SE456100B - Anleggning for att styra ett bankfacksrum - Google Patents

Description

456 10 15 20 25 30 35 40 100 -_ “Z med avseende pa förekommande bankfackrum. Hed det ovanstående som bakgrund har uppfinnaren redan med avseende pa den kon- ventionella bankfacksstyranläggningen föreslagit ett bank- fackrumlàe, avsett att fungera såsom banklás utan att bank- personal maste ga till bankfackrummet, varvid varje bankfack- enhet var försedd med ett banklas förutom kundlàset, varvid inget speciellt arbete erfordrades för installation i stor skala, varvid banklàset lästes och upplåstes medelst en upplasningsenhet eller ett magnetkort, som kodades av personal i bankens reception. Det visade sig emellertid att bankfackrumlaeet hade många nackdelar, innefattande att identifieringen av kunder, som inpasserade och lämnade bankfackrummet, krävde omsorgsfull kontroll ur brottsskyddssynpunkt, att mottagningen vid receptionen tog lång tid, att kunden ofta tvingades vänta vid receptionen och att iordningsställande av detaljerade rapporter avseende daglig bankfacksservice i praktiken kunde utföras endast med svårighet.

Såsom är väl känt är, ett tillhallarlàs eller liknande, a andra sidan, ett mekaniskt las, t.ex. vanligen monterat på dörren vid ingången till det bankfackrum, i vilket ett antal bankfackenheter är anordnade. Den konventionella mekaniska làsnings- och upplasningsanordningen har emellertid det problemet, att regleringen med nyckel kräver lång tid och manga arbetsmoment, vilket medför ökad arbetskostnad, som skall bäras av banken.

För att förbättra den konventionella mekaniska lås- ninge- och upplásningsanläggning, som nämnts ovan, utveckla- des en automatiskt verkande lasnings- och upplàsningsanlägg- ning, avsedd att utföra läsning och upplàsnings med hjälp av bade magnetkort och en automatiskt verkande låsnings- och upplásningeanordning, som påverkades av elektriska signaler, varvid den automatiskt verkande lasnings~ och upplàsningsan- läggningen inkluderade en pa dörren belägen kortläsare, en minnesanordning för lagring av identifieringsnummer, en processor samt en central styrapparat. Trots försök för att förbättra den konventionella làsnings- och upplàsningsan- läggningen har emellertid fortfarande den framtagna anlägg- ningen de nackdelarna, att den kräver dragning av kablar för förbindelse mellan den centrala styrapparaten och var och en 10 15 20 25 30 40 456 100 3 av bankfackenheterna samt strömmatning för desamma och dess- utom erfordras mycket pengar och arbete för att arrangera anläggningen. Av detta skäl är den framtagna anläggningen i många fall svår att i praktiken applicera på förekommande bankfackrum. Vidare bör den periodiskt inspekteras och under- hållas. Följaktligen har det framkommit krav på en ny bank- fackstyranläggning av den typ, som utnyttjar magnetkort såsom identifieringsorgan och som inte erfordrar dragning av kablar mellan den centrala styrapparaten och var och en av bankfack- enheterna samt etrömmatning av desamma.

Uppfinningen har sålunda kommit till på basis av det ovanstående och för att uppfylla de ovannämnda kraven har den nya anläggningen erhållit de i patentkravet 1 angivna kännetecknen.

Andra ändamål, särdrag och fördelar i samband med upp- finningen kommer att framgå närmare av den följande beskriv- ningen under hänvisning till de bifogade ritningarna.

Ritningarna kommer nedan att beskrivas kortfattat.

Pig. 1 visar ett blockschema, som åskådliggör bankfack- styranläggningen enligt en utföringsform av uppfinningen.

Pig. 2 visar en partiell sektionsvy, som åskådliggör ett exempel på banklås, som kan användas för bankfackstyr- anläggningen enligt uppfinningen.

Fig. 3 visar en perspektivvy avseende ett exempel på magnetkort, som skall användas för det i fig. 2 åskådlig- gjorda banklàeet.

