SE453998B - Austenitiskt rostfritt stal - Google Patents

Description

15 25 do 55 453 998 F.) n.

Den amerikanska patentskriften 3 989 HYU, som avdelats från amerikanska patentskriften 3 9U0 266, beskriver varmvalsade rostfria stålstänger- och stavar, kalldragen tråd och strängliknande alster bestående väsentligen av 0,06 - 0,12 % kol, 11 - 1U % mangan, upp till 0,06 % fosfor, upp till 0,04 % svavel, upp till 1 % kisel, 15,5 - 20 % krom, 1,1 - 2,5 % nickel , 0,20 - 0,38 % kväve och resten järn förutom oavsiktliga föroreningar. Återigen uppvisar dessa produkter väsentligen fullständigt austenitisk struktur och har låg magnetisk permeabílitet i kallreducerad form.

Den amerikanska patentskriften 2 778 731 beskriver ett austenitiskt stål bestående av 0,06 - 0,15 % kol, 1U - 20 % mangan, 0,25 - 1,0 % kisel, 17 - 18,5 % krom, 0,05 - 1,00 % nickel, 0,25 - 1,0 % kväve och resten järn.

Den brittiska patentskriften 995 068 beskriver ett auste- nitiskt rostfritt stål bestående av från en spårmängd upp till 0,12 % kol, 5 - 8,5 % mangan, högst 2,0 % kisel, 15,0 - 17,5 % krom, 5,0 - 6,5 % nickel, 0,75 - 2,5 % koppar, från en spårmängd till 0,10 % kväve, och resten järn, varvid komponenterna reglerats så att den martensit- bildande egenskapen är mindre än 10 % i enlighet med en formel och de' delta-ferrit bildande egenskaperna är mind- re än 10 % i enlighet med en formel. Kopparhalten är rela- terad till manganhalten. tålet enligt denna patentskrift uppges ange hög austenitstabilitet och en låg deformations- härdningsgrad, beroende på undvikande av omvandling till martensit under kallbearbetning.

“Allegeny" typ 211 är ett austenitiskt rostfritt stål med en låg deformationhärdningsgrad, användes för djupdragning.

Dess nominella komposition är 0,05 % kol, 6,0 % mangan, 17,0 % krom, 5,5 % nickel 1,5 % koppar och resten järn.

“Al1egeny" typ 205 är ett austenitiskt rostfritt stål innehållande 0,12 - 0,25 % kol, 1H,0 - 16,0 % mangan, 0,2 - 0,7 % kisel, 16 - 18 % krom, 1,1 - 2,0 % nickel, 0,32 - 0,H0 % kväve och resten väsentligen järn. .,..._..--._..d 10 15 20 25 50 55 455 998 \.

Andra beskrivningar av austenitiska rostfria stål med relativt låga nickelnivåer förekommer i amerikanska pa- tentskrifterna 2 820 725, 3 151 979, 3 192 ou1 och brittiska patentskriften 882 893.

Som framgår av ovanstående tidigare teknik har önskan att göra mängden nickel så liten som möjligt i austeni- tiska rostfria stål, med dess åtföljande höga kostnad, lett till att fackmän inom denna teknik har bytt ut detta mot relativt höga mängder mangan, koppar, kol och/eller kväve. Även om dessa är mindre dyrbara än nickel, så är mangan och koppar i sig själva relativt dyrbara legerings- element, och allt för stora mängder därav kommer i synnerhet vid användning i kombination att resultera i varmbearbet- ningsproblem. Med undantag av de amerikanska patentskrif~ terna 3 9U0 266 och 5 989 470 har de teknik, som omnämnts ovan, generellt låg hållfasthet och stål enligt tidigare uppvisar en låg deformationshärdningsgrad. Förutom kostna- den är den viktigaste synpunkten uppnåendet av austenit- stabilitet och upprätthållande av korrosionsbeständighet.

Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är erhållande av ett austenitiskt stål med relativt låga nivåer av styr- bara legeringsingredienser, vilket på samma gång uppvisar hög hållfasthet, utmärkt nötningsbeständighet, god formbar- het och god varmbearbetbarhet, tillsammans med tillfreds- ställande korrosionsbeständighet.

Ytterligare ett ändamål med uppfinningen är erhållande av ett rostfritt stål med en austenitisk struktur vid varm- valsningstemperatur av sådan stabilitet, att mycket liten mängd, om ens någon (vanligen högst 1 %) omvandlas till martensit (termisk martensit) under kylning, men som vid kallvalsning bildar deformationsmartensit.

Ovannämnda ändamål erhålles i stålet enligt föreliggande uppfinning genom en kritisk balansering av procenthaltom- rådena för de väsentliga elementen mangan, krom, nickel, koppar och kväve, och genom reglering av austenitstabili- teten genom en instabilitetsfaktor (IF) i området mellan 10 15 20 25 30 35 455 998 2,5 och 8,5 i enlighet med ekvationen: IF = 37,2 - 51,25(%C) ~ 2,59(%Ni) - 1,02(%Mn) - 0,47(%cr) - 34,4(%N) - 3(%cu).

