SE456425B - Hogskummande flytande detergentkomposition med reducerade hudirriterande egenskaper innehallande ett alkyletersulfat, en kompletterande anjonaktiv tensid och en zwitterjonaktiv tensid - Google Patents

Description

456 425 sition innehållande trialkylaminoxid i kombination med en anjonaktiv sulfattensid. De nämnda kompositionerna be- skrives som milda, eftersom trialkylaminoxid minskar den hudirriterande effekten av laurylsulfat- och C9-C15~alkyl- bensensulfonattensider. Kompositionerna är emellertid ej helt tillfredsställande och de erforderliga ytaktiva amin- oxiderna kan bilda nitrosaminer som kan vara cancerfram- kallande.

Den andra forskningskategorin avser försök att minska den hudirriterande effekten av vattenlösliga anjonaktiva ten- sider, innehållande upplösande sulfat-, sulfonat- och kar- boxylatgrupper, genom tillsats av en speciell förening.

Exempelvis beskriver den amerikanska patentskriften 3 548 056 tillsatsen av ett proteinhydrolysat med en gel- styrka av 0 Bloom gram till flytande diskmedel innehållan- de C9-C15 tionen. Likaså beskriver den amerikanska patentskriften 4 087 518, den brittiska patentskriften 1 122 076 och den amerikanska patentskriften 4 115 548 användningen av andra -alkylbensensulfonat för att minska hudirrita- proteinhydrolysat eller derivat därav för att minska den hudírriterande effekten av anjonaktiva sulfonat- och sul- fattensider. Dessutom beskriver den amerikanska patent- skriften 3 944 663 tillsats av polyetenoxid till flytande detergenter innehållande en blandning av C -C15-alkylben- sensulfonat och C12-C15-alkyletertrietylenåxisulfat för att minska vätskornas hudirriterande egenskaper. Dessa försök har emellertid varit mindre framgångsrika, och de har tendens att medföra stora kostnader på grund av den tillsatta komponentens höga pris.

Den tredjeforskningskategorin avserfförsök att insätta al- ternativa ytaktiva substanser, t.ex. amfolytiska ytaktiva ämnen, nonjonaktiva ämnen etc., i stället för de högskum- mande anjonaktiva sulfat-, sulfonat- och karboxylatten- siderna. Ej heller dessa försök har emellertid varit fram- gàngsrika på grund av att de slutliga produkterna antingen 456 425 blivit allt för dyrbara eller uppvisat försämrade skumnings- egenskaper.

Föreliggande uppfinning utgör en ytterligare förbättring inom den första kategorin, eftersom den hänför sig till flytande kompositioner, som är ännu mildare, dvs. har en minskad hudirriterande effekt, utan minskad skumvolym och/eller skumstabilitet och/eller fettemulgerande egen- skaper, och som baserar sig på bestämda proportioner av speciella ytaktiva substanser.

Som nämnts ovan baserar sig föreliggande uppfinning i första hand på den upptäckten att högskummande flytande detergent- kompositioner som är ännu skonsammare, dvs. har en minskad hudirriterande effekt, kan åstadkommas utan någon väsentlig försämring av skumningsegenskaperna, såsom skumvolym och skumstabilitet i närvaro av föroreningar, om bestämda pro- portioner av fyra ytaktiva substanser användes. Med tanke på att de resulterande kompositionerna ej innehåller trial- kylaminoxider men innehåller hudirriterande mflfat-, sul- fonat- och karboxylattensider som en av de väsentliga kom- ponenterna är det förvånande att man får mer skonsamma väts- kor.

Uppfinningen avser en högskummande flytande detergentkompo- sition med reducerade hudirriterande egenskaper, vilken be- står av en blandning av ett alkyletersulfat med struktur- formeln R(OC2H4)nOSO3M, vari R betecknar alkyl med 10 - 16 kolatomer, n har ett genomsnittligt värde av 1 - 5 och M är en katjon; en kompletterande, vattenlöslig, icke tvålhal- tig anjonaktiv tensid som i molekylstrukturen har en C7-C22- alkyl-, alkçlynr eller acylgrupp och en sulfonat-, sulfat- eller karboxylatgrupp; en zwitterjonaktiv tensid med struk- turformeln 456 425 I vilken R befeekner en cß-cle-elkyl- eller cs-clß-elken- amido-C2-C3-alkylgrupp, R1 betecknar en Cl-C3-alkylgrupp, R2 betecknar en Cl-C4-alkylen- eller hydroxialkylengrupp och X är S=O eller C; samt 1 - 8 viktdelar av en N-C8-C18- a1kansyra-C2-C3-alkanolamid, kännetecknad av att alkyleter- sulfatet innehåller 5 - 12 etylenoxigrupper och finns när- varande i en mängd av 8 - 30 vikt%, varvid viktförhàllandet mellan alkyletersulfatet och den kompletterande tensiden ligger inom området 1:1 till 20:l, och den saltbildande kat- jonen i alkyletersulfatet och i den kompletterande anjonakti- va tensiden valts fràn gruppen bestående av natrium, kalium, ammonium samt mono-, di- och trietanolammonium, varvid den zwitterjonaktiva tensiden finns närvarande i en mängd av 1 - 8 vikt% och alkanolamiden finns närvarande i en mängd av 1.- 8 vikt% och viktförhållandet mellan alkanolamiden och den zwitterjonaktiva tensiden ligger inom området 1:4 till 4:1, varvid det resterande är ett vattenhaltigt medium innehållande 2 - 20 vikt% av ett solubiliserings- medel.

Utföringsformer av uppfinningen framgår av de bilagda under- kraven.

Enligt en föredragen utföringsform innehåller kompositionen enligt ovan dessutom 2 - 10 vikt% av ett antigelningsmedel valt från gruppen bestående av vattenlösliga salter, t.ex. av natrium-, ka1ium-,ammonium- etc. -formiat och -isetionat.

Närmare bestämt resulterar inkluderandet av antigelnings- medel i att man får kompositioner med minskad tendens att bilda ytliga filmer och geler vid atmosfäriskt inflytande under upp till 24 timmar, jämfört med nu för tiden allmänt i handeln_förekommande milda flytande diskmedel.

Den viktigaste komponenten i de flytande detergentkomposi~ 456 425 tionerna enligt uppfinningen är det Vattenlösliga saltet av en svavelsyraester av reaktionsprodukten mellan 1 mol av en C10-C16-alkanol och 5-12 mol etenoxid. Dessa tensider beskri- ves inom den tidigare tekniken såsom alkyletersulfater med följande strukturformel: R(oc2H4) noso3m i vilken R betecknar en alkylgrupp' med ca 10 till ca 16 kol- atomer, n har ett genomsnittligt värde av 5-12 och M är en katjon. Generellt väljes katjonen från gruppen bestående av natrium, kalium, ammonium samt mono-, di- och trietanolammonium.

