SE453243B - Automatisk bildrorforspenningsregleranordning kompenserad for bildrorelektronkanones stromledningsegenskaper - Google Patents

Description

453 243 2 ringssignal som ökar eller minskar i storlek och är kopplad till bildröret för att upprätthålla en korrekt svartströmnivå.

Om bildrörets elektronkanoner är identiska och således har samma strömledningsegenskaper (t ex signalförstärkning) leder de lika stora svartnivàströmmar varjämte de har lika spärrspänningar (dvs galler- katodspänningar) för korrekta svartströmbetingelser. I praktiken har emellertid elektronka- nonerna ofta inbördes olika-strömledningsegenskaper exempelvis beroende på tillverkningstoleranser. När således en mottagare ursprungligen inställs under tillverkning av mottagaren så att man skall erhålla en korrekt svartbildpresentation kan elektron- kanonerna leda strömmar som, ehuru de har olika storlek, icke desto mindre korresponderar mot korrekta svartbildströmmar. Så- dana olika svartströmmar har samband med elektronkanonspärr- spänningar som, ehuru de har inbördes olika storlek, svarar mot korrekta spärrspänningar.

Det skall här konstateras att en AKS-anordning som ut- nyttjas i samband med ett bildrör som eventuellt har olika elek- tronkanonströmledningsegenskaper bör upprätthålla de svartström- nivåer och motsvarande spärrspänningar som svarar mot en korrekt svartbildström, även om dylika svartströmnivàer och motsvarande spärrspänningar är inbördes olika från en elektronkanon till en annan. Dessa samband mellan svartströmnivàn och motsvarande spärrspänningar bör upprätthållas automatiskt. AKB-anordningen bör emellertid arbeta så, att den på ett lämpligt sätt korrige- rar bildrörförspänningen när de ursprungligen upprättade svart- niváelektronkanonströmmarna ändras till följd av en ändring i bildrörets arbetsparametrar på grund av åldring eller tempera- turverkningar. Dessa syften uppnås medelst den här beskrivna AKB-anordningen.

En anordning enligt föreliggande uppfinning ingår i en videosignalbehandlingsanläggning som inkluderar ett färgbildrör med ett flertal elektronkanoner som har var sin katodintensi- 453 243 3 tetsreglerelektrod och en tillhörande styrgallerelektrod akti- verad gemensamt med avseende på de i ett flertal förekommande katoderna. Elektronkanonerna är utsatta för att förete inbör- des olika strömledningsegenskaper. I anordningen ingår också f 4. organ för att upprätta ursprungligen korrekta svartströmnivaer för elektronkanonerna jämte korresponderande ursprungliga katod- potentialer, varvid de ursprungligen korrekta katodsvartstror- nivåerna och de motsvarande katodpotentialerna blir utsatta for att ha inbördes olikheter. Bildrörförsnänningen regleras auto- matiskt medelst ett signa n”rledningsnät och ett reglernat. la Signalnärledningsnätet alstrar signaler av vilka var och en är esentativ för elektronkanonsvartströmvariationer som alstras i enlignet med ändrinrar i bildrörets arbetsparametrar. Regler- " lekarna nos både de respektive härled- rsprdngliga katodpotentialer för.att åstad- s ignal åt var sin elektronkanon HJ C) *S U) *O <2 f.. b L) U LJ IS C! komma var si. i bildröret så att korrekta sva strömnivåer som leds av elek- tronkanonerna upprd väsentligen samma inbördes samband som företes av strömledn .*segenska¿erna nos elektronkanonerna. e š I eilign t red ett kännetecken p- uppfinningen åstadkom- mes hjälpreglersignaler med en storlek som är proportionell mot förspänningen hos en elektronkanon under bildslëckförspannings- reglerintervall. Hjalosirnalen nar sådan storlek och riktning att den upphäver reglernätets gensvar pà storleken hos den här- ledda signalen när den närledda signalen är representativ för en korrekt svartströmnivà.

På bifogade ritning visar fig l en del av en färgtele- visionsmottagare som inkluderar en AKS-anordning jämte tillhöran- de apparatur som är baserad på föreliggande uppfinnings principer, fig 2 åskàdlivgör signalvågor som har samband med den i fig 1 visade anordningens drift, och fig 3 visar en alternativ ut- föringsform av en anordning enligt föreliggande uppfinning.