Fig. 4 visar en planvy av ett bankfackrum, för vilket föreliggande uppfinning kan användas, varvid speciellt åskåd- liggöres hur komponenter, som bildar styranläggningen, är arrangerade.

Fig. 5 visar en perspektivvy av ett passageidentifie- ringsorgan, som kan användar för styranläggningen enligt upp- finningen.

Fig. 6 (a)-(c) visar en planvy, en vy framifrån samt en sidovy av passageidentifieringsorganet i fig. 5.

Pig. 7 (a)-(c) visar en planvy, en vy framifrån samt en sidovy av ett rumutpasseringsidentifieringsorgan, som kan användas för styranläggningen.

Pig. 1 visar ett blockschema, som schematiskt åskådlig- gör ett exempel på bankfackstyranläggníngen enligt uppfin- 10 15 20 30 40 456 100 4 ningen. Såsom framgår av ritningen innefattar styranlägg- ningen en central manöverenhet 1, ett passageidentifierings- organ 2, ett ruminpasseringsidentifieringsorgan 3, ett rumut- passeringsidentifieringsorgan 4, ett kommunikationsorgan 5 samt ett banklas 6 av magnetkorttyp. Speciellt innefattar den centrala manöverenheten en central behandlingsenhet ll, nedan hänvisad till såsom (CPU), en bildskärm 12, ett tangentbord 13, en “floppy“-skiv-enhet 14 samt en printer 15. Vidare har styranläggningen en operatörtangent 10, som är elektriskt ansluten till densamma för att tillåta en operatör att avge en erforderlig order. Det av magnetkorttyp varande banklàset 6 är inte elektriskt anslutet till styranläggningen utan är avsett att fungera såsom en komponent, som konstituerar anläggningen med hjälp av ett magnetkort 7.

Närmast kommer magnetkortet och det av magnetkorttyp varande bankláset att beskrivas nedan. Varje typ av banklàs kan användas för styranläggningen enligt uppfinningen, förut- satt att det kan läsas och upplàsas med identifieringskoder, speciellt tilldelade till var och en av kunderna. Sålunda kan s.k. elektroniska las, avsedda att påveraks av ett konven- tionellt magnetkort, användas. Med fördel utnyttjas lås med magnetiserbart material av bariumferrit för detta ändamål, såsom beskrives nedan.

Fig. 2 visar en partiell sektionsvy, som åskådliggör ett exempel pá banklàs, avsett att användas för att realisera föreliggande uppfinning. Såsom áskádliggöres pa ritningen har en luckplatta 61 på bankfackenheten ett nyckethál 62 för kundens las och dess främre område är täckt av ett skjut- element 63 hos banklàset, sà att det senare hálles lást.

