SE460245B - Televisionsavboejningskrets med rasterbreddstabilisering och svepaatergaangsintervallstabilisering - Google Patents

Description

460 245 2 I enlighet med en aspekt av föreliggande uppfinning inkluderar ett avböjningssystem en avböjningslindning kopplad till en avböjningsgenerator som alstrar svep- och svepátergångs- avsökningsströmmar i avböjningslindningen. En transformator som inkluderar första och andra transformatorlindningar, i vilka en avböjningstaktväxelspänning bildas, är kopplad till avböjnings- generatorn. En ultorkrets drar belastningsström från den andra transformatorlindningen. En induktans, över vilken en spänning som svarar mot belastningsströmmen bildas, är kopplad till trans- formatorn. En första spänning bildas från spänningen över induk- tansen vid ett uttag hos den första transformatorlindningen för att reglera amplituden hos svepavsökningsströmmen, varvid olika värden av belastningsströmmen ger upphov till olika spännings- värden över induktansen för stabilisering av rasterbredden.

Variationer i strålströmbelastningen som påläggs av ultorkretsen kan eventuellt medföra motsvarande variationer i svepâtergångsintervallet. Exempelvis kan en ökning av strål- strömmen som eventuellt kan medföra en minskning av ultorspän- ningen medföra en ökning i svepåtergàngsintervallet och en mot- svarande ökning i rasterbredden. Det är önskvärt att upprätthålla ett konstant svepåtergångsintervall när storleken hos strål- strömmen ändras. Således utgör det ett kännetecken hos uppfin- ningen att variationer i svepátergångsintervallet, vilka even- tuellt kan förorsakas av de korresponderande variationerna i strálströmmen, kommer att minskas. Reducering av variationerna i svepâtergàngsintervallet utförs genom att man modulerar induk- tansen som är inkopplad över avböjningslindningen. Kretsen en- ligt uppfinningen upprätthåller således en väsentligen konstant rasterbredd och ett konstant svepåtergàngsintervall.

Uppfinningen kommer att beskrivas i detalj i det följan- de under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l åskådliggör en avböjningskrets som utgör en utföringsform av uppfinningen, fig. 2a och 2b visar vàgformer som kommer till an- vändning då det gäller att förklara avböjningskretsen enligt fig. l, fig. 5 åskådliggör en andra utföringsform av en avböj- ningskrets i enlighet med uppfinningen och fig. 4 åskådliggör en tredje utföringsform av en avböjningskrets i enlighet med uppfinningen. 460 245 3 I en avböjningskrets 200, som är visad i rig. l, bildas en filtrerad likspänning VB vid ett uttag 48. Spänningen VB till- förs av en spänningskälla 45 som kan vara av omkopplingsmodtypen.

En krets 70 för rasterbreddreglering utgörande en utföringsform enligt en aspekt av uppfinningen är inkopplad mellan uttaget 48 och de respektive uttagen 50a och 50b hos horisontalavböjnings- kretsen 200 för att bilda en förstärkt spänning B+ vid ingångs- uttaget 50a. Ingangsuttaget 50a är kopplat via de seriekopplade primärlindningarna 55b och 55a hos en horisontalutgångssvepàter- 'gàngstransformator 55 till en horisontalavböjningsgenerator 86 1 horisontalavböjningskretsen 200. Exempelvis kan varvtalsför- hàllandet mellan lindningarna 55b och 55a uppgå till 15:85, var- jämte den kombinerade induktansen kan vara 5 mH. Uttaget 50b är kopplat till förbindningspunkten mellan primärlindningarna 55b och 55a hos svepàtergångstransformatorn 55.

En horisontalavböjningslindning 81 är kopplad till horisontalavböjningsgeneratorn 86. Generatorn 86 innefattar en linearitetsspole 85 och en svepkondensator 62, vilka är serie- kopplade till avböjningslindningen 81, en svepátergángskonden- sator 80 och en svepomkopplare 87 som innefattar en horisontal- utgàngstransformator 88 och en dämpningsdiod 89 för att alstra avsökningsström i avböjningslindningen 81 under varje horison- talavböjningscykel. Horisontalavböjningsgeneratorn 86 är kopplad till ett uttag 90 hos svepàtergàngstransformatorns 55 primärlind- ning 55a. En konventionell synkroniserad horisontaloscillator- och drivkrets 85 avger omkopplingsstyrsignaler till reglerbas- elektroden hos horisontalutgångstransistorn 88 så att transistorn tillslàs under horisontalsvepintervallet och frànslàs då horison- talsvepåtergångsintervallet skall initieras. En högspännings~ lindning 550 hos svepàtergángstransformatorn 55 är kopplad till en konventionell högspänningskrets 65 för alstring av en ultor- accelerationspotential för strålströmmen för bildröret.

