SE459835B - Faergtelevisionsoeverfoerings- eller datalagringssystem med tidsmultiplexkodning samt datagenerator och -mottagare som aer laempliga haerfoer - Google Patents

Description

459 855 ningen, och matas till den anpassade avkodningskretsen som med hjälp av synkro- niserings- och identifieringsinfonnationen aistrar en tidsdekompression eiier expansion, viiket som är faiiet, av iuminans- och färginformationen och där- efter upprepat avger den dekomprimerade färginformationen över nästa iinje- period.

I överföringskanaïen, som i detta exempel är en sateiïitförbindning, upp- träder en begränsad bandbredd för överföringen av bilddata. Beroende på den föresiagna varianten nämns bandbredder på 8,4 MHz, 7,5 MHz och 6,0 MHz i rap- porten. För transmissionskanalbandbredden av 8,4 MHz föresiås en tidskompres- sionsfaktor av 2/3 för iuminansinformationen så att en bandbredd av 5,6 MHz erhåiies för bandbredden hos den ej komprimerade iuminansinfonmationen. För nämnda biiddatakanaibandbredderna av 7,5 och 6,0 MHz föresiås en iuminanstids- kompressionsfaktor av 3/4, varvid för bandbredderna hos den ej komprimerade iuminansinformationen erhåiies värdena 5,6 MHz och 4,5 MHz. Det har visat sig att vid de föresiagna varianterna med den begränsade transmissionskanaiband- bredden och den föresiagna strukturen hos den överförda tidsdeiningsmuitipiex- kodade signaien frekvensbegränsning krävs för iuminans- och färginfonnationen.

I det föregående har en transmissionskanaï i form av en sateiiitförbind- ning nämnts såsom exempei. Frekvensbegränsningar som krävs för dataöverföring med begränsad bandbredd uppträder också vid en dataïagringssignai med en be- gränsad bandbredd. En sådan iagringskanai innefattar dataïagrings- och data- återgivningsutrustning, såsom t.ex. band- och skivupptecknings- och återgiv- ningsanordningar.

Uppfinningen har tiil ändamåi att åstadkomma en färgteievisionsöver- förings- eiier dataiagringsaniäggning med tidsdeiningsmuitipiexkodning där kanaien med sin begränsade (biidöverförings) bandbredd kan användas optimait för biidiuminansöverföring eiier -iagring. Beroende på det specieiia infonna- tionsinnehåïiet kan en variant av nämnda aniäggning eiier andra varianter som kmnner att beskrivas i det efterföijande användas efter eget önskemåi. En an- iäggning eniigt uppfinningen känneteckans därav att identifieringsinformationen innefattar ett fiertai informationskomponenter som hänför sig tiii variabïa antai teievisipnsiinjer respektive tiiï variabia deiar av teievisionsiinjer, i viika ïuminansinformationen och färginformationen finns, i komprimerad form där så är iämpligt.

I aniäggningen enligt uppfinningen innefattar datageneratorn en variabei kodningskrets, medan datamottagaren innefattar en anpassningsbar avkodnings- 459 835 krets.

Enligt uppfinningen kännetecknas en färgtelevisionsanläggning som har en enkel, lätt anpassningsbar datamottagare därav att avkodningskretsen i data- mottagaren innefattar en förinställbar linjefrekvensräknare för räkning av delar av televisionslinjer och en förinställbar bild- eller delbildfrekvens- räknare för räkning av televisionslinjer, varvid utgångar på dessa räknare är kopplade till ingångar pâ ett programerbart minne, som har utgångar som via en multiplexer som är omkopplingsbar genom den mottagna identifieringsinforma- tionen är kopplade till en logisk krets för att generera start-, stopp-, välj- och skriv- eller lässignaler för ett minne för lagring och avgivning av färgin- formation med samma skriv- och läshastigheter och för minnen för lagring och avgivande av luminans- eller färginformation vid nämnda skrivhastighet och en av flera läshastigheter under styrning med en klockpulskälla som är omkopp- lingsbar genom den logiska kretsen och indentifieringsinformationen.

En färgtelevisionsanläggning enligt uppfinningen som har en datagenerator, som är enkel att ställa om kännetecknas därav att avkodningskretsen i datagene- ratorn innefattar en förinställbar linjefrekvensräknare för räkning av delar av televisionslinjer och en förinställbar bild- eller delbildfrekvensräknare för räkning av televisionslinjer, varvid utgångar på dessa räknare är kopplade till adressingångar pâ ett programerbart minne som har utgångar vilka via en multi- plexer som är omställbar genom indentifieringsinformation är kopplade till en logisk krets för att generera start-, stopp-, välj- och skriv- eller lässigna- ler för minnen för lagring och avgivande av färginfonnation eller övervägande luminansinformation vid sama skriv- och läshastigheter och för minnen för lag- ring och avgivande av luminans- eller färginformation vid en av flera skrivhas- tigheter och nämnda läshastighet under styrning från en klockpulskälla som är onkopplingsbar genom den logiska kretsen och identifieringsinformationen.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas ytterligare med hjälp av exempel under hänvisning till bifogade ritningar där: Fig 1 genom en tvädimensionell ritning illustrerar en möjlig signalstruk- tur i en färgtelevisionsanläggning enligt uppfinningen, Fig 2 genom figurerna Za till Ze visar nâgra varianter av signalstrukturen och signaler som är lämpliga härför, Fig 3 visar en utföringsform av avkodningskretsen i datamottagaren, Fig 4 mera detaljerat visar en del av den i fig 3 visade avkodningskret- sen, 459 855 Fig 5 också visar en mera detaljerad del och Fig 6 visar en utföringsform av kodningskretsen i datageneratorn av vilken delar redan är_visade mera detaljerat i figurerna 3, 4 och 5.

Fig 1 visar schematiskt signalstrükturen hos en färgtelevisionssignal som t ex uppträder med en linjeperiod av i huvudsak 64 /us och med ett antal av pL televisionslinjer i en delbildsperiod. Exempel på pL är 312,5 och 262,5 för ett standardiserat enkelinterfolierat televisionssystem. Linjeperioden på 64/us innefattar t.ex. en linjesläckperiod av 12/us och en linjeavsöknings- period på 52/us. Bildfrekvensen kan vara 50 eller 60 Hz. En delbildperiod har en släckperiod av 8% av delbildperioden. Signalen med den visade tvådimensio- nella strukturen mottas från en datagenerator som innefattar en signalkälla för avgivande av signaler med luminans-, färg-, synkroniserings- och identifie- ringsinformation, som i fig 1 är visade mera detaljerat genom Y, Cl och C2, S respektive I. Signalytan som fig 1 är betecknad med S innefattar linjesynkroni- seringsinformation och t.ex. ljudinformation och/eller ytterligare tillâggsin- formation. I-signalytan innefattar vidare delbildsynkroniseringsinformation och t.ex. ytterligare information, t.ex. teletext. Dessutom kan identifieringsin- formation uppträda utanför den i fig 1 visade I-signalytan. alstras i en kodningskrets för tidsdelningsmultiplexkodning, pression utföres på signalerna där så är lämpligt Den visade signalen varvid tidskom- . I en datamottagare matas den visade signalen till en avkodningskrets vilken i princip är komplementär till den nämnda kodningskretsen, vilken avkodningskrets är utförd att avge signaler med åtminstone luminans- och färginformation som i stort svarar mot den av sig- nalkâllan i datageneratorn alstrade informationen.

I fig 1 anger streckade linjer fyra gränslinjer a, b, d och e mel lan sig- nalytor.