Förfarandena vid framställning av alkyletersulfatdetergentet är välkända och beskrives i utgivna patentskrifter. Exempelvis kan alkyletersulfater framställas genom sulfatering och neutra- lisering av reaktionsprodukten mellan 5-12 mol etenoxid och 1 mol av en C10-C16-alkanol. Kondensationen av etenoxid och en alkanol utföres vanligen under tryck i närvaro av en sur kata- lysator, t.ex. bortrifluorid, eller en alkalisk katalysator, t.ex. natriumhydroxid. Denna reaktion ger en blandning av al- kyletoxylater med varierande etenoxidhalt, dvs. från en eller två etenoxidgrupper per mol alkanol upp till ett antal eten- oxidgrupper per mol alkanol som är lika med två gånger antalet mol etenoxid som reagerats med alkanolen, varvid det domineran- de alkyletoxylatet innehåller det antal mol etenoxid som frán början reagerades med C10-C16-alkanolen. Sålunda betecknar n i formeln det antal mol etenoxid som reagerats med alkanolen.

Sulfateringen av de resulterande alkanoletoxylaterna åstadkom- mes på känt sätt med användning av svaveltrioxid eller klor- sulfonsyra som sulfateringsmedel, Även neutraliseringen av den sulfaterande produkten utföres på känt sätt med användning av en vattenhaltig bas, såsom natriumhydroxid, ammoniumhydroxid etc.

Alkyletersulfatkomponenten har rengörande och skummande egen- skaper och de önskade skonsamma egenskaperna. Företrädesvis skall alkyletersulfaterna innehålla 12-14 kolatomer i alkylgrup- pen och insättas i form av natrium- eller ammoniumsaltet. Exem- pel på lämpliga alkyletersulfater är natrium-Cl2-C14-alkylety- lenoxi(6,5)sulfat, ammonium-C12-Cl4-alkyleteretylenoxi(6,5)sulfat, 456 425 natrium-C12-Cl4alkyleteretylenoxi(9,5)sulfat, natrium- C 14 eteretylenoxi(6,S)sulfat, ammonium-Cl2Cl3-alkyleteretylenoxi- C _ _ 12 -alkyleteretylenoxi(ll,4)sulfat, kalium-C12-Cl6-alkyl- (6,5)sulfat och ammonium-Cl2-C16-alkyleteretylenoxi(7)sulfat.

Föredragna alkyletersulfater är natrium- och ammonium-Cl2-Cl3- eller -Cl2-C14-alkyleteretylenoxi(6,5-9)sulfater.

De milda flytande detergentkompositionerna skall generellt innehålla mellan alkyletersulfat-tensid.

Förutonxàaiprimära alkyletersulfat-tensiden skall den flytande kompositionen även innehålla ca 1-12 vikt% , företrädesvis 2-10 vikt% av en kompletterande, vattenlöslig, anjonaktiv ten- sid för att förbättra den primära tensidens rengörande och skum- ningsegenskaper. Generellt förbättrar den kompletterande ten- siden både skumstabiliteten och skumvolymen hos den primära tensiden. Den kompletterande tensiden har den nackdelen att den är mer irriterande än den primära tensiden, vilken känneteck- nas av sin milda verkan. Koncentrationen av den kompletterande tensiden står i förhållande till koncentrationen av den primära tensiden och viktförhållandet mellan primär tensid och komplet- terande tensid ligger generellt inom området ca 1:1 och ca 20:l, företrädesvis mellan 1,5:l och 6:1.

Tillfredsställande kompletterande tensider är vattenlösliga, icke tvålhaltiga,anjonaktiva tensider, vilka i molekylstrukturen innefattar en C7-C22-alkyl-, alkçlyn- eller -acylgrupp och en sulfonat-, sulfat- eller karboxylgrupp. Dessa tensider insättes i form av vattenlösliga salter och den saltbildande katjon är vanligen vald från gruppen bestående av natrium, kalium, ammonium samt mono-, di- och tri-C2-C3-alkanolammonium varvid natrium- och ammoniumkatjonerna åter är de som föredrages.

De lämpliga kompletterande anjonaktiva tensiderna innefattar följande: 456 42så 1. De C8-C18-alkylsulfater som gemmæfllt framställes genom sulfatering av C8-C18-alkanoler erhållna genom reduktion av glycerider av talg- eller kokosnötolja. Föredragna al- kylsulfater innehåller 10 - 16 kolatomer i alkylgruppen. 2. De C9-C15 har antingen rak eller grenad kedja, varvid den rakkedjiga ~alkylbensensulfonater i vilka alkylgruppen föredrages på grund av att den är lättare biologiskt ned- brytbar. 3. De C8-C22-olefinsulfonater vilka kan erhållas genom sul- fatering av den lämpliga olefinen. Föredragna olefinsulfo- nater innehåller mellan 14 och 16 kolatomer i alkylgruppen och framställes genom sulfonering av en OG-olefin. 4. De C8-C18 R(OC2H4)nOS03M i vilka n är 1 - 4. Dessa sulfater skiljer sig från den primära alkyletersulfattensiden vad gäller an- -alkyleteretylenoxisulfater med formeln talet mol etenoxid (1 - 4) som reagerats med 1 mol alkanol vid framställningen av den etoxylerade alkanol som sulfateras och neutraliseras för att bilda denna anjonaktiva tensid. De föredragna alkyletereqflenoxisulfaterna innehåller 12 - 16 kolatomer i alkylgruppen och 2 - 3 etylenoxidgrupper per mol alkanol.

. De C10-C2 genom att enfß-olefin reageras med bisulfit. De föredragna 0-paraffinsulfonater som erhålles exempelvis alkansulfonaterna innehåller 13 - 17 kolatomer i alkylgrup- pen. 6. De C6-C12 mellan 2 och 6 mol etylenoxid i molekylen kan även användas. -fenyleter-polyetylenoxisulfater som innehåller Dessa tensider kan framställas genom att en alkylfenol rea- geras med 2 - 6 mol etylenoxid, varefter den resulterande etoxylerade alkylfenolen sulfateras och neutraliseras. Före- dragna tensider i denna grupp har 8 - 12 kolatomer i alkyl- gruppen ooh innehåller ca. 4 etylenoxidgrupper i molekylen. 456 425 7. De C8-C18-alkylsulfoacetater motsvarande formeln ROOCCHZSO3 vilka kan framställas genom förestring av en alkanol med M, i vilken R betecknar en C8-C18-alkylgrupp, klorättiksyra eller kloracetylklorid, varefter klorestern reageras med natrium- eller kaliumbisulfit. De föredragna sulfoacetaterna innehåller 12 - 16 kolatomer i alkylgrup- pen. D 8. De N-mono-C8-C22-alkyl(inklusive alkylgrupper avbrutna av en eter- eller amidogrupp)sulfosuccinater som framställes genom att exempelvis antingen 1 mol Cs-C18-alkanol eller C8-C18-alkoxi-C2-C3-alkanol eller C8-C18-alkanamido-C2-C3- alkanol reageras med maleinsyra, varefter den resulterande produkten reageras med ett alkalimetallbisulfit för att bilda ett N-mono-C8 alkylsulfosuccinat. Det bör noteras -C _ att alkylgruppen hos ââ produkt framställd av N-acyl-alka- nolaminen kommer att innehålla en amido-mellanbindnhxn Lika- så kan alkylgruppen vara avbruten av en eterbindning eller esterbindning, om en alkyleteretanol eller en alkylester av etylenglykol reageras med maleinsyra. Föredragna sulfosuc- cinater är di-natrium-N-mono-C8-C18-acyl-isopropanolamino- sulfosuccinat, dinatrium-laurylsulfosuccinat och N-mono- oleylisopropanolaminosulfosuccinat. 9. N-C8-C18 lisation av reaktionsprodukten mellan en C8-C18-alkansyra -acylsarkosinerna kan framställas genom neutra- och N-metylglycin. Föredragna sarkosinater innehåller 12 - 14 kolatomer i en acylgrupp erhållen genom reduktion av kokos- nötolja.

