SE455934B - Motorstyranordning - Google Patents

Description

455 934 10 15 20 25 '30 35 2 i dana system kan också vara alltför dyra för vissa tillämp- ningar. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma en styranordning, vilken kan användas för att un- danröja ovannämnda nackdelar.

Enligt föreliggande uppfinning har en motorstyranord- ning av det ovan specificerade slaget åstadkommits, vil- ken anordning kännetecknas av att signalerna som mottages av begränsningsenheten är oberoende av både den första och den andra styrenheten, att anordningen innefattar en övervakningsenhet, vilken har ett tidur och åstadkommer en svarsignal, när motorn av begränsningsenheten har drivits vid eller utanför de förutbestämda driftstill- stånden längre än en förutbestämd tid, och att svarssig- nalen förs till den andra styrenheten för att denna skall övertaga styrningen av motorn från den första styrenheten.

Det faktum att motorn har drivits vid eller utanför de förutbestämda driftstillstànden längre än en förutbe- stämd tid, såsom exempelvis en sekund, ger en indikation på att de till motorn av den första styrenheten avgivna styrsignalerna är felaktiga, och resulterar därför i att den andra styrenheten övertar styrningen av motorn. Övervakningsenheten kan åstadkomma en utsignal, när motorn har drivits längre än en förutbestämd tid vid en hastighet, som ligger över en förutbestämd maxi- mihastighet eller under en förutbestämd minimihastighet.

Både den första och den andra styrenheten kan innefatta en processorenhet, vilken kan pâverkas till att avge styrsignaler till motorn under inverkan av insignalerna, varvid varje processorenhets utgång är ansluten till var sitt relä, vilka reläers omkoppling styrs av var sin logikenhet. Varje logikenhet kan mottaga en första insignal angående respektive övervakningsenhets drift, ß en andra insignal angående den andra logikenhetens drift och en tredje signal angående respektive processorenhets felaktiga funktion. Varje logikenhet kan mottaga en in- å signal, vilken hänför sig till en manuell omkopplares verksamhet. Varje processorenhet kan åstadkomma en kodad lO 15 fzo 25 30 35 455 954 3 signal, vilken beror av om den fungerar pà riktigt sätt, varvid varje styrenhet innefattar en vaktenhet, vilken mottar den kodade signalen och alstrar en utsignal till respektive logikenhet som svar på ett fel i den kodade signalen. De förutbestämda driftstillstånden för motorn kan vara olika vid olika av motorn begärda hastigheter. övervakningsenheten kan mottaga signaler, vilka anger förändringshastigheten för ett driftstillstànd för motorn, varvid övervakningsenheten alstrar svars- signalen endast då motorns driftstillstànd ligger utan- för de förutbestämda driftstillstånden vid den av motorn begärda hastigheten och om förändringstakten för drifts- tillstàndet inte är sådan att den bringar driftstill- ståndet inom de förutbestämda driftstillstånden längre än en förutbestämd tid. Driftstillståndet kan vara den rådande motorhastigheten och förändringshastigheten för driftstillstàndet kan vara motoraccelerationen eller -retardationen. Anordningen kan innefatta ett tidur, vilket kan kopplas om mellan två olika tider, varvid det kopplas om till den längre tiden som svar pà en signal som anger att försök att tända motorn igen pågår.

I det följande kommer en styranordning för en gas- turbinflygmotor enligt föreliggande uppfinning att be- skrivas genom utföringsexempel under hänvisning till bifogade ritningar._Fig l visar en förenklad styran- ordning och motor. Fig 2 visar mera i detalj en likadan styranordning som den i fig 1. Fig 3 är ett diagram för motorhastighet som funktion av vinkeln för pilotens manöverspak. Fig 4 visar schematiskt en alternativ styr- anordning.

Styranordningen innefattar, såsom framgår i fig l, en styrenhet l, vilken mottar olika insignaler pà ledningar 2, såsom från en pilots manöverspak 3. Styr- enheten l avger utsignaler på en ledning 4 till en bräns- lehanteringsenhet l0. Bränslehanteringsenheten 10 med- verkar till att styra bränsleflödet WE till en gastur- binmotor ll och i detta avseende arbetar styrenheten 1 10 15 20 25 30 35 455 934 4 och bränslehanteringsenheten tillsammans, sá att en förändring i den av piloten begärda dragkraften, vilket anges med en förändring av manöverspakens 3 läge, or- sakar en förändring i bränsleflödet WP till motorn.

