SE440796B - Austenitiskt rostfritt stal - Google Patents

Description

15 20 25 50 35 810109441 H ~ 15 % nickel, högst 0,25 % kväve, 1 - 5 % koppar, 0,3 - U % niob, högst 5 % molybden och resten väsentligen järn.

Den amerikanska patentskriften 3 615 366 beskriver ett ut- skiljníngshärdbart rostfritt stål innehållande högst 0,15 % kol, 5 - 10 % mangan, högst 1 % kisel, 15 - 19 % krom, 5,5 - 6 % nickel, 0,0H - 0,U % kväve, 0,5 - U % koppar och resten väsentligen järn.

I den amerikanska patentskriften 3 28H 250 beskriver ett stål innehållande 0,03 - 0,12 % kol, högst 10 % mangan, högst 2 % kisel, 16 - 20 % krom, 5 - 12 % nickel, högst 0,5 % kväve, 0,15 - 0,3 % niob, högst 3 72 molybden, högst 0,5 z aluminium och resten väsentligen järn. Då detta varmvalsas inom temperaturområdet över 1057,8°C till ca 1260,0°C och kallvalsas utan den sedvanliga processglödgningen mellan varmvalsning och kallvalsníng anges att den erhållna kall- valsade produkten uppvisar en sträckgräns av minst 35 kg/mm i glödgat tillstånd, en töjning av 50 % och en mycket fin kornstorlek. I 2 Den brittiska patentskriften 995 068 beskriver ett austeni- tiskt rostfritt stål bestående av kol från spårmängder upp till 0,12 %, 5 - 8,5 % mangan, högst 2,0 % kisel, 15,0 - 17,5 % krom, 5,0 - 6,5 % nickel, 0,75 - 2,5 % koppar, kväve i en mängd av från spår upp till 0,10 %, och resten järn, där komponenterna reglerats så att den martensitbildande egenskapen är mindre än 10 % i enlighet med en formel och den delta-ferritbildande egenskapen är mindre än 10 % i enlighet med en formel. Kopparmängden är även reglerad så att den icke överskrider 3,85 ~ 0,18 % x % mangan. Stålet anges uppvisa hög austenitisk stabilitet och en låg härd- ningsgrad vid kallbearbetning, beroende på att omvandling till martensit under kallbearbetning undvikes.

Andra amerikanska patentskrifter beskriver austenitíska rostfria stål innehållande koppar och kväve, t.ex. de ameri- kanska patentskrifterna 3 071 H60, 3 282 68Ä, 3 567 528, 2 797 995, 2 78U 083 och U 0?2 586: 10 15 20 25 50 35 s1o1n94-ß Annan tidigare teknik beskrives i de amerikanska patent- skrifterna 2 797 992, 2 871 118, 5 615 568, 2 78Ä 125, 2 555 706, 5 753 695, 3 910 788 Och 2 527 287 Trots den stora variationen av austenitiska rostfria stål, som för närvarande är kända, innefattande utskiljningshärd- bara rostfria stål, så är enligt får mening icke ett auste- nitiskt stål tidigare känt, som innehåller mindre än 5 % nic- kel, vilket uppvisar kombinationen av hög hållfasthet och hårdhet samt god formbarhet vid drastisk kallnedvalsning, tillsammans med god korrosionsbeständighet, god varmbearbet- ningsförmåga och undvikande av sprickbildning i svetsområden vid smältsvetsning.

Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är erhållande av ett austenitiskt rostfritt stål med den ovannämnda nya kombinationen av egenskaper.

Ett annat ändamål med uppfinningen är erhållande av ett austenitiskt rostfritt stål till låg kostnad med egenskaper, som är väsentligen ekvivalenta med egenskaperna hos AISI typ 501 och 5OÄ.