I fig l tillför televisionssignalbehandlingskretsar 10 åtskilda luminans- (Y-) ocn krominans- (C-) komposanter i en sammansatt fargtelevisionssignal till ett luminans/krominans - signalbehandlingsnät l2. Behandlingsnätet eller processorn 12 inkluderar luminans- och krominansförstarkningsreglerkretsar, 453 245 4 lixströmnivåinställningskretsar (vilka t ex innefattar nycklade svartnivàlåskretsar), färgdemodulatorer för alstring av r-y, g-y- och b-y-färgdifferenssignaler, och matrisförstärkare för att kombinera de sistnämnda ignalerna med behandlade luminans- signaler under åstadkommande av fargbildrepresentativa signaler =, g och b med låg nivå. Dessa signaler förstärks och bearbetas F' à annat sätt av kretsar i var sitt vidooutgångssignalbenand- 'o linvsnät lëa, lüb resn läc, vilka tillför förstärkta färflbild- O ~ »I signaler R, G och F med bög nivå till var sin katodintensitets- h regiereiextroc ióa, iöb 0 . 160 1 ett färgbiicrör 15. satan ina, c läb och läc utför också funktioner som har samband med AKB-drif- ten, såsom kommer att beskrivas nedan. Bildröret l5 är av typen med självkonvergerande kanoner i linje med varandra, varvid ett gemensamt aktiverat styrgaller 15 är tilldelat var och en av elektronkanonerna som innefattar katodelektroderna löa, löb och l6c, varjämte ett gemensamt sxarmgaller l7 är tilldelat var och en av de tre elektronkanonerna. Förspanning för skërmgallret 17 tillhandahålls av ett nät 19 med inställbar förspännin¿sreg- lering.

Eftersom utgångssignalprocessorerna l4a, läb och lüc är likartade i denna utföringsform ¿allcr den nu följande diskussio- nen betráffande processorns lüa arbetssätt också för processorer- na l4b och läc.

I processorn 14; ingår ett bildrördrivsteg som innefattar en såsom ingång tjänande gemensamemittertransistor 20 som mot- tar videosignalen R från processorn l2 via ett ingångsmotstånd 21 jämte en såsom utgång tjanande gemensambashögspanningstransi- stor 22 som tillsammans med transistorn 20 bildar en kaskodvideo- drivförstärkare. Högnivàvideosignalen R, som är lämplig för att driva bildrörets katod l6a, bildas över ett belastningsmotstånd 24 (exempelvis l2 kohm) i transistorns 22 kollektorutgångsxrets.

En arbetsmatningsspänning för förstärkaren 2G, 22 tillhandahålls av en bögspännireskälla för likspänning B+ (t ex +2jO volt). Ne- gativ likströmàterkoppling för drivkretsen 20, 22 åstadkommas av ett motstånd 25 (t ex 130 kohm). Signalförstärkningen hos en 2G, 22 är i första hand bestämd av förhållan- kaskodförstärkar 453 243 5 det mellan värdet hos återkopplingsmotståndet 25 och värdet hos ingângsmotståndet 21. Återkopplingsnätet bildar en på lämpligt sätt låg förstärkarutgångsimpedans och hjälper till att stabilisera likströmarbetsnivån vid förstärkarens utgång.

Ett avkänningsmotstånd 30 som är likströmkopplat i serie med och mellan kollektor-emitterbanorna hos transistorer- na 20, 22 tjänar till att vid en knutpunkt A för avkänning av en förhållandevis låg spänning alstra en spänning som repre- senterar nivån för bildrörkatodsvartström som leds under bild- rörsläckintervall. Motståndet 30 arbetar i samverkan med mot- tagarens AKB-anordning, såsom nu kommer att beskrivas.

En tidsignalgenerator 40 som innehåller logiska regler- kretsar är påverkbar i beroende av periodiska horisontalsyn- kroniseringstaktsignaler (H) och periodiska vertikalsynkronise- ringstaktsignaler (V), vilka båda är härledda ur avböjnings- kretsar i mottagaren, och generatorn är anordnad att vid dylik påverkan alstra tidsignaler VB, VS, VC, VP och VG, vilka styr arbetssättet hos AKB-funktionen under periodiska AKB-intervall.

Varje AKB-intervall börjar kort efter slutet av vertikalsvep- àtergångsintervallet inom vertilkalsläckintervallet och omsluter flera horisontallinjeintervall också inom vertikalsläckinter- vallet och under vilka videosignalbildinformation saknas. Dessa tidsignaler är åskådliggjorda av vågorna i fig 2.