I styranordningen ingår också en begränsningsenhet 20, vilken på ledningarna 21-23 mottar insignaler, vilka anger motorns ll drift. Närmare bestämt anger signalen på ledningen 21 motorns fläkthastighet (“fan speed") Nl, anger signalen på ledningen 22 motorns centralkropps- hastighet (“core speed“) N2 och anger signalen på led- ningen 23 motortemperaturen TGT. Begränsningsenheten 20 åstadkommer utsignaler på en ledning 25 till en styrven- til 26, vilken är skild från den till bränslehanterings- enheten lO hörande styrventilen. Begränsningsenheten 20 tjänar på känt sätt till att förhindra att motorn ll drivs utanför säkra gränser. Närmare bestämt förhindrar be- gränsningsenheten 20 att motorn drivs vid hastigheter eller temperaturer, som är tillräckligt höga för att orsaka skada, eller vid hastigheter eller temperaturer som är alltför låga för att upprätthålla korrekt funk- tion. Begränsningsenheten 20 övervakar motorns ll has- tighet och temperatur och om dessa insignaler börjar att komma utanför gränserna för säker drift övertar begränsningsenheten styrningen av maskinen från styr- enheten l och kör motorn vid en konstant hastighet pre- cis inom driftsgränserna. Om utsignalen från styrenheten l återgår till ett värde, vid vilket motorn drivs inom gränserna för säker drift, styrs motorn på normalt sätt av styrenheten. Den hitintills beskrivna styranoråningen är en helt och hållet konventionell styranordning.

Styranordningen enligt föreliggande uppfinning innefattar dessutom en övervakningsenhet 30, vilken också mottar de till begränsningsenheten 20 förda in- signalerna. övervakningsenheten innefattar ett tidur 31 och är anordnad att alstra en utsignal pá en ledning 32, om insignalerna anger att motorn ll har drivits vid eller nära sina driftsgränser av begränsningsenheten 20 10 15 20 25 30 35 455 934 5 under mer än en sekund eller någon annan förutbestämd tid. Det faktum att begränsningsenheten 20 har varit i drift i mer än l sekund anger att det finns ett fel i styrenheten 1, dess insignaler, bränslehanterings- enheten l0 eller sammankopplingen mellan styrenheten, bränslehanteringsenheten och motorn. Utsignalen från övervakningsenheten 30 på ledningen 32 tillföres en annan del av anordningen (vilken beskrivs senare men ej visas i fig l) för att en andra, alternativ styr- kanal, vilken tar över från styrenheten l, skall sättas i drift. Begränsningsenheten 20 mottar också signaler på en ledning 27 från i styrenheten l inbyggd testut- 2 rustning (visas ej), vilket gör det möjligt för styr- enheten att innan motorn kopplas på testa om begräns- ningsenheten fungerar på rätt sätt. Styfenheten l kan själv som resultat av egentester både före och under motordriften utföra en omkoppling till den alternativa kanalen. Ett sådant fel i begränsningsenheten 20 som skulle orsaka felaktig begränsarfunktion åstadkommer också omkoppling till en andra kanal. Den andra styr- kanalen kan vara konstruerad på många olika sätt i be- roende av hur avancerat systemet är. I den enklaste formen kan den exempelvis vara en direkt mekanisk för- bindelse mellan pilotens manöverspak och en bränsle- styrningsventil, genom vilken förbindelse styrenheten l är förbikopplad. I en mer sofistikerad anordning kan den vara en fullständig kopia av styrenheten och bräns- lehanteringsenheten i den första kanalen.