. N-C8-C18-acyltauriner kan produceras genom neutralisa- tion av reaktionsprodukten mellan en C8-C18-alkansyra och aminoetylsulfonsyra. Även de föredragna tauraterna inne- håller 12 - 14 kolaumæm i en acylgrupp erhâllen genom reduk- tion av kokosnötolja. 456 425 11. O-C8-C18 lisation av reaktionsprodukten mellan en CB-C18-alkansyra -acylisetionaterna kan framställas genom neutra- och 2-hydroxietansulfonsyra. I likhet med sarkosinerna och taurinerna innehåller de föredragna isetionaterna 12 - 14 kolatomer i en acylgrupp erhållen genom reduktion av kokos- nötolja.

Som nämnts ovan måste halten av den kompletterande anjon- aktiva tensiden styras om den slutliga kompositionen skall vara skonsam mot huden, eftersom den kompletterande anjon- aktiva tensiden har en mer irriterande inverkan på huden än den primära alkyletersulfattensiden. Exempelvis framgår det tydligt av pauamskrifter avseende detta område att °a"°1s irriterande inverkan på huden. Dessutom är andra komplette- -alkylsulfater och C9-C15-alkylbensensulfonater har rande anjonaktiva tensider, som är användbara här, även hud- irriterande men vanligen i mindre grad än alkylsulfat- och alkylbensensulfonattensiderna. Även om de kompletterande ten- siderna inkluderas för att förbättra skumningsegenskaperna och denrengörande förmågan hos de flytande kompositionerna enligt uppfinningen bör man ha klart för sig att den före- varande koncentrationen skall hållas på lägsta möjliga nivå med tanke på den önskade prestationsförmågan för bibehållan- de av slutproduktens skonsamma verkan. Proportionerna av de individuella kompletterande anjonaktiva tensiderna kan så- lunda variera och skall baseras på en lämplig samverkan mel- lan skumningsegenskaperna, den rengörande förmågan och skon- samheten hos de olika kompletterande tensiderna och den pri- mära alkyletersulfattensiden.

Den tredje väsentliga komponenten i de milda flytande kompo- sitionerna enligt uppfinningen är en zwitterjonaktiv tensid motsvarande formeln I! 1 + _ - RZXOO w I w-z- 1 3s_ 456 425 i vilken R betecknar en C8-C18-alkylgrupp eller en C8-C18- aikanolamiao-c2-c3a1ky1grupp, R1 betecknar c1-c3-alkyi, R2 betecknar C1-C4-alkylen eller C1-C4-hydroxialkylen, och X är C eller S=0. När X är C benämnes tensiden en betain, och när X är S=0 benämnes tensiden en sultain eller sulfo- betain. Dessa zwitterjonaktiva tensider kan i stort beskri- vas som derivat av alifatiska kvaternära ammonium- eller tertiära sulfoniumföreningar innehållande en alifatisk C8-C18-radikal, vilken kan vara rak eller grenad och vilken innehåller en anjonaktiv grupp. Föredragna betain- och sul- tain-tensider är lauryldimetylammoniumacetat, myristyldime- tylammoniumacetat, C8-C18-alkanamidopropyldimetylammonium- acetat, 1-(myristyldimetylammonium)-propan-3-sulfonat och 1-(myristyldimetylammoniumr2-hydroxipropan-3-sulfonat.

I kompositonerna enligt uppfinningen verkar den zwitterjon- aktiva tensiden både som skumbildare och som en tensid som motverkar hudirritation. Generellt är halten av zwitterjon- aktiv tensid i kompositionerna mellan 1 och 8 vikt%, före- trädesvis 2 - 6 vikt%. Vidare skall halten zwitterjonaktiv tensid anpassas till halten av kompletterande anjonaktiv tensid med tanke på dess tydliga förmåga att motverka irri- tation, och helst skall viktförhållandet mellan zwitterjon- aktiv och kompletterande anjonaktiv tensid vara mellan 2:1 och 1:3. Koncentrationcn av zwitterjonaktiv tensid skall dessutom koordineras med den skumbefrämjande alkansyraalka- nolamiden så att man får flytande kompositioner med optimal skumstabilitet.

Den slutliga nödvändiga komponenten i de milda flytande de- tergentkompositionerna är en C8- -alkansyra-C2-C3-alkanol- C amid. Denna komponent betraktas alïmänt som skumbefrämjande och tillfredsställande alkansyraalkanolamider är laurinsyra- monoetanolamid, myristinsyramonoetanolamid, laurinsyradi- etanolamid, myristinsyradietanolamid, laurinsyraisopropanol- amid och kokosnöt(C8-C18)monoetanolamid. De föredragna al- kansyraalkanolamiderna innehåller 12 - 14 kolatomer i fett- 456 425 11 acylgruppen. En speciellt föredragen förening är laurin- myristin-monoetanolamid.

Som angivits ovan är halterna av den väsentliga alkansyra- alkanolamiden och den väsentliga zwitterjonaktiva tensiden anpassade så att de ligger inom omrâdet 1:4 till 4:1, före- trädesvis 1:2 till 2:1 för att uppnå optimal skumstabilitet.

Både den zwitterjonaktiva tensiden och alkansyraalkanol- amiden måste finnas närvarande eftersom den önskade skum- stabiliteten ej kan åstadkommas om endast den ena av dessa föreningar finns närvarande. Vanligen skall mängden alkan- syraalkanolamid i den flytande detergentkompositionen vara 1 - 8 vikt%, företrädesvis 2 - 6 vikt%.

