SE456217B - For engangsbruk avsett, vetskeabsorberande alster - Google Patents

Description

456 217 Utvecklingen inom detta område har emellertid lett till ökad an- vändning av engångsartiklar, varför ovannämnda konventionella textilmaterial även i hög grad kommit att ersättas med billigare ¿ textilmaterial i form av s.k. ovävda textilier.(fiberduk), var- vid hela den komplicerade textiltillverkningstekniken ersatts av högproducerande enheter. För att efterlikna de konventionella ma- terialen har man därvid redan tidigare tagit fram s.k. krymp-non- woven-material, dvs textilmaterial, som utgöres av en ovävd textil med en ytvikt av mellan ca 10 och 60 g/m2, i vilken de ingående fibrerna är sammanhållna och består av en blandning av flera olika fiberarter, av vilka en är en hydrofob, högkrympande smältfiber, som i textilmaterialet föreligger krympt efter inverkan av krymp- temperatur, och en annan är en hydrofil, lågkrympande cellulosaba- serad fiber, som förblivit opåverkad vid nämnda krymptemperatur, varigenom textilmaterialet har hög bulk och är krusigt. Ett sàdant textilmaterial är beskrivet i sökandens äldre svenska patent med publiceringsnummer 423 034 (utläggningsskrift 7809785-4). Detta material innehåller en andel hydrofob högkrympande smältfibrer av mellan 10 och 50%, dock företrädesvis en andel av mellan 25 och 35%, av fiberartblandningen. Detta material har framställts genom att man med en jämn varmluftström upphettat den företrädesvis mönster- bundna fiberduken över krymptemperaturen för smältfibern och där- igenom åstadkommit en krympning i storleksordningen mellan 10 och 40% i fibrernas längdriktning allt efter den valda smältfiberns art.

Föreliggande uppfinning har till syfte att tillhandahålla ett als- ter av inledningsvis nämnt slag, som i likhet med det ovannämnda kända alstret innehåller ett textilmaterial av typ krymp-nonwoven men som i förhållande till detta uppvisar förbättrad bulk och spänst och i övriga avseenden, såsom våtstyrka, vätskeabsorptions- förmåga, materialmängd m.m., är minst likvärdigt med det förut kän- da materialet. Prov med vätskeabsorberande alster utförda enligt uppfinningen har visat att detta syfte uppnås, om enligt uppfinnin- genalstret utgöres av ett termobundet material, i vilket andelen högkrympande smältfibrer utgör mellan 60 och ca 75% och andelen låg- krympande fibrer utgör mellan ca 25 och ca 40% av blandningen av W de båda fiberarterna, och att textilmaterialet är krymptemperatur- behandlat på åtskilda ställen i ett företrädesvis regelbundet möns- ter, varigenom textilmaterialet uppvisar förhöjd bulk och spänst. 456 217 Den fiberflorbana, som man utgår från vid tillverkningen av tex- tilmaterialet enligt uppfinningen, ges sammanhållning genom bind- ning av deingående fibrerna i ett grundmönster. Mönsterbilden har stor betydelse för materialets utseende efter krympning. Fi- berfloret krymper mest inom områden som saknar bindning. T.ex. vid dubbeldiagonalgrundmönster krymper fibern mera mellan binde- linjerna och bildar upphöjda "kuddar" i materialet. För att det sålunda på åtskilda ställen krymptemperaturbehandlade materialet skall uppvisa optimal bulk och spänst krävs att den ingående mäng- den krympfibrer sålunda utgör en väsentlig andel av den totala mäng- den fibrer och exempelvis vid s.k. termobindning och med krympfib- rer tjänande även som smältfiber, utgör mellan ca 65 och 70%. Här- igenom fås vid termobindning en god bindning av de enskilda fibrer- na utan risk för fibersläpp. Textilmaterialet kan sålunda vara ter- mobundet utan användning av särskilt bindemedel och smältfibrerna smälter samman längs bindningsgrundmönstret. Detta grundmönster åstadkommes vid termobindning företrädesvis genom kalandrering av fibermaterialet mellan två varma valsar av vilka den ena är slät och den andra har ett mot nämnda mönster svarande ytmönster, så att fibrerna smälts samman längs mönsterlinjerna för bindning av tex- tilfibrerna till ett ovävt textilmaterial. De i materialet ingåen- de fibrerna har lämpligen en längd på i storleksordningen 40-55 mm, vilket bidrar till att minska risken för fibersläpp hos den färdiga slutprodukten. De i textilmaterialet ingående fibrerna är samman- hållna i grundmönster, t.ex. rutformigt, bildat av varandra kor- sande diagonaler, eller ett s.k. "mini-track"-mönster, vars möns- terpartier också är belägna utefter varandra korsande diagonaler, men utgöres av korta partier där enskilda partier längs en diago- nal skär andra diagonaler i mellanrummet mellan enskilda korta mönsterpartier.

