SE451554B - Sett och anleggning vid bearbetning serskilt uppkapning av langstreckta foremal sasom trevirkeslengder - Google Patents

Description

451 554 Det kännetecknande för föreliggande uppfinning framgår av efterföljande patentkrav.

Uppfinningen skall närmare beskrivas med hänvisning till bi- fogade ritningar som visar ett utföringsexempel.

Figur 1 visar schematiskt en anläggning enligt uppfinningen sedd ovanifrån.

Figur 2 är en sidovy av en mätningsstation i den figur 1 visade anläggningen i större skala.

Figur 3 visar likaledes från sidan och i större skala själva 2 kapstationen delvis uppskuren.

Figur 4 är en sektion efter linjen IV-IV i figur 3.

Figur 5 är en till funktionsbeskrivningen hörande detaljbild.

Den i figur 1 visade anläggningen består av ett virkesförrâd 1, exempelvis i form av ett mot en transportbana 2 lutande plan, innehållande ett förråd av virke 3. Vid transportbanan, som är av- sedd att löpa i pilens 4 riktning, är en operatör 5 stationerad.

Operatören som framför sig har en virkeslängd 6 på banan 2 har till uppgift att på virkesenheten 6 markera förekommande defekter 7, 8, 9. Märkningen tillgår i föreliggande fall så att operatören 5 med en speciell färgpenna med streck 10, 11, 12, 13, 14, 15 respek- tive markerar på ömse sidor om nämnda defekter 7, 8, 9. Den mar- kerade virkeslängden 6 tillåtes härefter, i pilens 4 riktning, följa transportbandet till en mätstation 16, som längdmäter virkes- enheten och medverkar till registrering av lägena för de av opera- tören 5 utsatta strecken 10-15. När virkesenheten passerat mätan- ordningen 16 kommer den ut på en ytterligare transportbana 17 löpande i pilens 18 riktning fram mot ett anslag 19, mot vilket en föregående virkesenhet 20 stöder såsom framgår av figur 1.

Genom kommando från en dator 21 föres virkesenheten 20 sid- ledes i pilens 22 riktning genom icke närmare visade förskjutnings- organ. Enheten 20 skjutes alltså över på en ytterligare transport- bana 23 som löper i pilens 24 riktning. I figur 1 är delvis synlig en tidigare virkesenhet 25 på bana 23,vilken är på väg att inmatas till en kapningsstation 26. Givetvis kan enheten 20 inte matas över pâ banan 23 förrän enheten 25 helt matats in i kapnings- stationen 26.

Ut från kapningsstationen 26 löper en ytterligare transport- a bana 27 som matar ut färdigkapade arbetsstycken 28, 29 i pilens 30 riktning. Arbetsstyckena matas lämpligen ut till sorterings- fack, men dessa utgör icke föremål för föreliggande uppfinning och har följaktligen icke närmare visats. '31 451 554 De olika transportbanorna kan utgöras av rull- eller band- transportbanor allt efter vad som är lämpligt i de enskilda fallen och som kommer att framgå av nedanstående beskrivning.

” Figur 2 visar från sidan och i förstorad skala den i figur 1 förekommande mätstationen 16. Denna är uppbyggd på ett stativ 31 mellan transportbanorna 2 och 17. Stativet uppbär en elektrisk drivmotor 32 som genom en remöverföring 33 driver ett transport- bandsystem 34. Eramför transportbandsystemet och drivet av detta är lagrad en rulle 35. En pulsgivare 36 är kopplad till transport- bandsystemet 34. Stativet uppbär ovanför transportbandsystemet 34 tryckrullar bestående av två i boggiupphängning 37 lagrade rullar 38, 39, vilkas ansättning mot en virkesenhet kan regleras genom tryckfluidumcylindrar 40, 41. Ytterligare en genom en tryckfluidum- cylinder 42 påverkad rulle 43 är anordnad för samverkan med ifråga- kommande virkesenhet, när denna befinner sig på transportband- systemet 34. För sidostyrning av förekommande virkesenheter är på svängarmar 44 koniska rullar 45 lagrade. Svängarmarna är anordnade att styras genom ett tryckfluidumsystem 46. Ovanför systemet 34 är anbragt en fotocellanordning 47 smnavgerljusstrålning 48 ned mot förekommande virkesenheter. Fotocellanordningen 47 är genom anslutning 49 förbunden med datorn 21. över tryckrullarna och fot- cellanordningen är en skyddshuv 50 anbragt. Anordningens funktion kommer att framgå av efterföljande funktionsbeskrivning.

Kapningsstationen 26 är visad från sidan i figur 3 och i för- storad skala. Utrustningen är uppbyggd på ett stativ 51 som dels uppbär en elektrisk motor 52 anordnad att medelst en rem 53 driva en i en svängbar armkonstruktion 54 lagrad kapklinga 55. Stativet uppbär även en motor 56 som medelst en kuggrem 57 driver en matningsrulle 58 som genom en ytterligare kuggrem 59 driver ytter- ligare matningsrullar 60 och 61, mellan vilka senare en spännrulle 62 är anordnad. Till motorn är synkront kopplad en impulsgivare 63 som via en ledning 64 är kopplad till datorn 21. I en överbyggnad 65 är ett antal svängarmar 66-70 anordnade, och vilka på icke när- mare visat sätt är styrbara genom i överbyggnaden 65 innefattade tryckfluidumcylindrar på liknande sätt som fallen är i samband med figur 2. Svängarmarnas 66-70 ändar uppbär tryckrullar 71-75. Hela kaputrustningen är anordnad mellan transportbanorna 23 och 27.