För ögonblicket hänvisas till fig 2. Tidsignalen VB, utgör en videosläcksignal, innefattar en positiv puls som al- stras snart efter vertikalsvepåtergångsintervallet upphör vid tidpunkten Tl, såsom är antytt av signalbågen V. Släcksignalen VB kvarstår under hela AKB-intervallets varaktighet och matas till ett släckregleringångsuttag hos luminans/krominansproces- sorn 12 för att bringa r-, g- och b-utgàngarna hos processorn 12 att få en svartbildrepresentativ likströmreferensnivå som svarar mot avsaknad av videosignaler. Detta kan utföras genom att man minskar signalförstärkningen hos processorn l2 till i stort sett noll via processorns l2 förstärkningsreglerkretsar såsom gensvar på signalen VB och genom att man modifierar lik- strömnivån hos videosignalbehandlingsbanan via processorns 12 likströmnivåreglerkretsar för alstring av en svartbildrepresen- SOm ._ m... m... .......-.,.t- ........~_.....í 453 245 6 tativ referensnivå vid signalutgàngarna från processorn l2. Tid- signalen VG, som är en positiv gallerdrivpuls, omsluter tre ho- risontallinjeintervall inom vertikalsläckintervallet. Tidsigna- len VC samplingsfunktionen i AKB-anordningen. Tidsignalen VS, som är styr driften hos en làskrets som hör samman med signal- en samplingsreglersignal, uppträder efter signalen VC och har till uppgift att tidbestämma driften hos en samplings- och fast- hàllningskrets som alstrar en likströmförspänningsreglersignal för att reglera bildrörkatodens svartströmnivå. Signalen VS om- sluter ett samplingsintervall, vars början är något fördröjd i förhållande till slutet av làsintervallet som är omslutet av signalen VC och vars slut väsentligen sammanfaller med slutet pà AKB-intervallet. En negativt riktad hjälppuls VP sammanfaller med samplingsintervallet. Signaltidfördröjningarna TD som är vi- sade i fig 2 är av storleksordningen 200 ns.

För att nu återgå till fig l gäller att under AKB-inter- vallet garden positiva pulsen VG (t ex av storleksordningen +10 volt) en förspänning i framriktningen åt bildrörets galler 18, varigenom elektronkanonen som innefattar katoden l6a och gallret 18 bringas att öka sin strömledning. Vid andra tidpunkter än under AKB-intervallen åstadkommer signalen VG den normala, mindre positiva förspänningen för gallret 18. Såsom gensvar på den po- sitiva gallerpulsen VG uppträder en positiv strömpuls med likar- tad fas vid katoden l6a under gallerpulsintervallet. Amplituden hos den därvid alstrade katodutgångsströmpulsen är proportionell mot nivån hos katodsvartströmledningen (i ett typiskt fall några få mikroampere).

Den inducerade positiva katodutgàngspulsen uppträder vid transistorns 22 kollektor och kopplas till transistorns 20 bas- ingång via motståndet 25 och bringar därvid transistorns 20 strömledning att öka proportionellt då katodpulsen föreligger.

Den ökade strömmen som leds av transistorn 20 bringar en spän- ning att utvecklas över avkänningsmotstàndet 30. Denna spänning har formen av en negativt riktad spänningsändring som uppträder vid avkänningsknutpunkten A och som är proportionell i storlek mot storleken hos den svartströmrepresentativa katodutgångspul- sen. Storleken hos spänningsändringen vid knutpunkten A är be- stämd av produkten mellan värdet hos motståndet 30 (t ex 560 ohm) 453 243 7 och storleken hos den inkrementala, dvs mycket ringa, ström- men som flyter genom motståndet 50.