Krymptemperaturbehandlingen utföres vid en temperatur, som ligger strax under smältfiberns smältpunkt och kan t.ex. för vissa typer av smältfiber, såsom polypropenfibrer, ligga mellan ca 160 och 170oC och ta i anspråk en tid av 2 sekunder. Dessa värden är dock på intet sätt kritiska. Temperaturbehandlingen kan företrädesvis ske utefter med varandra parallella linjer. Det i ett grundmönster bundna materialet krympbehandlas genom att exempelvis varmluft ma- tas genom hålförsedda plattor mellan vilka materialbanan får pas- 456 217 sera, varvid plattorna uppvisar rader av hål utefter vilka mate- rialet tvingas att krympa för bildande av det specifika nya mönst- ret. Varmluftbehandlingen kan även företas med hjälp av t.ex. ett antal jet-strålar av varm luft, som riktas mot materialbanan.

Upphettningen sker genom t.ex. varmluftstrâlning, IR-värmestrål- ning eller på annat sätt.

Som högkrympande smältfiber kan enligt uppfinningen användas t.ex. fiber av polypropen, polyester, akryl eller liknande och även fib- rer av kombinationsmaterial, t.ex. en polypropenfiber överdragen av ett hölje av polyester.

Exempel på hydrofil, lågkrympande fiber är ren cellulosafiber t.ex. bomull, massafiber eller viskosfiber men även t.ex. fiber av lin, jute, hampa, kupro och modalfiber. Företrädesvis användes viskos- fiber, dvs fiber av regenererad cellulosa, eller bomullsfiber el- ler en blandning av dessa båda hydrofila fibermaterial.

En särskild förstärkning av våtbulken, dvs den tredimensionella strukturen hos det färdigkrympta materialet, kan dessutom erhållas genom att en tredje fiber ingår i fiberblandningen med en andel av upp till ca 20%. Som sådan tredje fiber kan exempelvis användas termostabiliserade kvaliteter av polypropen, polyester och akryl, vilka ej aktivt deltar i själva vätskeabsorpticnen och ej heller blir påverkade av krymptemperaturen utan istället bibehåller sin längd aflxspänst efter krympningsförloppet och till följd härav får en utspännande inverkan på den eller de i materialet ingående hyd- rofila fibrerna och således kan säga armera det färdigkrympta ma- terialets bulk såväl med avseende på dess volym som dess förmåga att kvarstå även efter grundlig vätning.

Den nya produkten uppvisar förhöjd bulk och spänst för samma mate- rialmängd jämförd med det förut kända “krymp-nonwoven"-materialet.

Denna ökade bulk och spänst är synnerligen viktig när materialet skall användas som torkduk, kompresser eller s.k. rundtork. Vid rentorkning av sår med kompresser eller rundtork griper man tork- materialet med hårda tänger och det är då synnerligen viktigt att materialet har sådan spänst att man ej skadar sårstället med tån- gen eller att tången känns genom materialet. 456 217 Trots att vid t.ex. termobindning med hydrofoba smältfibrer så hög andel som 60-75% hydrofob smältfiber ingår i det nya materia- let, som vid värmebehandling utefter åtskilda linjer i tillverk- ningsbanans mätningsriktning kan beskrivas som ett "bäck- och bölja"-material, har detta överraskande god vätskehâllandeförmâga i storleksordningen 6-7 gånger sin vikt. Detta är t.o.m. mer än hos det kända “krymp-nonwoven"-materialet, i vilket andelen hyd- rofila fibrer är väsentligt högre än i det nya materialet enligt uppfinningen. Förutom ökad spänst fås sålunda en överraskande god vätskehållande förmåga.

Det nya materialet har ovan beskrivits i anslutning till sårvårds- produkter men många andra användningsområden är tänkbara. I absorp-- tionsprodukter av engångstyp, såsom blöjor och bindor, är det nya materialet synnerligen lämpligt för att ge ett isolerande skikt mot användarens kropp. Genom sin stora volym kan materialet bilda ett isolerande skikt mellan en indränkt absorptionskärna i en blö-' ja eller binda och det mot användarens kropp anliggande ytskiktet.

Materialet kan givetvis även tjäna som sådant ytskikt. Om Samtliga i materialet ingående fibrer är hydrofoba, ger ett sådant isoleran- de skikt en torrare produkt mot användarens kropp.

