SE454639B - Overforingsanleggning med digitala kanaler och en digital skyddskanal - Google Patents

Description

15 20 25 JO 35 RO 454 639 2 dB dämpning, tenderar bitfelen att växa snabbt. För uppnâende av bästa möjliga funktion med avseende på fel i en digital radioöver- föringsanläggning är_det därför högst önskvärt att kanalskyddsom- koppling sker så snart som överföringsförsämring med säkerhet detek- teras. En ytterligare fördel med-felfri skyddsomkoppling är de mins- kade restriktionerna avseende omkoppling för underhâllsändamål, ef- tersom följden av fel i konventionella skyddsomkopplingsarrangemang begränsar dylik underhâllsomkoppling till de endast absolut nödvändiga situationerna.

En ytterligare fordran är föranledd av de desynkroniseringsar- rangemang som används i befintliga digitala radioanläggningar. Dessa desynkroniseringsarrangemang används för bildande av datasignalen och en återvunnen klocksignal i dylika anläggningars linjemottagare. En vid desynkroniseringen använd pulspackningsteknik ger dessvärre upp- hov till tidsjitter, och detta tidsjitter är av högre frekvens än den tidsvariabla delen av den ovan nämnda fördröjningen. Som följd härav ställs ytterligare krav på möjligheten till felfri omkoppling av ett skyddsomkopplingsarrangemang i en digital överföríngsanlägg- ning.

Uppfinningen i sina olika aspekter tillhandahåller felfri kanal- skyddsomkoppling i närvaro av signaltidsstyrningsjitter orsakat av variationer i den atmosfäriska utbredningen och tidsjitter vid puls- packningsdesynkroniseringen. Rent generellt har uppfinningen formen av en styrenhet i en kanalskyddsomkopplingsanläggning, vilken apparat på lämpligt sätt justerar den relativa signaltidsstyrningen mellan två digitalkanaler som överför samma digitalsignal i och för att möj- liggöra utbyte av en servicekanal mot en reservkanal utan införande av fel. Den relativa tidsstyrningen, dvs. det relativa tidsläget, mellan de båda digitalkanalerna skiftas i en första riktning och om- kastas därefter, varvid det efter varje ínjusteringssteg kontrolleras när signalerna är inriktade eller anpassade relativt varandra. Denna egenskap hos styrenheten är synnerligen önskvärd, eftersom detektorn endast avkänner förefintligheten av signalinriktning men saknar för- måga att indikera riktningen av den relativa tidsstyrningsskiftningen i och för utförande av signalanpassning.

Enligt några ytterligare aspekter av uppfinningen justerar styr- enheten ett skiftorgan,såaIt den relativa sigñalfasen från ett begyn- nelsevärde ändras i en första riktning till ett första extremvärde och därefter i motsatt riktning till det motsatta extremvärdet. Dessa justeringar sker i form av fina steg. Bítanpassningsstatusen kontrol- 10 15 20 25 30 35 HO 454 639 3 leras efter varje dylikt fininställningssteg och justeringen stoppas när detektorn indikerar anpassning. Efter det att bitanpassning upp- nåtts, eftersträvas dataanpassning på liknande sätt under användning av grovinställningssteg svarande mot varaktigheten av en bitperiod.

Efter det att såväl bit- som dafaanpassning uppnåtts, beordrar styr- enheten kanalbyte.

Enligt några ytterligare aspekter av uppfinningen har styren- heten förmåga att genomföra successiva justeringsförlopp av den re- lativa signaltidsstyrningen när detektorn underlåter att indikera anpassning. Styrenheten kan hålla räkning på antalet försök och be- ordrar alternativ funktion när antalet försök när en förutbestämd gräns. Styrenheten gör återkontroll med avseende på bitanpassning efter varje dataanpassningsjustering. När detektorn upphör att indi- kera bitanpassning, används finstegsprocessen för återupprättande av bitanpassningen innan dataanpassningsprocessen används. Som ytterli- gare kontroll av detektorfunktionen fördröjer styrenheten skiften- hetens justering ett steg och utnyttjar denna justering eller den närmast föregående för att upprätthålla bitanpassningen. Återgång från reservkanalen tillbaka till den reguljärkanal som tidigare tagits ur bruk sker med hjälp av styrenheten. Detta in- begriper endast finstegsjustering eftersom den skiftade kanalen är i tjänst och ej skall störas. Styrenheten har även förmåga att åstad- komma direkt kanalomkoppling utan tidsstyrning och datasynkronisering när ramläsningsbortfall uppträder eller när ett flertal försök till ramlåsning är verkningslösa.

Uppfinningen beskrivas närmare nedan under hänvisning till den bifogade ritningen. Pig. 1 åskådliggör en tillämpning av uppfinningen i en typisk digital överföringsanläggning. Fig. 2 är ett mer detaljerat blockschema som illustrerar lämplig placering av olika med uppfinningen sammanhörande funktioner. Pig. 3 visar en statisk an- passningsanordning för variering av den fixa signalutbredningsför- dröjningen hos en digital radiokanalsignal. Pig. h åskådliggör en lämplig krets för dynamisk variation av kanalsignalutbredningsför- dröjningen i fixa steg och i bitsteg. Pig. 5 är ett principschema över en anpassningsdetektor avsedd för användning vid den i fig. 2 n visade kretsen. Pig. o är en flödesplan över huvudförloppet för upp- nående av kanalsignalanpassning. Pig. 7 är en flödesplan över en ka- nalsignalanpassningssubrutin använd i fig. 6. Pig. 8 illustrerar en i fig. 7 använd subrutin. Pig. 9 är en flödesplan för en subrutin an- vänd för kontroll av klocksignalanpassning. Pig. 10 är en flödesplan 454 639 ~ över ett förfarande använt för ästadkommande av dataanpassníng.

Pig. 11 är en i fig. 10 använd stegsekvens. Pig. 12 är en flödesplan över den generella procedur som används för justering av signalutbred- ningsfördröjningen vid bortkoppling av skyddskanalen. Pig. 13 och 1u bildar, när de sammanföres enligt fig. 15, en flödesplan över den an- passningssubrutin som används för varje aktiv signalbana i en radio- kanal. Pig. 16 är ett blockschema över den linjeomkopplarstyrning som används i det i fig. 1 âtergivna systemet.

Pig. 1 är ett allmänt blockschema över en digital radioanlägg- ning, i vilken linjeskyddsomkoppling används i enlighet med förelig- gande uppfinning. Sâsom framgår av fig. 1 innefattar överföringsan- läggningen ett till N uppgående antal överföringskanaler och en enda skyddskanal, som kan ersätta en godtycklig av de N överföringskanaler- na. Det.är uppenbart att detta utgör en grundkonfiguration för kanal- skyddsarrangemanget och att ett mângfaldigande kan ske i överensstäm- melse med anläggningens totala kanalkapacitet.

Varje reguljärkanal K-1 till K-N är vid sin sändningsände för- sedd med en separat sändningslinjeomkopplare (TLS) 11, en digital sändningsterminal (TDT) 12 och en radiosändare (RT). Varje kanal mul- tiplexeras i typfallet på bärvågssignalen i och för utsändning från en gemensam radioantenn, varför de enskilda antennerna 1u endast ut- gör en symbolisk återgivning. Mottagningsänden av varje kanal inne- håller en av(de likaledes symboliskt visade) antennerna 15, en radio- mottagare (RR) 16, en digital mottagfingsterminal (RDT) 17, en statisk anpassningsenhet (SA) 18, en mottagningslínjeomkopplare (RLS) 19 samt en med kanalutgången förenad felövervakare (VM) 20.