Nedan hänvisas till bifogade ritningar, där figur 1 utgör ett tillståndsdiagram som visar kompositionsomrâden i ter- mer av nickelekvivalent mot kromekvivalent, och figur 2 är en grafisk representation av sambandet mellan instabi- litetsfaktor och procenthalt ferrit och/eller martensit.

I enlighet med uppfinningen erhålles sålunda ett austeni- tiskt, rostfritt stål med hög hâllfasthet, överlägsen nöt- ningsbeständighet, god varmbearbetbarhet, god tänjbarhet och hög deformationshärdningsgrad, vilket stål utmärkes av att det väsentligen består av, i viktprocent, 0,02-0,06% kol, 6,0-9,0% mangan, högst 0,06% fosfor, högst 0,06% svavel, högst 1,0% kisel, 13,0-17,0% krom, från 1,0 till mindre än 3,0% nic- kel, 0,5-0,85% koppar, 0,15-0,25% kväve och resten väsentli- gen järn, varvid stâlet uppvisar en nickelekvivalent i området 12-15, beräknat enligt ekvationen: nickelekvivalent = %Ni + 30(%C) + 0,5(%Mn) + 30(%N) + O,5(%Cu) och en kromekvivalent i området 14-17, beräknat genom ekvatio- nen: kromekvivalent = %Cr + %Mo + 1,5(%Si¥ + 0,5(%Nb).

Procenthalterna för och proportionerna mellan de väsentli- ga elementen mangan, krom, nickel, koppar och kväve är kri- tiska i varje hänseende, och avvikelse därifrån resulterar i förlust av en eller flera av de önskade egenskaperna. Även om de är mindre kritiska, så är kol- och kiselhalterna ändå betydelsefulla vid uppnâende av den önskade kombina- tionen av egenskaper.

Mangan är väsentligt som en partiell ersättning för nickel som en austenitbildare och austenitstabilisator. Ett mini- mum av 5,5 %, företrädesvis 6,0 % och speciellt 7,0 % är nödvändigt för detta ändamål. Ett maximum av 10,0 %, före- trädesvis 9,0 % och speciellt 8,5 % mangan, bör iakttagas 10 15 '20 25 30 35 " den och 453 998 Eftersom högre nivåer reducerar deformationshärdningsgra- sålunda hâllfasthetsnivåerna. Dessutom resulterar hög manganhalt i kombination med relativt höga kopparnivå- er i varmbearbetningsproblem., Krom är väsentligt för dess vanliga funktion att åstad- komma korrosionsbeständighet, och ett minimum av 12,5 % företrädesvis 13,0 % och speciellt 1H,75 % är väsentligt för detta ändamål. Ett maximum av 20,0 %, företrädesvis 17,0 % och speciellt 15,50 %, måste iakttagas för att ba- lansera den ferritbildande potentialen i förhållande till den austenitbildande potentialen hos elementen kol, mangan, nickel, koppar och kväve. Dessutom sänker krom överstigan- de det föredragna maximivärdet av 17,0 % och med stor sannolikhet överstigande den högre gränsen 20,0 %, defor- mationshärdningsgraden och hållfasthetsnivåerna, som kan uppnås i kallbearbetat tillstånd.

Nickel är väsentligt som austenitbildare, och ett brett och föredraget minimum av 1,0 %, och ett särskilt föredra- get minimum av 1,5 % är nödvändigt för denna funktion.

Ett maximum av 3,5 %, företrädesvis mindre än 5,0 % och speciellt 2,5 % bör icke överskridas med tanke på den ogynnsamma effekten som högre nickelnivåer uppvisar på deformationshärdningsgraden och hållfasthetsnivåerna.Det är vidare önskvärt att upprätthålla den maximala nickel- halten vid lägsta möjliga nivå madtanke på dess höga kostnad.

Koppar är väsentligt som en partiell ersättning för nickel _och ett föredraget minimum av 0,5 %, speciellt 0,6 %, bör vara närvarande. Emellertid måste ett maximivärde av 0,85 % iakttagas eftersom koppar har en kraftig effekt i fråga om reduktion av deformationshärdningsgraden och resulterar i kombination med hög mangan i varmbearbetningsproblem. För tillverkade produkter för användning inom mejeriindustrin anses dessutom att kopparnivåer över cirka 0,85 % skulle förorena mjölk. ' ' 10 15 20 25 30 35 453 998 u Kväve är väsentligt med tanke på dess kraftiga austenit~ bildande potential och ett brett och föredraget minimum av 0,15 % och ett särskilt föredraget minimum av 0,18 % är nödvändigt för detta ändamål. Dessutom medför ett mini- mum av0,15 % kväve förbättrad beständighet gentemot gropbildningskorrosion. Ett maximum av 0,30 %, företrädes- vis 0,25 % och speciellt 0,22 % bör iakttagas för att upp- rätthålla balansen mellan nickelekvivalent- och kromekvi- valentelementen med avseende på austenít- och ferritbildan- de tendenser.