Uppfinningen skall nedan närmare belysas under hänvisning till bifogade ritningsfigur, som schematiskt visar ett exempel på en framställningsteknik för en produkt enligt uppfinningen. Den ter- mobundna, efter kalandrering bindningsmönstrade fiberdukbanan (vi- sad utskuren som A1) frammatas i den vertikala pilens riktning och underkastas först en föruppvärmning mellan två i huvudsak parallel- la plattor P1 smältfiberns krymptemperatur. Materialbanan matas därefter till i ett steg I vid en temperatur h1, som ligger under ett steg II för själva krympningsproceduren, varvid materialet pas- serar mellan plattorna P1 och P2, varvid plattan P1 kan vara lika- dan som plattorna i steg I och således avge strålning vid en tem- peratur under krymptemperaturen,medan plattan P2 har endast en rad av hål, ur vilka strålar med högre temperatur än krymptemperaturen för de i materialet ingående krympbara fibrerna, varigenom dessa utefter åtskilda räta banor mittför respektive hål i platta P2 tvingas att krympa för bildande av "bäck- och bölja"-mönstret. Varm- luftstrålning eller t.ex. IR-värmestràlning riktas i huvudsak vin- 456 217 kelrätt mot plattorna. Det krympbehandlade materialet kommer ut ur processen i banform (visad utskuren som A2) och av det sålunda framställda banformiga materialet kan man sedan framställa olika å önskade alster enligt uppfinningen, såsom kompresser. torkdukar, blöjor, bindor etc. på i och för sig känt sätt.

Uppfinningen är inte begränsad till det ovan beskrivna och på rit- ningsfiguren visade utföringsexemplet utan kan modifieras på många andra sätt inom ramen för patentkraven.

Krympningen behöver givetvis inte ske i ett mönster som utgöres av åtskilda räta banor. Under krympningsprocessen kan exempelvis i tillverkningsriktningen åtskilda partier av materialbanan mekaniskt fasthâllas för hindrande av krympning utefter dessa partier. Ge- nom val av geometrisk form av sådana partier utefter vilka krymp- ning hindras kan materialets slutliga form och absorptionsegenska- per varieras.

Krympning i ett regelbundet mönster kan även ske med jet-strålar som åstadkommer en krympuppvärmning i såväl i längd- som tvärrikt- ningen av materialbanans matningsriktning.

Bindning i grundmönstret kan ske på annat sätt än medelst termo- bindning. Ovävda textilier kan tillverkas genom den s.k. "spun-lace" metoden, vilken innebär att fibrerna sammanbindes medelst tunna vattenstrålar under högt tryck och utan någon form av bindemedel.

Därigenom kan andelen hydrofila fibrer i materialet vara betydligt högre än vid termobindning, vilket i sin tur medför att den vätske- hållande förmågan blir större.

Claims (6)

10 15 20 25 30 35 456 217 Patentkrav

1. l. För engångsbruk avsett vätskeabsorberande alster. såsom en kompress. torkduk. tvättvante, rundtork, blöja. binda eller liknande. vilket till åtminstone övervägande del består av ett vätskeabsorberande textilmaterial. som utgöres av en ovävd textil (fiberduk) med en ytvíkt av mellan ca 10 och 60 g/m2 i vilken de ingående fibrerna är sammanhållna och består av en blandning av flera olika fíberarter av vilka en är minst en högkrympande smältfiber. som i textilmaterialet föreligger krympt efter värmebehandling vid krymptemperatur, och en annan är minst en lågkrympande fiber. som förblivit opåverkad vid nämnda krymptemperatur. varigenom textilmaterialet är krusigt och har hög bulk., k ä n n e t e c k n a t av att alstret ut- göres av ett termobundet material, i vilket andelen högkrym- pande smältfibrer utgör mellan 60 och ca 75 2 och andelen läg- krympande fibrer utgör mellan ca 25 och ca 40 1 av blandningen av de båda fiberarterna. och att textilmaterialet år krymptem- peraturbehandlat på åtskilda ställen i ett företrädesvis re- gelbundet mönster. varigenom textilmaterialet uppvisar förhöjd bulk och spänst.

2. Alster enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att den högkrympande smältfíbern utgör mellan ca 65 och ca 70 % och den lågkrympande fibern mellan ca 30 och ca 35 1 av blandning- en av de båda fiberarterna.

3. Alster enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att textilmateríalet är krymptemperaturbehandlat utefter huvudsak- ligen räta åtskilda linjer eller liknande.

4. Alster enligt krav l eller 2. k ä n n e t e c k n a t av att textilmaterialet är krymptemperaturbehandlat i åtskilda partier utefter med varandra huvudsakligen parallella linjer.

5. Alster enligt något av krav 1-4. k ä n n e t e c k n a t 10 456 217 ~ av att de i textilmaterialet ingående fibrerna är termobundet sammanhållna i ett rutmönster.

6. Alster enligt något av krav 1-4. k ä n n e t e c k n a t av att de i textilmaterialet ingående fibrerna är termobundet sammanhâllna i ett rutliknande mönster bildat av korta åtskil- da mönsterpartier sträckande sig längs varandra korsande dia- gonaler. där enskilda mönsterpartíer längs en diagonal skär andra diagonaler i mellanrummet mellan enskilda korta mönster- partier. V