I skyddskanalen ingår en sändningsväljare (TS) 21, som tillföras insignaler från var och en av sändníngslinjeomkopplarna 11, en digi- tal sändningsterminal 22, en radiosändare 23 och en antenn 2H, allt vid skyddskanalens sändningsände. Skyddskanalens mottagningsände inne- fattar en antenn 25, en radiomottagare 27, en digital mottagningster- minal 28, en dynamisk anpassningsenhet (DA) 29, en mottagningsväljare (RS) 31, en gemensam väljare (CS) 32 och en gemensam felövervakare (VM(COM))33. Linjeomkopplingsstyrenheten 3H styr detta arrangemangs linjeskyddsomkopplingsfunktion såsom gensvar på utsignalerna från felövervakarna 20 och aktiverar lämpliga omkopplare vid sändnings- och mottagníngsänden så att tillförlitligheten hos överföringskanaler- na upprätthålles.

Totalfunktionen hos detta arrangemang är i huvudsak detektering av överföringsfel under användning av paritetsbitar i var och en av 10 15 20 25 30 35 HO 5 _i in 4s4.¿sá » reguljärkanalerna och 1 skyddskanalen samt utbyte av en felalstrande reguljärkanal mot skyddskanalen. I detta sammanhang bör det påpekas att varje felövervakare har tvâ funktioner, av vilka den ena utgöres av felfrekvensbestämning genom räkning av antaletditigala bitar i ett specificerat block och jämförelse av detta antal med paritets- bitinformationen hörande till detta informationsblock. När fel detek- teras kommer en felövervakare icke att avge någon utsignal förrän en förutbestämd gräns eller tröskel överskrides. Den andra funktionen hos varje felövervakare består i indikering av ramlàsningsbortfall, dvs. oförmåga att uppnå låsning med den digitala bitströmmen. En dylik in- dikering, om än ovanlig, avser ett tillstånd som förorsakar fel hos tiotusentals bitar, och följaktligen kommer en felövervakare omedel- bart att avge en distinkt utsignal vid detektering av ramlåsningsbort- fall. Som svar på denna distinkta utsignal åstadkommer styrenheten 3U ett omedelbart kanalbyte. - Ett viktigt särdrag hos detta arrangemang är att kanalsignal-, bitsanpassning uppnås mellan en felbehäftad reguljärkanal och skydds- kanalen innan kanalomkopplingen inleds, varigenom alstring av felbitar undvikes och systemtillförlitligheten höjs. Innan den i fig. 1 visade anläggningen tages i bruk, justeras de till varje reguljärkanal hö- rande statiska anpassningsenheterna manuellt så att samtliga reguljär- kanalers fördröjning ligger vid mitten av det variabla området hos skyddskanalens dynamiska anpassningsenhet 29. Skyddskanalens elek- triska längd är till en början längre till följa av den extra för-- dröjning som beledsagar'väljarna521 och 31 inre kretsar.

Pig. 2 illustrerar mer i detalj omkopplingsarrangemanget vid mottagningsänden. Det bör i detta sammanhang framhållas att varje kanalsignal består av två digitala bitströmmar på en A- och en B-bana.

Följaktligen är varje enskild komponent i fig. 2 delad i en A- och en B-del. Den dubbelbaniga signalen hos varje reguljärkanal matas till motsvarande statiska anpassningsenhet 18, vars utsignal tillföras till ett par ingängsklämmor påHbttagningslinjeomkopplaren 19. lnsignalen för skyddskanalen matas till den dynamiska anpassningsenheten 29, som matar mottagningsväljaren 31, vars utsignal tillföres till såväl den gemensamma väljaren 32 som omkopplare 19. I fig. 2 visas de olika in- och utgångarna hos linjeomkopplingsstyrenheten SH.

För förklaring av detta arrangemang kommer de olika omkopplarna att beskrivas med avseende på upprättade signalvägar under normal drift, dvs. när anläggningens felövervakare icke indikerar feltill- stånd. I varje reguljärkanal matas således den dubbelbaniga kanal- signalen på ledningarna H1 och H2vidape till ledningarna H3 och UH u.. 10 15 20 30 35 H0 g4s4 639 W 6 Via de'í m°tffiSUiflE51ifl5e°mk°PP1arflfl upprättade signalvägarna.

Skyddskanalens dubbelbaniga signal på ledningarna 46 och #7 vid mottagningsväljarens 31 ingång passerar samtidigt direkt vidare till ledningarna H8 och 49 och den gemensamma väljaren 32 och där- efter direkt till de utsignalavgivande ledningarna. Det bör nämnas, att när skyddskanalen ej inkopplats i utbyte mot en reguljärkanal, så används skyddskanalen för överföring av en reguljärkanalsignal så att dess uppförande med avseende på fel kontinuerligt kan över- vakas av felövervakaren 33. I den händelse att skyddskanalen gene- rerar fel, göres den indisponibel för utbyte mot reguljärkanalerna.

Vid pâbörjandet av arbete i skyddsmoden alstrar en felöverva- kare en utsignal förknippad med'kanaldegradering eller kanalbort- fall. Denna utsignal sänds till linjeomkopplingsstyrenheten 34, som aktiverar sändningslinjeomkopplaren i den felaktiga reguljärkanalen ioch sändningsväljaren 21 1 skyddskanalen. Detta möjliggör att skydds- kanalen kan tillföres samma kanalinsignal som den felaktiga regul- järkanalen. Vid mottagningsänden avger styrenheten 34 en signal till mottagningsväljaren 31 för matning av den reservöverförda kanalin- signalen till mottagningslinjeomkopplaren, som i detta fall kan an- tagas vara den som i fig. 2 betecknas 19-1. Som framgår tydligare ne- dan innehåller varje mottagningslinjeomkopplare en anpassningsdetek- tor, som till styrenheten 34 matar en signal indikerande skillnaden i elektrisk sträcka mellan de båda via olika vägar överförda kanal- signalerna. Styrenheten 34 avger en styrsignal för ínjustering av den dynamiska anpassningsenhetens 29 fördröjning. Denna kommer så- ledes att förändra skyddskanalens elektriska längd så att denna ka- nals totala fördröjning kommer att motsvara den som råder i den fel- aktiga reguljärkanalen.

När signalanpassning skett, bringar styrenheten SH mottagninga- linjeomkopplaren 19-1 att påtrycka de på ledningarna 51 och 52 upp- trädande, från skyddskanalen kommande signalerna på utgángsledningar- na 43 och HH. Samtidigt kommer de på ledningarna H1 och H2 uppträ- dande, frán den skadade reguljärkanalen'kommande signalerna att diri- geras till utgângsledningarna 53 och SU för matning till den gemen- samma väljaren 32..På order av styrenheten 3U bryter väljaren 32 den under normal drift förefintliga signalbanan och upprättar i stället en signalbana för överföring av den felaktiga reguljärkanalens sig- nal till felövervakaren 33. Detta är en anledning till att denna be- tecknas “COM" (för "gemensam"), nämligen att den i själva verket kan användas för övervakning av en godtycklig signalkanal. Under skydds- w 10 15 20 25 30 35 H0 7 454 639 funktion felövervakas således inte endast utbytet av reguljärkanalen mot skyddskanalen, utan dessutom övervakas även den felaktiga, ur funktion tagna reguljärkanalen.