Kretsen 70 för rasterbreddreglering inkluderar en spole 51 och en likríktardiod 52, vilka är seriekopplade mellan uttaget 48 och uttaget 50b, vilket sistnämnda är ett uttag mellan primär- lindningarna 55a och 55b hos svepàtergångstransformatorn 55.

Kretsen 70 för rasterbreddreglering inkluderar också en konden- sator 49 som är inkopplad mellan uttaget 48, dvs. spännings- 460 245 4 källans 45 utgångsuttag, och uttaget 50a.- I drift är avböjningskretsen 87 strömledande under svep- intervallet. När avböjningsomkopplaren 87 är strömledande isole- rar den transformatorn 53 från avböjningskretsen.86. En primär- ström I2 med uppåtstigande ramp i primärlindningarna Sja och šjb ökar den i svepåtergàngstransformatorn 53 lagrade energin under svepintervallet. Denna lagrade energi ersätter förluster 1 av- böjningskretsen 86 och aktiverar högspänningskretsen 63 under svepåtergångsintervallet när omkopplaren 87 har öppnats. Avböj- ningsgeneratorn 86 bildar tillsammans med transformatorn 55 en svepåtergàngsresonanskrets. Den under svepintervallet lagrade energin i transformatorn 55 och avböjningslindningen 81 överförs till svepâtergångskondensatorn 80 så att man erhåller en svep- återgångsspänning Vä över kondensatorn 80 under svepåtergångs- intervallet.

Fig. 2a åskådliggör formen hos vågen för spänningen V2 över primärlindningen 53b. Spänningen V2 omfattar en svepàter- gångspuls under svepåtergångsintervallet mellan t2 och t5. Fig. 2b åskådliggör ett första exempel på formen hos vågen för ström- men ila i spolen 51 och strömmen iga i transformatorlindningen 55a under betingelser då ultorstrålströmmen är förhållandevis liten. Fig. 2b åskådliggör också ett andra exempel på formen hos vågen för strömmen ilb i spolen 51 och den motsvarande strömmen i2a i transformatorlindningen 53a då en ultorstràlström som är större än i det första exemplet förekommer.

Det skall hypotetiskt antas att spolen 51 har induktansen noll. I ett sådant hypotetiskt fall uppladdas kondensatorn 49 till approximativt spänningsnivân hos spänningen V2 under svepinter- vallet. Såsom är åskådliggjort i exemplet enligt fig. 2a är svep- spänningen Vä ungefär lika med l/8 av topp-till-toppspänningen hos spänningen Vä under svepåtergångsintervallet. Uttaget 50a har högre potential än uttaget 50b, och spänningen över konden- satorn 49 adderas i serie till spänningen VB så att man erhåller den förstärkta spänningen E+.

I avböjningskretsen 200 enligt fig. 1 har spolen 51 i själva verket en induktans som skiljer sig från noll. Spänningen över kondensatorn 49 blir således en funktion av belastnings- strömmen i högspänningskretsen 63. Under svepåtergångsintervallet " 460 245 verkar också rasterbreddkretsen 70 såsom en induktans vars värde moduleras av belastningsströmmen i högspänningskretsen 65 såsom kommer att beskrivas i detalj nedan.

Under svepàtergàngsintervallet är polariteten hos svep- àtergàngsspänningen V2 sådan, att strömmen il blir successivt mindre. När spänningen över dioden 52 omkastar sin polaritet vid någon punkt under svepâtergàngsintervallet slutar strömmen 11 flyta.

