avgives en signal fràn ICl7 och denna signal leds genom ICl9 och IC23, som därigenom går ner och håller Tl aktiverad och körreläet RL3 draget. I händelse av att det sker en reduktion av hastigheten, exempelvis då hyllenheten möter ett hinder, sà ändras frekvensen svarande till att spänningen från ICll ben 7 blir mindre. Vid en eller annan tidpunkt blir hastigheten mind- re än bör-värdeshastigheten och detta medför att komparatorn ICl4 skiftar och därmed aktiverar flip-flop IC3 genom en diod D3. IC3 ben ll gàr över och lägger 0 V på IC23 ben 6 och när en av dessa ingångar är 0 V, sà är utgången också 0 V svarande mot att utgången går upp på IC23 ben 13 och blir 0; även om värdet "l" tillförs till ELLER-grinden IC19 (vilket inte längre är fallet). Det går emellertid ner på 0, varvid också T1 går ner på 0 och stängs. I samma ögonblick IC3 (det är en nödstopp flip-flop) mottar en nödstoppimpuls från ICl4 blir denna lika med 0 och vagnen stannar. Det är flip-flop-vippan IC3 som akti- veras och utgàngen som normalt är "l" skiftar till 0 och leder denna signalnivà till IC23. ICl2 under IC17 är en UB 461 086 oscillatorkrets för modulation av den utsända signalen. När man tänder startljuset till en av de andra vagnarna, så sker det med en bestämd frekvens för att därigenom utesluta ovidkommande signaler.

L1-L5 är ljuspanelen för respektive vänster och höger sida. Ll tänds när man kör mot höger. L3 svarar mot att man kör till vänster. L2 är inrättat att utsända ett spärrljus, när det tillförs ljus från en vagn. L2 aktiveras inte när man kör mot höger och trycker manuellt pà startknappen. Det är det heller inte behov för. Det är enbart om t.ex. SM1 får ljus. L2 lyser enbart när det är tal om en fjärrmanövrerad signal. L3 tänds när man skall köra mot vänster och i sådant fall används L1 som spärrljus - jämför ben 3, 4 och 5 av den analoga strömställaren ICIS, som kan skifta mellan SM2 mottagaren och SMI mottagaren, så att man medelst körning mot vänster använder SMI som spärr- mottagare istället för L4 och SM4, som är stoppmottagare, när tachometersignalen är ”l” och vagnen kör mot den riktiga sidan.

Den startar enbart när vagnen kör till vänster. L5 och SMS är stoppmottagare, när vagnen kör mot vänster, och stoppmottagaren aktiveras också när tachometersignal föreligger.

Logikkrets i förbindelse med L1-L5 IC2l är modulationskrets, till vilken oscillatorsignalen tillföres. Om t.ex. Ll får besked om, att den skall lysa, så tänds och släcks oscillatorljuset med en frekvens bestämd av IC2l. Ll kan enbart lysa om IC6 ben l eller ICl ben l är akti- verat, exempelvis om det varit en manuell start. Ll kan lysa om vagnen skall köra mot höger. Vid körning mot vänster användes SM1 och Ll som spärrkretsar. Det väsentliga är att ljuset mo- duleras med en bestämd frekvens, eftersom hela den yttersta sektionen mot L1-L5 uteslutande användes att tända och släcka ljuset med denna frekvens. Den närmsta raden av OG-grindar användes till att ange, under vilka omständigheter de-skall lysa. Det kan t.ex. inte hjälpa något om man t.ex. under en körning mot höger tänder Ll så att L3 också lyser bakåt. Lika- ledes kan L2 inte lysa om det tryckes på manuell start och vagnen skall köra mot höger. Det är i så fall icke behov av att den lyser bakåt eftersom vagnen skall stanna upp.

UB »i

Claims (3)

'“ t 461 oss PATENTKRAV

1. Lageranläggning med en rad lagerenheter, som kan för- skjutas i radens längdriktning i två motsatta riktningar, så att det frambringas en passage emellan två godtyckliga, när- liggande lagerenheter, vilka lagerenheter var för sig har driv~ organ (1) för förflyttning av lagerenheten i den ena eller andra riktningen, varvid även finnes ett antal manuellt betjä- nade kopplingsväljare, som styr drivorganet (1) till att ut- välja de olika passagerna, och avkännarkopplingar pà båda sidor- na om av varje lagerenhet, så att den enskilda avkännarkopp- lingen kan aktiveras av en angränsade lagerenhet, när denna lagerenhet, på vilken avkännarkopplingen är monterad, ansluter till den angränsade lagerenheten, varvid den enskilda avkännar- kopplingen utgöres av en fotocellanordning omfattande ett ljus- utsändande och ett ljusavkännande organ, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att varje lagerenhet omfattar åtminstone ett vid denna speciellt anordnat-reflekterande organ (3) i förhål- lande till vilket (3) nämnda ljusutsändande och ljusavkännande organ är riktningsbestämt inrättade, och att den optiska axeln hos det ljusutsândande organet bildar vinkel med den optiska axeln hos det ljusavkännande organet så att nämnda avkännar- koppling aktiveras i det ögonblick då det är ett förutbestämt avstånd mellan lagerenheterna.

2. Lageranläggning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att det vid igàngsättning av en lagerenhet utsändes ett startljus på den andra sidan av lagerenheten, vilket startljus ger anledning till, att lagerenheten, som har mottagit startinformation (order), returnerar en kvitterings- signal till avsändaren (den lagerenhet som önskas igångsatt) om att vara redo intill dess väntesignal släckes (cirka 2 sekunder efter att förestående lagerenhet har startat sin förflyttning).

3. Lageranläggning enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k ~ n a t d ä r a v, att tidsfördröjningen är 3 sekunder.