Här felövervakarens 33 utsignal indikerar att d reguljärkanalens funktion med avseende på fel återupprattats, inleder styrenheten 3D en procedur där skyddskanalen ersätts av nyssnämnda reguljärkanal i och för återupprättande av normal drift. även nu tjä- nar den dynamiska anpassningsenheten 29 till att göra de av kanal- signalerna genomlöpta elektriska längderna lika långa så att omkopp-_ lingsförfarandet ej kommer att ge upphov till några bitfel. Så snart signalanpassning skett, avger anpassningsdetektorn en signal till styrenheten 3M. Hottagningslinjeomkopplaren 19 omkastar sina signal- banor för upprättande av normalt arbetssätt.

Pig 3 visar de inre kretsarna i den statiska anpassningsenhetens 18 A-sektion. Anpassningsenhetens 18 B-sektion visas helt enkelt som ett block eftersom dess inre kretsar är likadana som kretsarna i A- -sektionen. Linjemottagarna 71 och 72 tillföres den balanserade data- ínsignalen på signalbanan A respektive den balanserade klockinsi - nalen. Det bör observeras att balanserade signaler används mellan fysiskt åtskilda kretsar till följd av välkända skäl avseende stör- okänslighet. Mottagaren 71 omvandlar balanserade A-banedata till osymmetriska datasignaler lämpliga för de inre kretsarna. På liknande sätt avger mottagaren 72 en osymmetrisk klocksignal som används för strobning av de olika komponenterna.

Inledningsvis åstadkommas den korrekta relationen mellan data- och klocksignalerna med hjälp av tidsstyrningskretsen 73. Utdata från kretsen 73 matas till D-vippor 7H-O till 7u-1%, vilka är seriekoppla- de för bildande av en skíftregistersfördröjningsledning. Vippans 7U-O in- och utgång är förbundna med en multiplexors 75 första respektive andra ingång. Multiplexorns 76 resterande insignalererhàlles från vippan 7%-1 och de i fig. 3 antydda, mellanliggande vipporna. Utgång- arna från de övriga, antydda vipporna tillhandahåller samtliga insig- naler utom den sista till multiplexorn 77. Multiplexorns 77 nämnda sista ínsignal erhålles från vippan 7H-1D.

Den hexadecimala vridväljarkretsen 78 styr valet av en av de möj- liga utsignalerna från multiplexorerna 76 och 77 för tillförsel till tidsstyrningskretsen 79. Datautsignalen från denna krets 79 omvandlas åter till balanserad form medelst linjedrivkretsen 81. Linjedriv- kretsen 82 utför samma omvandling av klocksignalen.

Under drift tillhandahåller den statiska anpassningsenheten 18 10 15 20 25 30 35 40 454 639 8 en fördröjd version av datasígnalen i överensstämmelse med väljar- kretsens 78 inställning. Hed andra ord kommer endast en signalväg att upprättas genom multiplexorerna 75 och 77 i enlighet med 3-bit- signalens status på ledningarna SH och styrledningarna 83. Den valda signalen vidarematas till tidsstyrningskretsen 79. Ett flertal data- signaler, successivt fördröjda i 1-bitssteg, finns tillgängliga vid multiplexorernas 76 och 77 ingångar till följd av vippornas 7H-0 till 74-14 funktion. Såsom tidigare beskrivits inställes väljarkretsen 78 manuellt så att korrekt fördröjning erhålles för tillhörande re- guljär- eller servicekanalsignal på banan A. Fördröjning för B-bane- signalen upprättas i anpassningsenhetens 18 B-sektion.

Pig. M visar de inre kretsarna i den dynamiska anpassningsen- heten 29, som består av helt likadana A- och B-sektioner, av vilka endast sektionen A visad i detalj. I likhet med den statiska anpass- ningsenheten 18 använder den dynamiska anpassningsenheten sig av linjemottagare 91 och 92 för bildande av osymmetriska data- och klock- signaler samt av linje/drivkretsar 93 och 94 för åstadkommande av ba- lanserade utgångar för data- och klocksignalerna. Mottagarens 91 ut- signal matas till seriekopplade tidsstyrningskretsar 96-99, under det att mottagaren 92 matar en klocksignal till seriekopplade fördröj- ningskretsar 101-103. Tidsstyrningskretsen 96 tillförsäkrar att kor- rektatidsrelationer råder mellan data- och klocksignalerna för resten av anpassningsenhetens 29 kretsar. Var och en av tidsstyrningskretsar- na 97-99 används för fördröjning av datasignalen i enlighet med respektive fördröjning alstrad i av de variabla fördröjningskretsarna 101-103. En fördröjning uppgående till mindre än ett bitintervall alstras av fördröjningarna 101-102 som funktion av utsignalerna från spärrkretsarna 106 och 107. Insignalerna till dessa kretsar 106 och 107 erhålles från en isoleringskrets 108, som är förbunden med linje- omkopplingsstyrenheten SU i fig. 1. Ä Tidsstyrningskretsarna 97-99 ger var och en en fördröjning sva- rande mot det styrda läget av deras respektive fördröjda klocksignal.

De varíabla fördröjningskretsarna 101-103 utgöres av uttagsförsedda fördröjningsledningar där angränsande uttag ger klocksignalen ett litet fördröjningstillskott svarande mot en ringa andel av bitinter- vallet i datasignalen. Ett bitintervall motsvarar även den fördröjning som föreligger mellan angränsande eller på varandra följande klock- signaler. Denna del av anpassningsenheten 29 kommer att benämnas fin- inställningsdelen eftersom den tillhandahåller fördröjningsjusteringar i steg som är kortare än varaktigheten av en bit i dataströmmen. 10 15 20 25 30 HO s 454 639 Dàtasignalen från tidsstyrningskretsen 99 tillföres till an. skiftregistret 109. Den Ior skiftning av skiftregistret 109 använda 1 kretsens 103 utgång. Skiftregistrets 109 insignal och olika utsig- naler matas samtidigt till multiplexorn 111. Skiftregistret 109 multiplexorn 111 har samma funktion som beskrivits i samband med vipporna 7H och multíplexorn 76 i anpassningsenheten 18. I föreliggan- de fall styr dock spärrkretsen 108 från en av sina utgångar valet av utsignal från multiplexorn 111. Tidsstyrningskretsen 112 återupprättar den korrekta relationen mellan klock- och datasignalerna för utmat- ning från anpassningsenheten 29. Samverkan mellan registret 109 och multiplexorn 111 ger en fördröjning mellan noll och sju bitar och kom- mer hädanefter att benämnas "grovfördröjning“. En strobsignal på led- ningen 113 erhålles från linjeomkopplingsstyrenheten BU i fig. 1 och matas till klocksignalspärrkretsarna 109 och 107.