Spänningsändringen vid knutpunkten A kopplas via ett litet motstånd 5l till en knutpunkt B, vid vilken utvecklas en spän- ningsändring Vl, som väsentligen svarar mot spänningsändringen vid knutpunkten A. Knutpunkten B är kopplad till ett nät 50 för behandling av reglerförspänning. Nätet 50 inkluderar en in- gàngskopplingskondensator 5l, en ingångslàs- och samplingsope- rationsförstärkare 52 (t ex en transkonduktansoperationsför- stärkare) med en tillhörande àterkopplingsomkopplare 54 som är pàverkbar såsom gensvar på låstidsignalen VC, och en laddnings- lagringskondensator 56 som ger ett genomsnittligt gensvar, var- vid en korresponderande omkopplare 55 är pàverkbar i beroende av samplingstidsignalen VS. Spänningen som bildas över kondensa- torn 56 används för att tillföra en bildrörförspänningskorrige- ringssignal via nätet 58 och motstàndsnätet 60, 62, 64 till bildrördrivkretsen via en förspänningsregleringàng vid transi- storns 20 bas. Nätet 58 inkluderar signalomvandlings- och buf- fertkretsar för att tillföra reglerförspänningen vid en lämplig nivå och låg impedans i enlighet med förspänningsregleringàngs- kraven hos transistorn 20.

Arbetssättet hos anordningen enligt fig l, kommer nu att beskrivas med särskild hänvisning till vågorna i fig 2. Hjälp- signalen VP matas till kretsknutpunkten B i fig l via en diod 55 och ett spänningsomvandlingsimpedansnät som innefattar mot- stånden 52 och 54 t ex med de respektive värdena 220 kohm och 270 kohm. Signalen VP har en positiv likströmniva pà ca +8,0 volt vid alla tidpunkter utom under AKB-samplingsintervallet så att dioden 55 hålls strömledande och en normal likförspän- ning alstras vid knutpunkten B. När den positiva likströmkom- posanten hos signalen VP finns låses förbindningspunkten mel- lan motstánden 52 och 54 fast vid en spänning som är lika med den positiva likströmkomposanten hos signalen VP minus spän- ningsfallet över dioden 55. Signalen VP har en negativt riktad, mindre positiv, fixerad amplitudpulskomposant under AKB-samp- lingsintervallet. Dioden 55 bringas att bli oledande såsom gen- svar på den negativa pulsen VP och bringar därvid båda motstån- , _.. i. '..., Å. ___ 455 243 8 den 52 och 54 att inkopplas mellan knutpunkten B och jord. Mot- ståndet 51 åstadkommer en obetydlig dämpning av spänningsänd- ringen som erhålls vid knutpunkten A i förhållande till den korresponderande spänningsändringen (V1) som erhålls vid knut- punkten B eftersom värdet hos motståndet 51 (av storleksord- ningen 2OO Ohm) är litet i förhållande till värdena hos mot- stånden 52 och 54.

Före låsintervallet men under AKB-intervallet uppladdar den i förväg rådande nominella likspänningen (VDC) vid knutpunk- ten B kondensatorns 51 positiva uttag. När under låsintervallet gallerdrivpulsen VG alstras avtar spänningen vid knutpunkten A såsom gensvar på pulsen VG i en omfattning som är representativ för svartströmnivån. Detta medför att spänningen vid knutpunkten B avtar till en nivå som är i stort sett lika med VDC - V1. Un- der låsintervallet bringar också tidsignalen VC låsomkopplaren 54 att slutas (dvs att bli strömledande), varigenom förstärka- rens 52 inverterings- (-) signalingång kopplas till dess utgång, vilket innebär att förstärkaren 52 blir utformad såsom en följarförstärkare med förstärkningen ett. Såsom följd av detta kopplas en källa med konstant referenslikspänning VREF (t ex +5 volt), som appliceras på en icke-inverteringsingång (+) hos förstärkaren 52, genom återkopplingsverkan till förstärka- rens 52 inverteringssignalingång via utgången från förstärka- ren 52 och den strömledande omkopplaren 54. Under låsinterval- let blir således spänningen V5 över kondensatorn 51 en funktion av en referensuppkopplingsspänning som bestäms av spänningen VREF vid kondensatorns 51 negativa klämma och en spänning vid kondensatorns 51 positiva klämma svarande mot skillnaden mellan den beskrivna på förhand befintliga nominella likströmnivån (VDC) vid knutpunkten B och spänningsändringen V1 som erhålls vid knutpunkten B under låsintervallet. Spänningen V3 över kon- densatorn 51 under låsreferensintervallet utgör således en funk- tion av nivån för den svartströmrepresentativa spänningsändringen V1, vilken kan variera. Spänningen V3 kan uttryckas såsom (VDC - Vi) " VREF' Under det omedelbart följande samplingsintervallet sak- nas den positiva gallerdrivpulsen VG, vilket innebär att spän- ningen i knutpunkten B ökar positivt till den på förhand rådan- 453 243 9 de nominella likströmnivån VDC som förekom före låsintervallet.