Kol är likaså en kraftig austenitbildare, och ett minimum av 0,015 %, och företrädesvis 0,02 %, är lämpligt för detta ändamål. Ett maximum av 0,10 %, företrädesvis 0,06 % och speciellt 0,05 % måste iakttagas eftersom kol överstigande dessa nivåer ogynnsamt påverkar beständigheten gentemot korngräns- och gropbildningskorrosion; Kisel är en kraftig ferritbildare, odiettbrett mafimum av 2,0 %, företrädesvis 1,0 % och i synnerhet 0,75 %, bör iakttagas för att undvika störning av austenit- ferrit- balansen.

Fosfor och svavel är närvarande.som normalt förekommande föroreningar, och ett brett och föredraget maximum av 0,06 % av vardera, och ett mera föredraget maximum av 0,0H % av vardera, kan toleras utan ogynnsamma effekter.

Sålunda består ett föredraget stål enligt uppfinningen vä- sentligen av, i viktprocent, 0,02 % - 0,06 % kol, 6,0 % - 9,0 % mangan, högst 0,06 % fosfor, högst 0,06_% svavel, högst 1,0 % kisel, 13,0'% - 17,0 % krom, 1,0 % till mindre än 5,0 % nickel, 0,5 % ~ 0,85 % koppar, 0,15 % - 0,25 % kväve och resten väsentligen järn, varvid stålet har en instabilitetsfaktor i området 2,5 - 8,5 beräknat genom ekvationer för instabilitetsfaktorn enligt ovan.

Ett mera föredraget stål enligt uppfinningen består väsent- ligen av, i viktprocent, 0,02 - 0,05 % kol, 7,0 2 ~ 8,5 % mangan, högst 0,0U % fosfor, högst 0,0U % svavel, 0,U % - 10 15 20 25 30 35 453 998 m 0,75 % kisel, 1H,75 % - 15,50 Z krom, 1,5 % - 2,5 % nickel, 0,6 % _ 0,75 % koppar, 0,18 - 0,22 z kväve och resten väsentligen järn, varvid stålet har en instabilí- tetsfaktor i området 2,5 - 8,5, beräknat genom instabili- tetsfaktorekvationen, som angivits ovan, med en nickelek- vivalent i omrâdet 12 - 15, beräknat genom ekvationen: Nickelekvivalent = %Ni + }0(%C) 0,5(%Mn) + 30(%N) + 0,5(%Cu), och en kromekvívalent i omrâdet 14 - 17, beräknat genom ekvationen: Kromekvivalent = %Cr + %Mo + 1,5(%Sí) * 0,5(%Hb).

Instabilitetsfaktorn är en kvantitativ beräkning, som anger tendensen hos austenitmikrostrukturer att omvandlas till deformationsmartensit med kallbearbetning. I detta samman- hang är underförstått att en ferritisk mikrostruktur icke omvandlas till martensit med kallbearbetning. Som framgår nedan genom testdata måste instabilitetsfaktorn ligga inom området 2,5 - 8,5 för erhållande av en hög-deformationshärd-o ningsgrad. En korrelatíon existerar mellan instabilitets- faktorn och mängden av ferrit och termisk martensit i det varmvalsade och glödgade tillståndet, vilket här betecknas som "ferrittal" (FN=ferrite number). Austenitstabiliteten kan även kvantifieras med hjälp av ett modifierat Schaeffler- diagram, där nickelekvivalent avsättes mot kromekvivalent, så att de närvarande faserna förutsäges åtminstone kvalita- tivt.

Figur 1 är ett tillståndsdiagram, vilket utgör ett modifi- erat Schaeffler-diagram. Medan Schaeffler-diagrammet utveck- lades för att_förutsäga svetsmikrostrukturer, har det vi- sat sig att god korrelation existerar i stålet enligt före- liggande uppfinning med avseende på bearbetade och glödga- de mikrostrukturer. De föredragna och särskilt föredragna kompositionerna för stålen-enligt uppfinningen ligger inom området ABCD i figur 1, och är sålunda antingen en fullstän- digt austenitisk fas eller blandade austenitiska och 10 15 20 25 30 35 453 998' martensitiska faser.