Generellt skall den återstående delen av den flytande kompo- sitionen vara ett vattenmedium, bestående av vatten och ca. 2 - 20 vikt%, företrädesvis 4 - 14 vikt%, av ett solubili- serande medel valt från gruppen bestående av monohydroxi- och polyhydroxi-C2-C3-alkoholer, vattenlösliga C1-C3-alkyl- substituerade bensensulfonater, karbamid och blandningar därav. Lämpliga monohydroxialkaholer är etanol och isopro- panol, varvid etanol föredrages. Lämpliga C1-C3-a1kylben- sensulfonater är natrium-, kalium- och ammoniumsalter så- som natriumxylensulfonat, kaliumtoluensulfonat och natrium- isopropylbensensulfonat. Typiskt väljes solubiliseringsmed- let med tanke på klarheten och/eller låg grumlingspunkt och/ eller viskositetsregleringen. Eftersom de solubiliserande alkohol- och sulfonatmedlen ej har samma effekter skall de här ifrågavarande flytande kompositionerna innehålla en blandning av alkohol och hydrotropiskt sulfonat. Även kar- bamid kan inkluderas som ett solubiliserande medel om den önskade låga grumlingstemperaturen eller önskad viskositet ej kan åstadkommas i frånvaro därav.

I de föredragna flytande kompositionerna ingår 2 - 10 vikt%, företrädesvis 4 - 8 vikt%, av ett antigelningsmedel valt från gruppen bestående av natrium-, ammonium- och kalium- formiat samt natrium-, ammonium- och kalium-isetionat. 456 425 12 Dessa medel motverkar tendensen hos de flytande komposi- tionerna att bilda ytfilmer och geler när kompositionen har kontakt med atmosfären under upp till 24 timmar - ett tillstånd som kan uppträda om en kapsyl av misstag ej åter anbringas på behållaren efter användning av produkten. Gel- ningen bestämmes genom att 30 ml produkt hälles i en 50 ml bägare, varefter man granskar ytan och innehållet efter 1/4, 1/2, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 24 timmar. Produkten be- dömes med avseende på film- och/eller gelbildning enligt en skala från 0 till l0 vid varje granskning. Gelvärdet är summan av de gjorda värderingarna. Kompositioner innehållan- de antigelningsmedel har överlägsna antigelningsegenskaper jämfört med ett allmänt använt milt flytande detergent.

De beskrivna milda flytande kompositionerna är huvudsakligen icke tvättaktiverade vätskor, d.v.s. de innehåller inga or- ganiska eller oorganiska tvättaktiva salter i tvätteffekt- understödjande kvantiteter, och de är därför lämpliga att använda som flytande handdiskmedel, flytande schamponerings- medel, flytande handtvâlar och flytande skumbad- eller dusch- produkter. Kompositionerna kan följaktligen innehålla sådana vanliga tillsatsmedel som förekommer i dessa kompositioner, förutsatt att de ej ofördelaktigt påverkar mildheten eller den verksamma effekten av vätskorna enligt uppfinningen. Så- dana tillsatsmedel är mindre kvantiteter av parfymer och färgämnen i estetiskt syfte, opacifierande medel såsom ety- lenglykoldistearat eller polystyren, förtjockningsmedel så- som gummin eller hydroxipropylmetylcellulosa, sekvestrerings- medel såsom citrat eller etylendiamintetraacetat, konser- veringsmedel såsom formaldehyd eller Dowicil 200 eller mono- metyloldimetylhydantoin, fluorescerande medel eller optiska vitmedel, magnesiumsulfat och inerta salter såsom natrium- sulfat. Den totala halten av sådana tillsatta medel skall generellt vara mindre än 5 vikt%, företrädesvis mindre än 3 vikt%, av den totala kompositionen.

Kompositionerna framställes genom att de olika detergent- 456 425 13 komponenterna i föreskrivna mängder blandas med vatten under omröring vid en temperatur inom omrâdet mellan ca. 32°c och 65%. vanligen tillsättes ae alika tenslaerna i form av vattenlösningar eller dispersioner. Typiskt till- sättes alkansyraalkanolamiden i flytande form som en av de sista komponenterna vid en temperatur lägre än ca. 55°C.

När det skall ingå tillsättes antiqtlningsmedlet till den föreskrivna mängden vatten som första ingrediens eller till en blandning av ytaktiv substans och vatten för att upplösas.

Det är dessutom önskvärt att ett solubiliserande medel sättes till den föreskrivna mängden vatten före tillsatsen av de nödvändiga detergentkomponenterna för att undvika gelbild- ning. Eventuella tillsatsmedel, såsom färgämne och parfym, tillsättes vanligen under omröring efter alkanolamiden, under kylning av blandningen till en temperatur av 25 - 32°C. pH-värdet justeras vanligen, om nödvändigt, till ett pH inom området 5 - 9, företrädesvis 6,5 - 8,5, då det gäller disk- och schamponeringsmedel genom tillsats av exempelvis antingen svavelsyra eller citronsyra eller natriumhydroxid, kalium- hydroxid eller trietanolamin. Vidare kan eventuell justering av viskositeten åstadkommas genom tillsats av en mängd lämp- ligt solubiliserande eller förtjockande medel.

Vanligen kan de flytande kompositionernas viskositeter vari- era mellan ca. 20 cP och 2000 cP, och företrädesvis mellan 75 och 1000 cP. Viskositeten mätes med en Brookfield Visco- meter, Model LVF, med en nr 1 spindel roterande vid 12 varv/ min. Det mest föredragna viskositetsområdet är 150 - 350 cP, baserat på vad konsumenter vanligen föredrager. En fackman på området inser emellertid lätt att även vätskor med högre viskositet kan åstadkommas genom att man inkluderar upp till 2 vikt% av ett känt förtjockningsmedel i kompositionerna en- ligt uppfinningen.

Skumningsegenskaperna och de fettemulgerande egenskaperna hos de flytande kompositionerna enligt uppfinningen fram- går av följande diskförsök. Vid detta försök diskades kera- miktallrikar, med en diameter av 24 cm och förorenade med 456 425 M ca. 4 gram Criscáä eller ca. 15 gram RagéÉ>spagettisås, under perioder av 30 sekunder i en diskbalja innehållande antingen 6 gram (0,1%) eller 12 gram (0,2%) flytande kom- position upplöst i 6 liter vatten med en bestämd hårdhet vid en temperatur av ca. 46°C. (6 gram detergent användes när varje tallrik var nedsmutsad med Rag spagettisâs, och 12 gram användes när varje tallrik var nersmutsad med Cris- co vid försökets början.) Ett skumskikt âstadkoms genom att 6 l vatten från en separertratt monterad 40,5 cm ovanför diskbaljans botten fick falla ner i en Petriskål innehållan- de den flytande komposition som skulle testas, vilken skål placerats mitt i diskbaljan. Petriskâlen avlägsnades för- siktigt och skumhöjden mättes innan försöket påbörjades.

En smutsad tallrik neddoppades i lösningen var 30:de sekund och handdiskades under 10 - 15 sekunder, varvid den hölls till hälften neddoppad i lösningen. Tvättningen fick fort- gå till dess ca. halva ytan av diskbaljan var täckt med skum.

Vanligen gjordes ett kontrollförsök samtidigt med produkt- försöket för att eliminera eventuella skillnader beroende på vem som diskar. Resultat kunde noteras och en skillnad av 2 tallrikar ansågs vara betydande.

Speciella flytande kompositioner enligt uppfinningen åskåd- liggöres i följande exempel. Alla kvantiteter som anges i exemplen och på annat ställe i denna beskrivning avser vikt, om ej annat anges.