Skjutelementet 63 passar i en infattning 64 hos banklaset, sa att det glider parallellt med luckplattans 61 främre yta. När elementet förskjutes till sitt läge fràn nyckelhàlet 62 öppnas det senare. Banklàset är fast försett med ett platt- format laselement 65 parallellt med skjutelementet 63 och ett flertal magnettappar 68 sträcker sig förskjutbart genom las- elementet S5 vinkelrätt mot luckplattan 61. Den ena änden hos var och en av magnettapparna 66 uppbäres "flytande" pà in- fattningen 64 med hjälp av en motsvarande fjäder 67 och den andra änden av desamma bringas i lätt kontakt med skjut- elementet 63 under verkan av en lätt fjäderkraft på fjädern 10 15 20 25 30 35 40 456 100 5 67. Skjutelementet 63 har ingreppshal 68 vid de ställen, som är bestämda att svara mot det läge, vilket intages av magnet- stiften 66, när de senare intar låst läge. Når den främre delen av magnetstiften 66 är i ingrepp med ingreppshálen 68 hàlles skjutelementet S3 i låst tillstànd. Det bör observeras att nord- eller sydpol samt ett koordinatläge, som vart och ett av magnetstiften 66 intar i banklàset, i last läge skiljer sig från enhet till enhet och att det därför tjänar såsom identifieringskod. Ett magnetkort 7 med däri inkluderad bariumferritplatta, såsom àskádliggöres i fig. 3, användes såsom bärare för en identifieringskod, vilken är användbar för att passa till den förstnämnda identifieringskoden. I allmänhet har bariumferritplattan högre magnetisk densitet och separation än vad som gäller för konventionella magnet- band och bariumferritplattan kan lätt magnetiseras. Dessutom genererar den hög magnetisk effekt och har utmärkt kvar- stående magnetisering. Beroende på fördelaktiga egenskaper hos bariumferritplattan kan magnetfunktionen hos denna, såsom nämnts ovan, utnyttjas för identifieringskod i form av en tunn skiva, som sträcker sig över kortets hela yta, dock inte i form av ett band, med partiell magnetisering på samma sätt som konventionella identifieringskort. Pig. 3 visar en perspektivvy, som åskådliggör ett typiskt exempel på magnet- kort av den ovannämnda typen, varvid en bariumferritplatta användes på detta sätt. Såsom framgår av ritningen innefattar magnetkortet 7 en bariumferritplatta, vilken tjänar såsom magnetiserbart material, ingående i kortet. Bariumferrit- plattan sträcker sig över huvudsakligen hela ytan av kortet och har koordinatpunkterna 7 -7 I det åskådliggjorda exemplet är koordinatpunkterna arrangerade i form av en matris 4 x S och magnetpolariteten hos var och en av koor- dinatpunkterna bestämmas medelst en kodare. När det sålunda iordningsställda magnetkortet 7 är infört i det förutbestämda läget med avseende pá banklåset, såsom àskadliggöres i fig. 2, och det har bekräftats att koordinatläget och polariteten för koordinatpunkterna är exakt likadana som de, vilka till- delats bankfackenhetens banklås repulseras magnetstiften 66 bort från magnetkortet 17 under verkan av magnetfunktionen, beroende pà att magnetstiften 86 och magnetkortet 7 är magne- tiserade pà sådant sätt, att koordinatpunkterna på kortet 7 10 15 20 25 30 35 40 456 100 6 har nordpolaritet, när magnetetiftens 66 främre ände har nordpolariet, och koordinatpunkterna pa kortet 7 har syd- polaritet, när magnetstiftens 66 främre ände har sydpolari~ tet. Eftersom den repulsiva kraften eliminerar fjädrarnas 67 fjäderverkan bringas magnetstiften 66 att förflytta sig mot luokplattan, till dess de bringats ur ingrepp med avseende pà ingreppshalen 68. Sålunda är skjutelementet 63 redo för för- flyttning och banklaeet kan upplásas.

När det på det ovanstående sättet konstruerade bank- laset är anordnat såsom komplement till kundlaset och den kodare, som är avsedd att magnetisera magnetkortet med erforderlig polaritet, styres av banken har ett banklas ástadkommits vilket inte kräver nagon ny eller ytterligare elektrisk tràddragningsoperation i bankfackrummet och dess- utom behöver inte bankpersonal ga till bankfackrummet till- sammans med kunden.

Närmast kommer identifieringsorganet för den passage, genom vilken kunden passerar in i och ut ur bankfackrummet att beskrivas. Såsom schematiskt àskàdliggöres i fig. 1 till- verkas identifieringsorganet av en kombination av ett passageidentifieringsorgan 2, ett ruminpasseringsidentifie- ringsorgan 3 och ett rumutpasseringsidentifieringsorgan 4.