Samtidigt uppträder den negativa pulsen VP, varigenom dioden 55 får förspänning i backriktningen och den normala spännings- omvandlings- och kopplingsverkan hos motstånden 52, 54 störs (dvs ändras kortvarigt) på så sätt att spänningen vid knut- punkten B minskas i en omfattning V2 såsom är antytt i fig 2.

Samtidigt bringas låsomkopplaren 54 att bli oledande, varjämte samplingsomkopplaren 55 sluts (blir strömledande) såsom gensvar på signalen VS, varigenom laddningslagringskondensatorn 55 blir kopplad till utgången från förstärkaren 52.

Under samplingsintervallet kommer således ingångsspän- ningen som påläggs inverteringssignalingången (-) hos förstärka- ren 52 att bli lika med skillnaden mellan spänningen vid knut- punkten B och spänningen V5 över ingångskondensatorn 51. Den på förstärkaren 52 pålagda ingångsspänningen är en funktion av storleken av spänningsändringen V1, vilken kan variera med änd- ringar i bildrörets svartströmnivå.

Spänningen över utgångslagringskondensatorn 56 förblir oförändrad under samplingsintervallet när storleken hos spän- ningsändringen V1 som uppstår under låsintervallet blir lika med storleken nos spänningsändringen V2 som uppstår under samp- lingsintervallet, vilket anger en korrekt bildrörsvartström- nivå. Detta blir följden därför att under samplingsintervallet ökar spänningsändringen Vl vid knutpunkten B i positiv riktning (från låsuppkopplingsreferensnivån) när gallerdrivpulsen av- lägsnas, varjämte spänningsändringen V2 medför en samtidig, ne- gativt riktad spänningsändring vid knutpunkten B. När bildrör- förspänningen är korrekt har den positivt riktade spännings- ändringen V1 och den negativt riktade spänningsändringen V2 lika storlek, varvid dessa spänningsändringar tar ut varandra under samplingsintervallet så att spänningen vid knutpunkten B blir oförändrad.

När storleken hos spänningsändringen V1 är mindre än storleken hos spänningsändringen V2 uppladdar förstärkaren 52 lagringskondensatorn 56 proportionellt i en sådan riktning att katodsvartströmmens strömledning ökar. Omvänt urladdar för- stärkaren 52 lagringskondensatorn 56 proportionellt för att åstadkomma en minskning i katodsvartströmmens strömledning när 453 245 10 storleken hos spänningsändringen Vl är större än storleken hos spänningsändringen V2.

Såsom är närmare visat av vågorna i fig 2 antas amplitu- den "A" hos spänningsändringen Vl vara ca 5 millivolt när ka- todsvartströmnivån är korrekt, varjämte den varierar inom ett intervall av några få millivolt (iAQ då katodsvartströmnivån ökar resp minskar i förhållande till den korrekta nivån efter hand som bildrörets egenskaper ändras vid drift. Således varie- rar låsintervalluppkopplingsreferensspänningen V3 över kondensa- torn 5l med ändringar i storleken hos spänningen V1 efter hand som katodsvartströmnivån ändras. Spänningsändringen V2 vid knut- punkten B har en amplitud ”A” som uppgår till ca 5 millivolt, vilket svarar mot amplituden "A" som har samband med spännings- ändringen V1 när svartströmnivån är korrekt.

Såsom är angivet av vågen VCOR 1 fig 2 förblir spänningen vid förstärkarens 52 inverteringsingång oförändrad under samp- lingsintervallet när spänningarna V1 och V2 båda har amplituden "A". Såsom emellertid är angivet av vågen VU ökar ingångsspän- ningen hos förstärkaren 52 med kvantiteten Ä då spänningsänd- ringen V1 har amplituden "A +~A", vilket svarar mot en hög svart- strömnivå. I detta fall urladdar förstärkaren 52 utgångslag- ringskondensatorn 56, varför den på transistorns 20 bas pålagda reglerförspänningen medför att transistorns 22 kollektorspän- ning ökar, varigenom katodsvartströmmen avtar mot den korrekta nivån.