Gränslinjerna a och b sträcker sig i bildavsökningsriktningen och separerar delar av televisionslinjer. Den nämnda rapporten beskriver S+C1+Y- singalstrukturen. Ljudinformation kan därvid finnas i en tidsdelningsmultiplex- kod kombinerat.med synkroniseringsinformation i S-signalarean som ligger i den standardiserade linjesläckperioden. Vid gränslinjerna a och b är angivet att de separerar delar av televisionslinjerna som har tidsperioder nl /us, (64-nl-n2) fus_och n2 /us. Enligt en utföringsform av uppfinningen är _ _ gränslinjerna a, b, d och e i televisionssystemet rörliga efter var och ens önskemål, vilket på ritningen är angivet medelst pilar. Detta gör det möjligt jämfört med det i den nämnda rapporten beskrivna systemet (S, Cl, Y) att för- skjuta gränslinjerna a och b i beroende av det specifika innehållet i luminans- 459 835 informationen Y och färginformationen Cl i kodningskretsen. För att säkerställa att avkodningskretsen anpassar sig därtill måste den ta emot identifieringsin- formation. Pâ ritningen uppträder denna identifieringsinformation såsom exempel i signalytan I med t.ex. referenserna nl och n2. På ritningen innefattar sig- nalytan I ett antal av m1L televisionslinjer, medan luminansinformationen i signalytan Y tar upp m2L televisionslinjer. I det återstående antalet av (p-m1-m2)L televisionslinjer uppträder färginformationen C2 i den på liknande sätt betecknade signalytan. Antag att avkodningskretsen för anpassning till den variabla kodningskretsen som ytterligare informationskomponenter tar emot talen ml och m2 i identifieringsinfonnation I, så att läget av de rörliga gränslin- jerna d och e kan bestämmas. Signalytorna I och CZ är t.ex. belägna i den stan- dardiserade bildsläckperioden eller signalytan CZ kan överskrida denna period.

Det kan vara önskvärt att förskjuta en gränslinje för att vid återgivning på en återgivningsskärm åstadkomma en ändrad upplösning i linjeavsökningsriktningen och en ändrad bildkvot.

Det finns huvudsakligen tre möjliga signalstrukturer inom vilka gränslin- jerna a, b, d och e kan förskjutas efter önskan.

För det första fallet (S, I, Cl, Y) antages att gränslinjen e är belägen in situ av gränslinjen d. Informationskomponenten nfl+m2=p uppträder därvid i . identifieringsinformation I. Informationskomponenterna nl och n2 kan ställas in efter önskan i identifieringsinformationen I. I avkodningskretsen kan signal- dekompressionsfaktorerna avledas från talen nl och n2. Dekompressionsfaktorn för luinansinformationen Y är lika med 52/n2 och för färginfonnationen Cl lika med 52/(64-nl-n2). Färginformationen CZ saknas och signalytan upptill gränslin- jen d kan motsvara delbildsläckperioden.

För det andra fallet (S, I, CZ, Y) antages att gränslinjerna a och b sam- manfaller så att färginformationen Cl saknas, varvid informationskomponenten n1+n2=64 finns i identifieringsinformationen I. Vid n2=52(/us) uppträder luminansinformation Y okomprimerad med den maximala bandbredden. Den komprime- rade färginformationen C2 uppträder efter önskan i (p-ml-m2)L televisionslin~ jer, som kan härledes ur talen ml och m2. Vad gäller färginfonnationen C2 måste ytterligare identifieringsinformation samsândas. Färginformation, antingen med samma bandbredd eller inte, kan uppträda med samna eller olika kompressionsfak- torer i signalytan C2, mera speciellt i distinkta kvadrater i linje- eller del- bildsavsökningsriktningarna. Om n2 överstiger 52 överföras eller lagras lumi- nansinformationen Y i expanderad form.

För det tredje fallet (S,I, Cl, C2, Y) antages att gränslinjerna a, b, d 459 835 och e alla fyra uppträder på det på ritnignen visade sättet. Identifiering av denna situation följer ur sambanden ml+m2#p och n1+n2#64. Dekompressions- faktorn för luminansinformationen Y följer av 52/n2 medan dekompressionsfaktorn för färginformationen (komponenten) Cl följer av 52/(64-nl-n2). Vad gäller färginformationen (komponenten) C2 är det åter nödvändigt att sända ytterligare identifieringsinfonnation.

Ett föredraget val för signaltransmission eller lagring i enlighet med ett av de nämnda tre fallen och det ytterligare valet av gränslinjernas a, b, d och e lägen kan göras på basis av televisionsinformationsinnehållet som skall åter- ges. Vid återgivning av en televisionsignal som är avledd från en vidfilm med en bildkvot av 5:3 eller mera kan en anpassad återgivning med den standardise- rade bildkvoten 4:3 hos televisionsbilden användas.

Om också ett val önskas vad beträffar behandling av färginformationen måste en ytterligare identifieringskomponent finnas i identifieringsinforma- tionen I.

Det är uppenbart att de som exempel givna signalytorna för färginforma- tionen (komponenterna) Cl och C2 kan bytas ut helt eller delvis med luminansin- fonnationen Y medan t.ex. deras egna ytstorlekar upprätthålles.

Dessutom kan gränslinjerna a och e vara inbakade i en standard så att bara gränslinjerna b och d eller en av dem kan förskjutas efter önskan. I detta fall kan identifieringsinfonmationen saknas ovanför gränslinjen e och finnas i en av linjerna vid slutet av en av två konsekutiva delbildsperioder eller en multipel därav, t.ex. i linjerna 625 eller 525 av televisionslinjerna, vilka är sekven- tiellt numrerade i bildperioden.

För de beskrivna tre signalstrukturerna följer därvid på motsvarande att: I ett första fall (S, Cl, Y) där p och ml är inbakade gäller att m2=p-ml.

Om också talet nl är inbakat så behöver bara talet n2 överföras för bestämning av dekompressionsfaktorerna för luminansinformationen Y och färginformationen Cl.

I ett andra fall (S, C2, Y) där p, ml och nl är inbakade anger n2 genom n2=52 att luminansinformationen Y uppträder på ett standardiserat.oförändrat sätt. Om n2 överstiger 52 uppträder luminansinfonnationen Y i expanderad form, varvid för l-kompressionsfaktorn följer att denna faktor är lika med 52/n2.

I ett tredje fall (S, Cl, C2, Y) där p, ml och nl är inbakade och m2 och n2 skall överföras och/eller lagras gäller beskrivningen av det tredje fallet * (s, 1, cl, c2, Y) som givits 1 det föregående. I 459 835 För enkelhets skull visar fig 1 bara fyra gränslinjer a, b, d och e. Ett större antal gränslinjer är möjligt, i vilket fall bildinfonnationen i t.ex. tvâ bilder i ett tidsdelningsmultiplexsystem kan överföras i en delbildperiod.

Desutom kan vertikala gränslinjer vara anordnade mellan de horisontella gräns- linjerna e och d och/eller de horisontella gränslinjerna kan finnas mellan de vertikala gränslinjerna a och b. 1 Fig Za, Zb, 2c, 2d och Ze i fig 2 visar fem exempel på en möjlig signal- struktur. Uppifrân och ner är en bildperiod omfattande två delbildperioder TV1 och TV2 angiven med 2TV längs en tidsaxel t. En linjeperiod TH är avsatt längs en tidsaxel t från vänster till höger. Såsom exempel antas att för bildperioden gäller att 2TV=40 ms och för linjeperioden att TH=64/us, varvid 625 linje- perioder TH finns i bildperioden 2TV. Referenserna 1 och 625 anger televisions- linjerna i fig 2a till Ze. I fig 2a är delbildssynkroniseringspulsernas posi- tioner angivna medelst två kors. I fig 2 är signalytor med luminansinformation betecknade med Y, medan färginformation är angiven genom informationskomponen- terna U och V. Beteckningen tc anger tidskompressionsfaktorn som är tillordnad en aktuell signalyta. Nedtill och vid högra sidan av fig 2a till Ze är dessutom vissa signaler visade, vilka är betecknade med AS, BS, CS och DE, ES till vilka ett tal 1, 2, 3, 4 eller 5 är tillagt. Signalerna AS, BS och CS uppträder med linjefrekvens och signalerna DS och ES uppträder med delbildsfrekvens respek- tive bildfrekvens.