Därefter hänvisas till figur 2, vilket är en grafisk representation av sambandet mellan instabilitetsfaktor, beräknat genom ovannämnda ekvation, och ferrittalet (ferrit plus termisk martensit) i glödgat och bearbetat tillstånd. Det torde noteras att ferrittalet ökar kraftigt vid en instabilitetsfaktor av cirka 8,2, vilket sålunda indikerar en kombinerad mikrostruktur av austenit och martensit. Det har visat sig att en relativt hög nivå av termisk martensit icke resulterar i väsentligt högre hållfasthetsnivåer efter drastisk kallbearbetning med reduktioner större än 50 % och upp till 60 %. Ett högre ferrittal i glödgat och bearbetat tillstånd medför icke , att austeniten kan kallbearbetas i en större utsträckning, utan den högre proportionen martensit i glödgat tillstånd 'reducerar formbarheten hos stålet, vilket sålunda medför svårigheter vid kallbearbetning.-Av detta skäl måste en _ maximal instabilitetsfaktor av 8,5 iakttagas._Som kunde förväntas, uppvisar ett högre ferrittal i glödgat och bearbetat tillstånd en högre hållfasthetsnivå, men detta uppnås endast på bekostnad av formbarhet. För bästa balans mellan hållfasthet och formbarhet i bearbetat och glödgat tillstånd är instabilitetsfaktorn företrädesvis mellan 5,0 och 8,2, och ferrittalet mellan 1 och 2.

Det har visat sig att ökníngarna i halterna av nickel, krom, mangan f kväve, eller koppar har benägenhet att sänka håll- fasthetsnivån och förbättra formbarheten. Detta kan antagas bero på en lägre ínstabilítetsfaktor (och sålunda ferrittal), med åtföljande reduktion i deformationshärdningsgrad. Nickel och mangan plus kväve utövar den största effekten ifråga om reduktion av hållfastheten. Med avseende på deformations- härdningsgraden har koppar, baserat på yiktprocent, den största effekten i fråga om reduktion av deformationshärd- ningsgraden, följts i minskande ordning av nickel, krom och mangan. En tillsats av 0,5 % koppar är ungefär lika effektivt som 1,5 É nickel, 3 % krom, eller U % mangan i fråga om reduktion av hâllfasthetsnivàerna och graden av 10 15 20 _ 25 50 35 453 998 deformationsmartensit, som bildats genom kallbearbetning.

De ovannämnda observationerna bekräftades genom en serie smältor, som framställdes, bearbetades och testades.

Effekten av variationer i nickel, krom, mangan plus kväve och koppar studerades både inom och utanför ramen för om- rådena för dessa element i stålet enligt föreliggande upp- finning. Kompositionerna för dessa smältor anges i tabell I tillsammans med beräkning av instabilitetsfaktorn, krom- ekvivalenten och nickelekvivalenten genom ovan angivna ekvationer. Egenskaperna för smältorna i tabell I i kall- valsat och glödgat tillstånd sammanfattas i tabell II.

För jämförelseändamål testades samtidigt kommersiella pro- ver av AISI typ 501 och BOÜ-i samma tillstånd under samma betingelser.

Smältorna smältes och göts till göt, varmvalsades från 126000 till en tjocklek av 2,5 mm och glödgades vid 109300.

Proverna¿kallreducerades 50 % till 1,5 mm och glödgades vid 109300. Testresultaten i tabell II är baserade på 1,3 mm tjocka glödgade prover. Proverna av det varmvalsade och ' glödgade 2,5 mm materialet utsattes därefter för_olika gra- der av kallreduktion. I synnerhet kallreducerades en upp- sättning 50 % till 1,5 mm tjocklek, glödgades vid 109300, avskalades, och kallreducerades ytterligare 20 % till 1,0 mm tjocklek. En ytterligare uppsättning av prover kallre- ducerades 30 % till 1,7 mm tjocklek, glödgades vid 109300, avskalades och kallreducerades ytterligare H0 % till 1,0 mm tjocklek. En slutlig uppsättning av prover kallreduce- rades 60 % i en reduktion till 1,0 mm tjocklek.

Prover , som kallreducerats 20 %, NO % och 60 % utsattes för deformationshärdningstest, medan glödgade prover, som kallreducerats 50 %_utsattes för brottgränstest, formbar- hetsförsök med Olsen-skål, och GTA svetshållfasthets- och formbarhetsundersökningar. Prover av AISI typ 301 och SOU utsattes även för deformationshärdningstest under samma betingelser för jämförelseändamål. Deformationshärdnings- proverna sammanfattas i tabell III och de GTA svetsmeka- niska egenskaperna anges i tabell IV. 10 15 20 25 30 35 455 _998 10 , Det framgår av data i tabell II att stål enligt uppfin- ningen med ett ferrittal av 1,0 uppvisade högre hållfast- het än typ 301 och 30H och uppvisade formbarhet enligt Olsen-skålprov, som är väsentligen ekvivalent med typ 301 och 30U. För ferrittal större än 1 ökade hållfasthe- ten medan formbarhet och tänjbarhet minskade.

Deformationshärdningstest enligt tabell III visar att deformationshärdningsgraden för stål enligt uppfinningen är avsevärt större än för typ 301 och 3OH. I vissa fall uppvisade stål enligt uppfinningen värden på Rockwell Ö hårdhet, som närmar sig 50, efter cirka 60 % kallreduk- tion. Stål enligt uppfinningen, som uppvisade ett ferrit- tal av 1 i kallreducerat och glödgat tillstånd uppnådde hållfasthetsnívåer vida över de som uppvisas av konventio- nella legeringar, och som närmar sig nivåerna för värme- behandlade utskiljningshärdbara stål då de utsatts för mer än 50 % kallreduktion.