Omvänt, och såsom är angivet av vågen VL, minskar för- stärkarens 52 ingångsspänning med kvantiteten¿5under samplings- intervallet när spänningsändringen V1 har amplituden "A-A", vil- ket svarar mot en låg svartströmnivå. I detta fall uppladdar förstärkaren 52 utgångslagringskondensatorn 56, varigenom tran- sistorns 22 kollektorspänning bringas att minska, vilket medför att katodsvartströmmen ökar mot den korrekta nivån. I båda fal- len kan flera samplingsintervall behövas för att man skall kun- na uppnå den korrekta svartströmnivån.

I en del AKB-anordningar kan det vara önskvärt att fram- ställa den svartströmrepresentativa spänningsändringen V1 under samplingsintervallet i stället för under det föregående låsin- tervallet såsom har beskrivits ovan. I en sådan alternativ an- 453 243 ll ordning skulle grinddrivpulsen VG vara tidbestämd på så sätt att den uppträder under samplingsintervallet och därvid sam- manfaller med en positiv hjälppuls VP. Den negativt riktade spänningsändringen V1 och den positivt riktade spänningsänd- ringen V2 som alstras såsom gensvar på hjälpsignalen VP upp- träder då samtidigt och kombineras direkt vid knutpunkten B på så sätt att de ömsesidigt upphäver varandra när svartströmnivån är korrekt (dvs ingen spänningsändring erhålls vid knutpunk- ten B).

Den beskrivna metoden med kombinerad pulssampling är diskuterad mera i detalj i den amerikanska patentansökningen Ä34 314, som också ger ytterligare uppgifter beträffande arran- gemanget inkluderande hjälpreglersignalen VP jämte ett lämpligt arrangemang för tidsignalgeneratorn 40 och kretsdetaljer i samplingsförstärkaren 52.

Spänningen som erhålls vid knutpunkten B under AKB-lås- och samplingsintervallen utgör en funktion av värdena hos mot- ständen 31, 32 och 3% och värdet hos en utgångsimpedans ZO (ca 30 till 50 ohm) som uppträder vid knutpunkten A. När signa- len VP är ett uttryck för den positiva likspänningsnivan (+S vclzf. såsom under lisintervrllut;mrförbindningspunkten mellan mot- stånden 32 och 3% spänningslåst, varjämte en ström som leds av motståndet 31 från knutpunkten A till knutpunkten B utgör en funktion av värdena hos 20, motståndet 31 och motståndet 34.

Under det efterföljande samplingsintervallet, när den negativt riktade pulskomposanten hos signalen VP föreligger, är dioden 35 oledande och förbindningspunkten mellan motstånden 32 och 34 olàst. Vid denna tidpunkt leds en annan ström av motståndet 31 från knutpunkten A till knutpunkten B såsom en funktion av vär- det hos motståndet 32, förutom värdena hos ZO och motstànden 31, 34. Spänningsändringen V2 som erhålls vid knutpunkten B såsom gensvar på den negativt riktade pulskomposanten hos sig- nalen VP är proportionell mot skillnaden mellan dessa strömmar.

När den beskrivna AKB-anordningen används vid ett bild- rör som har olika elektronkanonströmledningsegenskaper upprätt- “håller den pà ett fördelaktigt sätt automatiskt svartströmni- vàerna som svarar mot ett korrekt svartbildströmtillstànd, även 455 245 12 om sådana svartströmnivåer är inbördes olika från en elektron- kanon i bildröret till en annan exempelvis till följd av till- verkningstoleranser. Detta särdrag hos den beskrivna AKB-anord- ningen kommer nu att beskrivas.

Såsom har nämnts ovan är bildröret l5 av den självkonver- gerande typen med ett enda styrgaller 18 och ett enda skärm- galler 17, vilka båda är gemensamma för var och en av de tre bildrörelektronkanonerna. Den korrekta svartströmledningen hos bildröret kan upprättas genom inställning av mottagaren vid tillverkning på så sätt att man inreglerar förspänningen hos skärmgallret 13 medelst förspänningsreglernätet 19 (som t ex in- nefattar en manuellt inställbar potentiometer) tills en eller flera av bildrörkatoderna får en önskad spänning.