I enlighet med uppfinningen erhålles sålunda ett austenitiskt rostfritt stål med goda varmbearbetningsegenskaper, en 0,2 % sträckgräns av 116 - 128 kg/mmz och en töjning vid 5 cm av minst 10 % om det är kallnedvalsat 60 %, varvid stålet vä- sentligen består av, i viktprocent, högst 0,05 % kol, 1,5 - 5,0 % mangan, högst ca 0,06 % fosfor, högst ca 0,055 % svavel, högst ca 1 % kisel, 15 - 20 % krom, 5 - ü,7 % nickel, 1,75 - 5 % koppar, 0,10 - 0,50 % kväve, 0 - 0,5 % niob, titan, tan- tal eller blandningar därav, och resten järn, förutom oav- siktliga föroreningar, varvid stålet uppvisar en austenit- stabilitetsfaktor i området 50 - 55, beräknad genom formeln 50x%C+%Mn+%Cr+%Ni+%Cu+30x%N.

Det har visat sig att ett kritiskt samband existerar mellan nickel-, mangan-, koppar- och kväveområdena, som resulterar i deinya kombinationen av egenskaper hos stålet enligt före- 10 15 20 25 30 35 81010944; liggande uppfinning. Mera specifikt har det visat sig att ett relativt snävt nickelområde av 3 - ü,7 % är väsentligt, tillsammans med mangan i området ca 1,5 - 3,0 %, koppar i området ca 1,75 - 3 % och kväve i området ca 0,10 - 0,50 % för erhållande av en töjning vid 5 cm av minst 10 % och en 0,2 % sträckgräns av ca 116 - 128 kg/mm2 då stålet kallned- valsas 60 %.

Det är för närvarande omöjligt att tillhandahålla en hypotes för det kritiska sambandet mellan proportionerna mellan nic- kel och mangan, koppar samt kväve, men testdata har defini- tivt fastställt att avvikelse från de kritiska områdena för något av ovanstående element resulterar i förlust av den önska- de formbarheten. I detta sammanhang påpekas att en töjning vid 5 cm av minst 10 % i det 60 % kallnedvalsade tillståndet er- fordras för tillfredsställande kallstukningsresultat. Stålet enligt föreliggande uppfinning uppvisar sålunda särskild an- vändbarhet vid framställning av kallstukade fästelement och erbjuder den ytterligare fördelen att det medger utskiljnings- härdning för framkallning av en hög gänghårdhet medan en seg, mjukare kärna bibehålles i fästelementet. Vidare medger par- tiell omvandling till martensit till följd av drastisk kall- nedvalsning användningen av magnetisk hanteringsutrustning för de kallstukade fästelementen då de användes vid löpande bandmontering inom bilindustrin och liknande.

Ett föredraget stål i enlighet med föreliggande uppfinning består väsentligen av, i viktprocent, högst ca 0,0U % kol, 1,7 - 2,75 % mangan, högst ca 0,03 % fosfor, högst ca 0,025 % svavel, 0,30 - 0,75 7» kise-l, 16 - 19 % krom, 3,14 - 11,6 75 nickel, 2,2 - 2,7 % koppar, 0,15 - 0,20 z kväve, o - 0,3 % niob, titan, tantal eller blandningar därav feller 0,1 - 0,20 % niob för god svetsbarhet), och resten järn förutom oundvikliga föroreningar.