De autogena GTA-svetsarna, som anges i tabell IV, uppvi- sade ferrittal som är helt jämförbara med värdena för glödgad basmetall. Smältor med höga ferrittal uppvisade ' höga hållfasthetsnivåer och låg tänjbarhet och formbar- het. Även vissa av smältorna med låga ferrittal uppvisade tänjbarhetsförluster då instabilitetsfaktorn översteg 8,0.

Med ett lågt ferrittal och en instabilitetsfaktor mindre än 8 var svetsar utförda på stål enligt uppfinningen jäm- förbara ifråga om hållfasthet och formbarhet. med värdena för motsvarande basmetaller.

Ytterligare smältor av stål i enlighet med uppfinningen framställdes och utsattes för nötningsbeständighetsprov.

För jämförelseändamål testades även prover av kolstål, AISI typ 301 och 30H, och ett stål i enlighet med ovan- nämnda amerikanska patentskrift 3 QNO 266 (som sáluföres under det registrerade handelsnamnet "Nitronic 33") med samma tester. Kompositionerna för dessa stål anges i tabell V. Flera serier av nötningstest genomfördes och ». de.. 10 15 20 25 30 35 453 998 11 resultaten anges i tabellerna VI - IX. I tabell VI var stålet enligt uppfinningen i varmvalsat tillstånd, medan i tabellerna VII - IX stål enligt uppfinningen var i varmvalsat och glödgat tillstånd.

Testet i tabell VI med användning av ärtsingel (serie 1 och 2) utgjorde ett strängt nötningsprov med endast lätta korrosionseffekter. Testerna i tabell VI (serie 3) och tabellerna VII och VIII med användning av fosfatmalm ut- gjorde en kombination av nötnings- och korrosionseffekter.

Blandningstestet i tabell VI, med användning av en våt fosfatuppslamning, efterliknade betingelserna vid använd- ning i mudderverksrör på grund av den höga uppslamnings- hastigheten och det öppna systemet.

I tabell VI uppgick den relativa nötningslivslängden för stål enligt föreliggande uppfinning till 2,8 - 3,9 gånger värdena för kolstål och var avsevärt överlägsna “Nitronic 55" i ärtsingelproverna. I fosfatuppslamningstestet i tabell VI var stål enligt uppfinningen åtminstone fyra gånger bättre än koiståi och 78 % bättre än "Nitrónic 33".

I det glödgade tillståndet, såsom anges i tabell VII, uppstod en minskning i den relativa nötningslivslängden för stålet enligt uppfinningen jämfört med kolstål. Trots detta uppvisade stålet enligt uppfinningen en relativ nöt- ningslivslängd som är tre gånger bättre än för kolstål och 60 % bättre än för "Nitronic 33". Det är möjligt att det nya glödgade tillståndet genomgick en innötningsprocess under dessa tester, som skulle ha varit högre än den under konstant tillstånd uppnådda nötningshastigheten.

I tabell VIII gjordes direkta jämförelseprover med enbart rostfritt stål. Stålet enligt föreliggande uppfinning uppvisade en liten förbättring jämfört med typ 30H och “Nitronic 33". I tabell VIII testades även en legering med hög nickel- och kopparhalc för jamföreiseanaamåi och en- vändes som index vid 1,0. Vid slutförande av testet var stålet enligt föreliggande uppfinning 17 % mera nötnings- 10 15 20 25 30 :ß 453 998 12 & beständígt än indexlegeringen med hög nickel- och koppar- halt. . _ I testet enligt tabell IX visade sig betingelserna ge avsevärt högre erosion för kolstål i samtliga serier som utfördes under olika betingelser för blandningsbladkonfi- gurationer, hastigheter och tider. Medan stålet enligt föreliggande uppfinning var underlägset "Nitronic 33" och legeríngen med hög nickel- och kopparhalt i några serier, så visade det samlade resultatet av alla fem serierna att stålet enligt förliggande uppfinning var överlägset "Nitronic 33" och väsentligen lika för legeringen med hög nickel- och kopparhalt. Den stmxzöverlägsenheten hos samt- liga tre rostfria stål jämfört med xoisuål i tabell Ix är helt uppenbar. I Det är sålunda uppenbart att stålet enligt föreliggande uppfinning har en relativ nötningslivslängd både i varm- valsat och i varmvalsat samt glödgat_tíllstånd, som är _ åtminstone 2,5 gånger värdet för kolstål och uppvisar to- tal överlägsenhet jämfört med alla stål, som testades.

För en given nivå av tänjbarhet (mätt i procent uttöjning) uppvisade stål enligt föreliggande uppfinning mycket högre hårdhet i deformationshärdat tillstånd än standardstål från 300-serier.