Det antages att anpassningsenheten 29 är inrättad för använd- ning i skyddskanalen i fig. 1. Följaktligen styrs dess funktion auto- matiskt från linjeomkopplingsstyrenheten 3H. Verkan av denna automa- tiska funktion är att åstadkomma kanalsignalanpassning mellan en re- guljärkanal och en skyddskanal så att kanalbyte kan ske utan införan- de av bitfel i den digitala bitström som överförs över den i fig. 1 visade radioanläggningen.

Fig. S återger en anpassningsdetektor lämplig att användas i mottagningslinjeomkopplaren 19 i fig. 1. Anpassningsdetektorn 119 tillföres vid EXELLER-grinden 120 datasignalerna från reguljärkanalen och skyddskanalen. Från de enskilda kanalerna härledda klocksignaler CLK matas till EXELLE\-grinden 121. Det förtjänar att påpekas att de på anpassningsdetektorn 119 påtryckta insignalerna erhålles direkt från en punkt i mottagningslinjeomkopplaren 19 för att säkerställa att dessa insignaler är representativa för kanalsignalerna vid omkopp- lingstidpunkten. En tredje EXBLLER-grind 12H i detektorn 119 med ett par sammankopplade, frisvävande ingångar har sina utgångar förbundna med ett resistansnät med motstånd 123-128 för bildande av referens- potentialer för komparatorerna 129 och 131.

När de till grinden 121 matade klocksignalerna ligger helt i fas kommer grindens icke-inverterande utgång att vara làgnivåig. När däremot insignalerna icke ligger i fas, kommer grinden 121 att avge positivt riktade pulser med en bredd proportionell mot insignalernas fasanpassningsfel. Grindens 121 pulsutsignal medelvärdesbildas av en integrator bestående av ett motstånd 132 och en kondensator 133. Denna UI 10 15 30 35 QO 454 639 m medelvärdesutsignal pâtryckes på komparatorn 131, som på basis av den av grinden 122 bildade referensnivån alstrar en utsígnal for matning till línjeomkopplingsstyrenheten 34.

På motsvarande sätt erhålles signalanpassningen för datasig- nalerna från grindens 120 utgång, som matar en medelvärdesdetekt bildad av ett motstånd 13k ocn en kondensator 136. Denna ma al d i ämfdres med en från grinden 122 härledd referensnívå. Det bör 'U IJ 1-1. åpekas att de till komparatorn 131 matade referensnivåerna mot- svarar det förutbestämda värdet på klocksignalernas missanpassning.

Den till komparatorn 129 matade referensnivån motsvarar på liknande sätt ett förutbestämt sígnalmissanpassningsvärde. I detektorn 119 finns även en jack 1U0, som från grindens 121 inverterande utgång tillhandahåller en pulsutsignal som kan användas för att såsom en indikation på klockmissanpassningen betrakta pulsbredderna.

Sektionen B visas helt enkelt som ett block, ftersom dess inre kretsar helt överensstämmer med de inre kretsarna i A-sektionen.

Båda detektorsektionerna avger utsignaler indikativa på data- och klocksignalernas relativanpassning för vardera banan i signalkanalen. så att linjeomkopplingsstyrenheten 3H kan inleda ett kanalbytesför- farande i enlighet med utsignalerna från felövervakarna i fig. 1.

För att möjliggöra bättre förståelse av uppfinningen kommer en speciell applikation av uppfinningsprincipen att beskrivas.

A-bane- och B-banekanalsignalerna innehåller digital information med den enligt Bell System DS3 fastställda hastigheten (HH,735 Mbit/s) där båda banorna i tandem modulerar en mellanfrekvens om 70 MH: så att den ena banan ligger i frekvensspektret under bärvågen och den andra i spektret över bärvågen. Den faktiska signal som behandlas vid detta arrangemang är en okodad, unipolär datasignal trots att den överförda signalen är av kodad B3ZS-typ (5328 = bipolar three- -zero-substitution). Vid BSZS-kodade data kräver korrekt faststäl- lande av dessa dates okodade värde minneslagring av en begränsad grupp tidigare data. Felfri detektering av de senare kan sålunda inte erhållas enbart genom anpassning av två B3ZS-signaler. Detta undvikes genom direkt bearbetning av de okodade, unipolära signalerna.

Vid konstruktionen av de faktiska kretsarna utfördes var och en av de statiska anpassníngsenheterna 18 för upp till 335 ns för- dröjning, svarande mot ungefär 15 bitperioder. Varje bitperiod har varaktigheten 22,35 ns vid DS3-hastigheten. Såsom tidigare nämnts är syftet med de statiska anpassningsenheterna 18 att minska den statiska fördröjningen mellan kanalerna till en nivå svarande mot 10 15 20 25 30 35 HO W 45Ä 639 t -elat i ett finomräde med fördröjningen 21-63 ns i steg om 2 ns och O. °. tt grovomrade med fördröjningen 0-156 ns i bitsteg om varder t! m p» N ro c s. knpassningsförfarandet består i huvudsak av en kombination av två operationer, nämligen först en fin klockanpassning med hjälp av klocksignaler utvunna från vardera kanalsignalen, och därefter data- anpassning under användning'av grova.bitperiodiga fördröjningsskift.

Fig. 6 är en flödesplan för det av styrenneten EH använda ka- nalanpassningsförloppet för utbyte av en reguljärkanal mot skyddska- nalen. Tre olika symboler används: ovala symboler anger början och slutet av en rutin; rektangulära symboler, vanligen benämnda arbets- block,_erfordrar genomförandet av ett visst operationssteg; och romb- formade symboler, vanligen benämnda alternativ- eller beslutsblock, erfordrar att ett test genomföras för att nästföljande operation skall kunna fastställas. Förloppet påbörjas med anpassningsovalen 601 (ANPUPP) utom kan det nämnas att en operatör kan påverka en manuell strömstäl- F" .L när en av felövervakarna 20 indikerar ett feltillstånd. Dess- lare cr start av anpassningsförloppet ANPUPP. Denna manuella opera- tion är av bekvämlighetsskäl inrättad för underhâllsändamål. Vid den- na tidpunkt är överbryggning vid sändaränden fullbordad, varför såväl den felbehäftade reguljärkanalen som skyddskanalen överför samma di- gitala bitström.

Vid beslutsblocket 603 genomföras en kontroll från felöverva- karen med avseende på ramlàsningsbortfall från den felaktiga regul- järkanalen. Om ramlàsning icke föreligger, utgöres nästa steg av blocket 604. Eftersom ramlàsningsbortfall är ett extremt feltillstànd, anges i blocket omkopplingsoperation för A- och B-banorna (symboliskt betecknat OMK/A och OHK/B). Enkelt uttryckt utgöres detta av ett di- rekt byte av reguljärkanalen mot skyddskanalen utan att man drar nytta av signalkanalanpassning. flagga (SÄTT FLG) sker till ovalen 607. Dessa båda enkla operationer i blocken SOM I blocket 606 används en "ej anpassnings"- för indikering av denna status innan övergång och 606 innebär i själva verket en förbikoppling av anpassningsproce- duren när denna skulle vara gagnlös.