Pig. 4 visar en planvy, som åskådliggör ett typiskt exempel på arrangemang för den bankfackanläggning, med avseende pà vilken föreliggande uppfinning är tillämpbar. Såsom framgår av ritningen innefattar bankfackarrangemanget ett flertal bankfackenheter Bj som är anordnade i bankfackrummet A, och var och en av dessa bankfackenheter B är försedd med ett banklàs av magnetkorttyp, varvid kortet inkluderar den ovan beskrivna bariumferritplattan, varvid banklaset är anordnat pà den dörrplatta, som skall läsas och öppnas med användning av den till varje kund speciellt tilldelade identifiterings- koden. Vidare finns ett passageomrade C, som uteslutande är användbart för bankfackrummet A, utanför ingången till bank- fackrummet och ingångar avsedda för bade bankfackrumomrádet och passageomradet öppnas och stängas genom att motordrivna gallergrindar D påverkas. En central manöverenhet 1 för bankfackstyranläggningen är anordnad pà ett ställe, som är beläget i närheten av kontorsomradet E, varvid en skiljevägg sträcker sig mellan den centrala manöverenheten 1 och 10 15 20 25 30 35 40 456 100 passageomradet C. Passageidentifieringsorganet 2 är beläget 7 vid den ingång, som leder till passageomradet C. Ruminpasse- ringeidentifieringsorganet 3 är beläget på paseagesidan av den ingång, som leder till bankfackrummet och rumutpsssage- identifieringsorganet 4 är beläget på bankfackrumsidan av nämnda ingång. Speciellt innefattar ruminpasseringsidentifie- ringsorganet 3 en kodare, som är avsedd att bestämma magnet- polariteten för identifieringskoden pa bariumferritplattan i magnetkortet under det att rumutpasseringsidentifierings- organet 4 innefattar en omvandlare för omskrivning av kortets polaritet. Uppenbarligen göres ingen ändring eller modifika- tion med avseende pa anläggningen enligt uppfinningen även om själva bankfackrummet A betraktas såsom bankfackrumomràde och uppfinningen appliceras direkt pa dörren och väggarna. Vid förekommande bankfackarrangemang, som fortfarande är i drift, kan emellertid uppfinningen lätt realiserae till en lägre kostnad genom att en yttre vägg byggas runt bankfackrum~ omradet utanför dörren till det senare, varvid en ingång göres i den yttre väggen och identifieringsorgan disponeras, varvid det inte är nödvändigt att ändra det förekommande bankfackrummet, vars väggar och brandskyddsdörr är mycket svara att bearbeta. Det mellan ytterväggen och den före- kommande bankfackrumväggen förekommande utrymmet kan ut- nyttjas sasom kupongbas F eller liknande. I detta fall är passageomràdet C, som är användbart uteslutande för bankfack- rum, och passageidentifieringsorganet 2 inget absolut nödvändiga för att det skall vara möjligt att realisera uppfinningen inom ramen för densamma, vilken definieras av kraven, men passageidentifieringsorganet 2 förekommer med fördel för att identifiera en person, som närmar sig kodaren, varigenom en säkerhetsanordning erhålles för att förhindra brott, eftersom rumsinpasseringsidentifieringsorganet 3 för bankfackomradet är försett med en kodare för låsning och upplåsning av banklaset.

Pig, 5 visar en perspektivvy, som askadliggör ett typiskt exempel pá passageidentifieringsorgan, på vilket uppfinningen är applicerad. Fig. 6 (a), (b) och (c) visar en planvy, en vy framifrån samt en sidovy av passageidentifie- ringsorganet. Såsom askadliggöres pa ritningarna innefattar passageidentifieringsorganet 2 en kortinföringsspringa 21 för 10 15 20 25 30 35 40 456 100 ' 4 8 däri ingående kortläsare, tio tangenter 22 samt ett styr- skärmfönster 23 och organet är fastsatt pa skiljeväggen G.

När det identifisringstal, som lästs av kortläsaren efter det att magnetkortet 7 har införts genom kortinföringsspringan 21 sammanfaller med det identifieringstsl, som tidigare inmatats genom påverkan av de tio tangerna 22, aktiveras den elek- triska kretsen i anläggningen för att upplasa den motordrivna dörren i inträdesomrádet. Den elektriska kretsen kan utgöras av någon konventionell elektromagnetiskt driven krets. Styr- skärmfönstret 23 är utformat på sådant sätt att det lyser och har normalt angivelser enligt ett följande.

