SE501700C2 - Avböjningskrets med ost-västkorrigeringskrets - Google Patents

Description

501 700 2 i det rutade mönstret förefaller vara av sicksackform i stället för av formen av en rät linje. Sicksackformen uppträder i en gi- ven vertikal remsa omedelbart under skärningspunkten med en hori- sontell remsa. Dessa distorsioner benämnes ibland "råttand"-dis- torsioner och är åskådliggjorda i det rutade mönstret i fig. 2a.

De uppträder under och omedelbart efter tidpunkterna då stora strålströmtransienter uppträder därför att avböjningskretsen, som representerar ett svänghjul med lågimpedansenergi, tillhanda- håller transientökningen i ultorkretsarnas energibehov. ßnergi som överförs från avböjningskretsen till ultorkretsarna kan så- ledes visa en benägenhet att förorsaka variationer i avböjnings- lindningens svepström.

Tysk Offenlegungsschrift 3 314 470 som svarar mot ameri- kansk patentskrift nr 4 429 257 beskriver en avböjningskrets som reducerar "råttand"-distortioner. En avböjningskrets som är be- skriven i nämnda skrift styrs av en reglerbar omkopplare. Den reglerbara omkopplaren, som arbetar i en avböjningstakt, är kopp- lad till en avböjningslindning för att alstra avsökningsström i avböjningslindningen under varje svepintervall. En första avböj- ningssvepåtergångskapacitans bildar en avböjningssvepåtergångs- resonanskrets med avböjningslindningen under varje svepåtergångs- intervall. En primärlinding hos en svepåtergångstransformator är kopplad till en andra svepåtergångskapacitans och till den regler- bara omkopplaren för att bilda en andra resonanskrets i svepåter- gångsintervallet och alstrar en pulsspänning som aktiverar ultor- kretsarna.

Under svepåtergångsintervallet är de båda resonanskret- sarna väsentligen bortkopplade från varandra vid avböjningssvep- återgångsfrekvensen och högre frekvenser genom att man utnyttjar en induktiv impedans som bortkopplar de båda resonanskretsarna.

Denna bortkoppling medför att man undviker den inte önskvärda växelverkan med energiöverföring mellan de båda resonanskretsarna och således hindrar "råttand"-distorsioner från att uppträda. De båda resonanskretsarna kan emellertid alstra två svepåtergångs- pulser med olika varaktighet. Till följd av denna bortkoppling av de båda resonanskretsarna kan vidare svepåtergångsperioden i den andra resonanskretsen variera såsom en funktion av strålströmmen medan resonansperioden i resonanskretsen som inkluderar avböjnings- lindningen inte kan variera. 501 700 3 Ost-västkudddistorsionskorrigering åstadkommes vid de ovannämnda skrifterna genom att man genom den induktiva bortkopp- lingsimpedansen tillför modulationsström från en modulationsström- källa som varierar i en vertikaltakt. Under svepåtergångsinter- vallet står mängden energi som tillförs till svepåtergångsreso- nanskretsen i ett direkt samband med modulationsströmmen som till- förs av modulationskällan. Toppströmmen som flyter i avböjnings- kretsen vid svepets början bringas sålunda exempelvis att variera i en vertikaltakt på paraboliskt sätt så att man erhåller ost- västkuddistorsionskorrigering.

Det är önskvärt att bilda en avböjningskrets av typen som är beskriven i de ovannämnda skrifterna, vilken krets minskar "råttand"-distorsioner. Det är också önskvärt att kombinera två resonanskretsar som inkluderar svepåtergångstransformatorn resp. avböjningslindningen så att man skall erhålla svepåtergångspulser som bär synkroniseringsinformation för de kombinerade resonans- kretsarna.

I enlighet med en aspekt av uppfinningen inkluderar en resonanskrets en första svepåtergångskapacitans och en avböjnings- lindning. En svepåtergångspulsspänning bildas över en matnings- induktans. En andra svepåtergångskapacitans kopplar till reso- nanskretsen en spänning som erhålls från matningsinduktansens svepåtergångspulsspänning. En källa för modulationsström kopplas till resonanskretsen genom en impedans som vid avböjningssvep- återgångsfrekvensen är betydligt större än den korresponderande impedansen hos avböjningslindníngen.