Om ramlåsningen är bibehållen, vilket är det mer normala arbetssättet, står beslutsblocket 608 närmast i tur. I detta block kontrolleras statusen av en strömställare i syfte att därigenom fast- ställa huruvida A-banan för tillfället används för överföring av 10 15 25 30 35 454 639 . information. Är detta ej falletfortsätter förloppet till blocket 609 och omkopplingsfunktion för A-banan (SÄTT OMK/A) inställes för att förorsaka ett direkt byte av A-banedelen mot skyddskanalens A-banedel. n: iärigenom shuntas blocket 611, som beordrar subrutinen "anpassning av A-banan" (ANP/A), vilket kommer att beskrivas i samband med fig. 7.

Samm typ av operation sker härefter för B-banan under användning av de i blocken 612 och 613 specificerade operationerna. Om 5-banan ej används, används även här shuntning av blocket 613 medelst blocket 51%, som beordrar omkopplingsfunktion för B-banan (SÄTT OMK/5).

Pig. 7 är en flödesplan för det anpassningsförfarande som an- vänds för kanalsignalens vardera bana. Vid detta förfarandes början i blocket 711 ges klockanpassningsflaggan (FLG) värdet noll och slingpunkten (LPT) värdet fyra. I beslutsblocket 712 kontrolleras härefter klockanpassningen. Om klocksignalanpassning föreligger, fortsätter förloppet till beslutsblocket 713. Om däremot klocksig- nalanpassning icke är förhanden, är nästa operation beordning av klock- anpassningskcntroll (CACCKl'í blocket 71H, som är en nedan beskriven subrutin använd för att ge anpassning innan fortsättning sker till be- slutsblocket 713. Vid detta block sker ännu en subrutin, nämligen en beordran av dataanpassningskontroll (CADCK) i syfte att efter klock- anpassningen ge dataanpassning. Om såväl klockanpassning som dataan- passning erhålles, fortsätter förloppet därefter till blocket 715, där registrering sker av fininställningsvärdet hos den i fig. H vi- sade dynamiska anpassningsenheten 29. Nästa steg utgöres av returen 716. ' _ Om varken data- eller klockanpassning sker i beslutsblocken 713' och 71%, utgöres nästa operation av framstegning av fininställnings- talet i blocket 717. Blocket 718 används för återställning av_klock- anpassningsflaggan FLG när dataanpassning icke erhållits före ankomsten till blocket 717. Hed det genom framstegningen erhållna nya värdet på fininställningstalet består nästa operation av b blocket 719 antydde fininställníngssubrutingen ( beskrivas i samband med fig. 8.

Härnäst i förloppet följer beslutsblocket 721. Där kontrolleras fininställningstalet med avseende på värdet 17. Om nämnda tal icke framstegats till 17, sker återgång till beslutsblocket 71k. Om värdet däremot är 17 utgöres nästa operation av beordran av klockanpassnings- kontroll (CACCK) vid beslutsblocket 722. Nu kontrolleras således klock- anpassningen, och om dylik föreligger utgöres nästa operation av beord- 10 20 25 30 35 HO 13 4b5 4*¿¿ § ran av dataanpassningskontroll (CADCK) vid beslutsblocket 723. Om verifiering sker av att såväl klock- som dataanpassningstillstånd föreligger, fortsätter förloppet till blocket 715.

Om nyssnämnda verifiering ej sker, sker övergång till bloc- ket 72%, där nedstegning sker av inställningstalet. Blocket 726 nollställer klockanpassningsflaggan FLG. Detta innebär att eftersom dataanpassning ej kunde uppnås så var klockanpassningens ursprungliga status fel, varför klockanpassning åter måste ske. Efter nedstegning av fininställningstalet utgöres nästa operation av blocket 727, där subrutínen enligt fig. 8 används. _” Nästa steg i förloppet är det test som utföres i besluts- blocket 728, varvid fininställningstalets begynnelsevärde (IT) kon- trolleras. Om detta begynnelsevärde ej erhålles, sker återgång till beslutsblocket 722. När däremot nämnda värde erhålles, fortsätter förloppet till beslutsblocket 729, där slingpunktens LPT status kon- trolleras med avseende på noll. Vid negativt resultat återgår förlop- pet till beslutsblocket 71H via blocket 731, där slingpunktans LPT värde nedstegas.

Om slingpunktstalet når värdet noll vid beslutsblocket 729, innebär detta att de operationer som sker mellan beslutsblocken 71u och 729 har utförts fyra gånger utan att data- eller klockanpassning uppnåtts. Feltillståndet i reguljärkanalen har således varit för handen för länge, varför förloppet fortsätter till blocket 732 som beordrar inställning eller fullbordande av signalbanan för A-bane- omkopplingen. Nästa steg består av blocket 733. I detta block tjänar pâbörjandet av en larmfunktion (LARM) till att indikera anpassnings~ operationens status på en för underhållsändamål inrättad kontrollpanel.

Pig. 8 är helt enkelt en direkt operationssekvens för tillfö- rande av ett nytt talvärde på FIN till den dynamiska anpassningsenheten 29 i fig. U. Först specificerar blocket 801 utläsning av det nya värdet på FIN från styrenheten 34 i fig. 1. I blocket 802 styr en startstrob- puls (SSP) början av strobpulsen för ledningen 113 med en varaktighet svarande mot blocket 803. Efter det att det nya värdet på FIN tillförts till spärrkretsarna 106 och 107 i anpassningsenheten 29, specificerar blocket BOH en slutstrobpuls (ESP). Blocket 805 medför en ytterligare fördröjning innan återgång sker till blocket 721. Detta möjliggör för anpassningsenhetens 29 integrationsfunktion att stabilisera sig vid ett nytt värde i överensstämmelse med den nyinställda kanalsignalan- passningen.

Pig. 9 är en flödesplan över en klockanpassningskontroll som 10 15 ZO 1H ' 454 639 beordras vid beslutsblocken 714 och 722 (betecknade CACCK) i fig. 7.

Vid förloppets början erfordrar beslutsblocket 901 verifiering av ning är förhanden, under det att logisk:n°11a~representerar mots tsen.

Detta uppnås helt enkelt genom logisk invertering av utsignalen alst- rad av detektorn i fig. 5. När anpassning icke föreligger, fortsätter förloppet till beslutsblocket 902, som kontrollerar status hos klock- anpassningsflaggan (PLG), som kan ha áterställts i något av blocken 718 och 726 i fig. 7. Vid negativt resultat fortsätter förloppet till blocket 903, där lagring sker av fininställningstalet (FP) innan fortsättning till blocket QOH sker. I blocket SOH upprättas en bit betecknad "minnessiffreäterställning och retur nej". Detta framstegar förloppet till nästa arbetsblock 8 fig. 7 som kan utgöras av blocket 717 eller blocket 72%. - Om klockanpassningsflaggan är ettställd vid beslutsblocket 902, fortsätter förloppet till blocket 907, som utnyttjar det tidigare under blocket 903 lagrade fininställningstalet. Nästföljande block 908 beordrar finutläsningssubrutinen CFTS. Såsom tidigare nämnts återges denna subrutin i fig. 8 och används för att ändra finframstegningsin- ställningen hos den dynamiska anpassningsenheten 20 i fig. h. Där- efter fortsätter förloppet till blocket 909, som upprättar biten be- tecknad "minnessiffreâterställning och retur ja" innan framstegning alltefter lämplighet sker till 713 eller 723.