I många austenitiska stål enligt tidigare teknik med en nic- kelhalt under ca 5 % uppnås austenitstabilitet genom ökning av manganhalten. Sålunda är manganhalten omvänt proportionell mot nickelhalten. I motsats till detta upprätthålles i stålet . ._ ...en 10 15 20 25 30 35 81010944» enligt föreliggande uppfinning manganhalten vid en relativt låg maximihalt av 3,0 %, företrädesvis ca 2,75 %, och koppar och kväve tillsättes som partiella substitut för mangan för att fungera både som austenitbildare och austenitstabilisa- torer. Det har visat sig att en hög härdningsgrad vid kallbe- arbetning, jämförbar med AISI typ 301, uppnås i stålet enligt uppfinningen genom upprätthållande av en austenitstabilitets~ faktor i området ca 30 - 33, beräknat från formeln 30 x %C + %Mn + %Cr + %Ni + %Cu + 30 x %N. Även om reglering av austenitstabilitetsfaktorn icke tillförsäkrar en töjning vid 5 cm av minst 10 % vid kallnedvalsning 60 %, så tillför- säkras sålunda austenitstabilitetsfaktorn hög sträckgräns och hårdhet efter denna drastiska kallnedvalsning. En austenít- stabilitetsfaktor inom området ca 30 - 33 medger partiell om- vandling till martensit då stålet drastiskt kallnedvalsas, vilket icke skulle inträffa i ett stål med en högre austenit- stabilítetsfaktor, t.ex. i omrâdet 3D - 36, om icke mangan var närvarande i mängder större än ca 6 %.

Nedan sammanfattade testdata visar att procentområdena för nickel, mangan, koppar och kväve, samt sambandet mellan dessa element, är kritiskt ur alla synpunkter. I en mindre utsträck- ning är reglering av kolhalten och medveten tillsats av niob, titan, tantal eller blandningar därav kritiskt för optimal svetsbarhet, isynnerhet för undvikande av sprickbildning i svetsområden.

“Ett nickelområde av 3 - N,7 % har visat sig vara väsentligt för god formbarhet i det drastiskt kallnedvalsade tillståndet.

En minsta mängd av ca 1,5 % mangan är väsentligt för austenit- stabiliteten. En största mängd av ca 3,0 % mangan måste iakt- tagas för god gjutbarhet, valsbarhet och svetsbarhet. Mangan reducerar ångtrycket för koppar under bågsvetsning, och denna kopparânga skulle kondensera på det kallare grundmaterialban- det angränsande till svetsgodset. Den rena flytande kopparn medför att sprickor inträffar under kylning till följd av dragkrympningspâkänning. Ett maximivärde av ca 3 % mannen har visat sig medföra att detta problem undvikcs. 10 15 20 25 30 35 81010944; En mínimimängd av ca 1,75 % koppar har likaså visat sig vara väsentlig í-förbindelse med nickel-, mangan- och kväveområ- dena för stålet för att fungera som austenitstabilisator och medföra att stålet blir utskiljningshärdbart då det är i mar- tensitiskt tillstånd efter drastisk kallbearbetning. Ett maxi- mivärde av ca 3,0 % koppar bör upprätthållas för att undvika att löslighetsgränsen för koppar i stålet överskrides.

Kväve är väsentligt inom området ca 0,10 - 0,30 % med avseen- de på sin starka austenitbildande potential och dess effekt vid ökning av hårdhet och hållfasthet för stålet i kallbear- betat och utskiljningshärdat tillstånd.

Kol regleras till en maximimängd av 0,05 %, företrädesvis en maximimängd av 0,0H %, för att tillförsäkra god svetsbarhet.

En medveten tillsats av niob, titan och/eller tantal göres likaså företrädesvis för att undvika sprickbildning i svets- området. En maximimängd av ca 0,3 % níob, titan eller tantal, eller en totalsumma av 0,3 % för blandningar därav, är till- räckligt för detta ändamål vid de aktuella kol- och kväveni- våerna. Företrädesvis tillsättes ca 0,1 - 0,20 % niob. För sådana användningar där god svetsbarhet icke erfordras kan niob, titan och/eller tantal uteslutas från den föredragna kompositionen.

En serie av legeringar har framställts och testats med avseen- de på sträckgräns och procent töjning i kallnedvalsat till- stånd. Kompositionerna för denna serie legeríngar anges i tabell I, medan deras egenskaper anges i tabell II) Exemplen 1 - M är stål enligt uppfinningen, medan exemplen 5 - 13 är liknande legeringar, vari variation i en eller flera av mangan-, nickel-, koppar- eller kvävehalterna har visat sig resultera i oacceptabelt låg formbarhet i det drastiskt kallnedvalsade tillståndet. Med ändamålet att erhålla ytterligare jämförelse framställdesprover av AISI typ 301 och 30% och testades under samma betingelser.