Exempel 1 En föredragen flytande diskmedelkomposition enligt uppfin- ningen är följande: -456 425 i Natrium-C12-C14-alkyleter-etylenoxi(6,5) sulfat (a) 1 Ammoniumlaurylsulfat Kokosamidopropyldimetylbetain Laurin-myristinmonoetanolamid Etanol Natriumxylensulfonat Oï-Inbbåsåflïtß Natriumformiat Hydroxietyletylendiamin-triättiksyra, trinatriumsalt (HEDTA) 0,2 Vatten, färgämne, parfym resterande 100,0 (a) Viktförhållande mellan C och C = 82% till 18% 12 14 Denna komposition framställdes genom att natriumformiatet löstes i vatten och därefter tillsattes natriumalkyleter- etylenoxisulfatet, betain och ammoniumlaurylsulfatet under måttlig omröring. Natriumalkyleteretylenoxisulfatet till- sattes i form av en vattenhaltig alkohollösning innehållande 52,3 vikt% av sulfatet och 13 vikt% etanol. Dessutom till- sattes både betain och ammoniumlaurylsulfat i form av vatten- lösningar innehållande 30 vikt% av komponenten. Därefter till- sattes en blandning av 1auryl-myristin-monoetanolamid, nat- riumxylensulfonat och vatten (40 vikt% amid, 24 vikt% natrium- xylensulfonat och 36 vikt% vatten) vid en temperatur av 40 - 47°C under måttlig omröring. Slutligen tillsattes par- fym, färgämne och sekvestreringsmedel under omröring, och pH-värdet minskades från 8,1 till 7,35 med koncentrerad svavelsyra.

Den resulterande produkten var en vid 25°C klar vätska med en specifik vikt av 1,07 och en viskositet av 405 cP, mätt med en Brookfield Viscometer, Model LVF, som roterade med 12 varv/min och med användning av en nr. 1 spindel. Produk- tens grumlingspunkt låg vid ca. 5°C, och den hade ingen ten- 456 425 16 dens till gelning efter exponering i frialuften under en period av 24 timmar.

Exempel 2 Följande exempel 2A-2D åskådliggör effekten av ökade etanol- koncentrationer i kompositionen enligt exempel 1 på viskosi- teten och grumlingspunkten hos den resulterande produkten.

I kompositionerna utbyttes den ytterligare kvantiteten etanol mot samma viktmängd vatten.

Exempel U 2A 2B 2C 2D % etanol 4,5 5,0 5,5 6,0 viskositet (cP) 300 255 200 165 Grumlingspunkt, OC 1 0 0 0 Ingen av ovanstående kompositioner uppvisade någon gelnings~ tendens när de exponerades i fria luften under upp till 24 timmar.

Exempel 3 - 10 Andra tillfredsställande flytande diskmedelkompositioner med en fas beskrives nedan. 456 425 »mwfismuwuwfixonwfiæpmflægfim_wm«\æmm,«Pu|~,u >m pfimmaøflnoaem .av wßwfiømflmuwfixocwfiwßwfiwxfim^w>m\wF«.m_u|~,u >m pfimmesflcoeeø Amv 0 U Q M H G U W Ü H f.w P. «_m «_ M « LOSD ~ æfiflwdï LOK) § <'<1'\DG\ WW ~ WWLDOI VMLDW Anvmw ^Qvw~ ~Q.mP .m.w~ Amvww m.@ «.m M « Amvwfi <“r- ~~ flmlflæ WP § dfmlfiæ w Amvww Amvwf nfiævwëlzlfihomx o- m w ß w Hwmšmxm .ëæmumm .mwuum> HOGGUH uwøowaømcwflæxësfiuumz wflëmHocmflwocoäcflnmfiuæšnfiuømu cfimuwnamuwäflwflwmoumowflšmmøxom MMHÜNU mf w UI Ulfiäfihumz umnofluwwfllfiæouømfišøfluumz umflfluuflmoufiøm lflæmonmomfiowflñmfiæouøøHëdfiuwmcwo umvwumowfinmaæuømflñsfiuumz umcoufismcfiwmfio |mwHm|w~u|«.u|e:fl~umz umuadmßmvflxøcmfiævm |Hw»wH>x~m|m,u-~.u|e:«»p~z umøomfiswcwmcmn |H>x@uowssfl»»m: uumfiaflq ummflflwflæubmfififlflcøäëm HHMMUMHHUW ^m_wVflxo=mH>»wHw~wfi>gH< unwfiomšox 456 425 18 De rengörande och skummande egenskaperna hos komposition- erna enligt exemplen 1 och 3 - 10 jämfördes med tvâ ledan- de märken bland diskmedeldetergenterna, av vilka det ena var ett känt milt flytande diskmedel, i enlighet med det diskförsök för hand som beskrivits ovan. De erhållna re- sultaten framgår av nedanstående tabell I: Tabell I Antal diskade tallrikar Ragu spagettisås- Komposition Crisco- förorening förorening Exempel 1 18 30 Exempel 3 19 34 Exempel 4 16 31 Exempel 5 16 30 Exempel 6 17 35 Exempel 7 16 29 Exempel 8 _ 16 33 Exempel 9 17 35 Exempel 10 18 33 Känt märke A 16 33 Känt märke B 19 29 Som framgår av resultaten i ovanstående tabell kännetecknas kompositionerna enligt uppfinningen av att deras rengörings- förmâga och skumningsegenskaper är likvärdiga med eller över- lägsna desamma hos de jämförda i handeln tillgängliga flytan- de diskmedlen. Dessa resultat är av speciell betydelse, efter- som mängderna av de aktiva detergentmaterialen i de kända märkena A och B är 34% respektive 33,5% jämfört med 29% i kompositionerna enligt exemplen'1 och 3 -7, och 32% i kompo- sitionerna enligt exemplen 8 - 10. Kompositionerna enligt uppfinningen är sålunda överlägsna med tanke på den effekt som erhålles per viktdel aktivt material i detergentet.

För att värdera mildheten hos kompositionerna enligt uppfin- ningen utfördes två olika försök. Det ena var ett hudirrita- 19 456 425 tionsförsök som utfördes in vivo på marsvin. Det andra var ett hudirritationsförsök som utfördes in vivo pâ människor.

Vid marsvinsförsöket rakades buken en dag innan försöket på- börjades, och en lämplig koncentration av produkten i vatten inom området ca. 0,5 - 20% användes vid försöket, varvid 1 cm3 försökslösning applicerades på två separata områden av ca. 25,4 mmz på försöksdjurets rakade buk. Områdena täck- tes med en skyddslapp vilken avlägsnades efter 4 timmar.