Då en aspekt av den aktuella uppfinningen utförs innefat- tar resonanskretsen en parallellresonanskrets-som är avstämd till en resonansfrekvens som är lägre än svepåtergångsfrekvensen. Pa- rallellresonanskretsen är kopplad till en serieresonanskrets som inkluderar svepåtergångstransformatorns primärlindning. Seriere- sonanskretsen är avstämd till en frekvens som också är lägre än svepåtergångsfrekvensen. Den induktiva komposanten i seriereso- nanskretsen kompenserar för den kapacitiva komposanten hos parall- ellresonanskretsen så att den kombinerade kretsen som är bildad av båda resonanskretsarna får resonans vid den önskade svepåter- gångsfrekvensen.

Då en annan aspekt av uppfinningen utförs bortkopplas av- böjningslindningen från svepåtergångstransformatorn via en spole 501 700 4 med förhållandevis stor induktans så att man undviker “råttand"- distorsioner. Svepåtergångstransformatorns primärlindning och av- böjningslindningen är inkluderade i en resonanskrets för åstad- kommande av en svepåtergångspuls för varje avböjningscykel i en lindning hos svepåtergångstransformatorn. Svepåtergångspulsen i svepåtergångstransformatorns lindning är representativ för svep- återgångsspänningen över avböjningslindningen på grund av den av den andra svepåtergångskapacitansen åstadkomna kapacitiva kopp- lingen mellan de båda resonanskretsarna. En dylik svepåtergångs- puls kan användas för att åstadkomma fassynkroniseringsinforma- tion för avböjningsströmmen i avböjningslindningen.

Uppfinningen kommer att beskrivas mera i detalj i det följande under hänvisning till bifogade ritningar, på vilka fig. l visar en avböjningskrets som avser en utföringsform enligt en aspekt av uppfinningen och som inkluderar en reglerbar omkopplare, fig. 2a och 2b åskådliggör rutade mönster med resp. utan "rått- tand"-distorsioner, fig. 3 åskådliggör en avböjningskrets som in- kluderar en strömsänka av klass A-typ och som utgör en utförings- form enligt en aspekt av uppfinningen, fig. 4 visar en elektrisk krets som är ekvivalent med avböjningskretsen enligt fig. 1 eller fig. 3, och fig. S visar vågor som är uppritade i olika skala och som kommer till användning då det gäller att förklara arbetssät- tet hos kretsen enligt fig. 3.

Den i fig. l visade avböjningskretsen 100, som utgör en utföringsform enligt en aspekt av uppfinningen, kan exempelvis åstadkomma horisontalavböjning för ett ll0°-färgbildrör av typen Philips 3OAX. Enligt fig. l kopplas en mellan ett uttag 22 och jord bildad källa B+ för reglerad likspänning via ett motstånd Rl till en klämma 22a hos en primärlindning Wl i en horisontalsvep- återgångstransformator Tl. Lindningens Wl andra klämma är kopplad till ett förbindningspunktuttag 23. En filtreringskondensator Cl är kopplad från uttaget 22a till jord. Den reglerade spänningen B+ alstras av en energikälla 90 som arbetar i ett omkopplat ar- betssätt. En sekundärlindning W3 hos transformatorn Tl pålägger en ultorspänning U och tillför en strålström genom en diod D4.

En horisontalutgångstransistor Ql, vars bas är kopplad till en konventionell driv- och oscillatorkrets 50, har sin kol- lektor- till emitterbana inkopplad mellan förbindningspunktutta- get 23 och jord. Parallellt med transistorns Ql huvudströmled- 501 700 5 ningsbana finns en seriekoppling omfattande två likriktare, näm- ligen dioderna Dl och D2. Mellan diodens Dl anod- och katodelekt- roder finns en seriekoppling av en horisontalavböjningslindning LH och en S-formande kondensator eller svepkondensator Cs. En avböjningssvepåtergångskondensator CRD, som också är inkopplad mellan anod- och katodelektroderna hos dioden Dl, bildar med kon- densatorn Cs och med avböjningslindningen LH en parallellsvep- återgångsresonanskrets 27. En andra svepåtergångskondensator CRT är inkopplad mellan ett förbindningspunktuttag 28 och jord.

Mellan uttaget 28 och jord finns en seriekoppling av spolen eller drosseln Ll och en reglerbar omkopplad strömkrets 25 som inklude- rar en omkopplingstransistor Q5. Spolens eller drosselns Ll in- duktans är betydligt större än induktansen hos avböjningslind- ningen LH.