Den i föregående stycke beskrivna vägen i flöksplanen i fig. 9 tjänar till att dubbelkontrollera beteendet av den i fig. 5 visade detektorn. Efter det att klockanpassning synes upprättats men en efterföljande förändring av den dynamiska anpassningsenhetens in- ställning ej var nödvändig, används med andra ord den föregående in- ställningen. Det skall dock påpekas att denna egenskap är relaterad till den använda maskinvaran och till valet av fíninställningsstegens storlek.

Vid beslutssteget 901 framflyttar en klockanpassningsindikering förloppet till beslutsblocket 912. Vid detta block 912 fastställes klockanpassningsflaggans status. Om flaggan icke är ettställd, fort- sätter förloppet till blocket 913,som beordrar ettsättning av klock- anpassningsflaggan FLG innan framstegning till blocket 903 sker. Om klockanpassningsflaggan befinnes ettställd redan vid beslutssteget 912, fortsätter förloppet till arbetsblocket 909. Framstegningen från denna punkt överensstämmer med vad som tidigare beskrivits.

Den senast beskrivna vägen indikerar att klockanpassning upp- -_\ (fi 20 25 30 35 H0 _ ..---- .4 15 'i 454 6:57 rättats även efter en andra ändring av den dynamiska anpassningsen- hetens 29 finframstegningsinstëllníng. Såsom redan beskrivits er- fordras detta till följd av att det i anpassningsdetektorn enligt fig. 5 förekommer visst spelrum relativt den storlek som valts för ininställningsstegen. Villkoret att klockanpassning skall uppnås st representeras av förflyttning från beslutsblocket 912 till blocket 903 via blocket 913.

Pig. 10 återger en flödesplan för det förlopp som används för att erhålla dataanpassning. förloppet enligt fig. 10 används inled- ningsvis vid beslutsblocket 713 eller 723 i fig. 7. Senare används förloppet även i fig. 15. I fig. 7 uppträder dataanpassning efter det att klockanpassning skett. Vid början fastställes dataanpass- ningens status medelst anpassningsdetektorn 91 i fig. 5. Om datasig- nalerna är anpassade till varandra för både reguljär- och skyddska- nalerna, sätts dataanpassningsbiten (ALD) till logikvärdet ett i be- slutsblocket 1001. Härefter erfodrar arbetsblocket 1002 ettsëttning av A- eller B-baneomkopplingsoperation. Följaktligen påbörjas en operation för utbyte av reguljärkanalen mot korrekt bana i skydds- kanalen. I arbetsblocket 1003 ettsättes slutligen en ensam bit be- tecknad "minnessiffresättning och retur ja lör åstadkommande av excitering vid ja-utgången så att framstegning åstadkommas av får- loppet, i detta fall till arbetsblocket 715 i fig. 7. Även besluts- blocken 1006 och 1007 medger ingång till blocket 1002.

För att återgå till beslutsblocket 1001 resulterar ett logiskt nollvärde för ALD-biten i en framstegning till arbetsblocket 1008, där begynnelsevärdet på bitpositionstalet (BP) erhålles. Det för- tjänar att påpekas att förverkligandet av den dynamiska anpassninge- enheten 29 enligt fig. M ger ett sjubitsområde till följd av skift- registret 109. Multiplexorn 111 utväljer därefter en av utsignalerna från skiftregistret 109 i enlighet med insignalen från spärrkretsen 107 i fig. H. I detta fall inställes begynnelsevärdet tre, svarande mot en trebitsfördröjning, i blocket 1008 innan framstegning sker till beslutsblocket 1009, som genomför en kontroll av att bitpositions- talet ej nått sitt maximivärde. Har detta maximivärde ej uppnåtts fortsätter förloppet till blocket 1011, där bitpositionstalet fram- stegas innan fortsättning sker till blocket 1012.

I blocket 1012 beordras en subrutin CBTS som visas i fig. 11.

Detta förändrar följaktligen värdet på den av den dynamiska anpass- ningsenheten 29 (fig. H) åstadkomma bitfördröjningen innan anpass- ningsdetektorns 91 utsignal kontrolleras vid beslutsblocket 1006. Om 10 15 20 25 30 35 40 ' 454 639 16 franstegningen i blocket 1011 ej ger upphov till databitsanpassning, fortsätter förloppet från beslutsblocket 1006 till beslutsblocket 1013, där det åter sker en kontroll av klockanpassningens status.

Sker ej indikering av klocksignalanpassning, fortsätter förloppet till arbetsblocket 1014, där ettsättning sker av en bit benämnd "minnessiffreâterställning och retur nej" innan excitering sker vid nej-utgången. Som följd härav kommer det i fig. 7 visade, all- männa förloppet att ankomma till korrekt block 718 eller 726 i fig. 7.

Om klocksignalanpassning indikeras fortsätter förloppet till beslutsblocket 1016, där det aktuella bitpositionstalet kontrolleras.

Positivt svar medför att förloppet fortsätter till blocket 1014.

Eljest fortsätter förloppet till beslutsblocket 1017, där bitposi- tionstalet åter kontrolleras med avseende på maximivärdet. Om svaret blir nej, återgår förloppet till blocket 1011 för förnyad framsteg- ning av bitpositionstalet. När bitpositionstalet när sitt maximum, förflyttas förloppet till blocket 1018 för nedstegning av bitposi- tionstalet innan fortsättning sker till blocket 1019, som åter företar en injustering av den dynamiska anpassningsenheten 29 innan kontroll sker av detektorns 91 utsignal i enlighet med vad som krävs vid be- slutsblocket 1007. Skulle dataanpassning ej erhållas till följd av bítpositionstalets nedstegning i blocket 1018, följer beslutsblocket 1021 härnäst. Om ä andra sidan dataanpassning erhålles vid kontroll av ALD-bitens värde, fortsätter förloppet till blocket 1002.

Vid beslutsblocket 1021 medför frånvaro av klockanpassning att föreloppet fortsätter till blocket 101H. Om däremot klockanpassning fortfarande indikeras, kan förloppet återvända till arbetsblocket 1018 via beslutsblocket 1022. När bitpositionstalet nått noll åter- för beslutsblocket 1022 förloppet till arbetsblocket 1011 för fram- stegning.

Pig. 11 visar en sekvens använd för áterställning i enlighet med förloppet i fig. 10 av värdet på databitsfördröjningen använd i den dynamiska anpassningsenheten 19. Det kan påpekas att denna sekvens är likadan som den i fig. 8 visade subrutinen. Båda förloppen tjänar enbart till att alstra en strobpuls av fix varaktighet. För beteckning av ekvivalenta block används i fig. 11 hänvisningsbeteck- ningar, vilkas två sista siffror överensstämmer med motsvarande siff- ror i fig. 8.

Pig. 12 visar det generalla förloppet för nedkoppling av skydds- kanalen. För den i fig. 1 visade anläggningen antages härvid att skyddskanalen ersatt en av reguljärkanalerna och att felövervakaren 33 nu indikerar att denna reguljärkanals transmissionskvalitet åter- 10 15 20 25 30 35 40 17 454 639 upprättats. Följaktligen sker nu det omvända förloppet så att skyddskanalen kan tagas ur funktion och ersättas av den åter i bruk tagna reguljärkanalen. Detta friger skyddskanalen så att denna snabbt finns tillgänglig som reserv och byte mot en reguljärkanal när detta erfordras till följd av feltillstând i en reguljärkanal.