När bildrörets elektronkanoner är identiska, varvid de har samma strömledningsgensvar, leder de lika svartströmmar var- jämte de har lika spärrspänningar (dvs galler-katodspänningar) såsom följd av svartströminställningsförloppet. I praktiken kan emellertid elektronkanonerna kni inbördes olika strömlednings- egenskaper. Således kan elektronkanonerna leda strömmar som, ehuru de är olika i storlek, icke desto mindre svara mot korrekta svartströmnivaer. De olika katodspärrspänningarna som hör sam- man med de skilda strömmarna svarar också mot korrekta spärrspän- ningar. Det beskrivna elektronkanonströmledningssambandet för korrekta svartbildströmförhållanden bevaras därför att storleken hos spänningsändringen V2 står i samband med likspänningskompo- santen som uppträder vid avkänningsknutpunkten A under AKB-ar- betsintervall (om man bortser från verkan hos den inducerade ka- todutgångsströmpulsen som bildas såsom gensvar på den positiva gallerdrivpulsen VG). Denna likspänningskomposant är proportio- nell mot katodens spärrförspänning som manifesteras av likspän- ningskomposanten vid utgången från drivtransistorn 22, till vilken bildrörkatoden är ansluten. _Detta samband är definierat av uttrycket V2 = Ro E32 Vnc ' Ég_ (VP ' VD) “ g Rai. (Raa J' Raa) R34 _ 453 243 13 där V2 är storleken hos spänningsändringen V2, RO är summan av värdena hos motståndet Bl och impedansen ZO vid knutpunk- ten A, R32 är värdet hos motståndet 32, Ršu är värdet hos mot- ståndet Bh, VDC är värdet hos likströmkomposanten vid knut- punkten A och är av storleksordningen +7 till +10 volt, VD är den konstanta positiva likströmkomposanten hos hjälpsignalen VP och är av storleksordningen +8 volt, och VD är den väsent- ligen konstanta likströmförskjutningsspänningen hos dioden 35 och är ca +O,6 volt.

Spänningsändringen V2 har exempelvis en storlek av ca -3,4 mil- livolt när VDC uppgår till +8,0 volt.

Om de tre bildrörelektronkanonerna således har inbördes olika strömmar och samhörande spärrspänningar svarande mot ur- sprungliga svartströmuppkopplingsförhållanden kommer spännings- ändringarna V2, som hör samman med de respektive signalproces- sorerna lßa, lßb och l4c, var och en att ha olika storlek, trots att de alla är härledda ur en gemensam signal VP. De olika storlekarna hos spänningsändringarna V2 utgör en funktion av de olika spärrspänningarna som manifesteras av likströmkomposanter- na med olika storlek bildade vid knutpunkterna A. De olika stor- lekarna hos spänningsändringarna V2 är sådana, att då det gäller den korresponderande AKB-reglerslingan ändras spänningen som uppstår vid knutpunkten B inte när spänningsändringarna Vl och V2 kombineras. Således förblir varje AKB-reglerslinga i vilo- tillstånd.

AKB-reglerslingcnn förblir i vilotillstånd tills de ur- sprungligen upprättade svartströmmarna ändras till följd av en ändring i bildrörets arbetsparametrar beroende på exempelvis bildrörets åldring eller temperaturverkningar. Antag i detta av- seende att bildrörets arbetsparametrar ändras på så sätt att den röda elektronkanonströmledningen minskar, varigenom den korrespon- derande katodsvartströmmen blir alltför låg. Katodutgångsström- pulsen som induceras såsom gensvar på den positiva grinddrivpul- sen VG kommer då att minska i storlek på motsvarande sätt, vida- re kommer spänningen vid knutpunkten B att ändras såsom gensvar på spänningsändringarna i V1 och V2, varjämte spänningen över utgångslagringskondensatorn 56 ändras i sådan riktning att katod- förspänningen som bildas vid transistorns 22 kollektor minskas, .- b. 453 243 lä varigenom katodsvartströmmen återförs (dvs ökas) till den korrek- ta nivån. Vid denna tidpunkt får storleken hos spänningsändringen V2 en ny nivå som hör samman med den nybildade (korrigerade) ka- todförspänningen så att spänningen vid knutpunkten B förblir oför- ändrad såsom gensvar på spänningsändringarna V1 och V2 (dvs AKB- reglerslingan befinner sig ånyo i vilotillstånd), Såsom är angivet medelst arrangemanget i fig 5 kan före- liggande uppfinnings principer tillämpas vid anordningar där man inte utnyttjar den i fig l begagnade samplingsmetoden med pulsma- tat galler och kombinerade pulser.