Under svepintervallet arbetar kretsen som inkluderar pri- märlindningen Wl, transistorn Ql, dioderna Dl och D2. kondensa- tOrn Cs och spolen LH såsom en konventionell, allmänt känd avböj- ningskrets. Synkronisering av omkopplingen hos transistorn Ql er- hålls exempelvis ur fasinformation hos pulserna HS som tillförs av en sekundärlindning W4 hos svepåtergångstransformatorn Tl, så- som kommer att beskrivas nedan.

Under svepåtergângsintervallet tillfogas laddning till svepåtergångskondensatorn CRD medelst sänkström il som strömmar via drosseln Ll. Ju större integralen._fil-dt under exempelvis hela svepåtergångsintervallet desto större blir spänningen W4 över kondensatorn CRD. Det skall framhållas att toppavböjnings- strömmen iy genom avböjningslindningen LH under svepintervallet står i ett direkt samband med toppspänningen W4 över kondensatorn CRD vid mitten av svepåtergångsintervallet. Genom att man module- rar strömmen il i en vertikaltakt bringas den omkopplade ström- kretsen 25 att åstadkomma ost-västkuddkorrigering för horisontal- avsökningsströmmen.

Styrkretsen i den reglerbara omkopplade strömkretsen 25 inkluderar ett differentiellt par transistorer Q2 och Q3, varvid de båda emittrarna hos transistorerna Q2 och Q3 är kopplade till ett uttag 41 på ett motstånd R9. Det andra uttaget hos motståndet R9 är kopplat till en spänningskälla V+. Strömmen i2 som flyter i motståndet R9 blir uppdelad mellan de respektive transistorerna Q2 och Q3 i beroende av den skillnad mellan spänningarna V6 och 501 700 6 V5 som bildas mellan baserna hos de respektive transistorerna Q2 och Q3.

Kollektorströmmen i transistorn Q2 styr via en inverte- rings- och drivtransistor Q4 en omkopplingstransistor Q5 i kret- sen 25, vilken transistor arbetar i gemensamemittermoden. Tran- sistorns Q5 kollektor är kopplad till ett från resonanskretsen 27 fjärrbeläget uttag 29 hos drosseln Ll. Transistorn QS tillslås resp. frånslås således i överensstämmelse med amplituden hos skillnaden mellan spänningarna V6 och V5. Drosselns Ll uttag 29 är också kopplat genom en diod D3 till uttaget 22a som befinner sig ungefär vid potentialen hos spänningen B+. Dioden D3 är pol- vänd på så sätt att den avlänkar strömmen il som flyter genom drosseln Ll och låser fast spänningen V3 vid uttaget 29 vid spän- ningen som föreligger över kondensatorn Cl när transistorn QS frånslås. Omvänt leds strömmen il till jord genom transistorn Q5 när transistorn Q5 tillslås, varigenom spänningen V3 bringas att bli ungefär jordpotential. Över en sekundärlindning W2 hos svepåtergångstransforma- torn Tl bildade horisontalsvepåtergångspulser Hp kopplas till transistorns Q2 bas genom ett motstånd R2 och över en seriekopp- ling av ett motstånd R3 och en kondensator C2. En vertikaltakt- signal Vs med parabolisk form, överlagrad på en vertikal sågtand- form som åstadkommes av en konventionell vertikalavböjningskrets 32, kopplas till basen hos transistorn Q2 genom en serieraster- styrkrets omfattande motstånden R6, R5 och kondensatorn C3. Tran- sistorns Q2 bas tjänstgör således såsom en spänningssummerings- förbindningspunkt. Vertikalsågtandspänningen V9 över ett samp- lingsmotstånd RS i vertikalavböjningskretsen 32 har en vertikal- taktsågtandkomposant. Spänningen V9 påläggs genom ett trapets- styrmotstånd Rl3, som är parallellt med motståndet RS, på det ena uttaget hos ett motstånd Rl2. Motståndets Rl2 andra uttag är kopp- lat till transistorns Q3 bas. Trapetsstyrmotståndet Rl3 är så in- reglerat att det genom gemensammodplacering upphäver vertikal- sågtanddelen vid transistorns Q2 bas. Förspänningsnivån V5 vid transistorns Q3 bas styrs av en seriekoppling av ett variabelt motstånd RlO och ett konstant motstånd Rll. Seriekopplingen av motstånden Rl0 och Rll är införd mellan spänningskällan V+ och transistorns Q3 bas. 501 700 7 Spänningen V2 mellan uttaget 28 hos drosseln Ll och jord kopplas också genom ett motstånd R4 till transistorns Q2 bas för att ge återkoppling som stabiliserar driften hos avböjningskret- sen 100. Kondensatorn C2 och motståndet R3, som är kopplade till transistorns Q2 bas, integrerar således pulserna i spänningen V2, som kommer att beskrivas nedan, under åstadkommande av en parabo- lisk vågåterkoppling i vertikaltakten.