Denna procedur upprepades på den andra och tredje dagen, varvid man använde olika ställen på djurets buk. Pâ den sjätte dagen avlägsnades eventuellt utvuxet här med ett i handeln förekommande hårborttagningsmedel och försöksdjuret sköljdes noga med vatten och torkades. Fyra timmar senare be- dömdes försöksomrádena av en kunnig person med avseende på hudirritationer, d.v.s. rodnad, sprickor och synlig inflam- mation bedömdes enligt en skala av 0 - 4. En värdering lika med 0 motsvarande ingen irritation och en värdering lika med 4 angav synlig inflammation och sprickor. Det definitiva irritationsvärdet motsvarade ett genomsnittsvärde från sex försök. En skillnad i värdena av 0,7 ~ 1 ansågs vara väsent- lig.

Vid försöket in vivo på människor användes en panel av mel- lan 25 och 30 personer. Härvid applicerades 0,2 ml av en produktlösning med önskad koncentration på ett omrâde med en storlek av ca. 25,4 mmz på ryggen hos var och en av per- sonerna och detta omrâde täcktes med en skyddslapp. Efter 23,5 timmar avlägsnades lappen och en halvtimme därefter bedömdes irritationsgraden på det testade området av en der- matolog under tillämpning av samma 0 - 4-skala som vid mar- svinsförsöket in vivo enligt ovan. Detta försök upprepades ytterligare 15 gånger, varvid försökslösningen varje gång applicerades på samma försöksområde. Vid veckosluten avlägs- nades skyddslappen ej, och hudirritationen bedömdes 72 tim- mar efter den föregående appliceringen. På så sätt gjordes 16 bedömningar under loppet av en 21-dagars period. Efter 456 425 l- avslutat försök fastställdes det totala individuella vär- det, och irritationsvärdet för varje produkt var lika med summan av värdena för alla deltagare i panelen. Varje del- tagare kunde ha upp till 8 eller 9 lappar på ryggen, varför upp till 9 produkter kunde bedömas vid ett enda försök. För- söksmetoden beskrives detaljerat i en artikel av Phillips et al. på sidorna 369-382 i Journal of Toxicology and applied Pharmacology, 21 (1972).

Nedanstående tabell 2 visar några resultat från försöken in vivo med marsvin.

Tabell 2 Irritationsvärden vid marsvinsförsök in vivo Irritationsvärde (a) (a) Komposition 2%-ig lösning 3%-ig lösning Exempel 3 1,5 1,4 Exempel 4 0,9 1,0 Exempel 6 1,2 1,5 Känt märke B 2,2 3,0 (a) Koncentration av produkten i vatten Försöksresultaten visar tydligt att kompositionerna enligt uppfinningen är mildare än det kända varumärket B, som är ett ledande milt flytande detergent.

Den milda effekten av kompositionerna enligt uppfinningen bekräftades av de resultat som erhölls med panelen av 25 personer vid det humana försök in vivo som beskrivits ovan.

Vid dettaförsök användes tre koncentrationer av tre olika produkter och resultaten framgår av nedanstående tabell 3. 21 456 425 Tabell 3 Irritationsvärden vid humanförsök in vivo Irritationsvärde (a) (H) (al Komposition 1%-ig lösning 5%-ig lösning 10%-ig lösning Exempel 1 31 25,5 38 Exempel 3 55 74 73 Känt varumärke B 50 73 135,5 (a) Koncentration av produkten i vatten Som framgår av ovanstående resultat är kompositionerna en- ligt uppfinningen lika milda eller mildare än ett ledande milt varumärke, i synnerhet vid höga koncentrationer. Re- sultaten motsvarar i huvudsak de resultat som erhölls vid försöket in vivo med marsvin, vilket bekräftar försökens giltighet och användbarhet.

Två statistiska analyser av de i tabell 3 sammanställda uppgifterna visade att det ledande varumärket B var be- tydligt mer irriterande än någon av produkterna enligt upp- finningen i en koncentration av 10%. Dessutom visade en andra statistisk analys av uppgifterna, efter uteslutning av värdena för en enda individ som visade sig vara statis- tiskt olämplig, att det ledande varumärket B var betydligt mer irriterande än produkten enligt exempel 1 i koncentra- tioner av 1% och 5%. Denna andra statistiska analys visade ej heller någon statistisk skillnad mellan kompositionerna enligt exemplen 1 och 3. 456 425 H Exempel 11 - 16 Följande kompositioner visar effekten av ökade mängder av solubiliseringsmedlet natriumxylensulfonat på gelningsten- denserna hos kompositionerna enligt uppfinningen. 11 12 13 14 15 16 Natrium-C12-C14-alkylä) eteretylenoxisulfat 16 16 16 16 16 16 Ammoniumlaurylsulfat 6 Kokosamidopropyl-di- metylbetain 4 4 4 4 4 4 Laurin-myristinmono- etanoiamia 3 3 3 3 3 3 EtanOl 4 4 4 4 4 4 Natriumxylensulfonat 2,8 3,8 4,8 5,8 6,8 7,8 Vatten, färgämne, par- fym I' resterande 100 100 100 100 100 100 Utseende vid 24°C grumlig klar klar klar klar klar Gelningsvärde - 74 57 33 0 0 Grumlingspunkt (OC) - - - - - 4°C (a) Viktförhållandet mellan C12 och C14 var 55%/45% Dessa kompositioner visar.att ett solubiliseringsmedel är nödvändigt för att åstadkomma klarhet vid rumstemperatur (25°C), och att gelningstendensen avtager med stigande kon- centration av natriumxylensulfonat från 2,8% till 7,8% i kombination med 4% etanol.

Exempel 17 - 20 Kompositionen enligt exempel 1 upprepades med undantag av att koncentrationen av natriumformiat ändrades från 6% till 4%, 8% respektive 10%, varvid mängden vatten justerades i 23 456 425 förhållande därtill. De resulterande kompositionerna var klara vätskor vid 25OC, och effekten av natriumformiatkon- centrationen på gelningsvärdet framgår av tabell 4.

Tabell 4 % natriumformiat Gelningsvärde 4% 48 8% % Eftersom gelningsvärdet för en komposition som ej innehål- ler något natriumformiat är 76 så framgår tydligt att 4% natriumformiat eller mer effektivt nedbringar gelningsten- densen.

Exempel 21 och 22 Andra lämpliga kompositioner anges nedan tillsammans med upp- gifter om dessas fysikaliska egenskaper. läiliâ (a) ål -3 Ammonium~C12-C13-alkyletylenoxi(6,5)sulfat 16 16 Ammoniumlaurylsulfat 6 6 Kokosamidopropyldimetylbetain 4 4 Laurin~myristin-monoetanolamid 3 3 Etanol 3,1 3,1 Natriumxylensulfonat 3,8 3,8 HEDTA 0,2 0,2 Natriumformiat 5,0 3,0 Vatten, parfym, färgämne resterande _ O 100,0 100,0 Utseende vid 25 C - klar klar viskositet vid 2s°c (CP) 340 zes Specifik vikt 1,067 1,056 Gelningsvärde 0 29 (a) Viktförhållandet mellan C och C var 41%/57%. 12 13 456 425 24 Exemgel 23 - 25 Följande kompositioner innehållande laurin-myristin-dietano1- amid var klara vätskor vid 25°C, men uppvisade gelningsten- denser.

