SE459854B - Snoedaeck - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 459 854 - Principen för lösningen enligt uppfinningen, består i att välja lutningen av slitsarna relativt normalen mot slit- banan och därigenom av själva lamellerna, dessa slitsar, som begränsas av så att en avrundning av lamellernas angrepps- kanter undvikes.

Däcket enligt uppfinningen, som innefattar en slitbana, försedd med lameller, vilka bildas av varandra närliggande slitsar, som har en lutning relativt normalen mot slitbanans ytteryta, kännetecknas av att slitsarna lutar i riktningen av de tangentiella pâkänningarna, som av marken utövas på däcket, med en vinkel av högst 450 ande bredd. och har en från noll avvik- Det är fördelaktigt att ge slitsarna en lutning enligt upp- finningen, d.v.s. under beaktande av de tangentiella pàkän- ningarnas riktning och av de verkningar man önskar erhålla, d.v.s. adhesion i tvärriktningen vid kurvtagning och adhesion i längdriktningen vid bromsning och acceleration. Man kan sålunda behandla olika zoner eller vissa utskjutande element av slítbanan på olika sätt genom val av slitsarnas förlopp och lutning. Sålunda kan slítbanan enligt uppfinningen inne- fatta zoner eller utskjutande element, som behandlats enligt uppfinningen för att hos nâgra öka adhesionen i längdriktningen vid bromsning, hos övriga adhesionen i längdriktning vid acceleration och hos äter andra adhesionen i tvärriktningen.

Uppfinningen och dess verkningssätt förklaras närmare i det följande med hänvisning till bifogade ritning.

Pig. 1 - 4 visar längdsektioner av ett utskjutande element försett med slitsar enligt uppfinningen och vid obelastat däck (i fig. 1), vid belastat däck (i fig. 2), vid inkört men obelastat däck (fig. 3) OCh Viå í-TIJCÖIÉ, belastat ÖäCk (fi-Q. 4)- Fig. 1 visar ett utskjutande element 10 hos en (icke visad) slitbana hos ett däck, som är försett med slitsar 11 enligt uppfinningen. Detta utskjutande element 10 begränsas av två 10 15 20 25 30 35 459 854 spår 9 med ett djup H. Dessa slitsar ligger nära varandra och avgränsar lameller 12. Slitsarna har en bredd e. Den ena väggen 13 hos slitsarna 11 bildar mellan sig och slit- banans vta 14 en angreppskant 15 och den andra väggen 13' bildar med ytan 14 en utgångskant 16 hos lamellerna 12.

Slitsarna bildar en spetsig vinkel a med normalen N till slitbanan. Lutningen a kan variera med högst 300. Djupet h, som är nära spârens 9 djup H, kan variera från en slits till nästa i ett förhållande av högst 1:0,5. I det visade exemp- let lutar slitsarna 11 utåt i rotationsriktningen F. Dessa slitsar 11 är verksamma vid acceleration. För bildande av slitsar, som är verksamma vid bromsning, ges slitsarna en lut- ning i den motsatta riktningen (motsatt pilen F). Slitsar, som är verksamma mot den centrifugala accelerationen, får ges en lutning i riktning mot däckets yttersida i förhållande till normalen mot slitbanan.

När det nya däcket plattas till mot marken (fig. 2), deformeras lamellerna 12 i det utskjutande elementet 10 och slitsarna 11 tillslutas. Tack vare dessa slitsar ökar lutningen a till a' och endast utgângskanterna 16 stöder mot marken 17. Efter en viss körsträcka kan man då konstatera, att lamellernas 12 bärande ytor 14 ändrat sin lutning i förhållande till sina ursprungliga lägen (fíg. 1) för att på ett inte belastat däck (fig. 3) bilda lutande bärytor 14'. Genom sin förslitning (fig. 4) frilägger lamellens utgångskant 16 den nästföljande lamellens angreppskant 15 i periferiell riktning när det be- lastade däcket vilar på marken.

Genom lamellernas lutning och bredd enligt uppfinningen åstadkommas en reglerad förslitning av lamellernas bäryta under en viss inkörningsperiod, varefter friläggningen av angreppskanterna 15 upprätthâlles när den en gång åstadkom- mits. Uppfinningens effekt är sålunda praktiskt taget obero- ende av slitbanans nötningsgrad.