Såsom förberedelse för att mottaga kunder i banken; "För in Ert kort".

Vid avslutande av införingen av magnetkortet; "Tag Ert idsntifieringstal".

När identifieringstalet på magnetkortet inte överens- stämmer med det identifieringstal, som inmatats i kort- läsaren; "Tag Ert identifieringstal igen".

När identifieringstalet pa magnetkortet överensstämmer med det det identifieringstal, som inmatats i kortläsaren; "Tag Ert kort och gå in i rummet".

Efter det att en kund har identifierats genom de ovan beskrivna stegen tillátes han att ga in i bankfackrummet och sedan inmatar han identifieringskoden för banklàset i sitt magnetkort genom att påverka ruminpasseringsidentifíerings- orgenet, vilket är beläget vid ingången till bankfackrum- området.

Det ruminpasseringsidentifieringsorgan, på vilket upp- finningen är applicerad, kan vara konstruerat pá väsentligen samma sätt som passageidentifieringsorganet, som är exempli- fierat i fig. 6.

Närmare bestämt innefattar ruminpasseringsidentifie- ringsorganet en kortinföringsspringa pà kortläsaren, som är fäst vid ytterväggen i närheten av den ingång, som leder till bankfackrumomrádet, och dessutom tio tangenter samt ett styr- skärmfönster. När ett magnetkort är infört i kortinförings- springan och identifieringstalet pà det av kortläsaren lästa magnetkortet överensstämmer med det identifieringstal, som tidigare inmatats genom påverkan av de tio tangenterna, 10 15 20 25 30 35 40 456 100 9 aktiveras den elektriska kretsen för att upplasa den motor- drivna dörren vid ingången. Denna elektriska krets kan utgöras av någon konventionell elektromagnetisk driven krets.

Eftersom ruminpasseringsidentifieringsorganet innehåller en kodare, som tjänar till att bestämma den magnetiska polarite- ten hos identifieringskoden pà en bariumferritplatta, som utgör magnetkortet, kan det ändra polaritet hos det införda magnetkortet enligt den identifieringskod, som är tilldelad speciellt den kund, vilken svarar mot det identifieringstal, som inmatas genom att kunden får påverka de tio tangenterna när det sålunda inmatade identifieringstalet är korrekt. För övrigt kan skärminnehállet pá styrskärmfönstret vara detsamma som innehållet da det gäller passageidentifieringsorganet.

Vidare kan ruminpasseringsidentifieringsorganet driftmässigt höra samman med präglingsorgan för prâgling av magnetkort, digital printer för tryckning av mottagningstid samt bank- facknummer eller liknande organ, som inte visas pà ritningen. _ Efter det att kunden har mottagit sitt magnetkort passerar han in i bankfackrummet, gar till en bankfackenhet, som det finns kontrakt pà mellan honom och banken, laser upp banklaset med hjälp av sitt magnetkort samt låser upp sitt kundlas med användning av en nyckel, som han för med sig. Nu är han redo att utnyttja sin egen bankfaokenhet.

När han lämnar bankfackrummet efter användning bör han identifieras vid utgången hos bankfackrumomradet. Utgangen kan vara anordnad separat för inpasserings~ och utpasserings- passagen men vid den askàdliggjorda utföringsformen är bara en enda utgång anordnad, genom vilken kunden passerar in i och ut ur bankfackrummet. Av detta skäl är rumutpasserings- identifieringsorganet beläget pà ett ställe innanför ytter- vaggen i bankfackrummet. Fig. 7 (a), (b) och (c) visar en planvy, en vy framifrån samt en sidovy av det rumutpasse- ringsidentifieringsorgan, på vilket uppfinningen är applicerad. Såsom askàdliggöres pà ritningarna innefattar rumutpasseringsidentifieringsorganet 4 en kortinförings~ springa 41 för däri befintlig kortläsare samt ett styrskärm- fönster 43 och organet är fastsatt pa ytterväggen H med hjälp av ett flertal förankringsbultar, varvid organet är till hälften infällt i väggen. Ytterväggen H har en làssektion 45 och en làskolv bringas till ingrepp med lassektionen 45, när 10 15 20 25 30 35 40 456 100 10 det motordrivna gallergriden D stängas. Sålunda låses las- kolven under verkan av elektromagnetiskt tillslag. Normalt är rumutpasseringsidentifieringsorganet 4 inte försett med tio tangenter och det har en omvandlare istället för en kodare.