I_det följande kommer ett tvàkanalssystem att be- skrivas under hänvisning till fig 2. De båda kanalerna betecknas med hänvisningsnummer 100 respektive 200 och mottar signaler, vilka svarar mot nominellt identiska värden, från olika uppsättningar av givare. Kanalerna 100 och 200 avger på ledningarna l0l respektive 201 nominellt identiska utsignaler, varvid den ena väljs med hjälp av reläerna 102 och 202 till att föras till den gemensamma bränslehanteringsenheten 300. 455 954 10 15 20, 25 30 35 6 Den första kanalen 100 innefattar en processoren- het 103, vilken mottar insignaler från en uppsättning givare 104, pilotens manöverspak 105 och en logikenhet 250 i den andra styrkanalen 200. Processorenheten avger utsignalerna på ledningen 101 samt utsignaler på ledningarna 106 och 107. Utsignalen på ledningen 106 tillförs en OR-grind 108 och en logikenhet 150, vilken i sin tur avger en signal till den andra kanalen 200 och till en andra logikenhet 250. Utsignalen pà ledning- en 107 pâföres en vaktenhet 109, vilken i sin tur avger en utsignal till OR-grinden 108. OR-grinden 108 mottar också en insignal på en ledning 110 från en manuell kanalomkopplare lll. I den första kanalen 100 ingår också en övervakningsenhet 112 och en begränsnings- eller överhastighetsomkopplare 113. Omkopplaren 113 mottar pà ledningarna 114 och 115 signaler, vilka anger motorns fläkthastighet N1 och motorns central- kroppshastighet N2. Därtill kommer att överhastighets- omkopplaren 113 kan mottaga motortemperatursignaler TGT på ledningen 116. Utsignalen från överhastighetsomkopp- laren 113 styr ett relä 117, vilket är inkopplat i en kraftledning 118, och pàföres också en ingång på över- vakningsenheten 112. Övervakningsenheten 112 mottar också insignaler från pilotens manöverspak 105, varvid utsignalen från övervakningsenheten föres som den sista insignalen till OR-grinden 108.

Utsignalen från OR-grinden 108 föres via en led- ning 120 till logikenheten 150 tillsammans med utsig- nalen från den andra logikenheten 250. Utsignalen från logikenheten 150 i den första kanalen 100 styr omkopp- lingen av det relä 102 som är inkopp1at i ledningen 101 från processorenheten 103.

Den andra kanalen 200 är i de flesta avseenden identisk med den första kanalen och i fig 2 är de kom- ponenter som har en motsvarighet i den första kanalen betecknade med samma hänvisningsnummer plus 100. In- signalerna till den andra kanalen 200 är nominellt iden- h 10 15 20 25 30 35 455 954 7 tiska med de till den första kanalen, men de erhålls från separata givare 204 för àstadkommande av en viss redundans. överhastighetsomkopplaren 213 i den andra kanalen styr ett relä 217, vilket är inkopplat i kraft- ledningen 118. Kraftledningen 118 är ansluten till en solenoidstyrd bränsleventil 260, vilken kan användas för att styra bränsletillförseln till motorn om antingen reläet 117 eller reläet 217 är tillslaget. En separat, manuellt styrd omkopplaren 261 är också ansluten till kraftledningen 118, varigenom energi kan tillföras ven- tilen 260 oberoende av reläernas 117 och 217 funktion.

Vid normal drift är reläet 102 tillslaget och re- läet 202 frànslaget, så att signaler pà ledningen 101 från den första kanalen tillförs bränslehanteringsen- heten 300. Processorenheten 103 tjänar på konventionellt sätt till att föra signaler till bränslehanteringsen- heten 300 så att motorn drivs till att arbeta effektivt i överensstämmelse med de av manöverspaken 105 angivna instruktionerna. Reläet 202 hâlles frànslaget med hjälp av utsignalen från logikenheten 250. När felaktig funk- tion detekteras kopplas den första kanalen 100 bort fràn styrningen av bränslehanteringsenheten 300 med hjälp av logikenheten 150, såsom visas med en signal till någon av de tre ingàngarna på logikenheten 150.

Insignalen på ledningen 120 från OR-grinden 108 är be- roende av om det finns en signal på någon av de fyra ingångarna till OR-grinden. Den första insignalen, vil- ken kommer på ledningen 106 direkt från processorenheten 103, alstras när de självtestande organen i processor- enheten detekterar en felaktig funktion. Den andra in- signalen till OR-grinden 108 kommer från vaktenheten 109, vilken mottar periodiskt kodade signaler, som als- tras av processorenheten 103. Astadkommandet av den korrekt kodade signalen är beroende av att processor- enheten 103 fungerar på rätt sätt. Ett fel i processor- enheten kan indikeras med ett fel i den kodade signalen, vilken detekteras av vaktenheten 109. Den tredje in- 455 934 10 15 20 25 30 35 8 signalen till OR-grinden kommer på en ledning 110 från omkopplaren lll och gör det möjligt för piloten eller flygingenjören att återgå till den andra kanalen genom att ändra omkopplarens läge på ett lämpligt sätt. Den fjärde och sista insignalen till OR-grinden 108 kommer från övervakningsenheten ll2. övervakningsenheten ll2 fungerar på samma sätt som övervakningsenheten 30 i arrangemanget 1 fig l och åstadkommer en utsignal, när den känner av att över- hastighetsomkopplaren 113 har varit verksam mer än 1 sekund. I detta avseende arbetar överhastighetsomkopp- laren Il3 som ett begränsningsorgan, varvid den detek- terar när motorhastigheten överskrider eller närmar sig en förutbestämd maximigräns och då slår till re- läet ll7. Energi tillföres ventilen 260 på så sätt att bränsletillförseln till motorn hålles just inom grän- serna för säker drift. Om hastighetssignalerna eller temperatursignalen TGT på ledningen 116 förblir över de förutbestämda maximivärderna i mer än l sekund avger övervakningsenheten ll2 en utsignal till OR-grinden l08.

