SE452163B - Losningsmedelshaltig lack med pigment av zink och mangan (ii,iii)oxid - Google Patents

Description

10 15 20 ZS 30 40 452 163" 2 Mn3O4-rök enligt föreliggande uppfinning framställes lämpligast genom att låta en ström av syre passera genom eller över ytan på ett smält bad av ferromangan. konventionell ferromangan framställt i en masugn eller i en elektrometallurgisk ugn och liknande vid höga temperaturer av cirka 1200°C eller mer kan innehålla upp till 6 % kol eller mera. Kolhalten reduceras vanligen exempelvis till cirka 1,5 % genom att blåsa syre eller en blandning av syre och luft genom eller mot ytan av ett bad av smält ferromangan.

Detta utföres i ett separat kärl som innehåller ett smält ferromanganbad som nyligen tappats från den elektriska ugnen och vid en temperatur av cirka 1000°C eller mer och företrädesvis vid cirka 1soo°c eller högre.

En procedur för reduktion av kolhalten i smält ferromangan beskrives i amerikanska patentet nr 3 305 352, vars beskrivning härmed införes som referens i föreliggande beskrivning. I denna föredragna procedur för framställning av Mn(II,III)-oxidrök enligt föreliggande uppfinning tappas ferromangan från den elek- triska ugnen, i vílken den framställes in i ett behandlingskärl såsom en skänk eller ugn vid en temperatur av cirka 1300°C eller högre. Någon slagg skummas företrädesvis bort och sedan p¿ toppblåses syre mot överytan av det smälta ferromanganbadet på något lämpligt sätt såsom en eller flera konventionella syreblåslanser och hàlles cirka 2,5 cm över ytan för att rikta en eller flera strömmar av syre med ett tryck av cirka 7,73 till cirka 10,55 kg per cmz för att stöta mot ytan av badet. Strömmen av syre är cirka 1,8 till 2,3 kg per minut för ett smält- bad på 230 kg i en skänk med cirka 76 cm höjd och 50 cm inre diameter. Ovannämnda procedur kan förstöras om så önskas. Den avgående gasen som däri produceras innehåller mycket finför- delade partiklar av Mn(II,lII)-oxidrök av sfärisk utseende, vilka är lätt utvinnbara från den avgående gasen med hjälp av konventionell återvinningsapparatur.

Om det är önskvärt kan Mn(II,III)-oxidrök enligt föreliggande uppfinning framställas som en biprodukt av den speciella proce- duren som beskrives i amerikanska patentet 3 305 352 för reduktion av kolhalten i mangnnbad. I sådana full kommer manganbadet att vara vid en temperatur av cirka 1250oC och syre att toppblâsas med en hastighet som är tillräcklig att värma badet till en temperatur av 1700°C innan kolhalten hos den smälta 'metallen har blivit reducerad till l,5%C. Syreblâsníngen kommer 10 15 20 25 30 40 Se 452 165 fi ' att fortsätta till dess badtemperaturen når cirka 1750°C som beskrives i patentet. Mn(II,III)-oxídrök àtervinnes från den avgående gasen på konventionellt sätt.

Uttrycket "Mn304-rök" och "Mn(II, III)-oxidrök" som användes i beskrivningen och kraven i denna ansökning avser de finför- delade sfäriska partiklarna i den rök som átervinnes från syre- blàsningen av smält ferromangan såsom beskrivits ovan.

Ovannämnda och andra besläktade ändamål och fördelar enligt föreliggande uppfinning uppnås genom ett förbättrat färgpigment för användning i lösningsmedelbaserade färger, som omfattar Mn (lI,III)-oxíd (Mn3O4)-rök eller ett material som innehållande en Mn(II,III)-oxidrök, som sin huvudsakliga ingrediens och zink- stoft. "Zinkstoft" såsom det användes i föreliggande beskrivning och i efterföljande krav avser mycket finfördelade zinkpartiklar med en medelpartikelstorlek av mellan cirka Z och 40 um. Mn304-rök- zinkpigment kan utnyttjas i färgsammansättningar tillsammans med ett hartsbindemedel, lösningsmedel och andra ingredienser, såsom pigmentfyllmedel suspensionsmedel etc. Vanligen kan Mn304- rök-zinkpigment omfatta från cirka 74 till 96 viktprocent av den totala färgkompositionen på en lösníngsmedelfrí basis. Ett g mer föredraget område är från cirka 80 till 92 viktprocent.