Samtliga exempel förutom nr 15 och typ 500 1 Lahti] I hwatnd av laboratoriesmälta smältor. De laboratoriesmålta legeríng- 10 15 20 25 50 35 810109#~¿s arna göts som göt med dimensionerna 2,5 - 7,6 cm och varm- valsades från 126000 till en tjocklek av 2,5H mm. För de glödgade proverna, angivna i tabell II, glödgades de varm- valsade proverna, kallvalsades till en tjocklek av 1,27 mm och glödgades slutligen för teständamål. För det 60 % kall- nedvalsade tillståndet, som anges i tabell II glödgades de varmvalsade proverna och kallnedvalsades till 1,0 mm för teständamål.

De två kommersiellt framställda exemplen utsattes likaså för liknande varmvalsnings-, glödgnings- och kallnedvalsnings- betingelser.

Exemplen 5 - 15 i tabell I, varav inget är ett stål enligt föreliggande uppfinning, anges i ordning av ökande nickel- halt. Det torde noteras i tabell II att inget av exemplen 5 - 13 uppvisade en töjning vid 5 cm av minst 10 % efter 60 & kallnedvalsning, trots sträckgränser som varierade i området 1OH - 172 kg/mmg.

Följande iakttagelser framgår av en jämförelse av de i tabell I angivna kompositionerna och egenskaperna såsom de framgår av tabell II: Exemplen 5 och 6 uppvisade mangan-, nickel- och kopparhalter utanför de respektive områdena för dessa element i stålet enligt föreliggande uppfinning.

Exempel 7 avvek från områdena för stålet enligt uppfinningen endast m-d avseende på niekelhalten av 2,9 %. Trots att kompo- sitíonen i exempel 7 är så nära den breda kompositionen för stålet enligt uppfinningen, var töjningen för exempel 7 endast U'% vid 5 om i 60 % kallnedvalsat tillstånd. Den relativt höga sträckgrånsen av 166 kg/mmz kan tillskrivas den relativt låga austenitstabilitetsfaktorn av 29,89.

Exemplen 8 och 9 innehöll höga halter mangan och koppar vid eller nära restnivån. Trots ett nickelområde inom området för stålet enligt uppfinningen uppvisade exemplen 8 och 9 töjningar 10 15 20 25 30 55 8101094-4 av endast 5 resp. 6 & i 60 % kallnedvalsat tillstånd.

Exempel 10 innehöll koppar vid eller nära restnivån, med mangan-, krom-, nickel- och kvåvehalterna inom områdena för stålet enligt föreliggande uppfinning. Kol var något över maximigränsen 0,05 % för stålet enligt uppfinningen.

Hår var återigen höjningen i 60,% kallnedvalsat tillstånd endast 5 %, och denna legering uppvisade en hög härdnings- grad vid kallbearbetnin, trots en relativt låg sträckgräns i glödgat tillstånd.

Exemplen 22 och 12 innehöll U,8 % resp. 5,5 % nickel och var i alla övriga hänseenden inom områdena för stålet en- ligt föreliggande uppfinning.

Exempel 15 uppvisade nickel- och kolhalter över och en kvävehalt under områdena för dessa element i stålet enligt uppfinningen.

Typ 301 och BOÄ uppvisade töjningsvärden av endast 5 % i 60 % kallnedvalsat tillstånd, trots sträckgränser och en austenitstabílitetsfaktor inom de önskade områdena för dessa värden.

Exemplen 7 och 11, vilka uppvisade nickelhalter strax under resp. strax ovanför nickelområdet för stålet enligt uppfin- ningen, kan betraktas som bevis för att det breda nickelom- rådet 3 - U,7 % är kritiskt, i kombination med de ovan angiv- na områdena för mangan, koppar och kväve. Även om exemplen 7 och 11 sålunda faller inom de önskade områdena för samtliga övriga element förutom nickel, uppvisade inget av dessa exempel tillfredsställande formbarhet för att medge tillfreds- ställande tillverkning av kallstukade fästelement.