Om hastigheten eller temperaturen sjunker till under de förutbestämda värdena och förblir där mer än 1 sekund alstrar på samma sätt övervakningsenheten ll2 en signal för övergång till den andra kanalen 200, såvida inte stopp av motorn erfordras, såsom anges av läget för pilotens manöverspak 105 eller omkopplaren 261. När logikenheten 150 slår från reläet 102 vidarebefordras en signal längs ledningen 151 till en ingång på pro- cessorenheten 203 och till den andra logikenheten 250 i den andra kanalen 200. Detta medför att utsignalen från processorenheten 203 på ledningen 206 försvinner.

Denna utsignal medförde tidigare att OR-grinden 208 sände en signal till logikenheten 250 så att reläet 202 hölls frånslaget. OR-grindens 208 utsignal blir således noll, förutsatt att det inte finns några sig- naler på dess andra ingångar, och därigenom slås reläet 202 till. Den första kanalen 100 hålls då bortkopplad 10 15 20 25 30 35 455 954 9 medelst signaler, vilka tillföras logikenheten 150 från logikenheten 250 på ledningen 251.

Det inses att om det blir fel på båda processor- enheterna 103 och 203, eller deras insignaler, så att en alltför hög hastighet uppstår, slår överhastighets- omkopplarna 113 och 213 till båda reläerna 117 och 118.

Detta medför att den solenoidstyrda ventilen 260 akti- veras, varigenom alltför hög tillförsel av bränsle till motorn förhindras.

Fastän de ovan beskrivna övervakningsenheterna 112 och 212 har bestämda gränser för den absoluta övre och nedre gränsen för säker drift av motorn kan gränserna vara inställbara. Gränserna kan i detta hänseende va- riera i överensstämmelse med manöverspaksvinkeln, så att gränserna är lägre vid mindre manöverspaksvinklar (vilket är ekvivalent med lägre begärd dragkraft). Ett sådant system kommer naturligtvis att reagera för fel- aktig funktion tidigare än ett system med fastställda gränser. I fig 3 visas den nedre gränsen L och den övre gränsen U för motorhastigheten Nl plottad mot manöver- spaksvinkeln PLA. Den nedre gränsen L väljs till att vara precis under kurvan Pl för motorhastighet på havs- nivå en kall dag, medan den övre gränsen U väljs till att vara just över kurvan P2 för motorhastighet pà höj- den l0 700 m. 1 ' På grund av tidsförskjutningen mellan det att pi- loten flyttar manöverspaken och det att motorhastigheten när den nivå, vid vilken den åstadkommer den av piloten begärda dragkraften, kommer motorverksamheten vanligtvis inte att följa kurvor av det slag som visas som Pl och P2. En typisk kurva för motorverksamheten visas i stället såsom definierad av punkterna l-13 för en diskcntinuer- lig förflyttning av manöverspaken. Från detta framgår det att en betydande del av driftscykeln ligger utanför den övre och nedre gränsen och att detta inte på något sätt betyder att styrsystemet fungerar pà fel sätt.