Föreliggande uppfinning baseras på upptäckten att Mn(II,III)- oxid-rök eller ett material innehållande företrädesvis Mn(II,IlI)- oxidrök i ett finfördelat eller pulveriserat tillstånd när det användes som färgpigment i zinkrika lösningsmedel baserade färger överraskande nog ger beläggningar på metallsubstrat med korrosíons- beständiga egenskaper, som är överlägsna liknande beläggningar som är gjorda enbart med Mn3O4-rök eller zinkpigment ovan.

Graden av korrosionsskydd som erhålles genom färgsammansättningen är beroende på Mn(II,IIl)-oxidrök-zinkförhállandet_ Vid användning som ett färgpigment uppvisar Mn3O4-rök en djup rödaktigt brun färg,som är lik men ändå lätt skiljbar från den bruna färgpigmenteringen som framställes genom konventionella syntetiska järnoxidpigment, exempelvis gula, läderfärgnde eller röda järnoxídpigment. Mn3O4-rökpigment kan också framställas i ett område av partíkelstorlekar, som närmar sig de finför- delade partiklarna hos konventionella färgpígment. Detta är en mycket betydelsefull faktor vid framställningen av lösningsmedel- bnseradc färger av ett antal skäl, exempelvis förhöjer de fina partiklarna suspensíonsegenskaperna och möjliggör för pígmenten 10 15 20 25 30 35 40 ...hm 452 163 i att distribueras likformigt över hela färgsammansättningen. Van- ligen bör Mn304-rökpigmentet ha en partikelstorlek sådan att cirka 98 procent av partiklarna är mindre än cirka 10 um.

Såsom framhållits är färgpigmentet som användes vid utövandet av föreliggande uppfinning sammansatt av Mn(lI,III)-oxidrök eller kan vara ett material somaföreträdesvis innehåller Mn(II, III)-oxidrök, dvs mer än 60 viktprocent. Sådana material är den Mn(II,III)-oxidrök som beskrivits ovan, som är framställd som en biprodukt vid oxidation vid hög temperatur utförd genom framställning av ferromangan.

De uppgifter som givits nedan skisserar några typiska kännetecken hos Mn[II,III)-oxidröken framställt såsom beskrivits ovan för utförande av föreliggande uppfinning. ' Kemisk formel: Väsentlígen Mn3O4. Vanligen 96-98 viktprocent Mn(II,III)-oxid, varvid resten är en blandning som inkluderar kalciumoxid, magnesiumoxid, kaliumoxid och kiseloxid med mindre än cirka 1 viktprocent fri manganmetall.

Kemisk analXs:(Vanligen viktprocent): 65,27 Mn; 2,03 Fe; 0,029A1; 0,28 Si; 0,17C; 0,040P; 0,045As; 0,46Ca; 1,43Mg; 0,072K, 023Cr; och 0,002Pb. a voiymrärhet; o,7z-1,44 kg/am3 fukt: Vanligen 0,22 % (1 timme vid 107°C) Partikelstorlek: 98% under cirka 10 pm. (99%, passerar genom en 325 mesh Tyler sikt).

Eg; 9-13 (Soi nn3o4 1 aestiiierar H20) § Eormi sfärisk specifik vikt; 4,6-4,7s g/enë Värmestabilitet: ingen effekt upp till 600°C.

Dagens beläggningsteknologi betonar användningen av färg- pigment med en mycket fin partikelstorlek för att förhöja färg- ämnets effektivitet (täckförmåga), suspensionsegenskaper och likformig fördelning av pigmentet över hela färgsammansättningen.