Skillnaden mellan spänningarna V6 och V5 modulerar tiden under vilken transistorn Q5 är frånslagen under varje horisontal- svepintervall i enlighet med vertikalläget hos avsökningsstrålen på katodstrålerörets bildskärm.

Strömmen il flyter under varje horisontalavsökningssvep- intervall genom dioden D2, drosseln Ll och transistorn QS till jord till dess att transistorn Q5 frånslås vid en reglerbar tid- punkt. När transistorn QS frånslås avlänkas strömmen il så att den flyter igenom dioden D3. Härigenom kommer strömmen il att sjunka långsamt under återstoden av svepintervallet. Under svep- återgångsintervallet ökar strömmen il. På grund av den stora im- pedansen hos drosseln Ll i förhållande till impedansen hos avböj- ningslindningen LH under svepåtergången uppstår ingen nämnvärd koppling mellan svepåtergångsresonanskretsen 27 och primärlind- ningen Wl för strömmar som är relaterade till högfrekvensbelast- ning i primärlindningen. Eftersom drosseln Ll inte bildar en låg- impedansbana för sådana strömmar undviks "råttand"-distorsioner eller minskas sådana i betydande omfattning på likartat sätt som har beskrivits i detalj i den ovannämnda amerikanska patentskrif- ten. Fig. 2a visar “råttand"-distorsioner som uppträder när ett rutat mönster presenteras under användning av en del tidigare kända kretsar. Fig. 2b visar ett rutat mönster som saknar “rått- tand“-distorsioner, vilket mönster är av typen som kan erhållas när avböjningskretsen 100 enligt fig. l används.

Fig. 4 åskådliggör den ekvivalenta kretsen för avböjnings- kretsen l0O enligt fig. l under svepåtergången. Primärlíndningen Wl och kondensatorn CRT bildar en serieresonanskrets 31 vars re- sonansfrekvens ligger under horisontalsvepåtergångsfrekvensen.

Kondensatorn CRD och avböjningslindningen LH bildar en parallell- svepåtergångsresonanskrets 27 vars resonansfrekvens också ligger under horisontalsvepåtergångsfrekvensen. Kretsen som är bildad av de kombinerade serie- och parallellresonanskretsarna är emeller- 501 700 8 tid avstämd till svepåtergångsresonansfrekvensen. Svepåtergångs- pulsspänningen i primärlindningen W1 innehåller samma synkronise- ringsinformation som är innehållen i svepåtergångspulsspänningen i avböjningslindningen LH.

Såsom har förklarats tidigare åstadkommer den i fig. 1 visade transformatorns Tl lindning W4 såsom exempel horisontal- synkroniseringspulser HS. Varje puls HS representerar svepåter- gångsintervallet i avböjningslindningen LH. Horisontalsynkronise- ringspulsen HS kopplas till driv- och oscillatorkretsen 50 för att tillhandahålla synkroniseringsinformation. Synkroniserings- informationen som är innehållen i pulserna HS kan vara indikativ för fasen hos strömmen iy i avböjningslindningen LH. Den kan exempelvis användas i samband med horisontalsynkpulser hos en televisionssignal (ej visad i fig. 1) för att inreglera fasen hos oscillatorsignalen som driver transistorns Ql bas.

Koppling mellan primärlindningen Wl hos transformatorn T1 och svepåtergångsresonanskretsen 27 utförs genom en kapacitiv spänningsdelare som inkluderar kondensatorerna CRD och CRT. Kon- densatorn CRT, som är seriekopplad mellan primärlindningen Wl och kretsen 27, hindrar kondensatorn Cs från att urladdas av en plöts- lig svepåtergångsströmbelastning, såsom en plötslig ökning i strålströmmen. Drosseln eller spolen L1 med stor impedans, vilken drossel bildar en annan strömbana mellan avböjningssvepåtergångs- resonanskretsen 27 och svepåtergångstransformatorlindningen W1, hindrar snabb energiöverföring genom svepåtergångsresonanskretsen 27 och transformatorn Tl. När man använder sig av avböjningskret- sen 100 enligt fig. 1 kommer således "råttand"-distorsioner att minskas i betydande omfattning.