Förloppet påbörjas med anpassningsovalen 1201 (ANPNER). Där- efter följer beslutsblocket 1203, där lâsningstillståndet i skydds- kanalen kontrolleras. Om ramlåsningsbortfaller råder i skyddskanalen, önskas icke precisionsanpassning och denna shuntas i själva verket av blocken 120% och 1206. I blocket 120H inleds en omkopplingsoperation för A- och B-baneàterställníng. Som resultat inleds ett omedelbart utbyte av skyddskanalen mot reguljärkanalen. I blocket 1206 åter- ställes icke-anpassningsflaggan innan fortsättning sker till det av ovalen 1207 representerade begynnelsetillståndet.

Om å andra sidan ramlåsningstillstånd råder i skyddskanalen, följer beslutsblocket 1208 efter beslutsblocket 1203. I beslutsblocket 1208 kontrolleras användningen av A-banan, och om denna icke används följer därefter arbetsblocket 1209, där omkopplingsoperation sker för A-baneåterställning. Om A-banan används vid beslutsblocket 1208, följer därefter arbetsblocket 1211. Detta block 1211 beordrar en nedåt- anpassningssubrutin för A-banan (CADS/A). Denna subrutin behandlas i den efterföljande diskussionen av fig. 13 och 1U. Härnäst åstadkommer beslutsblocket 1212 och arbetsblocken 1213 och 1214 en operation ekvivalent med den i beslutsblocket 1208 och arbetsblocken 1209, 1211 ' med undantag av att det nu gäller B-banan.

Pig. 1s anger det sätt varpå fig. 13 och 114 skall kombineras för fullständigande av subrutinen avseende nedkopplingsanpassning, vilken subrutin används för A- eller B-banan vid arbetsblocken 1211 och 1213 i fig. 12. Förloppet startar med arbetsblocket 1301, där slingpunkts- värdet LTP inledningsvis sätts till noll, liksom klockanpassnings- FLG, innan fortsättning sker till beslutsblocket 1302. Vid detta beslutsblock 1302 kontrolleras såväl klockanpassnings- som data- flaggan anpassningsutsígnalen ALC resp. ALD från anpassningsdetektorn 119 för att fastställa huruvida anpassning råder. När både klock- och data- anpassning är förhanden, kommer förloppet för långsam skiftning av fördröjningen i den i drift varande kanalen att shuntas genom att för- loppet direkt fortsätter till arbetsblocket1h01 i fig. 1% i och för omedelbart kanalbyte. Den långsamma fördröjningsskiftningen åstadkommen av enskilda steg i fininställningstalet används för att förhindra att ramsynkroniseringen går förlorad under drift av anläggningen enligt ,'4s4 639 18 fig. 1. Härefter erfordrar arbetsblocket 1HO2 att såväl fíninställ- ningstalet (FPS) som bitpositionstalet (BPS) sätts till sitt respek- tive begynnelsevärde, eftersom bytet av skyddskanalen mot reguljär- kanalen redan ägt rum i överensstämmelse med arbetssteget i blocket 1401. Arbetsblocken 1H02-1005 tjänar till att bilda en strobpuls med en varaktighet svarande mot det av blocket 1404 krävda fördröjnings- värdet. Den dynamiska anpassningsenheten 29 inställes således i mot- svarighet till de i blocket 1ü02 givna fininställnings- och bitposi- tionstalen. Den därpå följande ovalen 1406 framställer att skyddska- nalen åter utgör en reservkanal med en på begynnelsevärden inställd fortplantningsfördröjning och beredd att ersätta en reguljärkanal när behov därav uppstår.

Vid beslutsblocket 1302 medför indikering från anpassningsdetek- torn 91 att varken klock- eller dataanpassning.föreligger att förlop- pet fortskrider till beslutsblocket 1303. Detta block 1303 beordrar en klockanpassningskontroll CACCK enligt fig. 9. Om förekomst av klockan- passning indikeras, följer därefter beslutsblocket 1304. Om dataan- passning råder, fortsätter förloppet till blocket 1401. Om dataanpass- ning däremot icke är förhanden, följer i stället arbetsblocket 1306, som erfordrar âterställning av klockanpassningsflaggan innan fort- sättning sker till arbetsblocket 1307, Detta block beordrar en ned- stegning av fininställningstalet med en position, varefter detta minskade tal i arbetsblocket 1308 används för inställning av den dy- namiska anpassningsenheten 29 i enlighet med det i fig. 8 visade för- loppet. 3 Beslutsblocket 1309 kräver att fininställningstalets status kon- trolleras med avseende på nollvärde. Om nollvärdet ej uppnåtts, åter- gàr förloppet till beslutsblocket 1303 så att fininställningstalet om så erfordras åter kan nedstegas ett steg. Denna àtergàngsslinga kommer följaktligen att användas antingen tills klock- och dataan- passning är förhanden eller tills fininställningstalet minskats till nol. När det sistnämnda inträffar, följer beslutsblocket 1311, som åter utgöres av klockanpassningsförloppet enligt fig. 9.

Associerade med beslutsblocket 1311 är beslutsblocken 1312, 1313 och arbetsblocken 1314-1315, som representerar samma typ av förlopp som hör till beslutsblocket 1303 med undantag av att fininställnings- talet nu tilltar genom uppstegning. Om klock- och cataanpassning upp- nås, kommer även här förloppet att fortsätta till arbetsblocket 1001.

Om ingendera anpassningen uppträder innan fininställningstalet nått , ett maximivärde, följer i stället beslutsblocket 1H11. 10 15 20 25 30 35 HO 19 454 639 Associerade med beslutsblocket 1k11 är beslutsblocken 1412, 1413 och arbetsblocken 1ß1ß-1&16, som representerar samma typ av förlopp under vilket fininställningstalet åter nedstegas tills be- gynnelsevärdet nås. Härvid följer beslutsblocket 1k17, som utför en kontroll av slingpunktsvärdet LPT med avseende på tio. Tills detta värde uppnås, sker en återgång till beslutsblocket 1303 via arbets- blocket 1u18, som för varje återgång åstadkommer en framstegning med ett av slingpunktsvärdet. Om de till beslutsblocken 1303, 1311 och 1H11 hörande ned- och uppstegningsoperationerna icke åstadkommer så- väl klock- som dataanpassning innan slingpunktsvärdet nått tio, över- går förloppet till arbetsblocket 1419, där uppdatering sker av larm- status innan fortsättning sker till arbetsblocket 1H01, där skydds- kanalen utbytes mot reguljärkanalen utan att anpassning skett. Det bör emellertid framhållas att i det stora flertalet fall uppnås klock- och dataanpassning innan den punkt nås då skyddskanalen helt enkelt omkopplas till reguljärkanalen utan att man drar nytta av kanalsig- nalanpa55ning_Normalt medför uppträdandet av klock- och dataanpass- ning att felfritt utbyte av skyddskanalen mot reguljärkanalen kan ske under nedkopplingsanpassningsförloppet.