Det har befunnits att när man använder ett färgpigment i överens- stämmelse med föreliggande uppfinning bör Mn3O4-röken ha en partikelstorlek sådan att cirka 98% av partiklarna är mindre än 10 pm. Vanligen kan Mn3O4-rök som är utvunnen från elektrometall- urgiska ugnar genom konventionella metoder såsom beskrivits ovan innehålla cirka 1,0-2,0 % partiklar av en storlek som är större än cirka 10 um. I överensstämmelse härmed kan det vara önskvärt eller t.o.m. nödvändigt i en del fall att eliminera dessa större 10 15 20 25 30 b! U'l 40 S 0 ni 452 163 partiklar från Mn304-röken. Detta kan utföras exempelvis med konventionella klassifikationstekniker eller genom stötmetoder såsom kulkvarnsmalning. Mn(II,III)-rökoxid, som har blivit klassificerad eller mald ner till en partikelstorlek i vilken cirka 98% av partiklarna är mindre än 10 um kan lätt dispergeras i färgsammansättningen med medelskjuvutrustníng sådan som an- vändning av Cowles Dissolver. Färgsammansättningar innehållande Mn304-rök i detta partikelstorleksområde kan vanligen påföras på ytan som skall behandlas utan någon påtaglig strimmighet eller andra fel.

Den lösningsmedelbaserade färgsammansättningen enligt föreliggande uppfinning kan framställas under användning av för det mesta alla kommersiella kvaliteter av zinkstoft, såsom Zinc Dust L-15 framställt av Federated Metals. Detta material har en medelpartikelstorlek av cirka 5 um.

Typiska zínkríka lösningsmedelbaserade färgsammansättningar innehållande en Mn3O4-färgpigmentrök i överensstämmelse med föreliggande uppfinning representeras av följande: Ingredienser Vanlig Föredragen (vikt-%) (vikt-% A. Hartsbíndemedel 4-ZS 8-20 B. Zinkstoft 43-90 47-68 C. Mn304-pigmentrök 3-38 20-36 D. Andra pigment inkluderande 0-35 1-15 pigfyllmedel etc.

E. Pigmentsuspensíonsmedel 0-S 0.5-3 F. Lösningsmedel * * * Såsom erfordras för den rätta viskosíteten vid páförandet.

Den lösningsmedelbaserade färgsammansättningen användande ett Mn3O4-rökfärgpígment i överensstämmelse med föreliggande uppfinning kan framställas genom konventionella metoder som är välkända inom teknikens ståndpunkt. Exempelvis kan färgsamman- sättningar genom blandning av hartsbindemedel tillsammans med Mn3O4-rök, zinkstoft, andra pigment och pigmentsuspensíonsmedel och lösningsmedel.Mediumskjuvningsdispersionsutrustning kan användas för detta ändamål, såsom Cowles Díssolver. Denna ut- rustning består av en vertikalt driven axel med ett sågtandat skovelhjul vid sin lägre ända. Vid rotation, kommer skovelhjulen att tilldela en hög hastighet till blandningen av fluid och pigment resulterande i ett skjuvningsförhållande. Annan utrust- 01%? 10 15 20 25 30 35 452 163 färgindustrin. Vanligtvis kommer bindemedlet att väljas från en av fyra grupper: (1) reaktiva bindemedel, såsom epoxihartser härledda från bisfenol A och epiklorhydrin, vilka är härdade med polyaminer, såsom polyaminoamíder, díetylentriamín, trietylen- tetramín eller träkolStjäramíner:(2) lufttorkande bindemedel, fenol A och vegetariska oljefettsyror; (3) lösningsmedellösliga bindemedel, som hårdnar genom lösníngsmedelförångning, såsom polyhydroxieter av bisfenol A härledd från bisfenol A och 0 epiklorhydrín (fenoxi PKHHJ; och (4) bindemedel konventionellt använda i fukthärdbara system såsom alkylsilikat framställt , alkohol meriserade vegetayiska fettsyror. De har ett amínvärde av 230-246 mg fenol A och epiklorhydrín kända som "fenoxihartser" och sålda av Union Carbide Corporation. med hög molekylvikt, alkydhartser, polyestrar, klorerat hummi, 10 15 20 25 30 35 40 f4s2 163 och vínylklorid-vinylacetatsampolymerer med eller utan hydroxyl~ eller karboxyl-funktion.