Fig. 3 åskådliggör en annan avböjningskrets 101 som utgör en utföringsform enligt en aspekt av uppfinningen. Kretsen 101 i fig. 3 är i stort sett likartad kretsen 100 i fig. 1. Då avböj- ningskretsen 101 i fig. 3 används kommer "råttand"-distorsioner på likartat sätt att minskas i betydande grad. Identiska siffror och symboler i figurerna 1 och 3 anger likartade delar eller funktioner. _ I avböjningskretsen 101 enligt fig. 3 är en reglerbar strömkrets 125 som arbetar i klass A kopplad till uttaget 29 hos drosseln Ll. Den modulerade strömmen genom den reglerbara ström- kretsen 125 åstadkommer ost-västkuddkorrigering. Det skall fram- 501 700 9 hållas att strömkretsarna 25 och 125 i fig. l resp. 3 kan vara utbytbara.

Den reglerbara eller styrbara strömkretsen 125 i fig. 3, som arbetar i klass A, inkluderar en kondensator CC 5°m är ink0PP“ lad mellan drosselns Ll uttag 29 och jord. En transistor Q6, vars kollektor är kopplad till utaget 29, förbrukar likström som är lika med genomsnittsvärdet hos strömmen il genom drosseln Ll.

Kollektorströmmen i transistorn Q6 som styrs av ett på konventio- nellt sätt utformat styrblock 70 har en parabolisk våg i vertikal- takten för åstadkommande av ost-västkuddkorrigering. En återkopp- lingsspänning som är inkopplad från uttaget 29 stabiliserar ras- terkorrigering och -bredd.

Fig. 5 åskådliggör vågformen hos svepåtergångspulsspän- ningen Vl för avböjningskretsen 101. Fig. 5 åskådliggör också svepåtergångsspänningen V2 över kondensatorn CRT för exempel med avsökning upptill/nedtill resp. på mitten med streckade och hel- dragna linjer.

Claims (16)