Natrium-C12-C14-alkyleteretylenoxi (6,s)su1fat (a) 1 Natrium-alfa-C14-C16-alkenylsulfonat Kokosamidopropyldimetylbetain Natriumxylensulfonat »bhåwøböfim 6 6 4 Laurin-myristindietanolamid 4 3 4 Etanol Hydroxietyletylendiamin-triättiksyra, trinatriumsalt 0,2 0,2 0,2 Vatten, färgämne, parfym resterande 100 100 100 viskositet vid 2s°c (CP) ss 135 235 (a) Viktförhâllandet C12/C14 var 45%/55%.

L» 456 425 Exemgel 26 och 27 Ammonium-C12~C13-alkyleteretylenoxi (6,5)sulfat (a) 16 16 Dinatrium-kokosamidoisopropylsul- fosuccinat 8 8 Kokosamidopropyldimetylbetain 4 4 Laurin-myristinmonoetanolamid 4 4 Natriumformiat - 1,5 Etanol 3,1 3,1 Natriumxylensulfonat 2,4 2,4 Vatten. parfym, färgämne I resterande 100,0 100,0 Utseende vid 25°C klar klar viskositet via 2s°c * 140 175 Specifik vikt 1,052 1,070 Gelningsvärde 5 4 (a) Viktförhâllandet mellan C och C1 var 41%/57%. 12 3 Vid ett handdiskförsök användes en komposition med samma aktiva detergentkomponenter som i exempel 26 varvid man diskade 18 tallrikar smutsade med Crisc och 33 tall- rikar smutsade med Rag spagettisås. Dessa kompositioner var även effektiva när de användes som hårschamponerings- medel eller tvättmedel för händerna.

När antingen dinatriumoleylamidoisopropylsulfosuccinat eller dinatriumlaurylsulfosuccinat insattes i stället för dinatriumkokosamidoisopropylsulfosuccinat i kompositionen enligt exempel 26 erhölls huvudsakligen identiska disk- resultat. 456 425 i 26 Exemgel 28 - 30 Andra lämpliga flytande kompositioner ges nedan till- sammans med diskresultat: Vikt% Natrium-C12-C14-alkyleter-etylenoxi (11,4)sulfat 16 19 Natrium-C12-C14-alkyleter-etylenoxi (6,5)sulfat 16 Ammoniumlaurylsulfat , 6 - - Natriumdidekylbensensulfonat - 4 - Natriumlauroylsarkosinat - - 6 Kokosamidopropyl-dimetylbetain 4 3 4 Laurin-myristin-monoetanolamid 3 4 3 Etanol 8,7 9,4 8,1 Natriumxylensulfonat 5,4 6,2 5,4 Vatten, parfym, färgämne resterande 100 100 100 Diskade tallrikar (Crisco)® 16 14 15 Diskade tallrikar (Rag -sås) 33 28 31 Exemgel 31 - 33 Kompositioner innehållande andra zwitterjonaktiva tensider följer nedan tillsammans med resultaten vid diskning av tallrikar: 27 456 425 Vikt% Ammonium-C12-C13-alkyleter-etylenoxi (6,5)sulfat (a) Ammoniumlaurylsulfat 3-kokosamidopropyl-dimetylsulfo- betain C8-C18-alkyldimetylbetain Lauryldimetylbetain Laurin-myristin-monoetanolamid Etanol Natriumxylensulfonat Vatten, parfym, färgämne Diskade tallrikar (CriscÅg} 4 3 3 8,1 8,1 8,1 ,4 5,4 5,4 resterande 100 100 100 16 18 18 (a) viktförhållandet 012/013 var 4111/4715 Exemgel 34 - 37 Andra kompositioner lämpliga att använda som skumbad, schamponeringsmedel eller diskmedel ges nedan: Ammonium-C12-C14-alkyleter-etylen- oxisulfat (6,5 EO) (a) Ammoniumlaurylsulfat Kokosamidopropyldimetylbetain Laurin-myristin-monoetanolamid Etanol Natriumxylensulfonat Vatten, parfym, färgämne Diskade tallrikar (Crisc (b) Vikt% _3_4 šš. ä 37 19 19 22 6 2 1,5 4,5 ,5 4,5 4,5 2 11,2 11,2 12,1 2 6,6 6,6 5,4 resterande 100 100 100 100 (a) Viktförhållandet mellan C12 och C14 var 82%/18% (b) Ett antal plattor tvättades under ett Tergotometer- 456 425 za skumningsförsök, varvid aluminiumplattor (med diametern ,4 mm och tjockleken 3,2 mm), som smutsats med 1 g Crisco, med intervaller av 2 minuter nedfördes i 500 ml av en lösning innehållande 0,1 vikt% av försökskomposi- tionen, och vilken hölls vid en temperatur av 50°C. Vid detta försök âstadkoms som inledning en skumvolym genom att 250 ml lösning innehållande försökskompositionen om- rördes under 5 minuter, följt av tillsats av 250 ml vat- ten och ytterligare omröring under 1 minut. Omröringen stoppades under 1 minut och under denna period neddoppa- des en platta. Omröringen återupptogs under 1 minut var- efter den stoppades under 1 minut, då skumvolymen note- rades och en platta tillsattes under det att omröringen var avstängd. Denna cykel upprepades till dess ytan ej längre var helt täckt med skum. Antalet plattor som tvät- tats innan försöket var avslutat räknades. Antalet tvät- tade plattor motsvarade huvudsakligen antalet diskade tall- rikar vid handdiskningsförsöket.

Kompositionen enligt exemplen 34 - 37 tål väl en jämförel- se vad gäller diskresultaten med en ledande märkesvara A - 16 plattor - och en ledande märkesvara B - 21 plattor. 456 425 Exempel 38 Vikt% Ammonium-C12-C13-alkyleter-etylenoxi (6,5)Sulfat 20 Ammoniumlaurylsulfat 4 Kokosamidopropyldimetylbetain 5 Laurin-myristin-monoetanolamid 5 HEDTA 0,2 Etanol 3,5 Natriumxylensulfonat 5,3 Natriumformiat 6 Magnesiumsulfat-heptahydrat 1 Vatten, färgämne, parfym resterande 100 Utseende vid 25°C klar Viskositet (cP) 250 Specifik vikt 1,075 Diskade plattor (Criscdæä 20 Diskade plattor (Ragu -sås) 36 Kompositionen enligt ovan är mer högskummande och har bättre förmåga att emulgera feta föroreningar än en ledande märkes- vara B.