När ett magnetkort införes genom kortinföringsspringan 41 och det av kortläsaren lästa identifiteringstalet överensstämmer med det identifieringstal, som redan har registrerats, elimi- neras den ovannämnda elektromagnetiska stängningen och däri- genom öppnas den motordrivna gallergrinden. Samtidigt om- skrives identífieringskoden pà magnetkortet medelst omvand- laren i sadan omfattning, att ingen upplåsning längre åstad- kommas. Sålunda kan inte en annan kund, som plockat upp samma magnetkort fran marken pa nagon annan plats än i bankfackrumomràdet, upplàsa banklàset om han önskar använda kortet utan giltig orsak. Om kunden a andra sidan, av någon orsak förlorar sitt magnetkort i bankfackrumomràdet så kan han inte lämna bankfackrummet. Härigenom maste han känna till det förhållandet att han förlorat kortet. Detta medför att styranläggningen ger en anmärkningsvärt hög brottsförebygg- ande effekt. För övrigt åstadkommer styrskärmfönstret 43 i rumutpasseringsidentifieringsorganet 4 angivelser enligt följande.

Såsom förberedelse för kundens utpassering ur rummet; “För in Ert kort".

Dä identifieringskoden har omskrivits; “Tag Ert kort och lämna sedan rummet".

Vart och ett av de ovan beskrivna identifieringeorganen är elektriskt kopplat till den centrala manöverenheten via kommunikationsorgan, så att nämnda organ styras av densamma.

Styrenheten innefattar en bildskärm CRT, ett tangentbort, en printer, en "floppy"-skiv-enhet samt andra enheter och alla styras av centralenheten CPU. Personal i banken utför opera- tionerna för att starta och stoppa bankaktiviteter, t.ex. in- och urkoppling av strömkällan, inställning av datum (timme, dag, manad och år) samt timer eller liknande påverkan.

Skärmen CRT visar informationer avseende kunder, som tar kontakt med banken, informationer som avser inpassage och utpassage ur rum, anvisningar beträffande den operation, som skall utföras och annat. Vidare kan den utföra kontroll av inpassering i och utpassering ur rum. Tangentbordet användes 10 15 20 25 30 35 40 11 456 100 för att inmata informationer avseende operationer för att starta och stoppa bankaktiviteter. “Floppy“-skivan användes såsom bärare för att lagra data och refereneprogram avseende ídentifieringstalet och identifieringskoden för varje kund, samt styrprogrammet för anläggningen, om detta är nödvändigt.

Den tjänar även sasom register för informationen avseende registrering av bankfack och klienter, servicejournal och liknande. Printern slutligen utför inte endast utskrift av de ovannämnda informationerna utan sammanställer även olika rapporter beträffande resultat av användning av bankfack, registrering av desamma eller liknande styrmaterial med hjälp av centralenhetens CPU sammanställningskapacítet.

Flera exempel pa styrmaterial kommer att anges nedan.

Lista för driftatart: Data innefattande timme, dag, manad ar samt operatörnummer tryckas varje gang operatören utbytes mot en annan.

Lista för användning: Bankfacktal, tid för inpassage i och utpassage ur rummet, kundens namn, element avseende kundklassifiketion, element avseende metod för kommuni- kation med kunden samt anmärkningar angives da kunden har använt sin bankfackenhet.