Naturligtvis är det inte önskvärt att drift utanför ¶_ å, *_ 10 15 20 25 30 35 455. 934 10 gränserna under dessa omständigheter ger upphov till en kanalomkoppling. För att undanröja denna fara för oönskad kanalomkoppling, när de variahla gränserna är fastställda, innefattar övervakningsemheten eller be- gränsningsenheten en differentieringsenhet, vilken mot- tar propellerhastighetssignalen N och alstrar en acce- l lerationssignal Nl. Övervakningsenheten är anordnad att, om motorhastigheten N1 ligger under den nedre gränsen L, initiera kanalomkoppling endast om H1 är noll eller negativ längre än en förutbestämd tid, såsom exempelvis en sekund. vid normal drift, såsom i punkten 2, kommer sålunda motorhastigheten att vara ökande så att den når punkten 3 inom driftsgränserna och fölfiaktligen kommer nl att vara positiv och ingen kanalomkoppling kommer att inträffa. På samma sätt är övervakningsen- heten anordnad att, om motornhastigheten NI den övre gränsen, initiera omkoppling endast om N ligger över .l är noll eller positiv, vilket anger att Intorhastigheten inte är på väg mot sina driftsgränser. Ett sådant system visas schematiskt i fig 4.

I fig 4 är processorenheten betecknad med 400, vari också ingår inbyggd testutrustning 401, och avger utsignaler på en ledning 402 till en hränslehanterings- enhet 403. En begränsningsenhet 404 anger utsignaler på en ledning 405 till en separat begränsningsventil 406 endast när förutbestämda maximi- eller minimigränser N OChN U L passerats. Dessa gränser kan inte varieras med manöver- för motorhastighet eller för temperatur har spakvinkeln, utan är de i fig 3 visade, bestämda maximi- och minimivärdena för säker drift. Begränsningsenheten 404 mottar de vanliga insignalerna och avger motorhas- tignefiss-ignaler nl på en leaning 407 :in en övervak- ningsenhet 410. Begränsningsenheten innefattar också en differentieringsenhet 411, vilken beräknar accele- rationssignaler 01 och vidarebefordrar dessa längs en ledning 412 till övervakningsenheten 410. övervaknings- enheten 410 innefattar en prooessorenhet 413, vilken 10 15 20 25 30 35 455 934 ll har ett matrisminne 414 för de i fig 3 visade variabla gränserna för motorhastighet Nl som funktion av manöver- spaksvinkeln PLA. Om värdet för Nl ligger över den övre gränsen U sändes värdet för Nl till en första testenhet 415, vilken alstrar en utsignal på en ledning 420 om Nl är noll eller positiv. Om värdet för Nl ligger under den nedre gränsen L skickas värdet för Nl till en test- enhet 416, vilken alstrar en utsignal på ledningen 420 om Nl är noll eller negativ. Utsignalen på ledningen 420 förs till en OR- grind 421 i övervaknignsenheten 410 tillsammans med eventuella utsignaler från begränsninge- enheten 404 på ledningen 405. När det finns en insignal på antingen ledningen 420 eller 405 till OR-grinden 421 alstrar denna en utsignal på en ledning 422 till ett tidur 430. Tidurets 430 tidsintervall kan under inverkan av en AND-grind 43l väljas till att vara antingen en sekund eller fem sekunder. Om en signal àstadkommes på ledningen 422 under längre tid än det valda tids- intervallet alstrar tiduret 430 på övervakningsenhetens utgång på ledningen 433 en signal, vilken tillförs en logikenhet 440. Logikenheten 440 kan påverkas till att utföra omkopplingen till en alternativ styrkanal eller ett alternativt styrsystem, (visas ej), och slàr ifrån reläerna 441 och 442 i ledningarna 402 respektive 405.

Vid normal drift ställs tiduret 430 in på ense- kundsintervallet. Syftet med ett valbart längre tids- intervall, fem sekunder, är att motorn skall fortsätta att styras av det visade styrsystemet, när motorflamman har släckts ut och när processorgnheten 400 fungerar på rätt sätt för àtertändning av flamman. AND-grinden 431 mottar två insignaler, nämligen en från processor- enheten 400 på ledningen 444, vilken signal anger att försök till återtändning pågår ( med signaler på led- ningen 445 till tändningsanordningen 446) och den andra från bränslehanteringsenheten 403 på ledningen 447, vilken signal anger att bränsleflödet WF inte är lika med minimibränsleflödet WFMIN' 455 934 12 Det insee att många modifieringar är möjliga inom ramen för föreliggande uppfinning. Även om några av enheterna i de ovan beskrivna styrsystemen har hänvisats till som separata enheter kan i praktiken nâgra av dessa enheters funktioner åstadkommas genom programmering av en enda dator eller genom andra analoga eller digitala beräkningselement. :x

Claims (10)