I Ändringstakten di2/dt hos transformatorns primärström 12 styrs exempelvis av spänningen B+ under svepintervallet tl till t2 enligt fig. Eb. Nämnda ändringstakt styrs av spänningen VR enligt fig. l under svepàtergàngsintervallet_ Ãndringstakten dig/dt pâverkas inte nämnvärt av högspänningsstràlströmmen. En ökning av högspänningsstrålströmmen i kretsen 63 enligt fig. l medför en motsvarande minskning i strömmen il. Eftersom strömmen il börjar som strömmen noll, vid början på svepintervallet tl enligt fig. 2b, utgör dess ändringstakt dil/dt en funktion av strålströmmen. Såsom är åskådliggjort i de första och andra exemp- len enligt fig. 2b är dila/dt mindre än dilb/dt under svepinter- vallet. Ändringstakten díl/dt under svepintervallet tl till t2 styrs av spänningen över spolen 50 enligt fig. l. Eftersom svep- spänningen V2 är förhållandevis oberoende av stràlströmmen av- tar spänningen över kondensatorn 49 när stràlströmmen ökar, var- för spänningen över spolen 51 kan öka. Omvänt gäller att när strålströmmen avtar kommer spänningen över spolen 51 att avta och spänningen över kondensatorn 49 att öka.

Spänningen över kondensatorn 49 tillfogas i serie med Spänningen VB så att man erhåller den förstärkta spänningen B+.

Utan någon belastning och utan kretsförluster är strömmen il väsentligen noll, varvid kondensatorn 49 uppladdas till svep- spänningen Vä. Då strömmen il befinner sig vid en hög nivå bil- das hela svepspänningen V2 över spolen 51, varvid spänningen över kondensatorn 49 är noll. Således varierar den förstärkta spänningen B+ mellan spänningen'VB, som svarar mot att stràlström- men har hög nivå, och spänningen VB plus svepspänningen V2 som svarar mot att strálströmmen är noll. Om man omställer uttaget 50b hos transformatorn 55 mot uttaget 90 erhålls en ökning i svepspänningen V2, vidare får spänningen B+ ett bredare varia- 460 245 6 tionsintervall, varjämte man erhåller en ökning i spolens 51 bidrag till transformatorns 53 induktans som är inkopplad under svepàtergàngsintervallet såsom kommer att beskrivas nedan.

När ultorströmmen ökar, vilket medför en avtagande ultor- spänning, kommer spänningen B+ att minska. Spänningen B+ reglerar amplituden hos svepströmmen iy i avböjningslindningen 81. An- ledningen till detta är att den över svepkondensatorn 62 erhåll- na spänningen som alstrar svepströmmen i är approximativt lika med spänningen B+. Följaktligen medför en ökning i ultorströmmen, vilken åstadkommer en korresponderande ökning i strömmen il'och vilken är àtföljd av en minskning i ultorspänningen, en mot- svarande minskning 1 spänningen B+. Minskningen i spänningen B+ medför en tendens att stabilisera bredden hos rastret såsom har förklarats ovan. vid sluten av svepinnervaiiniaen 1:2 enligt rig. eb är energin som är lagrad i spolen 51 enligt fig. l stràlströmberoen- de. Dioden 52 förblir därför strömledande under en viss tid under svepàtergàngsintervallet som också är strålströmberoende, nämli- gen.1detföysta exemplet med låg strålströmbelastning - till tid- punkten tj enligt fig. 2b, och i det andra exemplet med hög strålströmbelastning - till en senare tidpunkt t4.

Under perioden då dioden 52 enligt fig. 1 är strömledan- de, i svepátergàngsintervallet, är spolen 51 parallellkopplad med lindningen 53b hos transformatorn 53, vilket medför att induk- tansen hos den till uttaget 90 kopplade primärlindningen 53a är lägre. Denna minskning av induktansen hos primärlindningen resul- terar i en högre svepàtergàngsresonansfrekvens och en motsvaran- de avkortning av svepàtergângsintervallet. Ju längre dioden 52 leder ström under svepåtergángsintervallet, desto högre blir svepåtergångsresonansfrekvensen.

Strålströmbelastníngen.medför således en benägenhet att förorsaka modulering av svepåtergångsintervallet. Denna modu- lering kompenserar för svepàtergångsintervallets tendens att öka när strålströmmen ökar då ingen anordning för kompensering, så- som kretsen 7O för rasterbreddreglering, utnyttjas. En sådan ökning i svepàtergàngsintervallet inträffar därför att den kapacitiva belastningen hos bildröret som är kopplat till hög- spänningskretsen 63 belastar svepàtergàngsresonanskretsen i 460 245 avböjningskretsen 63.

Rasterkompensering kan med fördel erhållas genom att man använder sig av reaktiva komponenter i stället för resistiva belastningar. Den korresponderande energiförlusten i kretsen 200 enligt fig. l kommer därför att bli liten. Den passiva reg- leringen av både spänningen B+ och den modulerade induktansen hos kretsen 70 resulterar i en väsentligen konstant rasterbredd över hela strálströmintervallet. Den snabba gensvartiden hos kretsen 70 har den ökade fördelen att den ger förbättrade vit- stan/prestanda nos bilden på biiaröret.