Blandningen av Mn(II,III)4oxidrök och zínkstoftpigment kan användas i färgsammansättningen enligt föreliggande uppfinning ensamma eller tillsammans med andra konventionella färgpigment, pigmentfyllmedel och korrosionsförhindrande medel. Exempelvis kan Mn3O4-rökpigment utnyttjas tillsammans med konventionella Ti02 pigment såväl som olika typer av järnoxidpigment, exempelvis röda eller gula järnoxider. Olika pigmentfyllmedel kan också användas såsom talk, leror (vattenhaltig aluminiumsilikat), diatomace kiseldioxid och kiseldioxid. Talk sålt under varumärket Nytal 300 (RT Vanderbilt) är ett exempel pà ett bra pigmentfyll' medel för användning i färgsammansättningar. Dessutom kan andra korrosionsförhindrande pigment såsom zinkkromat exempelvis också användas i färgsammansättningen.

Ett pigmentsuspensionsmedel kan också användas. Typiska suspensionsmedel för användning i färgsammansättningen är de som säljas under varumärket Benton 27 (NL Industries), vilket är ett organiskt derivat av vattenhaltigt magnesiumaluminíum- silikat, Kelecin F (Spencer Kellog), dvs. lecitin och Nuosperse (Tennexo Chemical Company).

Lösningsmedlet som användes i färgsammansättningen enligt föreliggande uppfinning kan vara vilken som helst av-ett antal lösningsmedel och lösningsmedelblandningar konventionellt använda i lösningsmedelbaserade färger. Lämpliga lösningsmedel och lös- ningsmedelblandningar som användas inkluderar exempelvis ketoner såsom metylisobutylketon (MIBK), aromater och blandningar av ketoner och aromater. Typiska aromatlösningsmedel som kan användas är xylen och toluen. Ett annat vanligt aromatlösningsmedel som kan användas är SC-100 (Exxon), som är baserat på dietylbensen.

Andra konversiella lösningsmedel som kan utnyttjas inkluderar Cellosolve (etylenglykol monoetyleterl och Cellosolve acetat (etylenglykol monoetyleteracetat), varvid båda varumärkena ägs av Union Carbide Corporation. Cellosolve acetat rekommenderas särskilt för användning som ett lösningsmedel i system som utnyttjar fenoxihartser som ovan beskrivits. Även i det fallet då det lösningsmedellösliga bindemedlet är en alkydharts, är petroliumdestillerad lacknafta allmänt använda. På liknande sätt då bindemedlet är ett klorerat gummi är både xylen och toluen goda lösningsmedel. Andra lämpliga lösningsmedel för dessa binde- 10 15 20 25 30 för att förbättra filmegenskaperna hos den påförda beläggningen.

Kommersíellt tillgängliga material, som kan användas för detta ändamål inkluderar Beetle 216-8 (American Cyanamid), vilken är ett karbamidharts - 60% lösning med butanol/xylen; och etyl- alkohol som rekommenderas för användning vid suspensionsmedlet benton 27. Ett viskositetskontrollerande medel, kan även utnyttjas i färgsammansättningar, dvs. såsom diatomacejord .

Celite, ett , såsom de som säljas , vilket är ett silikagel.

Skinnförhindrande medel kan också användas såsom Ex-Kin nr 2 É K Följande exempel kommer att ytterligare illustrera utövandet av föreliggande uppfinning: I 30 g fenolík BKR-2620 (Union Carbide Corporatíon); 1,1 g suspen- sionsmedel, dvs MPA-60 (N L Industries); 1,1 g suspensionsmedel dvs. Silanox 101 (Cabot Corporation), som är en silanbehandlad värmealstrande kiseldioxid; och 179 g zínkstoft L-15 (Federated Metals).