Ett lämpligt värde för lutningen a av slitsarna relativt normalen mot slitbaneytan vid obelastat däck är högst 450. 10 15 20 25 30 35 459 854 Man kan exempelvis genom nedanstående beräkning uppskatta variationerna av vinkeln, som bildar angreppskanten av lamel- lerna enligt uppfinningen, hos lameller avsedda att förbättra N adhesionen i körriktningen. fx I nedanstående formel är: - P slitsarnas delning, d.v.s. avståndet mellan ut- gångskanterna av närliggande lameller i en grupp lameller på ett obelastat däck, _ - d slitsarnas lutning i förhållande till normalen till ytterytan, - d' lutningen av slitsarná vid utböjningen av lamel- lerna, som âstadkommes av den genom belastningen förorsakade hoptryckningen av däcket, - e bredden av slitsarna mätt vinkelrätt mot de desam- ma begränsande väggarna, - E lamellernas tjocklek vid E = P cos a - e, - R däckets radie och ' - d avståndet mellan slitbanans yta och däckets arme- ring, varigenom minskningen av lamellernas delning P inom be- röringsytan till en längd P' beräknas enligt den kända rela- tionen: 3' _ R - a P Under dessa förutsättningar är P cos a - e _ R cos a' = P, - R _ a x P R R ~ d II E P Minskningen av angreppskantens vinkel Y på det slitna däcket enligt uppfinningen är lika med differensen mellan vinklarna (a - d') beräknad ur ovannämnda relationer, d.v.s. den (arc cos d - arc cos a'). skillna- I praktiken är det lämpligt att beräkna vinkeländringen genom förslitning av lamellernas angreppskanter enligt ovan- stående ekvation till mellan o och 2o°. 459 854 Ordet "slits" i hela den föregående beskrivningen och i de följande patentkraven avser att beteckna inte endast en slits som är rak i dess djup- och/eller längdriktning, utan även en 'slits med ett helt annat förlopp, t.ex. bâgformígt eller vågformigt etc.- sett i ett godtírckligt sektionsplanß; (Lex. i längdsektion, tvärsektion eller snezl sektion).

Claims (4)

10 15 20 25 30 35 459 854 Patentkrav ättande en radial- som är omgiven av en i och för sig känd slit- banearmering, och med en slitbana som är f element (10), vart och ett försett med fle andra anordnade slitsar (11), som mellan s (12), som lutar i förhållande till den slitbanan,

1. För körning på vintern avsett däck innef stomarmering, örsedd med utskjutande ra nära intill var- ig bildar lameller yttre normalen (N) mot k ä n n e t e c k n a t av att slitsarna (11) har en bredd (e), som avviker från noll, att några utskjutande ele- ment (10) är försedda med för bromsning avsedda slitsar (11), som lutar utåt i riktning motsatt däckets rotationsriktning (F), nägra utskjutande element (10) är försedda med för acce- leration i längdriktningen avsedda slitsar (11), som lutar ut- åt 1 däckets rotationsriktning (F) och åter andra utskjutande element (10) är försedda med för centrifugalacceleration av- sedda slitsar (11), som lutar utåt mot yttersidan av däcket, varvid.slitsarna H1) är anordnade med en lutning (a) av högst 4s° mot normalen (N) och lamellerna (12) är så utformade att deras angreppskanter (15) vid belastning undergår en vinkel- ändring a' - a mellan O och 200 , relativt normalen till slit- banan, varvid vinklarna a och a' följer ekvationerna E + e R cos d = P resp. cos u' = R-'a 'Ulm där a är slitsarnas (11) lutning vid obelastat däck och a' deras lutningsvinkel vid utböjningen av lamellerna, som åstad- kommes av den genom belastningen förorsakade hoptryckningen av däcket, e är slitsarnas bredd, P är slitsarnas delning när däcket är obelastat, E är lamellernas (11) bredd, d är av- ståndet mellan slitbanans yta (14) och däckets armering och R är radien av det icke tillplattade (obelastade) däcket.

2. Däck enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a t av att lamellernas lutning (u) varierar med högst 300 till nästa. från en lamell

3. Däck enligt något av kraven 1-2, k ä n n e t e c k n_a t av att slitsarnas djup (h) varierar i ett förhållande av högst 1:0,5 från en lamell till nästa. V) 459 854

4. Däck enligt något av kraven 1-3, k ä n n e t e c k n a t av att en lamells (12) bredd (E), mätt vinkelrätt mot en av dess väggar (13, 13'), varierar i däckets radial- och/eller axialriktning.