Lista för avslutande av bankfacktjänst: Data inkluderande timme, dag, månad och år, operatörtal, totalt antal an- vändningar och antal anvåndningar pá en dag angives och tryckes efter avslutande av drift för att stoppa bank- facutjänst. i Lista för kontrakt: Kontraktelement, bankfacknummer, kundnamn, operationselement, element avseende kommuni~ kation, som skall ske med kunden, samt element av- seende kundklassifisering anges för varje nytt kon- trakt, förnyat kontrakt och avslutat kontrakt.

Lista för registrering: Plats, bankfacknummer, slag av bankfacktjänst, data för pabörjande av kontrakt, klientnamn och relevanta element tryckas enligt behov.

Bland data, som angivits för ovanstående lister, in- matas data avseende aktuellt användningstillstánd för bank- fack fran varje identifieringsorgan varje gang det användes och resultaten av registrering för användande registreras sedan automatiskt. Sålunda kan relevant kontorsarbete utföras med avsevärt förhöjd effektivitet. Vidare har anläggningen 10 15 20 456 100 12 enligt uppfinningen den fördelen att vajre begärd lista kan tryckas när som helst och att referenselement, t.ex. kontroll av bankfacknummer, bekräftelse på huruvida den bankfackenhet, som skall användas, fortfarande inte är kontrakterad eller har eliminerats från användning, eller liknande, kan anges visuellt på skärm eller papper. Dylikt kontorsarbete hanteras av en enda person, som finns vid den centrala manöverenheten vid behov, och inmatning från identifieringsorganen behandlas automatiskt. Sålunda finns det inte nagot behov av att alltid ha personal i receptionen. Eftersom, vidare kunden inte be- höver stanna i receptionen under lâng tid utan kan ga direkt till bankfackrummet reduceras'tidsförlusten avsevärt och ostördheten bryts inte. Sasom torde framgå av den ovanstående beskrivningen är uppfinningen avsedd att åstadkomma bankfack- tjänst utan att någon personal engageras men i syfte att åstadkomma fullständig säkerhet är det fördelaktigt att en person alltid övervakar det aktuella drifttillstàndet för identifiering, varvid personen registrerar dataskârmen CRT i den centrala manöverenheten. Till följd härav förbättras den brottsförebyggande effekten avsevärt.

IJ

Claims (2)

(H 10 20 ' 456 100 13 ¿ Patentkrav

1. Anläggning för att styra ett bankfackrum (A) av den typ, som är försett med ett flertal bankfaokenheter (B), varvid varje bankfackenhet är försedd med ett banklas (6), avsett att låsas och upplåsss medelst ett magnetkort (7), vars identifieringskod tidigare bestämts av banken för varje kund, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar ett passageidentifieringsorgan (2), ett ruminpasseringsidentifie- ringaorgan (3) samt ett rumutpasseringsidentifíeringsorgan (4), varvid nämnda passageidentifieringeorgan (2) innefattar ett tangentbord (22), medelst vilket det identifierings- nummer, som speciellt tilldelats varàe kund, inmatas pà magnetkortet (7), samt en kortläsare för läsning av pà magnetkortet inmatade data avseende varje kund samt för kontroll av desamma med avseende på kundens identifierings- nummer, varvid nämnda ruminpasseringsidentifieringsorgan (3) innefattar en kodare, som tjänar till att inmata en för bank- facksenhetens öppnande erforderlig identifieringskod för en viss kund pá magnetkortet genom påverkan av magnetbordet (22), och varvid nämnda rumutpasseringsidentifieringsorgan (4) är en omvandlare, som tjänar till att omskriva nämnda identifieringskod, vilken har inmatats pa magnetkortet (7) genom pàvekan av tangentbordet (22), så att alla andra kunder misslyckas med att upplàsa den bankfackenhet (B), som är tilldelad den förstnämnda kunden.

2. Anläggning enligt kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av ett tangentbordet (22) innefattar tio tangenter.