Fig 2a visar den signalstruktur som är beskriven i nämnda rapport. Lumi- nansinformationen Y uppträder med tidskompressionsfaktorn tc=2/3 och färginfor- mationskomponenterna U och V uppträder varannan linje med tidskompressionsfak- torn tc=l/3. Utanför dessa signalytor finns linjesläckningen i linjeperioden TH och dubbla delbildssläckningen finns i bildperioden ZTV. I fig Za finns del- bildssläckningen från och med linjen 622 till linjen 25 respektive från och med linje 310 till 336. Formen på signalen ES1 är anpassad därtill. För att illu- strera signalstrukturen i linjeperioderna TH genom hela bildperioden ZTV mera detaljerat är nâgra tal visade intill signalerna AS1 och BS1. Linjeperioderna TH uppdelas i 1296 linjedelar med hjälp av en klockpulskälla. Om man utgår från linjeperioden TH=64/us med linjefrekvensen 15625 Hz erhålles en period av ungefär 49,4 ns och en frekvens lika med 20,25 MHz för klockpulskällan. Signa- len A51 tillhör linjesläckningen som uppträder från klockpulsen 1 till en klockpuls 283. Det har visat sig att färg- och luminansinfonnation uppträder sekventiellt från klockpulsen 283 till och med klockpulsen 1296, dvs under 1014 klockpulsperioder. Då färginformationen måste förefinnas under 1/3-del gäller 459 855 1/3-del gäller för denna färginformation 1014/3=338 klockpulsperioder, vilket resulterar i en signalflank i signalen BS1 vid början av klockpulsen 283+338=62l. För det i fig 2a illustrerade fallet följer att signalstrukturen ligger i signalerna AS1, B52 och ES1, varför signalerna CS1 och D51 är över- flödiga.

Fig 2b illustrerar en signalstruktur i vilken luinansinformation träder i ej komprimerad form (tc=1). bredd för luminansinformationen Y. en Y upp- Fördelen dänned är maximalt möjlig band- Såsom exempel visas att färginformations- komponenterna U och V, vilka uppträder varannan linje, uppträder med en tids- kompressionsfaktor tc=1/4 vid början av delbildsperioderna TV1 och TV2 i fyra separata signalytor U, V, U, V. Såsom exempel visar fig 2b att färginfonma- tionen uppträder i televisionslinjerna från linjen 25 till linjen 82 och från linjen 337 till linjen 394. I detta fall finns gränser för delbildssläckningen.

De i fig 2b visade signalerna DS2 och ES2 är tillordnade en sådan signalstruk- tur. På ritningen har signalen ES2 en puls under linjen 81 och linjen 393 med en varaktighet av en linjeperiod. I stället för exemplet med fyra färgytor är det möjligt att med en större tidskompression välja flera ytor med mindre antal linjer. För den över linjeperioderna TH betraktade signalstrukturen visar i Zb att linjesläckningen slutar strax före klockpulsen 281. Från klockpulsen 281 till och med klockpulsen 1296 finns 1016 klockpulsperioder att delas i fyra lika delar, dvs 254 klockpulsperioder. Ritnignen visar vid början av klockpul- serna 535 och 789 signalflanker som är tillordnade signalerna BS2 och CS2. Det framgår att av de fyra färgytorna U, V, U, V bara begynnelsepunkterna för de tre första färgytorna är inbakade i signalerna AS2, BS2 och CS2. Detta är till- räckligt då infonnationen för de första två färgytorna U och V också gäller för de nästa två färgytorna U och V, vilka gränser nu kan genereras internt, så att inga ytterligare signaler av linjefrekvens krävs förutom AS2, BS2 och CS2.

Fig 2c illustrerar en signalstruktur som är en kombination av de med hän- visning till fig 2a och 2b beskrivna signalstrukturerna. Färginfonnationskom- ponenten V finns nu för varje linje och U för varannan linje. Komponenten V uppträder såsom beskrivits med hänvisning till fig 2a och komponenten U upp- träder i tre signalytor såsom också var fallet i fig 2b. Såsom exempel är'visat att komponenten U uppträder med tidskompressionsfaktorn tc=1/3 från linjen 25 till och med linjen 66 och från linjen 337 till och med linjen 378. Signalerna A53, B53 och CS3 av linjefrekvens och signalerna DS3 och ES3 av,delbilds- re- spektive bildfrekvens är tillordnade den visade signalstrukturen. 459 835 Fig Zd och Ze visar signalstrukturer som är identiska med de i fig Zb men med dubbelt så stor tidskompression för komponenterna U och V (tc=l/8) och en tidskompressionsfaktor tc=1/2 för luminansinformationen Y. Halva signaltrans- missions- eller lagringskapaciteten användes vid den i fig 2 d eller Ze visade signalstrukturen med luminans- och färginformationen YUV uppträdande i bara den första eller andra halvan av televisionslinjerna. Den andra halvan av signal- transmissions- eller lagringskapaciteten kan användas för transmission eller lagring av helt annorlunda bildinfonnation men tankar kan alternativt gå mot kombination av de i fig 2b och 2e visade signalstrukturerna, varvid det blir nñjligt att realisera tredimensionell television. Informationen i fig 2d är därvid t.ex. avsedd för det vänstra ögat hos en betraktare och informationen i fig 2e för det högra ögat.

Såsom beskrivits med hänvisning till fig 2a, 2b och 2c hör signalerna AS4, BS4, CS4, D54 och ES4 till den i fig 2d visade signalstrukturen medan signaler- na ASS, BS5, CSS, DSS och ESS hör till de i fig 2e visade signalstrukturerna.

Fig 2 visar såsom exempel fem varianter av signalstrukturen. I datamot- tagaren måste nu identifiering av vilken variant av signalstrukturen som tas emot ske. Identifieringsinformation kan överföras tillsamnans med signalen i form av minst tre bitar. Antalet varianter av signalstrukturen kan därvid ut- ökas till 8. Användning av fyra bitar resulterar i en ökning till 16 varianter av signalstrukturen o.s.v. Såsom exempel antas att under televisionslinjen 625 tre informationsbitar överföres eller lagras för identifieringsinfonnationen plus en eller flera kontrollbitar.

Baserat pâ de som exempel i fig 2 visade varianterna av signalstrukturen visar fig 3 en lämplig utföringsform av en avkodningskrets i en datamottagare som är lämplig för användning i en färgtelevisionsanläggning enligt uppfin- ningen. Den i fig 3 visade avkodningskretsen har en ingångsklämma 1 avsedd för anslutning till en överförings- eller datalagringskanal som ej är visad. In- gângsklämman 1 är en del av en ej visad datamottagare i vilken avkodningskret- sen år anordnad efter klänman 1. Den i fig 3 visade avkodningskretsen har tre utgångsklämmor 2, 3 och 4 för att avge respektive signaler innefattande lumi- nansinformation Y och färginformationskomponenterna U och V. Ingângsklänman 1 är ansluten till en ingång pa en signalseparator (S.S.) som är betecknad med hänvisningssiffran 5. I signalseparatorn 5 uppdelas den mottagna tidsdelnings- multiplexkodade signalen som innefattar luminans-(Y), färg-(UV), synkronise- rings-(Sl och identifieringsinformation-(1) i signalkomponenter. Tidsdelnings- multiplexsignalen som innehåller den kombinerade luminans- och färginformatio- 459 855 10 nen (YUV) matas till ett lâgpassfilter 6 med en gränsfrekvens av t.ex. 8MHz.

Synkroniseringsinformationen (S) uppträder såsom en pulsformad delbilds- vertikal synkroníseringssignal VP och såsom en linje- kroniseringsinformation HD. Informationen HD kan t.ex. eller eller horisontell syn- ha formen av en klock- signal, en kodsignal, en pulsfonnad synkroniseringssignal o.s.v. signalseparatorn 5 identifieringsinformationen I. vis emot i form av en serie av bitar som finns Dessutom avger Informationen I tas exempel- i televisionslinjen 625. För de fem varianterna av signalstrukturen som beskrivits med hänvisning till fig 2 följer att minst tre bitar tas emot. Identifieringsinformationen I matas av signalseparatorn 5 till en serie-parallellomvandlare (S/P) som är betecknad med hänvisningssiffran 7. Vid omvandlaren 7 är angivet att tre_utgângar leder tre identifieringsinformationskomponenter I1, I2, och I3. De med hänvisning till fig 2 beskrivna signalstrukturvarianterna kan t.ex. vara kodade såsom 000 tilll 100 i det binära talsystemet.

Den horisontella synkroniseringsinformationen HD matas till en oscillator 8 som innefattar en faslåst slinga (PLL).