Föreliggande uppfinning ger sålunda ett stål med hög håll- fasthet, överlägsen nötningsbeständighet, god tänjbarhet och hög deformationshärdningsgrad i varmvalsat och i varm- valsat samt glödgat tillstånd, och 0,2 % sträckgräns större än 1379 MPa vid kallreduktion vid mer än 50 %. Även om stålet kan användas för ett stort område av tillämpningar, är stålet särskilt lämpligt vid framställning av mudderverks- rör genom svetsning av ett varmvalsat band, format till en cylindrisk form, på grund av dess höggradigt överlägsna nötningsbeständighet jämfört med kolstål, som nu användes för tillverkning av sådana rör. 453 998 15 Vidare kan stålet enligt uppfinningen erhållas i form av stänger, valstrâd samt tråd, både med de breda och före- dragna områdena för komposítionen. Den höga hâllfastheten och goda tänjbarheten, som uppnås i tråddragning, ger en ny kombination av egenskaper som tidigare icke ansetts uppnåe- lig för stål enligt tidigare teknik, i synnerhet med reduk- tioner i tvärsníttsyta av större än 50 %. 453 998 lfl .å I xli. _.. cwwcficcfiwaaz ficm flmuwf Nflfifl N«mfl Oqm + ONQN HN«O Nmflfl ~ Q , wwfi ä nä ænïwmë NMWMW .___ fi_~fi o_mfi o_ + ~ß_ _ _ å; »__ ä: Ä Nä Mï mä www mä mä Nä mmä *m n fi w mfi _ q_m + fl~_Q QN_ __ _ . ß_flfi N_@H ß_m + @>_o oN_% m»_fi m%_Mfi Mmnæ mW@Hm wmwmm wwH=_ Mmwmm *M :_~fi m_@fi m_> + m»_o fiN_o _fi _ _ >_~H o_=fi ~_æ + @w_o fi~_@ w%_fi %w_m% @M_@ %%mHm m%mH% Mmmm wmmnm _w @.fifi ß.w« n_w + fi>_o «. n. _ Nä ä å: å. ï ï ææ mä Nä ämm Mmmm mä m mlml flumw w mw+ fiwfm nfiwm wmwm @~_~fi fim_@ wfiQ_= Q~=_@ «o_= m~@_Q ß mflz mha mfi sufi z_ «z& mofi fimfi mw mw www mw >o@m w uxfl> | coflwflmo om H Hamnflfi 453 998 15 :mwcflccfiuaas .new Hmmm u., fiáfi 0% mm wä flä -I .~.~« mmm om wmß @>~ -»| >.fi« m.mæm m.mm mr» mflm o.fi >.«H m.@mm m.m= ~m=fi mßm o.fi mflmfi m.æ@m O.Nm @>w mon o“fifi_> Q.fi=0. O.Ofi Qæmfi mmm Qm^ n.~« mflnmm @.>m =~w wzfl O.fi n.@ m.~=@ On=fl oomfi m=> ww w.«fi o.~mm m.m= ßmw mmm @.fi w.æ m.=mm o.mm m=m . ofim m.~ ~.Hfi m.«mm o.=n www mmm o.fi www W@.fi~u o.@~ Hßfifl _ mmm m.N Q m m.~Nu o.@H ofimfl 3:: mm EE @\mm =e wwøm mm: mm: w=m»w dm» Hmgw-:wwHo umßwnflm wcficfiße g mcmpwppogm -xumhpm @~.@ -pflkfiwm HH fifiwnmß ro mJH flamJH fifi ofi *m w *ß w æm = x-INNW >opm 453 998 16 cmwcmccmmaas Hem fimßm * OmA emma. O” z m5 mmâ mmmm .om^ m.>=o m.=« mmmm mmwm m.m= m mm m mmm O om Nmmfl, mmm m mm m.m m“~mm m.m: mmm mmm O mm^ mhmzo m.m flmmfi mfimfi m.mm mm^ mummo Q_m mmmfi Mm@m m.mm mm m mmm Q.mfi 2 Nm m N. m QN m:am omm 9% mä m om^ m,omo 0.» :mmm fimmfi m_mm m om^ _ m.w=u m.%fi mM=fi fimwfi muwm .mm O. mm om H m Nm m m m o.fi m.fimm O.=m mmm mmm O mm^ m.omo m.~ omßfl mmmfi m.mm mwv mMw=u m,m wmmfl mm=fi m.mm m Q mv m.~fi omm m m N. H m.~ Q.fiNm m.Q~ flmfifl mmm Q mm^ mHm=o mmm mmßfi mmmfi mnmm ä wfä ä mä Mmm ä mw m.mNm m.mfi ofimfl mm: O Hmm m\mm Es mfimm mm: wcmmw mm: w=mmw .mmm yåëmm måšm mmflmmmm. m ucmøwmmme uwuwnpmwn nflflmx m nmmmxwcmww mxwmcmxwz HHH flflmnmb m *m nuuofim uxumuum &m.o :wnfifimm >oQm 453 998 17' cmmcwccwwaas Hcw Hmum* @WM mmwmw www oowfi zmßfi z.@m mumfl _ m.=2o m.«W mmww fiwww mmm» O fi m wmm m.@: Nmofi www m ww Ofl @n^ 0.» . mfimw ofiïfl mfw zmmfi .fimzfl onom m«NH mflwfib í.N% afififi NHNH OnOJ mä ä MW o *m Om^ @.@ Q .