Flera kommersiella smältor har även smälts genom induktion och varmvalsats till valstråd för kalldragning till olika dimensioner. Det visade sig att optimal varmnedvalsning er- hölls med nickelhalter i området ca Ä,O - Ä,5 %, tillsammans med något mera begränsade områden för de övriga väsentliga . _41.. 10 15 20 25 30 35 81010944: elementen. Sålunda består ett särskilt föredraget stål i en- lighet med uppfinningen av, i viktprocent, högst ca 0,03 % kol, ca 1,75 - 2,5 % mangan, högst ca 0,03 % fosfor, högst ca 0,02 % svavel, ca 0,Ä0 - 0,70 % kisel, ca 17,5 - 18,25 % krom, ca 4,0 - U,5 % nickel, ca 2,25 - 2,6 % koppar, ca O,1H - 0,18 % kväve, ca 0,10 - 0,13 % níob, och resten väsentligen järn. En mera föredragen austenitstabilitetsfaktor för ett sådant stål varierar i området ca 31 - 32,5. Vid kommersiell tillämpning är det önskvärt att eftersträva en austenitsta- bilitet av ca 32 för att kompensera för segring i gjutstyckena av kommersiell storlek under tillverkning.

En kommersiell smälta innehållande 0,032 % kol, 2,31 % mangan, 0,025 % fosfor, 0,006 % svavel, 0,55 % kísel, 17,83 % krom, ü,3H % nickel, 0,16 % kväve, 2,32 % koppar, 0,11 % níob och resten väsentligen järn, gjöts till plattgöt och trådgöt.

Plattgöten valsades med framgång till 2,5Ä mm varma band, glödgades och spiralsvetsades till rör för olika experimen- tella tillämpningar. En del varmvalsat material med tjockleken 2,5H mm kallvalsades därefter till band och användes för till- verkning av smältsvetsade rör med rak söm. Trâdgöten varm- nedvalsades till 6,35 mm diameter rund valstrâd och kalldrogs till tråd för tillverkning av kallstukade fästelement. Vals- träden kunde med framgång omvandlas till kallstukade fäst- element.

En jämförelse av representativa prover av stålet enligt före- liggande uppfinning med representativa prover av typ 30H i en mångfald korrosiva miljöer har bekräftat följande slut- satser: Stålet enligt föreliggande uppfinning är ungefär ekvivalent med typ'30U vid kokning i 33 volymprocentig ättiksyra och 1 volymprocentig saltsyra vid 3500. I 65 %ig kokande sal- petersyra var proverna av stål enligt uppfinningen i kall- valsat tillstånd underlägsna prover av typ 30U i kallvalsat tillstånd. Ä andra sidan uppvisade prover av stål, som glöd- gats och därefter värmebehandlats vid 67700 under 1 timme och luftkylts ett motsatt resultat där stålet enligt före- 10 15 20 25 30 81010944! 10 liggande uppfinning är höggradigt överlägset typ BOÄ i ko- kande 65 %ig salpetersyra. I 5 volymprocentig svavelsyra vid 8000 var stålet enligt föreliggande uppfinning under- lägset typ 30%. I 1 volymprocentig svavelsyra vid 80°C var emellertid stålet enligt föreliggande uppfinning överlägset typ BOÄ. I kokande 50 volymprocentig fosforsyra var stålet enligt föreliggande uppfinning något överlägset typ SOU, me- dan i 5 volymprocentig myrsyra vid 80OC de två stålen var väsentligen ekvivalenta.