Oscillatorn 8 matar klockpulser CPU med en klockpulsfrekvens av t.ex. 40,5 MHz till en räkneanordning 9. Räknean- ordningen 9 innefattar en räknare (HCT) för att räkna delar av televisionslin- jer och en räknare (VCT) för att räkna televisionslinjer. Räknaren (HCT) har formen av en räknare som är förinställbar med linjefrekvens, varvid en linje- synkroniseringspuls HP som erhålles från den faslâsta slingan i oscillatorn 8 matas till en förinställningsingâng. Delbildsynkroniseringspulsen VP som er- hâlles från signalseparatorn 5 matas till en förinställningsingâng på räknaren (VCT) vilken är förinställbar med delbildsfrekvens. Av en mera detaljerad be- skrivning av räknaren (VCT) som ges med hänvisning till fig 4 framgår att den är förinstâllbar med bildfrekvensen. utgångar på räknaren 9 är kopplade till adressingângar Ao ... An på ett programmerbart minne PM som är betecknat med 10. Minnet 10 har t.ex. fonnen av ett programerbart ROM-minne eller formen av ett RAM-minne. Râknaren 9 har tre ytterligare utgångar som är kombinerade med tre utgångar anslutna till minnet 10 för att bilda totalt sex ledningar som är betecknade med 11. Led- ningarna 11_leder klockpulser som är betecknade med CPI till CP6. Om man antar att klockpulsen CPO har en klockpulsfrekvens av 40,5 MHz, som gällde i tidigare exempel, erhålles'följande klockpulsfrekvenser: CP1=20 1/4 MHz, CP2 = 13 1/2 MHz, CP3 = 10 1/8 MHz, CP4 = 6 3/4 MHz, CP5 = 5 I/16 MHz och CP6 = 2 17/32 MHz.

Uttryckt i ett förhållande gäller för klockpulsfrekvenserna att 459 835 11 CP1:CP2:CP3:CP4:CP5:CP6: = 1:2/3:1/2:1/3:1/4:1/8. I fig 3 är dessa siffror nämnda såsom tidskompressionsfaktorer tc.

De sex linjerna 11 är anslutna till ingångar på en multiplexer (MUX) som är betecknad med 12 och har tre styringångar till vilka identifieringsinforma- tionskomponenterna Il, 12 och I3 matas. Multiplexern 12 har tre utgångar som under styrning med komponenterna Il, I2 och I3 vardera efter omkoppling kan anslutas till en av ingângarna. I anslutning till utgångarna på multiplexern 12 anger UCP, VCP och YCP klockpulser som avser tillordnade läsning av minnen som kommer att beskrivas i det efterföljande med olika hastigheter. I samband med beskrivningen av fig 4 kommer multiplexern 12 att beskrivas mera detaljerat.

Det programerbara minnets 10 utgångar efterföljes av en multiplexer 13 som styres av identifieringskomponenterna Il, I2 och I3. Antag att minnet 10 har fem grupper med fem utgångar vardera, vilka grupper kan kopplas till fem utgångar på multiplexern 13 beroende på komponenterna 11, I2 och I3. Såsom är visat i detalj i fig 4 leder dessa utgångar signalerna AS, BS, CS, DS och ES i fig 2 följt av ett av talen 1 till 5 beroende på gruppen av utgångar.

Multiplexern 13 efterföljes av en kombinatorisk logisk krets (Pr, Ar) av “programmable array logic“-typ. En sådan krets baserad på programnerbar logik innefattar en matris som kan programeras av användaren och vars ingångar är anslutna till grindar som står i förbindelse med varandra genom ELLER-0CH-funk- tioner: Fig 4 visar att tre logiska kretsar av typen 16L8 kan användas i det givna exemplet, varvid 16 representerar antalet signaler som leds till den pro- grammerbara matrisen, medan L anger användning av NELLER-utgångar utan register och 8 representerar antalet utgångar. Utgângarna är av "tri-state"-typ. Den logiska kretsen 14 är en kombinatorisk logisk krets, som är den enklaste kon- struktion i vilken det bara finns logiska funktioner utan register. En annor- lunda mera komplicerad konstruktion skulle innefatta ett programmerbart ROM- minne och ett efterföljande parallell-in-parallell-ut-skiftregister, där vissa utgångar är återkopplade till minnet. Utförandet såsom en kombinatorisk logisk krets är av primär betydelse ur kostnadsaspekt för avkodningskretsen som finns i de olika datamottagarna.

Den logiska kretsen 14 användes för att tillföra startsignaler (ST1, _ stoppsignaler (SP), skriv-lässignaler (HR) och väljsignaler (SE) till minnenas styrkretsar. Den logiska kretsen 14 tar inte bara emot signaler från minnet 10 utan också från räknaren (VCT) (fig 4) och från identifieringsserie-parallell- omvandlaren 7.

Fig 3 visar att utgångar på den logiska kretsen 14 som leder en start- 459 835 12 (ST), en st0PP~(SP) och en skriv-lässignal (HR) är anslutna till en styrkrets (CC) som är betecknad med 15 för att styra ett färgminne (UVM) som är betecknat med 16. Endast klockpulser CP1 matas till styrkretsen 15 varigenom minnet 16' har samma skriv- och läshastigheter. Minnet 16 kan har formen av ett RAM-nínne med ett minnesinnehåll av 80k8 och sjutton adressledningar. För driften av min- net 16 och minnen som kommer att beskrivas i det efterföljande för lagring och avgivning av luinans- eller färginformation antages att de användes såsom serieskiftregister. De åtta parallella ingångarna på minnet 16 är anslutna till åtta parallella utgångar på en analog-digitalomvandlare (A/D) som är betecknad med 17 och anordnad efter filtret 6. Klockpulserna CP1 matas till omvandlaren 17 för att vid de åtta parallella utgångarna erhålla ett 8-bits ord med en frekvens av 20,25 MHz för det momentana värdet på luinansinformationen Y eller på en av färginfonnationskomponenterna U och V. De åtta parallella utgångarna på omvandlaren 17 är vidare anslutna till åtta ingångar (för tydlighets skuñle ej visade på ritningarna) på en multiplexer 18, i vilken åtta parallella in» gångar likaledes är anslutna till_åtta parallella utgångar på fârgminnet 16; Multiplexern 18 har en styringâng till vilken en väljsignal SE matas från den logiska kretsen 14. Under styrning med väljsignalen SE kopplas de åtta paral- lella utgångarna antingen på färgminnet 16 eller omvandlaren 17 till åtta parallella utgångar på multiplexern 18. Av de varianter av signalstrukturen som är visade i fig 2 kopplas färgminnet 16 inte igenom för den struktur som är visad i fig 2a. I de andra fallen skrivs minnet 16 in under linjerna 25 till 82 eller 25 till 66 (fig Zc) och under linjerna 337 till 394 eller 337 till 3l& (rig 2:).

De åtta parallella utgångarna på multiplexern 18 efterföljes av fyra linjeexpansions- eller -dekompressionsminnen UL1, UL2, VL1 och VL2, av vilka de tvâ förstnämnda minnena är visade mera detaljerat och betecknade med 19 och ED.

De kommer att beskrivas ytterligare mera detaljerat med hänvisning till fig 5.

Linjeminnena 19 och 20 är styrda av en styrkrets 21, varvid multi-adressbitse ingångar och klockpulsingångar är åtskilda i de båda visade kopplingarna.

Från den logiska kretsen 14 matas en väljsignal SE för utväljning av ett av minnena 19 eller 20 för inskrivning eller läsning (HR1 eller HR2) till kretsen CC från ett givet moment (STI eller ST2). Klockpulserna CP1 användes för in- skrivning (H) medan läsning (R) sker som svar på klockpulserna UCP. För klack- pulsfrekvenserna gäller att: under skrivning CP1=20 1/4 MHz och under läsning UCP=CP4=6 3/4 MHz för fig 2a och 2c, UCP=CP5=5 1/16 MHz för fig 2b eller UCP=CP6=2 17/32 för fig 2d och 2e. De olika läshastigheterna erhålles medelst 459 835 13 multiplexern 12. I förhållande till den högre skrivhastigheten alstrar den lägre läshastigheten en tidsexpansion för den lagrade och avgivna infonnatio- nen, varvid de respektive tidsexpansionsfaktorerna 3, 4 och 8 erhålles för de givna värdena.