Qm^ m.wflu. w“m %w>% ooßfi m.ßm om^ onmzo m.m .momfl ommfl wmmm Om^ O fizu o.ofi wwmfl Mmmfi Q NW w m.@« o.flm@ a m.N« m.»=o x.¶ mßmfl smmfi =.æm m.> O.n=U O.mM MMMW Wwfifl mnmfi « . .

O H m mmm. O Nm =~m wqm m Nm *N CMA o.wmo _ QMA m.~mo @,m wwwfl wmwfi æ.wm OWA m.m:Q O.~fi oomw wæwfl 0.0: om @ Hmp o\mm EE æ.om mms mcmpw . Å lufihäßfi : MWÉ WCWLM ~DHfl pwfiupwm wcflnfiwa § -ppopm -xuwhpw &~.o -mnfifimx >o@m UCNQmH .md unmwnfifiwx H nmnmxwcwww mwwflwmmmm ~m|mwmq|wmw«|wmwmmw R 18 cmwcficcfimnaz Hqw Hwum * 453 998 o.wno o“m ßmflfi æßofl mmmm m.:mo o.m wood nom m.Q= o.fi~o o.~m Nm» ßwm m æfi Q.o>m o.æ@ mßm fiom O =@n-a m“==0 m.= OO=fi --- Om o.m=o m.ofi flmmfi _ mmwfi Q: m.>nu A@.om @=fifi Nm» om o.mwm . Q.n@ acw non O fionla o.fifl °.æ=o o.m m@=fi. fi=mfi ¶æH@m o.@ O.=:@ O.o~ wßfifi . Nmofl æ.:n @.= o.@mo o.mN æmofl www @ om . oafi m.@wm m.mm må» mn» O fifi Hm» o\mm EE mfiom mm: mcmhw mm: wcmfiw nga »Ohm -pfippwm pmnupwm wcficfißß R -ppohm -xuwgßm §~,o -wßflfimx WW ucmuwfiflflp »mama |nmwnHfimx fl mmmmxwcwww mxwficmxwz _^m flfiwv HHH flfimpwa 453 998 19 n :mwcficcflwmms dö fimuw .f o.fl 0.Nfl o.nm mm» wa» fifi @.m o.fi N.@ o.~n Nfiofi _ NN» Ofi O.m Q.fi @.«fi o.@g www Now *Q omm Qm^ =.= o.n .mmofi mmm w Q NH ¶o.fi @.«fl m.=m www man *> :.m _ Om^ @.= 0.» @~o« :MN @ >.m oufi Nuofl m.nz omm omm *m m.> m « 2 N _@“> mm: mmm = Nnæ O.fl o.o« @.«~ www _ www n m.» m.@ _ m.= m.@ mn» :oz N m.ofi m.@~ :.m 0.: zzß æzz fi æ.Nfi .G3 E: ...E m , om mm: wcmnw mm: wcwhw >oum .Houzmw |»fiLpmm Hwxw-=wwH@ wcficflw « _ -»»0»m -xumpuw R~“Q -wpmpfifi -fipw»w=H m u w>w IÉHÜ .Hmmmxmcmwm .mxwwcmxwz >H Sum mmm. 453 998 Prov Q Kolstål 0,33 (AISI 1030) "Nítroníc 33" 0, 053 ïyp BOH 0,068 12* 0,058 15* 0,059 1L1 * 'o ,o56 hög Ni-, hög Cu- halt 20 Täbell V ä". åi. 1,1U 0,17 12,93 0,67 1,66 o,uß 7,36 0,00 7,}U 0,58 7,18 0,35 * Stål enl uppfinningen 17A? 18,15 114,99 111,95 111,93 3,115 8,9 0,99 1,50 1,96 IZ o,28 o,o1 0,18 o,1a 0,18 'IQ 0,56 0,55 0,56 453 998 21 a; ä: m; QN O; ñefiêš m«m @.m ._ 0.: fl.~ o.fi ~ ~.= wa: w.z =.~ o.fi fl . . :mm Ill zfi >ohm NH >@»m NH >0nm . ufi=o»»Hz= Hwpwfiox voflåwm .eflv N | Eñmspmuwom de ooofl + :w»»w> He oowfi mwmwmmm QWN .w.~ . fi.n fi.~ o.fi H :mm . zfi >opm NH >opm mfi >o@m °fi=o»»flz= Hwpmflox fløfipwm .Mwmmmmm m.m q.m @«m o.fi >«»@H===x än ca Û O; .N m.m w.m =.m @.fi fi qfi >o»m nfl >@hm Nfi >0pm Hwpmflox øoflfimm fllmwmmm ^o.fi w@@m>xw@=H Hmpwfloxv @wcmHw>flHwm=fi=»@: >«@wHwm hwvmnwßcmumšfi .umåfimsw “Maia :w . .cëäE æÛm: . ofim de oofi + Hwwcfiwßpm HE DON + =m»p@> HE QOQN upwmflmwcfißwm wcfisrdfiw Qazßmà zoo càšxfisx . Éaawgcwmz H> HHmDmB 453 998 22 NQN QrN SÅ åå OJ kfimflëax QN QN QN Nå OJ _ N Nä än än NJ Gå N 2A mä äm N.N OJ N >oum >oLm >onm .=mm uficonufizz Hmumfiox Uofihmm _ äN QN QN NJ o; šuflšfix QN mnN QN NJ o; N QN äN 0.» må o; ¶. N >onm >onm .>oam :mm owconufl2= Hmnwaox Uofihwm N wämw ^ofl.fi mULm>xwUcfl Hwnwfioxv UmcmHm>fiHmwCfi:umc >wumfiwm . .cuše NQN: .š Lspwnmgëwumesm .pmxfiflasø .Ewa m mëpmwwom HE ooofi + Cmvvæ> HE øcwfl uhwmflmmcfivmm wcficsmfimaas pw> zoo cLm>xH:x >oLQww:«c»m2 HH> Hflmnma 453 998 25 >H_fi m~.fi m.fl m.H ~.« o.H mo.fi wo.fi fl uoflnmm nmsëflu w.| mcflçëmflmmas zz N mfinmm @.fi . w~.fi m~.fi >fi»@H=s=m Q.fl o.fi w.fi m o.fi m.fl ~.fi N Q.H =.fi =.fi «.