Av ovanstående data framgår sålunda att stål inom de breda sammansättningsområdena enligt föreliggande uppfinning med framgång kan utnyttjas för tillverkning av kallstukade fäst- element på grund av den relativt höga formbarheten och hård- ningsgraden efter drastisk kallnedvalsning. Andra produkt- former, såsom band, rör, stänger, valstråd och liknande, kan tillverkas från föredragna och särskilt föredragna stål en- ligt uppfinningen. Vidare kan föredragna och särskilt före- dragna stål enligt uppfinningen, både i varmnedvalsad och kallnedvalsad form, svetsas genom konventionell teknik utan att de uppvisar sprickbildning i svetsområdet.

Det framgår vidare att stål i enlighet med uppfinningen upp- visar en härdningsgrad vid kallbearbetning som är jämförbar med AISI typ 301. Kallstukningsförmåga för stål enligt upp- finningen är överlägsna typ 301 och BOR på grund av den vä- sentligt högre formbarheten hos stålen enligt uppfinningen.

Vidare kan den höga härdheten i gängorna, som utvecklats till följd av den höga härdningsgraden, ytterligare ökas genom slutlig värmebehandling, som resulterar i utskiljningshärd- ning av gängorna till en ännu högre nivå under bibehållande av en seg mjuk kärna. Denna ytterligare ökning, som erhålles genom utskiljningshärdning, kan icke uppnås vid användning av' typ 301 och BOH. ._ .JLl Exempel nr. .lä ZX H.

Oxooofl-muïzud Nät I-\|-\ IUIÅ 15 TYP 501 Typ 500 Kompositíoner - viktprocent _C_ 0,038 0,001 0,035 0,035 0,032 0,031 0,039 0,000 0,000 0,060 0,035 0,033 0,060 0,060 0,060 Alla exempel innehöll P, ' 0,03 % S och Det fanns inga medvetna tillsatser av Cb, Ti eller Ta. 11 Tabell I _01 Cr 1,8 17,1 1,7 16,9 1,8 17,1 2,0 17,0 6,0 16,0 7,1 16,5 1,8 17,1 6,8 17,1 6,7 17,3 1,8 17,U 1,9 17,U 1,9 17,5 1,5 17,5 1,9 17,5 1,0 18,5 0,0Ä5 % 1,0 % Si. x Stål enligt uppfinningen.

JLi 3,0 5,8 0,6 0,1 2,0 2,5 2,9 3,1 810109144» Cu FU TU 1. 1. w U'l J:- J: u v v u RJRJOÖCDFUFJI-ÄRJIU vvvvv U1UTC\<\J1U1\J1U1C\|->\1 | Cl FU v v 0,17 0,10 0,10 0,15 0,19 0,18 0,10 0,15 0,16 0,15 0,15 0,17 0,00 0,08 0,00 81010944! 12 Tabell II Egenskaper Varmbearbetat & glödgat 60 % kallreducerat Austenít- Exempel 0,2% I Töjning 0,2% Töjning stabilitets- nr. sträckšräns 5 cm sträckåräns-5 cm faktor (Kg/mm ) (%) (kg/mm ) (%) 1* 50,8 25 128 11 30,21 2* 51,5 50 121 11 50,50 5* 52,2 50 118 11 51,51 M* 56,1 50 121 16 51,91 5 35,0 37 1H6 M 32,79 6 52,9 62 121: 5 511,11! 7 11,8 11 166 - M 29,89 8 30,3 60 1H7 5 33,H5 9 35,7 62 130 6 3M,81 10 32,9 37 172 5 50,26 11 36,U 59 118 7 32,U9 12 37,8 51 119 6 33,65 13 2Ä,5 55 IOH H 32,00 Typ 301 27,3 63 131 5 30,99 Typ 500 25,9 58 112 5 31,50 xStål enligt uppfinningen

Claims (7)