Linjeminnena 19 och 20 efterföljes av en 8-bitsmultiplexer 22 som är styrd från den logiska kretsen 14 genom en väljsignal SE. De åtta parallella ut- gångarna på multiplexern 22 är anslutna till åtta parallella ingångar på en digital-omvandlare (D/A) som är betecknad med 23. Den enda utgången på omvand- laren 23 efterföljes av ett omkopplingsbart lâgpassfilter 24, vars utgång är ansluten till klânman 3. Klockpulserna UCP matas till omvandlaren 23. Klockpul- serna UCP är visade intill filtret 24 som är omkopplingsbart mellan 2 och 1 MHz. Antag att bandbredden 1 MHz gäller för att undertrycka bruskomponenter som uppträder under digital-analogomvandlingen i det fall som är beskrivet med hän- visning till fig 2d och Ze med UCP=CP6=2 17/32 MHz. I de andra fallen gäller den högre bandbredden.

I fig 3 är komponenterna (CC, VLl, VL2, MUX) inneslutna i ett block (19-22) för signalbehandling av färgkomponenten V. Också här användes bara klockpulserna CP1 för inskrivning, medan klockpulserna VCP har de olika klock- pulsfrekvenserna som redan beskrivits beroende på den överförda varianten av signalstrukturen. Efter digital-analogomvandlingen och filtreringen är den ex- panderade färginformationskomponenten V tillgänglig på utgängsklämman 4.

Signalbehandling av luinansinformationen Y sker också med hjälp av ett block (19-22), varvid de åtta parallella ingångarna emellertid är kopplade direkt till utgângarna pâ analog-digitalomvandlaren 17. Efter digital-analog- omvandlingen blir luminansinformationen Y, vilken är expanderad då så krävs (inte enligt fig 2b), tillgänglig på utgångsklänman 2 via ett lågpassfilter 24' som är omkopplingsbart mellan 8 MHz och 4 MHz (fig 4d och 4el. För tidsexpan- sionen gäller att vid skriv-klockpulsfrekvensen CP1=20 1/4 MHz och läsklock- pulsfrekvensen YCP=CP2=13 l/2 MHz för fig 2a och 2c, YCP=CPl= 20 1/4 MHz för fig Zb eller YCP=CP3=1D 1/8 MHz för fig Zd och 2e tidsexpansionsfaktorerna är lika med 1 1/2, 1 respektive 2. Vid klockpulsfrekvensen 10 1/8 MHz har filtret 24' en bandbredd av upptill 4 MHz. _ Pâ det beskrivna sättet erhålles en enkel och korrekt anpassning av avkod- ningskretsen enligt fig 3 till den mottagna varianten av signalstrukturen.

Denna enkla anpassning är möjlig genom användning av kombinationen av räknaren HCT som är förinställbar med linjefrekvensen, räknaren VCT som är förinställbar med delbilds- respektive bildfrekvensen, det programnerbara minnet 10, multi- 459 835 14 plexern 13, den logiska kretsen 14, färgminnet 16 och linjeexpansionsminnena 19 och 20. Osciliatorn 8, räkneanordningen 9 (HCT), multiplexern 12 och styrkret- sen 21 bildar en omkopplingsbar klockpulskälla (8, 9, 12, 21) som är styrd.från den logiska kretsen 14 och identifieringsinformationsomvandlaren 7. En ändring i signalstrukturen enligt en eller flera av de beskrivna fem varianterna kan utföras på enkelt sätt genom anpassning av det programmerbara minnet 10 och den logiska kretsen 14. Om ett FROM-minne 10 användes kan ett annorlunda adaptivt minne anordnas i den i fig 3 visade kretsen. Ett sådan byte måste alltid ut- föras i den logiska kretsen 14. Om ett RAM-minne 10 användes kan det bibehållas och endast innehållet mäste anpassas. Detta är möjligt medelst en minneskassett som kan erhållas separat eller medelst en minneskassett som kan fyllas med den ändrade informationen via ingångsklämman 1 utanför det normalt mottagna pro- grammet. Om signalstrukturen utökas tili åtta varianter mäste den beskrivna nultiplexern 13 också utökas. En ytterligare expansion av antalet varianter kräver en anpassning av identifieringsinformationsomvandlaren 7.

Såsom redan har beskrivits användes färgminnet 16 inte för att ta emot en signalstruktur enligt fig Za. För fullständighets skull observeras att vid mot- tagning av en signalstruktur enligt fig Zb luminanslinjeminnena (YL1, 19) (YL2, 20) inte användes för tidsexpansion utan att de endast alstrar en fördröjning av en linjeperiod.

Fig 4 visar en del av avkodningskretsen enligt fig 3 mera detaljerat. Kom- ponenter som redan beskrivits med hänvisning till fig 3 har givits sanma hän- visningsbeteckningar, medan delkomponenter har försetts med index. Således är räkneanordningen 9 uppdelad i tre räknare 91, 92 och 993. Räknaren 9 innefattar en dela-med-två deiare 31 och en dela-med- 1 -delare 30 och en seriekoppli ng med en del a-med-tre- två-delare 32 som är ansluten till klockpulsutgången på osciilatorn 8 och alstrar de respektive klockpulserna CP1, CP2 och CP4. Räk- naren 91 matar klockpulserna CPI till räknaren 9 dela-med-1296-delare med tolv utgångar OO till 011 och en signal HS1 av linjefrekvens för förinstäilning. Räknaren 92 är den beskrivna inställbara räknaren HCT för räkning av delar av televisionslinjer, lade till tplv_adressingângar Ao 2 som har formen av en vars utgångar är kopp- .... A11 på ett programerbart minne 1Q._pe första tre utgångarna på räknaren 92 avger klockpulserna CP3, CP5 och CP6. Pâ liknande sätt arbetar räknaren 93 såsom en dela-med-625-delare och tar emot linjesynkroniseringspulserna HP som klockpulser och en signal VS2 av bildfrek- vens för förinställning och bildar räknaren VCP som är förinstälibar med bild- frekvensen för räkning av televisionslinjer. I räknaren 93 är tio utgångar 459 855 15 Q0 ... Q9 kopplade till tio adressingångar A0 ... A9 på ett programmer- bart minne 102. Minnena 101 och 102 är i fig 4 visade i form av PROM-min- nen med ett minnesinnehâll av 2k15 respektive 1k10. Minnet 101 som har 15 utgångar 00.... 014 är kopplat till 15 ingångar på en multiplexer 131 som har tre utgångar. Tre ingångar i fem grupper av ingångar är alltid genomkopp- lade till de tre multiplexerutgångarna. Vid multiplexerns 131 utgångar är signalerna AS, BS och CS visade på ritningen, för vilka signaler hänvisas till signalerna AS1, BS1, CS1; AS2, BS2, CS2 o.s.v. i fig. 2. På liknande sätt är de tio utgângarna 00 .... 09 på minnet 102 anslutna till fem grupper med två ingångar på en multiplexer 132 som har tvâ utgångar för avgivande av sig- nalerna DS och ES. Förutom signalerna AS till ES och identifieringsinfonna- tionskomponenterna 11, I2 och I3 matas också signalerna 2HS och 4HS med respek- tive dubbla och fyrdubbla linjeperioderna till den logiska kretsen 14 från räk- naren 93. Signalen 2HS tjänar i den logiska kretsn 14 att bestänma cykeln av två linjeperioder för färginformationskomponenterna U och V, vilken cykel för- orsakas av transmissionen varannan linje av färginformationskomponenterna U och V. Signalen 4 HS användes för att bestämma en cykel över fyra linjeperioder som förorsakas av transmissionen: U, ingen U-information, U, ingen U-information, i vilket fall U-informationen som mottagits andra gången måste lagras i minnet UL2. Detsamma gäller för V-informationen, För fullständighets skull visar fig 4 att var och en av de parallella ut- gångarna Oo .... On på den logiska kretsen 14 är efterföljd av en D-vippa 33. D-ingången på varje vippa 33 är ansluten till en utgång på den logiska kretsen 14, medan en klockpulsingâng CP tar emot klockpulserna CP1. Båda in- gångar eller en av utgângarna på vipporna Q och Q kan användas för att avge en startsignal ST, en stoppsignal SP, en skriv-lässignal HR eller väljsignal SE.

Vipporna 33 har till ändamål att åstadkomma synkronisering av signaltillför- seln.