I det första exemplet på låg stràlströmbelastning, varvid strömmen il = :la och spänningen vB uppgår till lll VON gäller följande värden hos kretsen enligt fig. 1 såsom exempel: spänningen B+ = 118 volt, spänningen VR = 1040 volt, svepåter- gàngsintervallet tñ = ll,8 mikrosekunder, topp-till-toppavböj- ningsströmmen iy = 5,15 ampere och ultorspänningen = 24,4 kV.

I det andra exemplet på hög strâlströmbelastning med strömmen il = ilb och spänningen VB lika med samma lll volt utgör följan- de exempel pà värden hos kretsen enligt fig. 1: spänningen B+ = lll volt, spänningen VR = 920 volt, svepàtergängsintervallet tR = 12 mikrosekunder, topp-till-toppavböjningsströmmen iy = 2,9 ampere och ultorspänningen = 21,7 kV.

Fig. 3 och 4 visar var sin alternativ utföringsform av avböjningskretsen 200 enligt fig. l. Identiska siffror i figurer- na l, 2 och 3 anger likartade delar eller funktioner. Principen för driften hos avböjningskretsen 200' eller 200" enligt fig. 3 resp. 4, där rasterbreddkretsen 70 och svepåtergångstransfor- matorn 53 enligt fig. l har modifierats i förhållande till fig. l, är likartad den för avböjningskretsen 200 enligt fig. 1.

I avböjningskretsen 200' enligt fig. 3 är exempelvis filterkon- densatorn 49 inkopplad mellan uttaget 50a och jord. Kondensatorn 49 enligt fig. 5 har ett högre spänningsvärde än kondensatorn 49 enligt fig. l. I avböjningskretsen 200" enligt fig. 4 är exempelvis lindningen 5}b, som ersätter spolen 51 enligt fig. l, kopplad till svepåtergàngstransformatorn 53 via en ömsesidig induktans. Lindningen 53b enligt fig. 4 är kopplad till den ena plattan hos kondensatorn 49. Förbindningspunkten mellan konden- satorn 49 och lindningen 55b enligt fig. 4 är förbunden med 460 245 8 uttaget 50a hos svepàtergàngstransformatorns 53 primärlindning.

Primärlindningen 53a hos transformatorn 53 enligt fig. 4 kräver samma antal lindningsvarv som kombinationen av lindningarna 55a och Sjb i kretsen 200 enligt fig. l. I kretsen 200" enligt ¶fig. 4 utgör det en fördel att spolen 51 enligt fig. l kan und- varas genom att man i stället utnyttjar läckinduktansen.

Claims (20)

460 245 9 PATENTKRAV

1. Avböjningssystem med rasterbreddreglering, innefattande en avböjningslindning, en till nämnda avböjningslindning kopplad avböjningsgenerator för att alstra en svepavsökningsström och en svepátergångsavsökningsström i nämnda avböjningslindning, vilka definierar korresponderande svep- och svepåtergângsinterval i en avböjningsperiod, en till nämnda avböjningsgenerator kopplad transformator som inkluderar första och andra transformator- lindningar, i vilka en spänning med växelströmavböjningstakt bildas, en till nämnda andra transformatorlindning kopplad ultorkrets för att alstra en ultorspänning som drar en belast- ningsström från nämnda andra transformatorlindning, och en till nämnda transformator kopplad källa för aktiveringsspänning, k ä n n e t e c k n a t av en till nämnda transformator (53) kopplad induktans (51) för att i nämnda induktans leda en ström som är representativ för nämnda belastningsström, omkopplings- organ (52) som är påverkbara 1 beroende av nämnda spänning i nämnda transformator (53) för att bortkoppla nämnda induktans (51) från nämnda transformator (53) under ett intervall i nämnda avböjningsperiod under vilket nämnda spänning i nämnda trans- formator (53) befinner sig vid en första polaritet och för-att koppla nämnda induktans (51) till nämnda transformator (53) under hela intervallet 1 nämnda avböjningsperiod under vilket nämnda spänning i nämnda transformator (53) befinner sig vid den motsatta polariteten för att bringa ström att flyta i nämnda induktans (51), varvid under tiden som nämnda spänning i nämnda transformator (53) befinner sig vid nämnda motsatta polaritet nämnda ström i nämnda induktans (51) bildar en självinducerad spänning i nämnda induktans (51), vilken spänning är represen- tativ för nämnda belastningsström, och organ (49) som är pâverk~ bara i beroende av nämnda självinducerade spänning som är repre- sentativ-för nämnda belastningsström för att vid ett uttag (50a) hos nämnda första transformatorlindning (53b) bilda en första spänning som reglerar amplituden hos nämnda svepavsökningsström, varvid en ändring 1 värdet hos nämnda belastningsström föror- sakar en tillräcklig ändring i värdet hos nämnda ström i nämnda induktans (51) för att nämnda ändring i värdet hos nämnda ström i nämnda induktans (51) i sig själv skall åstadkomma i nämnda 460 245 10 induktans (51) ett annat värde på självinducerad spänning för erhållande av ett korresponderande annat värde hos nämnda första spänning och hos nämnda svepavsökningsström för att reglera rasterbredden.

2. Avböjningssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda omkopplingsorgan inkluderar en till nämnda transformator (53) kopplad likriktare (52) som likriktar nämnda avböjningstaktspänning i en omfattning som är reglerad av den självinducerade spänningen i nämnda induktans (51) för att åstadkomma ett korresponderande annat värde hos en svepspänning.

3. Avböjningssystem enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda likriktare innefattar en diod (52) med tvâ uttag.

4. H. Avböjningssystem enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att den motsatta polariteten hos nämnda avböjningstakt- spänning i nämnda avböjningstransformator (53) ger förspänning i framriktningen åt nämnda likriktare (52) under bildande av nämnda ström i nämnda induktans (51) som ersätter energiför- luster i nämnda avböjningslindning (81) och att nämnda första polaritet hos nämnda avböjningstaktspänning 1 nämnda avböjnings- transformator (53) minskar nämnda ström i nämnda índuktans (51) tillräckligt för att frânslâ nämnda likriktare (52).

5. Avböjningssystem enligt krav U, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda likriktare (52) har under en del av svepâter- gângsintervallet en förspänning som varierar i sin varaktighet i enlighet med nämnda belastningsström.

6. Avböjningssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda organ för att bilda en första spänning inne- fattar en första kondensator (H9) som är kopplad till nämnda uttag (50a) hos nämnda första transformatorlindning (53b) för att en likspänning skall bildas där.

7. Avböjningssystem enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första kondensator (49) är seriekopplad med nämnda källa (45) för aktiveringsspänning för att alstra nämnda första spänning som utgör summan av spänningen över kondensatorn (H9) Och spänningen (VB) hos nämnda källa (H5) för aktive- ringsspänning-

8. Avböjningssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t 11. Fx) 460 45 11 därav, att nämnda avböjningsgenerator (86) innefattar en svep- kondensator (62) som tillför nämnda svepavsökningsström och att nämnda första spänning är kopplad till en platta hos nämnda svepkondensator (62) för att reglera spänningen över nämnda svepkondensator (62).

9. Avböjningssystem enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första spänning (E+) är kopplad till nämnda platta hos nämnda svepkondensator (62) för att väsentligen uppladda svepkondensatorn till spänningen hos nämnda första spänning. _

10. Avböjningssystem enligt krav 1, k ä n n e t e e k n a t därav, att nämnda avböjningsgenerator (86), induktans (51) och avböjningslindning (81) bildar en svepâtergångsresonanskrets under svepåtergângsintervallet och är kopplade på så sätt att variationer i svepâtergångstiden minskas då nämnda belastnings- ström varierar.

11. Avböjningssystem enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda omkopplingsorgan inkluderar en till nämnda induktans (51) kopplad likriktare (52)-som har förspänning 1 framriktningen under en del av svepåtergångsintervallet som varierar i sin längd i enlighet med nämnda belastningsström och att nämnda likriktare (52) kopplar nämnda induktans (51) inom nämnda svepåtergângsresonanskrets på så sätt att dess resonans- frekvens stabiliseras då nämnda belastningsström varierar.

12. Avböjningssystem enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda induktans (51) strävar att öka resonans- frekvensen hos nämnda svepâtergångsresonanskrets (86, 51, 58) när nämnda likriktare (52) ges förspänning i framriktningen och att minska svepåtergàngsresonansfrekvensen när nämnda likriktare (52) frânslås. I

13. Avböjningssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första transformatorlindning (53a, S3b) inklu- derar ett mellanuttag (50b) för att koppla nämnda ström i nämnda induktans (51) till nämnda avböjningsgenerator (86).

14. Avböjningssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda induktans (53b) är magnetiskt kopplad till nämnda avböjningstransformator (fig 4).

15. Avböjningssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t 460 245 12 därav, att nämnda induktans (53b) ingår i nämnda första trans- formatorlindning (fig 4).

16. Avböjningssystem enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda induktans (53b) är inkopplad mellan ett änd- uttag (vid 52) hos nämnda första transformatorlindning (53a) och ett mellanuttag (50a) hos denna.

17. Avböjningssystem enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första spänningsalstringsorgan innefattar en kondensator (H9) inkopplad mellan nämnda mellanuttag (50a) och en gemensam ledare (Jord) hos nämnda avböjningssystem för alstring av en första spänning mellan nämnda mellanuttag och nämnda gemensamma ledare hos nämnda avböjningssystem.

18. Avböjningssystem enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att amplituden hos nämnda första polaritet hos nämnda avböjningstaktspänning bestämmer intervallet av variationer hos nämnda svepavsökningsström som kan alstras av nämnda första spänningsalstringsorgan (H9 eller 51).

19. Avböjningssystem med svepâtergångsintervallstabilisering, innefattande en avböjningslindning, en till nämnda avböjnings- lindning kopplad avböjningsgenerator för att alstra en svepav- söknings- och en svepåtergångsavsökningsström i nämnda avböj- ningslindning, vilka strömmar definierar korresponderande svep- och svepâtergångsintervall under varje avböjningsperiod, varvid nämnda avböjningsgenerator inkluderar en svepâtergângskondensa- tor som bildar en svepåtergångsresonanskrets med nämnda avböj- ningslindning jämte en svepkondensator som bildar en svepreso- nanskrets med nämnda avböjningslindning, en till nämnda avböj- ningsgenerator kopplad transformator som inkluderar första och andra transformatorlindningar i vilka en växelströmavböjnings- taktspänning bildas, en källa för aktiveringsenergi kopplad till nämnda transformator och en till nämnda andra transformatorlind- ning kopplad belastningskrets för att alstra en belastningsspän- ning som drar en belastningsström från nämnda andra transforma- torlindníng, k ä n n e t e c k n a t av en induktans (S1) som är kopplad till nämnda svepåtergángsresonanskrets (80, 62, 83, 81) under nämnda svepåtergångsintervall, varvid nämnda induktans är konduktivt kopplad till nämnda svepkondensa- fi0F (52), Och en dí0d (52) för att koppla nämnda induktans (51) ,3 460 245 till nämnda svepåtergângsresonanskrets inom nämnda svepåter- gàngsintervall, varvid nämnda diod bildar i nämnda induktans en ingångsström som står i samband med nämnda belastningsström, vidare nämnda likriktare får förspänning i framriktningen och leder nämnda ingångsström när nämnda avböjningstaktspänning ändrar sin polaritet till en första polaritet, och en andra polaritet hos nämnda avböjningstaktspänning i nämnda avböjnings- transformator (53) minskar nämnda ingångsström tillräckligt för att frânslå nämnda diod (52) under en del av svepåtergångsinter- vallet och därvid bringar resonansfrekvensen hos nämnda svep- âtergångsresonanskrets att variera 1 överensstämmelse med var- aktigheten hos nämnda del av svepåtergångsintervallet för att stabilisera svepåtergångsintervallet när nämnda belastningsström varierar.

20. Avböjningssystem med svepåtergångsintervallstabilisering enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av organ (49) som är påverkbara såsom gensvar på nämnda självinducerade spänning som är representativ för nämnda belastningsström för att vid ett uttag (50a) hos nämnda första transformatorlindning (53b) bilda en första spänning som reglerar amplituden hos nämnda svepavsök- ningskrets, varvid en ändring i värdet hos nämnda belastnings- ström medför en tillräcklig ändring i värdet hos nämnda ström i nämnda induktans (51) för att nämnda ändring i värdet hos nämnda ström i nämnda induktans (51) själv skall alstra i nämnda induk- tans (51) ett annat värde av nämnda självinducerade spänning så att man erhåller ett korresponderande annat värde hos nämnda första spänning och hos nämnda svepavsökningsström för att reglera rasterbredden.