Halten av fasta ämnen i fargsammansättningen var bestämd att vara 84 vikt-% fasta ämnen - 48 volym-% fasta ämnen. Denna färgsamman- sättning användes i en serie av tester som kontroll. . ..-..~.....- nn- 10 15 20 25 30 ss 40 'swssz 163 förda beläggningen bakades vid en temperatur av cirka 177°C under cirka 15 minuter. Filmtjockleken hos beläggningen uppmättes och medeltjockleken bestämdes till att vara cirka 0,018 mm.

Testpanelerna utsattes för ett saltsprutkorrosionstest i enlighet med ASTM B 117-73 och panelerna värderades sedan í överensstämmelse med metoder som skisserats i ASTM (D714-56, D610-68).

Exempel 2 _ En lösningsmedelbaserad färgsamnansättning framställdes under användning av samma ingredienser som de som utnyttjades i färg- sammansättningen beskriven i exempel 1, utom att i detta fall J de 179 g av zinkstoft ersattes med 118 g Mn3O4-rökpigment. Halten a av fasta ämnen i denna färgsammansättning bestämdes att vara 78 % vikt-% i fasta ämnen - 48 volym- fasta ämnen. Färgsammansättníngarna pafördes på testpaneler gjorda av kallvalsat stål på samma sätt som beskrives i exempel 1 och medelbeläggningstjockleken bestämdes till att vara 0,015 mm. Testpanelerna utsattes för samma salt- sprutkorrosionstest och värderades i enlighet med samma ASTM metod.

Exempel 5 En lösningsmedelbaserad färgsammansättning framställdes under 3 användning av samma ingredienser som de som utnyttjades i färg- sammansättningen enligt exempel 2, utom i att i detta fall en ökad mängd Mn3O4-rökpigment, dvs 147,5 g utnyttjades; Färgsamman- sättningen hade en halt av fasta ämnen av cirka 82 vikt-% fasta ämnen - 53 volym-% fasta ämnen. Pärgsammansättningen påfördes på liknande testpaneler gjorda av kallvalsat stàl på samma sätt som beskrivits i exempel 1 och medelbeläggningstjockleken bestämdes till att vara 0,018 mm. Panelerna utsattes sedan för samma salt- spraykorrosíonstest och värderades i enlighet med samma ASTM- metod.

Exempel 4 En lösningsmedelbaserad färgsammansättning framställdes under användning av samma ingredienser som de som användes i färgsamman- sättningen beskriven i exempel 3 utom det att i detta fall en större mängd Mn3O4-rökpigment, dvs. 162,0 g användes. Färgsamman- sättningen hade en halt av fasta ämnen av cirka 83 vikt-% fasta ämnen - 56 volym-% fasta ämnen. Färgsammansättningen påfördes på liknande testpaneler gjorda av kallvalsat stål pà samma sätt som beskrives i exempel 1 och medelbeläggningstjockleken bestämdes att vara 0,020 mm. Panelerna utsattes sedan för samma saltsprut- 10 15 20 25 30 35 40 korrosíonstest och värderades i enlighet med samma ASTM-metod.

Exempel 5 En lösningsmedelbaserad färgsammansättning framställdes under' användning av samma ingredienser som de som användes i färg- sammansättningen beskriven i exempel 2, utom det att i detta fall användes en större mängd Mn304-rökpigment, dvs. 177 g användes.

Färgsammansättníngen hade en halt av fasta ämnen av 84 vikt-% fasta ämnen - S8 volym-% fasta ämnen. Färgsammansättningen påfördes på testpanelerna gjorda av kallvalsat stål på samma sätt som beskrives i exempel 1 och medelbeläggningstjockleken bestämdes att vara 0,020 mm. Testpanelerna utsattes sedan för samma salt- sprutkorrosionstest och värderades i enlighet med samma ASTM- metod.