Mycket generellt avser föreliggande uppfinning en högskum- mande detergentkomposition med mindre hudirriterande egen- skaper, i vilken de aktiva detergentkomponenterna utgör en blandning av 8 - 30 viktdelar av ett alkyletersulfat med strukturformeln R(OC2H4)nOS03M, vari R betecknar alkyl med - 16 kolatomer, n har ett genomsnittligt värde av 5 - 12 och M är en katjon; en kompletterande vattenlöslig, icke tvälhaltig anjonaktiv tensid som i molekylstrukturen har en C7-C22-alkyl-, alkenyl- eller acylgrupp och en sulfonat-, sulfat- eller karboxylatgrupp, varvid viktförhâllandet mel- lan alkyletersulfatet och den kompletterande tensiden lig- ger inom området 1:1 till 20:17 1 - 8 viktdelar av en 456 425 zwitterjonaktiv tensid med strukturformeln R1 '+ R _ N _ R2 X OO* I R1' i vilken R betecknat en C8-C18-alkyl- eller C8-C18-alkan- amido-C2-C3-alkylgrupp, R1 betecknar en C1-C3-alkylgrupp, R2 betecknar en C1-C4-alkylen- eller hydroxialkylengrupp och X är S=O eller C; samt 1 - 8 viktdelar av en N-C8-C18- alkansyra-C2-C3-alkanolamid, varvid viktförhållandet mellan alkanolamiden och den zwitterjonaktiva tensïden ligger inom omrâdet 1:4 till 4:1. Denna blandning av aktiva komponenter kan användas i blandning med andra komponenter som vanligen förekommer i högskummande detergentkompositioner, i synner- het sådana detergentkompositioner som i vattenlösning kom- mer i kontakt med konsumentens hud eller hår.

Uppfinningen har beskrivits med hänsyn till olika exempel och förtydliganden av dessa, vilka dock ej utgör någon be- gränsning, eftersom en fackman på området vid genomgång av föreliggande beskrivning lätt inser att andra substitut och ekvivalenter kan insättas utan att man därför går utan- för uppfinningens ram,

Claims (10)

456 425 31 P a t e n t k r a v

1. Högskummande flytande detergentkomposition med redu- cerade hudirriterande egenskaper, vilken består av en blandning av ett alkyletersulfat med strukturformeln R(OC2H4)nOSO3M, vari R betecknar alkyl med 10 - 16 kol- atomer, n har ett genomsnittligt värde av 1 - 5 och M är en katjon; en kompletterande, vattenlöslig, icke tválhal- tig, anjonaktiv tensid som i molekylstrukturen har en C7-C22-alkyl-, alkenyl- eller acylgrupp och en sulfonat-, sulfat- eller karboxylatgrupp; en zwitterjonaktív tensid med strukturformeln Rl l+ R - ? - R2 X OO- R1 i vilken R betecknar en C8-C18-alkyl- eller C8-C18-alkan- amido-C2-C3-alkylgrupp, R1 betecknar en Cl-C3-alkylgrupp, R2 betecknar en Cl-C4-alkylen- eller hydroxialkylengrupp och X är S=O eller C; samt l - 8 viktdelar av en N-C8-C18- alkansyrafC2-C3-alkanolamid, k ä n n e t e c k n a d av att alkyletersulfatet innehåller 5 - 12 etylenoxigrup- per och finns närvarande i en mängd avA8 - 30 vikt% varvid viktförhållandet mellan alkyletersulfatet och den kompletterande tensiden ligger inom omrâdet 1 : 1 till 20 : 1, och den saltbildande katjonen i alkyletersulfatet och i den kompletterande anjonaktiva tensiden valts från gruppen be- stående av natrium, kalium, ammonium samt mono-, di- och trietanolammonium, varvid den zwitterjonaktiva tensiden finns närvarande i en mängd av 1 - 8 vikt-% och alkanol- amiden finns närvarande i en mängd av 1 - 8 vikt-% och vikt- förhållandet mellan alkanolamiden och den zwitterjonaktiva tensiden ligger inom området 1 : 4 till 4 : l, varvid det 456 425 32 resterande är ett vattenhaltigt medium innehållande 2 - 20 vikt% av ett solubiliseringsmedel.

2. Detergentkomposition enligt krav l, k ä n n e t e c k - n a d av att solubíliseringsmedlet är valt från gruppen bestående av monohydroxi- och polyhydroxi-C2-C3-alkoholer, vattenlösliga Cl-C3-alkylsubstituerade bensensulfonat- salter, karbamid och blandningar därav.

3. Detergentkomposition enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n a d av att den kompletterande anjonaktiva tensiden valts från gruppen bestående av vattenlösliga salter av C8-Cl8- alkyl-sulfater, C9-Cl5-alkylbensensulfonater, C8-C22- olefinsulfonater, CB-C18-alkyleteretylenoxisulfater inne- hållande i genomsnitt 1 - 4 etylenoxidgrupper, Cl0-C20- alkansulfonater, C6-Cl2-alkylfenyleteretylenoxisulfater innehållande i genomsnitt 2 - 6 etylenoxidgrupper, C8-Cl8- alkylsulfoacetater, N-mono-C8-C22-alkylsulfosuccinater, N-C8-C18 O-C8-Cl8-alkylisetionater. -acylsarkosinater, N-C8-C18-acyltaurater och

4. Detergentkomposition enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a d av att den dessutom innehåller mellan 2 och 10 vikt-% av ett antigelningsmedel valt fràn gruppen bestående av natrium-, ammonium- och kaliumformiat och -isetionat samt blandningar därav.

5. Detergentkomposition enligt krav 4, k ä n n e t e c k - n a d av att antigelningsmedlet är natriumformiat.

6. Detergentkomposition enligt krav 3, k ä n n e t e c k - n a d av att alkyletersulfatet finns närvarande i en mängd av 12 - 24 vikt-%, varvid viktförhállandet mellan alkyleter- sulfatet och den kompletterande anjonaktiva tensiden är mellan 1,5 : l och 6 : 1; den zwitterjonaktiva tensiden finns närvarande i en mängd av 2 - 6 vikt-% och alkansyraalkanol- 10 15 20 22 456 425 amiden finns närvarande i en mängd av 2 - 6 vikt%.

7. Detergentkomposition enligt krav 6, k ä n n e - t e c k n a d av att den kompletterande anjonaktiva ten- siden är ett C8-C18-alkylsulfat eller ett mono-C8-C22- alkylsulfosuccinat, X i den zwitterjonaktiva tensiden är C, och förhållandet mellan den zwítterjonaktiva tensiden och alkansyraalkanolamiden ligger inom omrâdet 2:1 till 1:2.

8. Detergentkomposition enligt krav 7, k ä n n e ~ t e c k n a d av att den dessutom innehåller 2 - J0 víkt% av ett antigelningsmedel valt från gruppen bestående av natrium- och kaliumformiat, ~isetionat och blandningar därav.

9. ' Detergentkomposition enligt krav 8, k ä n n e - t e c k n a d av att antigelningsmedlet är natriumformiat.

10. Detergentkomposition enligt krav 7, k ä n n e - t e c k n a d av att den kompletterande anjonaktiva ten- siden är natrium- eller ammoníum-C10-C16-alkylsulfat som finns närvarande i en mängd av 2 - 10-vikt%, den zwitter- jonaktiva tensiden är C8-C18-alkanamidopropyldimetylbetain och alkansyra-C2-C3-alkanolamiden är C12-C14-alkansyra- monoetanolamid.