Enligt fig 4 innefattar multiplexern 12 för avgivande av de olika klock- pulsfrekvenserna i läs-klockpulserna UCP, VCP och YCP tre multiplexrar 121, 122 och 123. Som exempel anger 2a, Zb, 2c, Zd och Ze på multiplexern 121 fem ingångar som är genomkopplade till utgången då varianten av signalstruktu- ren enligt fig 2a o.s.v. tas emot. De respektive multiplexrarna 121 och 122 och 123 CPS, CP6 och CPZ, CPI, CP3 matas svarar mot de läsklockpulsfrekvenser som är som är visade i fig 4, till vilka de respektive klockpulserna CP4, nämnda i det föregående.

För att erhålla en noggrant bestämd räkning respektive delning i räknarna 9459 835 16 92 och 93 har de formen av återställbara räknare. En förinställningsingâng på râknaren 92 är ansluten till en seriekoppling av två D-vippor 34 och 35. vippan 34 tar på klockpulsingången CP emot linjesynkroniseringspulsen HP soär visad intill densamma. D-ingången på vippan 34 är ansluten till jord vilket motsvarar logisk "O". Q-utgången på vippan 34 är ansluten till D-ingången pä vippan 35, till vars klockpulsingäng CP de visade klockpulserna CPI matas.

Q-utgången på vippan 35 leder signalen HS1 som är visad intill densanma viliæn användes för förinställning och är vidare återko pplad till inställningsingângen S på vippan 34.

En förklaring av vippornas 34 och 35 funktion i seriekopplingen (34, 35? och räknaren 92 baseras på en räkneoperation som utföres i räknaren 92.

Logiska värdet "1" uppträder därvid i signalen H51 varvid räknaren 92 friges som svar på detta logiska värde "I". Antag vidare att Q-utgången på vippan 3% har logiska värdet "1" och att vippan görs ledande medelst logiska värdet "1' på S-ingången. Uppträdandet av den stigande flanken i synkroniseringspulseníi? bringar vippan 34 att ändra tillstånd då Q-utgången nu mäste ta över det logiska värdet “0" frân D-ingången. Den omedelbart efterföljande stigande flanken i klockpulserna CP1 bringar vippan 35 att ändra tillstånd då logiska värdet "O" på D-ingången leds till Q-utgången. Det logiska värdet "0" i signE~ len HS1 blockerar räknaren 92 och ställer in den på ett förinställt nollväräe och dessutom matas det logiska värdet "l" till Q-utgången på vippan 34 via S-ingången. Den omedelbart efterföljande stigande flanken i klockpulserna CRP bringar vippan 35 att ändra tillstånd som svar på det logiska värdet "I" D-ingången varigenom det logiska värdet "I" Räknaren 9 vit återigen uppträder i signalen Hšï. 2 friges nu återigen för räkning från det förinställda nollvärdet.

Under en visad klockpulseriod TCP uppträder det logiska värdet "D" i signalen H51. Efter en tidsperiod (TH -TCP) uppträder den efterföljande linjesynkroniae ringspulsen HT och räknaren 92 ställes in på det förinställda nollvärdet. Sur följd av valet av klockpulsfrekvensen CP1=20 1/4 MHz vid linjeperioden TH=64/us följer att 1296 klockpulsperioder passar in däri. Användningen av seriekopplingen av vippor (34, 35) resulterar i en noggrann räkning respektiae delning.

I det föregående har en interfolierad 625-linjig standard med en Hildfnfir vens av 50 Hz beskrivits såsom exempel. För den interfolierade 525-linjiga standarden med en bildfrekvens av 60 Hz kan den beskrivna avkodningskretsen vara av samma utförande men anpassad till de annorlunda tidsperioderna. anpassning av räknaren 9 För 2 observeras att då samma frekvens CP1=20 1/4 MHz 459 835 17 användes vid linjeperioden 63,555 /us, som ligger i standarden, 1.287 klock- pulsperioder passar in däri. ' Bildfrekvensförinställningen av räknaren 93 åstadkommes medelst en seriekoppling av D-vippor 36,37 och 38, till vilka delbildssynkroniseringspul- sen VP och linjekroniseringspulsen HP som båda är visade på ritningen, matas.

Bildsynkronisering är viktig för de signalstrukturer i vilka halva den ur- sprungliga färginformationen överföres. Valet kan därvid göras att sända färg- informationskomponenterna U och V varannan linje eller komponenten U i en linje och komponenten V i den efterföljande linjen. För båda valen gäller att en periodicitet erhålles i färginformationen, vilken har en cykel av fyra del- bildsperioder, d v s två bildperioder. Vid en vertikal bildövergång uppträder färgflimmerfenomen med halva bildfrekvensen i en återgiven bild. För att för- hindra dessa fenomen mâste en bildfrekvenssynkronisering genomföras. Om signa- len har en struktur enligt fig. 2c (med sex ytor U och tc = 1/6) kan den kom- pletta färginformationen överföras så att synkronisering med delbildfrekvens är tillräcklig. I stället för att använda tre ytor U med tidskompressionsfaktorn tc = 1/3 i signalstrukturen är det också möjligt att reducera antalet televi- sionslinjer genom att t ex använda sex ytor U med en tidskompressionsfaktor tc = 1/6. Den läsklockpulsfrekvens som krävs härför kan erhållas genom att ansluta en efterföljande dela-med-2-delare till dela-med-2-delaren 32 i figur 4.

I figur 4 matas delbildsynkroniseringspulsen VP till klockpulsingängen CP på vippan 36 till vars D-ingång linjesynkroniseringspulsen HP matas. Q-utgången på vippan 36 är ansluten till klockpulsingângen CP på vippan 37, vars D-ingång är ansluten till jord (logisk “0") och vars Q-utgång är ansluten till D-in- gången pâ vippan 38. Linjesynkroniseringspulsen HP matas till klockpulsingången CP på vippan 38, medan Q-utgången är ansluten till förinställningsingângen på räknaren 93 och är återkopplad till inställningsingången S på vippan 37.

Serikopplingens (36,37,38) funktion kommer nu att förklaras med utgångs- punkt frân det moment vid vilket den stigande pulsflanken uppträder i pulsen VP, och då räknaren 93 är fri och operativ och logiska värdet “l" uppträder på vippornas 37 och 38 Q-utgångar. I denna situation uppträder antingen logiska värdet "l" Lx i_linjen l i figur 2a) eller logiska värdet "O" (x i linjen_312 i figur Za) i pulsen HP. I figur 4 är resultatet visat vid vippans 36 Q-utgång med en signal VS1. Den stigande pulsflanken vid början av delbildsperioden TV1 alstrar ett logiskt värde "O" vid vippans 37 Q-utgång i den första linjeperio- den TH1. Nästa stigande linjesynkroniseringspuls HP i den andra linjeperioden TH2 bringar vippan 38 att ändra tillstånd till det logiska värdet "0", såsom' 459 835 18 är visat i signalen V52. Det logiska värdet "O" terar i det logiska värdet "I" vid Q-utgången, ken i pulsen HP vid början den tredje linjeperi ändra tillstånd till det logiska värdet "1" med det förinställda noll vid vippans 37 S-ingång resul- varigenom den stigande pulsflanf oden bringar vippan 38 att åter . I denna situation är räknaren 93 -värdet fri för räkning av pulserna HP tills nästföl- jande återställningsoperation till 0. Resultatet blir en bildfrekvenssynkroni- serad dela-med-625-delare/räknare VCT som erhållits på enkelt sätt med hjälp av seriekopplingen av vippor (36,37,38). t ' Figur S visar ett mera detaljerat utförande av blocket (19- de línjeminnena 19 (L1) och 20 (L2), styrkretsen 21 (CC) och mul Styrkretsen 21 bildas av två multiplexrar 21 styrning med väljsignalen SE skrivklockpulse 22) innefattan- tiplexern 22. 1 och 212 genom vilka under rna CP1 eller en av läsklockpulser- na UCP, VCP eller YCP, vilket som än är fallet, matas antingen till det ena eller det andra av minnena 19 eller 20. Som exempel kan minnena vara RAM-minnen med en lagringskapacitet av 2k8. Därvid matar en adresseringskrets 213 adressinformation från var och en av 11 parallella utgångar till minnena 19 och 20 under styrning med respektive startsignaler STI och ST2 och respektive skriv-lässignaler HR1 och HR2. Sedan informationen snabbt har skrivits in om- växlande i minnet 19 eller 20 med den höga klockpulsfrekvensen CPI, då lumi- nansinfonmationen Y eller färginformationskomponenten U eller V som skall lag- ras tillföres, efterföljes linjeperioden TH av en långsammare läsoperation, vilket resulterar i tidsexpansion.