Exempel 6 En lösningsmedelbaserad färgsammansättning framställdes under användning av samma ingredienser som de som utnyttjades i färgsammansättningen beskriven i exempel 1, utom att det i detta fall användes en reducerad mängd zinkstoft, dvs. 89,5 g användes tillsammans med 59,0 g Mn3O4-rök. Färgsammansättningen hade en halt av fasta ämnen av 82 vikt-% fasta ämnen - 48 volym-% fasta ämnen. Volymförhállandet av Mn304 till zinkstoftet var.cirka 1:1. Färgsammansättningen påfördes på festpanelerna gjorda av kallvalsat stål på samma sätt som beskrives i exempel 1 och beläggningstjockleken bestämdes till cirka 0,018 mm. Testpanelerna utsattes sedan för samma saltsprutkorrosíonstest och värderades i enlighet med samma ASTM-metod.

Exempel 7 En lösningsmedelbaserad färgsammansättníng framställdes under användning av samma ingredienser som de som utnyttjades i färg- sammansättningen beskriven i exempel 6, utom det att i detta fall en mindre mängd Mn304-rök, dvs 39 g utnyttjades tillsammans med dvs. 119 g zinkstoft. Volymförhållandet mellan zinkstoftet var i detta fall cirka 1:2. Färg- en större mängd, Mn3O4-röken till sammansättningen hade en halt av fasta ämnen av cirka 83 vikt-% fasta ämnen - 48 volym-% fasta ämnen. Färgsammansättningen på- fördes på testpanelerna gjorda av kallvalsat stål på samma sätt som beskrevs i exempel 1 och medelbeläggníngstjockleken bestämdestill 0,018 mm. Testpanelerna utsattes sedan för samma saltsprutkorro- síonstest och värderades i enlighet med samma ASTM-metod. Resultaten 'av saltsprutkorrosionstesterna i exemplen 1-7 erhålles i tabell 1 nedan. 452 163 H Qäæ Qäæ mzm Qïwuo mïæaø Qämuo Q2æ|o 2Ew|o Qïæno Ew Em Zw I-r- hOwflfim :oflwouwox oøm omm cow com com cow com oø~ oo_ som cow oo_ own oø~ øo_ oem oow cow som com oo_ fihmsëwuv Ufiuumok __ _ ÜIÉ m__.@m wwouwxcfiw o :E __ __ __ W__^~w m_@wM@m »wopw~=«~ o :z __ __ _M_ vann: __ __ __ __ ___ o az __ __ m._«_ Qommz __ __ @fl_ wo mz __ . __ _. , __ m__ pwowwxzfiw |||:|~am»w_ ucwemflm uo~«ucæ>xw:mEw_m wwo~mM:fi~ :mus :oo wme umwnflcmmmflmm xmunvømcz wo: Hmawflvcmuwonmcoflmonuox H Hflmnmh ._2441 _ f wbqwn» ~- Hmmëwxm 10 15 20 25 30 35 40 f' lff':;';-¿ 52; '1 LL., ,.";,..'L;í.2l..;;.íïï J _ f if.. _11; Det framgår av resultaten i tabell I att färgsammansättningen enligt exempel 2 innehållande 48 volym-% Mn3O4-rökpigment upp- visade en korrosionsbeständighet, som var ungefär lika bra som korrosionsbeståndigheten hos färgsammansättningarna inne- hållande samma volymprocent zinkstoft upptill cirka 260 timmars prov. Det bör naturligtvis påminnas om att färgsammansättningarna innehållande zinkstoft son1ett korrosionsförhindrande pigment är välkända för deras goda uppförande under saltsprutförhállanden och därför var dessa färgsammansättningar från början använda" som kontroll. Det framgår också att ökningen av mängden Mn304- rök utöver 118 g eller 48 volym-%=inte förbättrade korrosions- beständíghetsegenskaperna hos färgsammansättníngen utan i mot- sats härtíll drastiskt minskade effektiviteten av pigmenten i förhindrande av korrosion. Slutligen framgår det av tabell I att överraskande nog överlägsna resultat uppnåddes utöver den i kontrollen när Mn3O4-rök kombineras med zinkstoft och vidare att denna förbättring demonstrerades över hela testperioden dvs 360 timmar. Effektiviteten av att använda Mn3O4-rök för att förhindra korrosion i zinkrika färgsammansättningar i de flesta fall är beroende på Mn3O4-zinkstoftvolymförhàllandet.