Det bör framhållas att det i fig. 15 åskådliggjorda förloppet an- vänds för justering av signaltidsstyrningen i en kanal som är i tjänst. Följaktligen har de enskilda justeringsstegen i den dynamiska anpassningsenheten 29 valts smà (t.ex. 2 ns). Detta ger en tolerabel jitterförändring mellan stegen för den systemutrustning som upprätt- håller ramsynkroniseringen. Styrenheten i fig. 16 är ävenså utförd för att ge tolerabelt avstånd mellan på varandra följande inställ- ningssteg i den dynamiska anpassningsenheten 29 i syfte att upprätt- hålla överföringsanläggningens ramintegritet.

Pig. 16 visar ett arrangemang för linjeomkopplingsstyrning som följer de olika förfaringsstegen illustrerade i fig. 6-1%. Hjärtat i centralenheten (CPU) 1601 utgöres av en mikroprocessor 1602, som kan utgöras av någon kommersiellt tillgänglig typ. Vid en utföringsform kan Intel 8085 med tillhörande, därmed kompatibla element användas.

Funktionen av Intel 8085 beskrivas i "MCS 85 User's Manual", utgiven av Intel och daterad mars 1977. Programmering av processorn 8085 be- skrives i Intel 8080/85 "Assembly Language Programming Manual", da- terad 1977. Den tillhörande klockan 1603 valdes i detta fall att ar- beta med H MHz. Dataminnet 1604 lagrar via bussledningen 1606 till- gängliga interna operationsdata från mikroprocessorn 1602.

Bussledningen är ansluten till ett buffertminne 1607 och fort- 10 454 639 20 sätter därefter som bussledningen 1608, som upprättar förbindelser med resterande komponenter i och för bildande av styrenheten 34.

Ett minne 1609 innehåller det lagrade programmet för mikroprocessorn 1602. In/ut-enheten 2622 avger styrsignaler för sändningsväljaren 21 i fig. 1 och mottager väljarverífieríngssignaler. In/ut-enheten 1612 tillhandahåller samma funktion för mottagningsväljaren 31. Pâ motsva- rande sätt är in/ut-enheten 1613 behjälplig för styrning av den ge- mensamma väljarens 32 funktion. Den kanalanpassningsinformation som skall behandlas för att under styrning från centralenheten 1601 ge felfritt kanalbyte erhålles från gränssnittet 1614, som även har till uppgift att ändra fördröjningen i den dynamiska anpassningsenheten 29.

Vidare är en in/ut-enhet 1616 ansluten till bussledningen 1608 i och för styrning av det insignalval som används i varje mottagningslinje- omkopplare 19. Felkretsen 1617 ombesörjer felbehandling av från var och en av felövervakarna 20 och från felövervakaren 33 kommande data använda som omkopplingsberoende information för inledning av ett kanalbyte. I

Claims (6)

gl 21 454 639 Patentkrav

1. '1. Överföríngsanläggning (fig 1) med digitala kanaler och från varje digital kanal erhållna klocksignaler, varvid anlägg- ningen är i stånd att överbrygga en av ett flertal reguljär- kanaler med en digital skyddskanal så att båda kanalerna över- för samma digitalinformation från en Första punkt i anläggning- en, k ä n n e t e c k n a d av att anläggningen innefattar: skiftningsorgan (29) för justering av den inbördes fördröj- hingen mellan skyddskanalens och en felbehäftad kanals digital- signaler, vilka skiftningsorgan kan justeras i fina steg ut- görande bråkdelar av en bitperiod och i grova steg lika med en bitperiod; detekteringsorgan (119) för indikering av överensstämmelse mellan kanalsignalernas fördröjning i syfte att alstra en data- anpassningsutsignal, vilka detekteringsorgan tillföres klock- signaler, en härledd från vardera avde båda kanalerna, för alstring av en bitanpassningsutsignal; styrorgan (fig 16) för åstadkommande av bit- och dataanpass- ning före avgivandet av en omkopplingsstyrsignal, vilka styr- organ innefattar dels första logiska organ för justering av skiftningsorganen i fina steg i en första riktning från ett begynnelsevärde till ett första extremvärde och därefter i mot- satt riktning från detta extremvärde till det motsatta extrem- värdet, vilka första logiska organ reagerar på detekterings- organens bítanpassningsutsignal genom att stoppa justeringen av skiftningsorganen när bitanpassning indikeras, och dels andra logiska organ för åstadkommande av dataanpassning genom juste- ring av skiftningsorganen i grova steg i en riktning till ett extremvärde och i grova steg i motsatt riktning till det mot- satta extremvärdet, vilka andra logiska organ reagerar på detekteringsorganens dataanpassningsutsignal genom att stoppa justeringen när dataanpassning indikeras; samt omkopplingsorgan (19) belägna vid en andra punkt i anläggningen på avstånd från nämnda första punkt och inrättade att ersätta nämnda reguljärkanals digitalsignal med skyddskanalens digital- signal såsom gensvar på nämnda omkopplíngsstyrsignal efter det att både bitanpassning och dataanpassning uppnåtts,

2. Üverföringsanläggning enligt kravet 1, k ä n n e t e e k- n a d av att styrorganen innefattar återcyklingsorgan för 454 639 :-22 reaktivering av nämnda fiksta och andra logiska organ när detekteringsorganen icke indikerar anpassning efter det att de första och andra logiska organen varit i funktion.

3. Överföringsanläggning enligt kravet 2, k ä n n e t e crk- n a d av att styrorganen innefattar organ för avgivande av ett förutbestämt värde före den första användningen av nämnda första logiska organ, förändringsorgan för ändring av detta förutbe- stämda värde varje gång som återcyklingsorganen används, samt organ för aktivering av omkopplingsorganën när nämnda föränd- ringsorgan bringat det förutbestämda värdet att ändra sig till en given gräns.

4. Üverföringsanläggning enligt kravet 3, k ä n n e t e c k- n a d av att styrorganen innefattar tredje organ för kontroll av detekteringsorganen mêd avseende på bitanpassnings- och data- anpassningsindikeringar, varvid dessa tredje organ utför kontroll.med avseende på bitanpassning så snart de andra organen justerat skiftningsorganen ett grovt steg i en första riktning och detekteringsorganen icke indikerar dataanpassning, varjämte de tredje organen avger signal till nämnda första logiska organ när bitanpassning icke indikeras så att skiftningsorganen kommer att återjusteras i och för bitanpassning.

5. Üverföringsanläggning enligt kravet 4, k ä n n e t e c k- n a d av att styrorganen innefattar fjärde organ för kontroll av detekteringsorganen med avseende på bitanpassnings- och dataanpassningsindikeringar, varvid dessa fjärde organ utför kontroll med avseende på bitanpassning så snart de andra logiska organen justerat skiftningsorganen ett grovt steg i en andra riktning och detekteringsorganen icke indikerar data- anpassning, varjämte de fjärde organen avger signal till nämnda första logiska organ när bitanpassning icke indikeras så att skiftningsorganen kommer att återjusteras i och för bitanpass- ning. _

6. Üverföringsanläggning enligt kravet 5, k ä n n e t e c k- n a d av att styrorganen innefattar femte organ för återsteg- ning av skiftningsorganen ett fininställníngssteg mot juste- ringsriktningen när detekteringsorganen indikerar bitanpassning, varvid de femte organen utnyttjar de första fíninställnings- stegen som den inställning av skiftningsorganen som ger till- förlitlig bitanoassningsindikering från detekteringsorganen.