Qärvid läses linjeminnena YL1 och YL2 en gång medan, med undantag av den i f igur Zc visade varianten, de respektive linjeminnena UL1, UL2, och VL1, VL2 läses tvâ gånger successivt.

För fullständighets skull observeras att inga stoppsignaler SP krävs för styrkretsen 21 (CC), då genonkopplingen av signaler bestämnes av multiplexern 22. Ändringar i infonnation kan därvid ske vid de in gångar som inte är genom- kopplade till utgängarna.

Figur 6 visar en utföringsform av en kodningskrets i datageneratorn. I figur 6 betecknar 50 en signalkälla för avgivande av luminansinformation Y, färginformationskomponenter U och V och en sammansatt synkroniseringsinforma- tion S. Hânvisningsbeteckningen 51 anger en signalkälla som avger identifie- ringsinformation I. Beteckningen 52 vid källan 51 anger en väljnyckel medelst vilken det är möjligt att välja för vilken variant_av signalstrukturen, visad i figur 2, kodningskretsen är verksam. hänvisning till avkodningskretsen enligt figu formationen I kan uppträda. I figur 6 matasi som är I beskrivningen som gjordes med r 3 angavs hur identifieringsin- nformationen I via tre ledningar 459 855 19 till en signalgenerator 53 som pâ det i anslutning till figurerna 3 och 4 be- skrivna sättet innefattar de komponenter som är visade i figur 6. Dessutom ma- tas delbildssynkroniseringsinformation (VP) och linjesynkroniseringsinformation (HD) som separerats från informationen S med hjälp av en signalseparator 54 till generatorn 53¿ Generatorn 53 avger via sex ledningar 55 och en multiplexer S6, vilken är styrd av informationen I, klockpulserna YCP, UCP och VCP med de olika klockpulsfrekvenserna, vilka nu användes för inskrivning av minnena. De fasta klockpulserna CP1 för läsning av minnena är angivna vid ledningarna 55.

Generatorn 53 antages vidare avge startsignalerna ST, stoppsignalerna SP, läs- skrivsignalerna HR och väljsignalerna SE.

Luminansinformationen Y som kommer från källan 50 matas till en analog- digitalomvandlare 58 via ett lâgpassfilter 57 som är omkopplingsbart mellan 8 och 4 MHz. Vid val av varianterna av signalstrukturen som är visade i figur Zd och 2e uppträder en klockpulsfrekvens av 10 1/8 MHz i klockpulserna YCP, varvid bandbredden är begränsad till 4 MHz. Dessutom tar omvandlaren 58 emot klockpul- serna YCP. De åtta utgångarna på omvandlaren 58 är anslutna till var och en av åtta ingångar på tvâ linjekompressionminnen 59 och 60, vilka är styrda från en styrkrets 61. Linjeminnena 59 och 60 och styrkretsen 61 arbetar på det sätt som beskrivits med hänvisning till figurerna 3 och 5 (l9,20 och 21) men skriv-och läsklockpulserna är växlade. Linjeminnena 59 och 60 efterföljes av en multi- plexer 62 till vilken en väljsignal SE matas. Multiplexern 62 är ansluten till åtta ingångar på en multiplexer 63, till vilken en väljsignal SE matas. Åtta ytterligare ingångar på multiplexern 63 är anslutna till åtta utgångar på var och en av två signalbehandlingskretsar 64 och 65 för de respektive färginfonna- tionskomponenterna U och V, vilka signalbehandlingskretsar innefattar komponen- terna 57 till 62. Det omkopplingsbara filtret är anpassat till bandbredden 2 MHz och 1 Mhz.

Multiplexern 63 efterföljes av ett delbildsminne 66 med ett minnesinnehåll av 308k8. Klockpulserna CP1 och en start-stoppsignal STP matas till minnet 66.

Minnet 66 kan antagas bildat av minneselement anordnade i rader och kolumner, varvid raderna motsvarar televisionslinjerna. Minnet 66 arbetar därvid såsom ett skiftregister som skrives in linjesekventiellt med klockpulser CPI i linje- perioaerna in av kiackpuiserna 281 mer zss t a m 1296 (figurerna zseiier za och 2c), av klockpulserna 281 till 789 (figur Zd) eller av klockpulserna 789 t o m 1296 (figur 2e) under den tidsperiod då bara luminansinformation (figurerna Zb t o m Ze) eller färg- och luminansinformationskomponenter (figur Za) före- finnes. 459 835 20 Kretsarna 64 och 65 efterföljes av ett färgminne 67 som om det har formen av ett RAM-minne t ex har en lagringskapacitet av 80k8. Minnet 67 är styrt via 17 adressledningar från en styrkrets 66 till vilken klockpulser CP1, en start- signal ST, en stoppsignal SP och en skriv-lässignal HR matas. Åtta utgångar på de tvâ minnena 66 och 67 är anslutna till en multiplexer 69 till vilken en vâljsignal SE matas. Multiplexern 69 har åtta utgångar anslutna till åtta in- gångar på en digital-analogomvandlare 70, till vilken klockpulserna CP1 matas.

Umvandlarens 70 utgång är ansluten till en ingång på en sunmeringskrets 71 till vilken vidare synkroniseringsinformationen S och identifieringsinformationen I matas. Smnneringskretsens 71 utgång är ansluten till en utgångsklämna 73 på kodningskretsen enligt figur 6 via ett lâgpassfilter med en bandbredd av upp till 8 MHz. Utgången 73 leder en signal YUVSI, varvid luminansinformationen T och färginformationskomponenterna U och V som exempel är strukturerade i enlig- het med en av de i figur 2 visade varianterna. Sammansättning av infonnations- komponenterna S och I med informationen YUV kan alternativt göras på ett annat sätt än det på ritningen visade sättet i en signalbehandlingsoperation som ut- föres vid en senare tidpunkt.

För fullständighets skull observeras att färgminnet 67 inte användes i den variant av signalstruktur som är visad i figur Za och att minnet 66 då bara är verksamt med en delbildsfördröjningsperiod. Både luminans- och färginformatio- nen behandlas därvid av minnet 66, vilket minne 66 emellertid har till huvudæ ändamål att enbart behandla luminansinformationen, såsom är fallet för varian- terna av signalstrukturen enligt figurerna Zb, 2c, 2d och Ze. Vad beträffar de varianter som är visade i figurerna Zb, 2c, 2d och Ze lagras luminansinfonm tionen Y under en delbildsperiod i minnet 66, medan färginfonnationskomponena terna U och V lagras under en delbildsperiod i minnet 67, varefter i enlighet med tidsdelningsmultiplexprincipen minnena 67 och 66 läses sekvensiellt via multiplexern 69.

Kodningskretsen som är visad i figur 6 och ingår i generatorn 53 är liksom även avkodningskretsen som är visad i figur 3 försedd med en förinställbar linjefrekvensräknare (HCT) för räkning av delar av televisionslinjer och med en förinstâllbar bild- eller delbildsfrekvensräknare (VCT) för räkning av_te]e- visionslinjer, varvid utgångar på dessa räknare är kopplade till adressingångar på ett programerbart minne (PM), i vilket ingångar via en multiplexer (MUXi som är omkopplingsbar genom identifieringsinformation (I) är kopplade till en logisk krets (Pr, Ar) för att generera startsignaler (ST) , stoppsignaler (S9), väljsignaler (SE) och skriv- och lässignaler (HR).

Dessa signaler matas åtmin- 459 835 21 stone deivis tiii minnena 67 och 66 för ïagring och avgivande av färginforma- tion respektive iuminansinformation med sanma skriv- och läshasigheter under styrning med kiockpuiserna CP1. Dessutom finns minnena 59 och 60 e11er YLI, YL2; UL1, UL2 och VL1, VL2, vilket som är fallet, för ïagríng och avgivande av ïwminans- resp.färginformation med de oïika skrivhastigheterna (kiockpuiser YCP, UCP och VCP) och den nämnda ïäshastigheten (kïockpuiser CP1). För detta ändamâï innefattar kodningskretsen enïigt figur 6 en omkoppiingsbar kiockpuis- käiia (PLL, HCT, 56, 61) som är styrd från den ïogiska kretsen (Pr, Ar) och identifieringsinformationskälIan 51.