Overlägsna resultat har uppnåtts när detta förhållande upprätt- hàlles vid cirka 1:1 i volymhänseende. nå Mn(Il,III)-oxid och zinkpigmenterad fenoxibaserade belägg- ningar visade i tabell I undersöktes genom svepelektronmikroskope- ring för att jämföra beläggningsytor för att bestämma skydds- mekanismen hos dessa system. * Efter att ha utsatts för 100 timmars saltsprutning täcktes zinkpartiklarna enligt exempel 1 med kristallínska korrosions- produkter vilka hade en tendens att plugga igen porerna hos beläggningen och därigenom skydda substratet. Mn3O4-röken enligt exempel 2 å andra sidan synes errodera bort. Dess korrosions- produkter är emellertid möjligen kapabla att producera en passi- verande beläggning på ytan av stålet.

Skyddsverkan av kombinationen av Mn304-rök och zínkstoft synes bero på bildningen av en ny förening på föreningar under utsättandet för saltsprutning. De kristallinska korrosions- produkterna som bildades är olika de som bildades vid antingen zink eller Mn3O4-rök under saltsprutningen. Bildningen av dessa nya produkter möjligen minskar penetreringshastigheten hos korro- sionssaltet genom deras täta packningsmönster. Hexagonala plattor och klart synbara.

Claims (6)

1. Lösningsmedelshaltig lack, som såsom huvudsakliga ï beståndsdelar innehåller ett hartsbindemedel, lösningsmedel samt vanliga hjälpmedel, varvid samtidigt ger korrosionshärdighetsegenskaper, t e o k n a d 1L Patentkrav *ef därav, att såsom pigment ingar färgpigment, iärgpigmentet k ä n n e - finfördelad zink och samtidigt fíníördelade rökpartiklar av mangan(ll,III)oxid (Mn304) i lacken, varvid Mn304-rökpartiklarna uppvisar följande egenskaper: a) den kemiska kompositionen innehåller åtminstone 96 vikt; procent Nn304 och resten kan bestå av kalciumoxid, magne- siumoxid, kaliumoxid och kiseloxid med mindre än cirka 1 viktprocent fri manganmetall; b) materialet är sa finfördelat, att 98% av partiklarna är mindre än cirka 10 Pm, och lacken har följande sammansättning: 4-25 4 ~O Ü 3- 3-38 Ü- 5 fal Ü-5 viktprocent viktprocent viktprocent viktprocent viktprooent hartsbindemedel zínkstoft Mn304-rökpigment valfria pigment, inklusive pigment~ íyllmedel och fyllmedel pigmentsuspensionsmedel lösningsmedel motsvarande den önskade viskositeten.

2. Lack enligt patentkrav 1, av en halt 8-20 47~68 o,s-a

3. Lack enligt patentkrav 1 eller 2, n a d av: viktprocent viktprocent viktprocent viktprocent víktprocent k ä n n e t e c k n a d hartsbindemedel zinkstoít Nn3O4 valfria pigment, inklusive pigment fyllmedel och fyllmedel och pigmentsuspensionsmedel. k ä n n e t e c k- av en tillsats för förbättring av fílmegenskaperna, såsom karbamidharts eller etylalkohol.

4. Lack enligt något av patentkraven 1-3, t e c k n a d

5. Lack enligt nagot av patentkraven 1-4, k ä n n e - av en tillsats för viskositetsreglering. k ä n n e - t e c k n a d av tillsatser för borttagning av gaser eller vatten. ...'...'-A=':.-. 452 163 13

6. Lack enligt något av patentkraven 1-5, k ä n n e ~ t e c k n a d av att ett Mn304-rökpigment användes, vilket utvínnes såsom avíallsprodukt från avgaserna från matalliska ugnar för ferromangantillverkning.