.Sam ^o,fi w@pm>xw@:fi mä >o»wV _ >o»m =mm °fl:0@»flz= :on mha øofipmm fi mfihmw @w:mHw>Hfimm:fi=»@= >fi»mH@m LsuænmQEmpmE:h .uwxflfimsv .Ewa m ..:fis\s @n.~: .sfimepmmwou He ooofi + =mp»«> HE ooæfi nfiwwfiwwnflpwm wcfigëmfimmas pm> :oo cnm>xHsm >oLQmmCfl:»mz fiHmDmF HHH> 453 998 2ü .u- m«m= m.:= @.=m o.H >fl»@H=e=z n.om @.fl@ O.@~ o_fi Nofim He OO» + Eflwspwwmou HE Qomfi | Ew» ON | m wfifiww «.@J m.mm H.ow @.H moflw cwwcfi .ëfimëumuwom de oomfi 1 .çsmflwaas »C | Efiu m 1 m|mmmmW >.>fl« m.m@ n.~@ o.fl Efi» mm I M wfipww m.=fl fi.ofi m.o~ o.« Noflw HE Qom + .gamfiwggz “Emm - Efi» N - M|mwmmm :.fim m.~m @.~= ¶ o.fi >ohm >0@m :mn 0fi=0»»flz= Hwawflom . Eflp æfi Aonfi wønm>xwø:fi Hmumfioxv øm:wfiw>flHwwcw:@m: >flpmfiwm Lzumnmgemuwssm Auwxfifiasw. .wnfinwwfi He coon Hfifip @@mQm»= sfimspmgwok He Qoofi uämmflwwcfipwm cofiwonmwmcficsmfimamsummmom um> pmm» | Lmøcmflm XH Hflwnßfi _ fl wfihwm

Claims (2)

10 15 20 25 453 998 25 Patentkrav

1. Austenitiskt. rostfritt stål med hög hâllfasthet. över- lägsen nötningsbeständíghet, god varmbearbetbarhet. god tänj- barhet och hög deformationshärdníngsgrad, k ä n n e t e c k - n a t av att det väsentligen består av, i viktprocent. 0.02 - - 0,06% kol. 6.0 - 9,0% mangan. högst 0,06% fosfor. högst 0,06% svavel. högst 1.08 kisel. 13,0 - 17.02 krom. från 1.0 till mindre än 3.02 nickel. 0.5 - 0,85% koppar. 0.15 - 0,25% kväve och resten väsentligen järn, varvid stålet uppvisar en nickelekvivalent i området 12 - 15. beräknat enligt ekvationen: Nicxelexvivalent = mi + aouc) + msnmn) + 300m) + o.s(:cu), och en kromekvivalent i området 14 - 17, beräknat genom ekva- tionen: Kromekvivalent = %Cr + :Mo + 1,5(tSi) + 0,5(%Nb).

2. Stål enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att det väsentligen består av. i víktprocent. 0.02 - 0,05% kol. 7,0 - - 8,53 mangan, högst 0,04% fosfor. högst 0,04% svavel, 0.4 - - 0,75% kísel. 14,75 - 15,508 krøm. 1,5 - 2,52 nickel, 0,6 - - 0,75% koppar, 0.16 - 0,22% kväve och resten väsentligen järn. ..._.__ .__ ._ ._\_..._..-.