10 15 20 25 30 4ssÅ9s4 13 PATENTKRAV

1. Motorstyranordning innefattande en första styrenhet (100), vilken som svar på insignaler avger styrsignaler för styrning av en motors drift, en andra styrenhet (200), vilken kan manövreras till att över- taga styrningen av motorn från den första styrenheten, när den får signalen att göra så, och en begränsnings- enhet (20, 113, 213, 404), vilken mottar signaler som anger motorns verkliga drift eller den av motorn begärda driften och vilken är anordnad att ta över styrningen av motorn från den första eller den andra styrenheten (100 eller 200) och att själv begränsa motorns drift, k ä n n e t e c k n a d av att signa- lerna som mottages av begränsningsenheten (20, 113, 213, andra styrenheten (100, 200), att anordningen innefattar 404) är oberoende av både den första och den en övervakningsenhet (30, 112, 410), vilken har ett tidur (31, 430) och åstadkommer en svarsignal, när 113, 213, 404) har drivits vid eller utanför de förutbestämda motorn (ll) av begränsningsenheten (20, driftstillstånden längre än en förutbestämd tid, och att svarssignalen förs till den andra styrenheten (200) för att denna skall övertaga styrningen av motorn fràn den första styrenheten (100).

2. Motorstyranordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att övervakningsenheten (30, ll2, 410) avger en utsignal när motorn (ll) har drivits läng- re än en förutbestämd tid vid en hastighet som ligger över en förutbestämd maximihastighet eller under en förutbestämd minimihastighet.

3. botorstyranordning enligt krav l eller 2, k ä n - n e t e c k n a d av att både den första och den andra styrenheten (100 och 200) innefattar en processorenhet (103, 203), vilken är påverkningsbar till att avge styr- signaler till motorn som svar pà insignalerna, och av 455 934 ' 10 15 20 25 30 35 14 att utgången från var och en av processorenheterna är ansluten till var sitt relä (l02, 202), vilka reläers omkoppling styrs av var sin logikenhet (150, 250).

4. Motorstyranordning enligt krav 3, k ä n n e - t e c k n a d av att varje logikenhet (150, 250) mottar en första insignal, vilken hänför sig till respektive övervakningsenhets (ll2, 212) drift, en andra insignal, vilken hänför sig till den andra logikenhetens (250, 150) drift, och en tredje signal, vilken hänför sig till fel- aktig funktion hos respektive processorenhet (l03, 203).

5. Motorstyranordning enligt krav 4, k ä n n e - t e c k n a d av att varje logikenhet (150, 250) mottar en insignal, vilken hänför sig till en manuell omkopp- lares (lll) verksamhet.

6. Motorstyranordning enligt krav 4 eller S, k ä n - n e t e c k n a d av att varje processorenhet (103, 203) alstrar en kodad signal, vilken är beroende av att processorenheten fungerar på rätt sätt, och att varje styrenhet (l0O och 200) innefattar en vaktenhet (109, 209), vilken mottar den kodade signalen och alst- rar en utsignal till respektive logikenhet (150, 250) som svar på ett fel i den kodade signalen.

7. Motorstyranordning enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d av att de nämnda förut- bestämda driftstillstånden för motorn (l0) är olika vid olika av motorn begärda hastigheter.

8. Motorstyranordning enligt krav 7, k ä n n e - t e c k n a d av att övervakningsenheten (410) mottar signaler, vilka anger förändringshastigheten för ett driftstillstând för motorn (ll), att övervakningsenheten avger svarssignalen endast när motorns driftstillständ ligger utanför det förutbestämda driftstillstàndet vid den av motorn begärda hastigheten och om förändrings- takten för driftstillståndet inte är sådan att drifts- tillstàndet bringas inom det förutbestämda driftstill- ståndet längre än en förutbestämd tid.

9. Motorstyranordning enligt krav 8, k ä n n e - Uï 455 934 15 t e c k n a d av att driftstillstàndet är verklig mo- torhastighet och att förändringshastigheten för drifts- tillståndet är motoracceleration eller -retardatiom

10. Motorstyranordning enligt krav 8 eller 9, k ä n - n e t e c k n a d av att anordningen innefattar ett tidur (430) , vilket är omkopplingsbart mellan två olika tider, och att tiduret (430) kopplas om till den längre tiden under inverkan av en signal, vilken anger att försök pågår att åter tända motorn.