501 700 10 PATENTKRAV
1. l. Avböjningskrets innefattande en avböjningslindning, till nämnda avböjningslindning kopplade omkopplingsorgan som drivs i en avböjningstakt för att alstra avsökningsström i nämnda avböj- ningslindning under ett svepintervall i en avböjningscykel, en källa för matningsenergi, en till nämnda omkopplingsorgan och nämnda källa för matningsenergi kopplad matningsinduktans för att däri åstadkomma en svepåtergångspulsspänning under avböjningscy- kelns svepåtergångsintervall, en första svepåtergångskondensator som bildar en svepåtergångsresonanskrets med nämnda avböjnings- lindning under avböjningscykelns svepåtergångsintervall, och en belastningskrets som är kopplad till nämnda matningsinduktans och som aktiveras under svepåtergångsintervallet, k ä n n e t e c k - n a d av en andra svepåtergångskapacitans (CRT) kopplad till nämnda svepåtergångsresonanskrets (27) för att koppla en från nämnda svepåtergångspulsspänning erhållen spänning som bildas i nämnda matningsinduktans (Wl) till nämnda svepåtergångsresonans- krets (27) för att ersätta energiförluster i nämnda avböjnings- lindning (LH) under avböjningscykeln, en impedans (Ll) som vid svepåtergångsfrekvensen hos nämnda avsökningsström har betydligt större värde än impedansen hos nämnda avböjningslindning (LH), och en källa (25) för modulationsström kopplad till nämnda svep- återgångsresonanskrets (27) genom nämnda impedans (Ll) för att åstadkomma modulation av nämnda avsökningsström då nämnda modulä- tionsström varierar på ett sådant sätt att kuddistortion minskas, varvid nämnda impedans (Ll) är inkopplad i en strömbana mellan nämnda svepåtergångsresonanskrets (27) och nämnda matningsinduk- tans (Wl) för att minska betydande energiöverföring mellan nämnda svepåtergångsresonanskrets (27) och nämnda belastningskrets (W3, D4) under varje svepåtergångsintervall.
2. 2. Avböjningskrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av en svepkapacitans (Cs) kopplad till nämnda avböjningslindning (LH) för att tillföra en svepspänning till densamma, varvid ampli- tuden hos nämnda avsökningsström varierar då nämnda svepspänning varierar och varvid nämnda impedans (Ll) kopplar nämnda modula- tionsström till nämnda svepåtergångsresonanskrets (27) för att variera nämnda svepspänning då nämnda modulationsström varierar.
3. 3. Avböjningskrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda avböjningskrets innefattar en horisontalavböj- _ 501 700 ll ningskrets (100) och inkluderar en källa (32) för vertikaltakt- signal kopplad till nämnda källa (25) för modulationström för att variera nämnda modulationsström i en vertikaltakt på paraboliskt sätt för att åstadkomma en ost-västkuddkorrigerad avsökningsström- vågform.
4. 4. Avböjningskrets enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda avböjningskrets innefattar en horisontalavböj- ningskrets (l00),varvid nämnda källa (25) för modulationsström arbetar i klass A och nämnda modulationsström varierar i en ver- tikaltakt på paraboliskt sätt för att åstadkomma ost-västkuddkor- rigering.
5. 5. Avböjningskrets enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda impedans innefattar en modulationsinduktans (Ll).
6. 6. Avböjningskrets enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda matningsinduktans innefattar en primärlindning (Wl) hos en svepåtergångstransformator (Tl).
7. 7. Avböjningskrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda källa (25) för modulationsström är kopplad till nämnda andra svepåtergångskapacitans (CRT) för att reglera spän- ningen över nämnda första svepâtergångskapacitans (CRD) under svepåtergångsintervallet.
8. 8. Avböjningskrets enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda omkopplingsorgan (Ql) inkluderar en likriktare (D2) som är inkopplad över nämnda andra svepåtergångskapacitans (CRT) för att bilda en strömbana för nämnda modulationsström un- der svepintervallet.
9. 9. Avböjningskrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda svepåtergångsresonanskrets (27) innefattar en parallellresonanskrets, varvid nämnda matningsinduktans (Wl) och nämnda andra svepåtergångskondensator (CRT) bildar en andra svep- återgångsresonanskrets (31) och varvid nämnda parallell- (27) och andra (31) resonanskretsar bildar en kombinerad resonanskrets (fig. 4).
10. 10. Avböjningskrets enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a d därav, att resonansfrekvensen för åtminstone en av nämnda paral- lell- (27) och andra (31) resonanskretsar är lägre än svepåter- gångsfrekvensen hos nämnda avsökningsström. 501 700 12
11. ll. Avböjningskrets enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda kombinerade resonanskrets (fig. 4) är avstämd till svepåtergångsfrekvensen hos nämnda avsökningsström.
12. 12. Avböjningskrets enligt krav ll, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda andra svepåtergångsresonanskrets (31) innefat- tar seriekoppling av nämnda matningsinduktans (Wl) och nämnda andra svepåtergångskondensator (CRT), varvid nämnda seriekoppling är kopplad över nämnda första svepåtergångskapacitans (CRD).
13. 13. Avböjningskrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en resonanskrets (fig. 4), som inkluderar nämnda förs- ta (CRD) och andra (CRT) svepåtergångskapacitanser, nämnda mat- ningsinduktans (Wl) och nämnda avböjningslindning (LH), under svepåtergången väsentligen alstrar i nämnda matningsinduktans (Wl) en svepåtergångspuls som tillhandahåller samma synkronise- ringsinformation som är innehållen i svepåtergångspulsen över nämnda avböjningslinding (LH) under varje svepåtergångsintervall.
14. 14. Avböjningskrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda impedans (Ll) minskar betydande energiöverfö- ring mellan nämnda svepåtergångsresonanskrets (27) och nämnda be- lastningskrets (W3, D4) för att väsentligen minska råttand- distorsioner.
15. 15. Avböjningskrets enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda källa för modulationsström (25) innefattar ett -omkopplat strömorgan (Q5) för att pålägga en första spänningsnivå på ett uttag (29) hos nämnda impedans (Ll), vilket är fjärrbelä- get från nämnda första avböjningssvepåtergångsresonanskrets (27), för att öka strömmen genom nämnda impedans (Ll) under svepåter- gångsintervallet och en andra spänningsnivå under åtminstone en del av svepintervallet för att minska strömmen genom nämnda impe- dans (Ll) före början av nämnda svepåtergångsintervall, jämte en reglerkrets (Q2, Q3) som är kopplad till nämnda omkopplade ström- organ (Q5) för att modulera strömmen genom nämnda impedans (Ll) i en vertikaltakt på ett paraboliskt sätt.
16. 16. Avböjningskrets enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda omkopplade strömorgan innefattar en första om- kopplare (Q5) för att i sitt strömledande tillstånd koppla nämnda första spänningsnivå till nämnda uttag hos nämnda impedans (Ll) och en diod (D3) för att koppla nämnda andra spänningsnivå till . 13 nämnda uttag hos nämnda impedans (L1) när nämnda första omkopp- lare befinner sig i sitt oledande tillstånd.