Enligt fig 5 är kollektorutgången från en videosignalför- stärkartransistor 70 kopplad via en högspännings-pnp-följartran- sistor 72 till en katod hos ett bildrör 75. Under AKB-intervall tjänstgör följartransistorn 72 såsom en strömavkännare för att direkt avkänna nivån hos katodsvartströmmen som svarar mot tran- sistorns 72 emitter-kollektorström. En över ett motstånd 76 bil- dad spänning är direkt proportionell mot transistorns 72 kollek- torström som svarar mot katodsvartströmmen. En spänningsdelare som består av motstånden 82, 83 är kopplad till transistorns 70 kollektorutgång för att vid förbindningspunkten mellan motstån- den 82, 85 bilda en spänning som är proportionell mot katodspärr- förspänningen som hör samman med den korrekta svartströmnivån som upprättas under linjeinställning av mottagaren.

Den svartströmrepresentativa spänningen som bildas över motståndet 76 påläggs den ena ingången till en differentialin- gångsförstärkare 80. Den spärrspänningsrepresentativa spän- ningen som bildas över motståndet 83 kopplas via ett spännings- omvandlingsnät 85 (som t ex inkluderar nivåförskjutningskretsar) till en annan ingång till differentialförstärkaren 80. En samp- lingsomkopplare 86 sluter (leder) såsom gensvar på nycklingssig- naler under AKB-samplingssignaler för att därvid koppla utgången från förstärkaren 80 till en laddningslagringskondensator 88.

En förspänningskorrigeringsspänning som bildas över kondensatorn 88 utgör en funktion av spänningarna över motstånden 76 och 83 och påläggs bildröret t ex via transistorn 70) för att upprätt- hålla en korrekt bildrörsvartströmnivå. Här är den från spän- ningen över motståndet 83 erhållna "referens"-ingången till för- stärkaren 80 proportionell mot spärrförspänningen för katodsvart- nivån.

Claims (5)

453 243 15 PATENTKRAV

1. Automatisk förspänningsregleranordning i en videosig- nalbehandlingsanläggning som inkluderar ett bildåtergivnings- organ med en elektronkanon som innefattar en intensitetsstyr- ningselektrod, k ä n n e t e c k n a d av organ (30) för att härleda en signal (V1) som är representativ för storleken hos svartbildström som leds av nämnda elektronkanon under för- spänningsreglerintervall, organ (32, 3U) för att åstadkomma en hjälpsignal (V2) som är proportionell mot förspänningen hos nämnda elektronkanon under bildsläckförspänningsreglerinter- vall, reglerorgan (58) som är påverkbara av nämnda härledda signal och av nämnda hjälpsignal för att alstra en förspännings- reglerspänning såsom en funktion av storlekarna hos både nämnda härledda signal och nämnda hjälpsignal, och organ (20, 22) för att koppla nämnda reglersignal till nämnda bildåtergivnings- organ för att upprätthålla en korrekt svartströmnivå.

2. Anordning enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda bildåtergivningsorgan innefattar ett bildrör (15) med flera elektronkanoner, av vilka var och en har en katodintensi- tetsreglerelektrod (löa-16c) och en korresponderande galler- elektrod (18) aktiverade gemensamt på avseende på nämnda flertal katodelektroder, varvid nämnda elektronkanoner kunna förete inbördes olika strömledningsegenskaper, och att nämnda anordning inkluderar flera automatiska förspänningsregleranordningar (lüa-ïüb), som är tilldelade var sin av nämnda flertal elektron- kanoner.

3. Anordning enligt krav 2 k ä n n e t e c k n a d därav 7 I att rsiíznnfln i~1_j,'íl,;>:-,1,;/,r1:»1_ (V,) hur en rsíidun fatorlek och riktning 2 att gensvaret hos nämnda reglerorgan på nämnda storlek hos nämnda härledda signal (V1) väsentligen upphävs när storleken hos nämnda härledda signal är representativ för en korrekt svartströmnivå.

4. Anordning enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda härledda signal (V2) har en storlek som är skild från noll när nämnda svartströmnivå är korrekt. 453 245 16

5. Anordning enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av organ (40) för att modifiera förspänningen hos nämnda bild- rörs gallerelektrod under förspänningsreglerintervall för att inducera respektive katodutgàngsströmsignaler med storlekar proportionella mot svartströmnivàn som leds av den motsvarande elektronkanonen. _.. ., ......._.__.,,.__.__ F..