Claims (11)

459 855 Patentkrav.

1. Färgtelevisionsöverförings- eller datalagringssystem med tidsdelningemul- tiplexkodning, vilket system innefattar minst en datagenerator, minst en data- mottagare och en överförings- eller datalagringskanal som är anordnad mellan generatorn och mottagaren, vilken datagenerator innefattar minst en signal- källa för alstring av signaler som innehåller luminans- , färg-, synkronise- rings- och identifieringsinformation och en kodningskrets (fig 6) för tids- delningsmultiplexkodning av åtminstone en del av nämnda signaler, som där så är lämpligt är utsatta för tidkompression, varvid kodningskretsen har en utgång för avgivande av en tidsdelningsmultiplexkodad signal för överföring via överföringskanalen eller lagring i datalagringskanalen, medan datamot- tagaren innefattar en avkodningskrets (fig 3) som är kopplad till nämnda ka- nal och har en huvudsakligen anpassad operation till den hos nämnda kodnings- krets för att avge signaler som innehåller åtminstone luminans- och färgin- formation som i stort motsvarar den information som alstrats av signalkäl- lan i datageneratorn, k ä n n e t e c k n a t av att identifieringsinfor- mationen i systemet innehåller ett flertal informationskomponenter som hän- för sig till variabla antal av televisionslinjer respektive variabla delar av televisionslinjer i vilka luminansinformationen och färginformationen fö- refinnes, komprimerad där så är lämpligt.

2. Färgtelevisionsöverföringssystem enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a t av att avkodningskretsen i datamottagaren innefattar en för- inställbar linjefrekvensräknare (HCT) linjer och en förinställbar bild- räkning av televisionslinjer, för räkning av delar av televisions- eller delbildsfrekvensräknare (VET) för varvid utgångar på dessa räknare är kopplade till adressingängar på ett programmerbart minne (10) i vilket utgångar via en multiplexer (13), som är omkopplingsbar genom den mottagna identifierings- informationen, är kopplade till en logisk krets (14) för att generera start-, stopp-, välj- och skriv- eller lässignaler för ett minne (16) för lagring oah avgivande av färginformation med samma skriv- och läshastigheter och för min- nen (l9,20)'för lagring och avgivande av luminans- eller färginformation vid den nämnda skrivhastigheten och en av flera läshastigheter under styrning med en klockpulskälla (8,9,l2) som är omkopplingsbar medelst den logiska kretsen (14) och identifieringsinformationen. 459 835 ß.

3. Färgtelevisionsöveforingssystem enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k- n a t av att den logiska kretsen (14) har formen av en kombinatorisk logisk krets (PrAr).

4. Färgtelevisionsöverföringssystem enligt patentkravet 2 eller 3, k ä n n e- t e c k n a t av att ingångar och utgångar på minnet (16) för lagring och avgivande av färginformation med samma skriv- och läshastigheter är kopplade till ingångar på en multiplexer (18) som för sin styrning är kopplad till den logiska kretsen (14), varvid nämnda multiplexer (18) efterföljes av minnena (l9,20; UL1,UL2; VLl,VL2) för lagring och avgivande av färginformation med nämn- da skrivhastighet och en av flera läshastigheter.

5. Färgtelevisonsöverföringssystem enligt patentkravet 2, 3 eller 4, k ä n- n e t e c k n a t av att nämnda förinställbara räknare (HCT resp VCT) har en förinställningsingång till vilken en seriekoppling (34,35 resp 36,37,38) av vippor är ansluten, varvid en linjesynkroniseringspuls matas till denna serie- koppling.

6. Färgtelevisionsöverföringssystem enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k- n a t av att vid den förinställbara bildfrekvensräknaren (VCT) en delbildsyn- kroniseringspuls vidare matas till seriekopplingen (36,37,38) av vippor.

7. Färgtelevisionsöverföringssystem enligt något av patentkraven 2-6, k ä n n e- t e c k n a t av att den omkopplingsbara klockpulskällan (8,9,12,21) innefat- tar en synkroniserad oscillator (8), den förinställbara linjefrekvensräknaren (HCT) för räkning av delarna av televisionslinjer och kopplad till oscillatorn (8), en multiplexer (12) på vars utgångar klockpulser uppträder med olika klockpuls- frekvenser och minnesstyrkretsar (21) via vilka minnena (l9,20) styres mednämnda skrivhastighet och en av flera läshastigheter.

8. Färgtelevisionsöverföringssystem enligt patentkravet 1, k ä n n e t ec k- n a t av att kodningskretsen i datageneratorn innefattar en förinställbar linje- frekvensräknare (HCT) för räkning av delar av televisionslinjer och en förin- ställbar bild- eller delbildsfrekvensräknare (VCT) för räkning av televisions- linjer, varvid utgångar på dessa räknare är kopplade till adressingångar på ett programerbart. minne (PM) i vilket utgångar via en multiplexer (MUX) som är 459 835 omkopplingsbar av identifieringsinformation är ko pplade till en logisk krets (PrAr) för att generera start- , stopp-, välj- och skriv- eller lässignaler för minnen (67 resp 66) för lagring och avgivande av färginformation eller övervägande luminansinformation med samma skriv- och läshastigheter och för minnen (59,60; YL1,YL2 resp. UL1,UL2; VL1,VL2) för lagring och avgivande av luminans- eller färginformation med en av flera skrivhastigheter och nämnda läshastighet under styrning med en klockpulskälla (PLL, HET, 56,61) som är omkopplingsbar medelst den logiska kretsen (PrAr) och identifieringsinfor- mationen.

9. Färgtelevisionsöverföringssystem enligt patentkravet 8, k ä n n e- t e c k n a t av att utgångar på minnena (UL1,UL2; VLl,VL2 resp.

10. YLl,YL2,59,60) för lagring och avgivande av färg- eller luminansinformation med en eller flera skrivhastigheter och nämnda läshastigheterär kopplade till ingångar på en mul- tiplexer (63), varvid ingångar pâ minnet (66) för lagring och avgivande av över- vägande luminansinformation med samma skriv- och läshastigheter är kopplade till utgångar på nämnda multiplexer (63) och ingångar på minnet (UL1,UL2,VL1,VL2) för lagring och avgivande av färginformation med en av flera skrivhastigheter och nämnda läshastighet, medan utgångar på minnet(68 resp. 67) för lagring och avgivande av övervägande luminansinformation eller färginformation med samma skrivä och läshastigheter är kopplade till ingångar på en multiplexer (69) som efterföljes av kodningskretsutgângen (73) 10- Datamottagare som är lämplig för användning i ett färgtelevisionsöver- föring ssystem enligt något av patentkraven 1-7, k ä n n e t e c k n a d av att avkodningskretsen innefattar åtminstone en förinställbar räknare (9) ,ëÉt efterföljande programerbart minne (10) med en multiplexad utgång (13) styrd av identifieringsinformationen och en efterföljande logisk krets (14) att generera start-, stopp-, välj- och skriv- för eller lässignaler för minst ett minne (19,22) för lagring av avgivande av luminans- eller färginformation vid den nämnda skrivhastigheten och en av flera läshastigheter under styrning med en klockpulskälla (8,9,12,21) som är omkopplingsbar medelst identifierings- informationen.

11. Datagenerator som är lämplig för användning i ett färgtelevisionsöver- föringssystem enligt patentkravet 1,8 eller 9, k ä n n e t e c k n a d av att kodningskretsen (53) innefattar minst en förinställbar räknare (HCT,VCïl, ett efterföljande programerbart minne (PM) med en multiplexad utgång (MUXÉ styrd av identifieringsinformationen och en efterföljande logisk krets (Pr,Ar} 459 835 _för att generera strat-, stopp-, väij- och skriv- eiïer 1ässigna1er för minst ett minne (YL1,YL2; UL1,UL2; VL1,VL2) för lagring och avgivande av iuminans- eHer färginformation med en av flera skrivhastigheter och nämn- da iäshastighet under styrning med en kiockpuiskäïla (PLL,HCT,56,61} som är omkoppiingsbar medeïst identifieringsinformationen.