10 15 20 25 30 35 s1o1c9a-4 /3 Patentkrav

1. Austenitiskt rostfritt stål, k ä n n e t e c k n a t av goda varmbearbetningsegenskaper, en 0,2 % sträckgräns av 116 - 128 kg/mmz och en töjning vid 5 cm av minst 10 % vid kallnedvalsning 60 %, vilket stål väsentligen består av, i viktprocent, högst 0,05 % kol, 1,5 ~ 3,0 % mangan, högst ca 0,06 % fosfor, högst ca 0,035 % svavel, högst ca 1 % ki- sel, 15 - 20 % krom, 3 ~ 4,7 % nickel, 1,75 - 3 % koppar, 0,10 ~ 0,30 % kväve, 0 - 0,3 % niob, titan, tantal eller blandningar därav, och resten järn, förutom oundvikliga föroreningar, varvid stålet uppvisar en austenitstabili- tetsfaktor i området mellan 30 och 33, beräknad genom for- meln 30 x %C + % Mn + % Cr + % Ni + % Cu + 30 x % N.

2. Stål enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att det väsentligen består av högst 0,0H % kol, 1,7 % - 2,75 % mangan, högst ca 0,03 % fosfor, högst ca 0,025 % svavel, 0,30 - 0,75 % kisel, 16 - 19 % krom 3,ü - M,6 % nickel, 2,2 - 2,7 % koppar, 0,13 - 0,20_% kväve, 0 - 0,3 % niob, titan, tantal eller blandningar därav, och resten järn, förutom oundvikliga föro- reningar.

3. Stål enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att det innehåller 0,1 - 0,20 % niob. Ä. Stål enligt något av kraven 1 ~ 3, k ä n n e t e c k n a t av att det väsentligen består av högst ca 0,03 % kol, 1,75 - 2,5 % mangan, högst ca 0,03 % fosfor, högst 0,02 % svavel, o,uo - 0,70 z kisei, 17,5 - 18,25 z krom, H,o - h,5 % nickel, 2,25 - 2,6 % koppar, 0,1H - 0,18 % kväve, 0,10 - 0,15 % niob, och resten järn, förutom oundvikliga föroreningar, varvid stålet uppvisar en austenitstabilitetsfaktor i området mellan 31 och 32,5, beräknat genom formeln 30 x % C + % Mn + % Cr +

4. % Ni + % Cu + 30 x % N.

5. Band, rör, stänger och valstråd, k ä n n e t e c k n a d e av en 0,2 % sträckgräns av 116 ~ 1á8 kg/mma den en tagning av minst 10 % vid kallnedvalsníng 60 %, varvid dessa band, 10 15 20 0810109114; lfl rör, stänger och valstråd tillverkats av ett stål bestående väsentligen av, i viktprocent, högst 0,05 % kol, 1,5 - 3,0 % mangan, högst ca 0,06 % fosfor, högst ca 0,055 % svavel, högst ca 1 % kisel, 15 - 20 % krom, 3 - 4,7 % nickel, 1,75 - 3 % koppar, 0,10 - 0,30 % kväve, 0 - 0,3 % niob, titan, tantal eller blandningar därav, och resten järn, förutom oundvikliga föroreningar, varvid stålet uppvisar en austenitstabilitets- faktor i omrâdet mellan 30 och 33, beräknat genom formeln Box%C+%Mn+%cr+%Ni+%cu+3ox%N.

6. Band, rör, stänger och valstråd enligt krav 5, k ä n n e- t e c k n a d e av att de tillverkats av ett stål bestående väsentligen av högst 0,0Ä % kol, 1,7 - 2,75 % mangan, högst ca 0,03 % fosfor, högst ca 0,025 % svavel, 0,30 - 0,75 % 7 kisel, 16 - 19 % krom, 3,U - ü,6 % nickel, 2,2 - 2,7 % kop- par, 0,13 - 0,20 % kväve, 0 - 0,3 % niob, titan, tantal el- ler blandningar därav, och resten järn, förutom oundvikliga föroreningar.

7. Kallstukade fästelement, k ä n n e t e c k n a d e av att de är tillverkade av 60 % kallnedvalsad valstrâd i en- lighet med krav 5 eller 6.