I läge ovanför matningsrullarna 58, 60 och 61, men i transport- riktningen före kapklingan 55 är anordnad en fotocell 76 som genom_ en ledning 77 är ansluten till datorn 21. 451 554 _ 4 _ Figur 4, som är en skärning efter linjen IV-IV i figur 3, visar anordnandet av själva kapklingan 55 på sin svängbara armkonstruk- tion 54 som är manövrerad genom en tryckfluidumcylinder 78, vilken kan manövrera i dubbelpilens 79 riktningar. För ifrågakommande virkesenhet, i detta fall 25, är anordnat ett anhåll 80 för sid- ledes styrning av virkesenheten.

Anläggningen fungerar på följande sätt. Det antages att opera- tören 5 för ned en virkesenhet från förrådet 1 på transportören 2, och i det visade fallet antages virkesenheten bestå av en ämnes- längd 6 för parkettstavar. Ämneslängden är behäftad med tre defek- ter 7, 8 och 9 såsom framgår av figuren. Operatörens uppgift är som nämnts nu att indikera läget för dessa defekta partier och han påför tvärgående streck 10, 11 respektive 12, 13 respektive 14, 15 på var sida om sagda defekter. Strecken utföres lämpligen med en märkpenna innehållande färg för vilken mätstationens 16 fotocellanordning 47 är känslig. Härefter låter operatören ämnes- längden medbringas av transportbanan 2 i pilens 4 riktning mot mätstationen 16.

När ämneslängden föres in mot mätstationen 16 träffar den först sidostyrrullarna 45 och inriktas för vidare transport mot rullen 35. Sistnämnda rulle står tillsammans med bandtransportsystemet still i avvaktan på datorn 21 skall vara redo att mottaga mät- informationer för minnesregistrering. Anordnandet av rullen 35 tjänar ändamålet att förhindra slitage av efterföljande band- system när ämneslängder påmatas. Något ingrepp med rullen 38 sker ej heller i detta läge. När startorder utgår från datorn startas matningen och rullarna 38, 39 ansättes mot ämneslängden så den hâlles i fast kontakt med underliggande rulle 35 och bana 34. Mätningen av ämneslängden 6 övertages nu av bandmat- ningssystemet 34 och ämneslängdens 6 framkant L närmar sig fotocellanordningens 47 ljusstråle 48. När framkanten når J; 451 554 strålen 48 genereras en signal av fotocellanordningen 47 som matas till datorn 21. Pulsgivaren 36 genererar nu pulser med hänsyn till systemets 34 rotation. I och med att nämnda signal från fotocellanordningen 47 utgått till datorn börjar datorns register att minneslagra de av pulsgivaren 36 avgivna pulserna.

Man uppnår härmed en.längdregistrering av ämneslängden 6 som icke upphör förrän bakkanten T passerar ljusstrålen 48. I och med att bakkanten T lämnar ljusstrålen 48 uppnås i datorn en så kallad "interrupt“-signal som blockerar fortsatt minneslag- ring av de från pulsgivaren 36 utgående pulserna. Varje ämnes- längd får härvid i datorns minne ett speciellt antal, ämnets längd representerande pulser. Under ämneslängdens 6 passage under strålen 48 träffar strålen de av operatören utsatta streckmarke- ringarna och härvid uppstår ävenledes så kallade "interrupt"- Signaler, vilka bilda markeringar i pulsräknesekvensen indike- rande respektive strecks (defekters) längdavstånd i förhållande till ämneslängdens 6 framkant L. När ämneslängden 6 helt passerat fotocellanordningen 47 föreliggerföljdaktligen idatorminnet en information som i samband med en utförd förprogrammering är an- vändbar för styrning av påföljande kapningsoperationer. För att kunna styra kapningsprocessen på önskat sätt är datorn 21 pro- grammerad så att vissa önskade längddimensioner optimalt kan ernås ur ifrågakommande ämneslängder. Det gäller följaktligen att om avståndet mellan två defekter har ett visst mått en sådan kapning skall åstadkommas att man ur denna längd erhåller ett stycke som stämmer överens med en dimension ingående i den följande produktionen. Det är följaktligen av vikt att alla lägen av defekter noggrannt registreras genom den nämnda upp- mätningen för att en optimerad kapning skall kunna utföras.

Härvid måste givetvis programmeringen vara sådan att om avståndet mellan två på varandra följande streckmarkeringar understiger en viss längd mindre än den minsta användbara längd i produk- tionen ifrågakommande del bortsorteras som spill i en efterföljan- de sorteringsbana. vidare är programmeringen sådan att ur ämnes- längder som är längre än en multipel av de längsta för produk- tion förekommande ämnena härför avpassad optimerad uppkapning åstadkommas. vid en mätstation enligt figur 2 kan det vara lämp- ligt att i praktiken anordna en ytterligare fotocellanordning utöver den angivna 47, som enbart har till uppgift att indikera fram och bakkant L respektive T av ifrågakommande ämneslängder -G _ 451 554 och att den andra fotocellanordningen, det vill säga 47, enbart tar hand om avläsning av defektmarkeringarna 10-15.

Efter det att ifrâgakommande ämneslängd lämnat mätstationen .16 kommer den ut på transportören 17 och såsom visat med ämnes- längden 20 i figur 1 hamnar mot ett anslag 19. Detta läge är att betrakta som ett vänteläge innan vidare transport till kapstationen 26 sker. För att en virkesenhet skall kunna matas in i kapstationen 26, förutsättes atttransportbanan 23 är helt fri, det vill säga så att i det visade fallet virkesenheten 20 kan sidledes föras i pilens 22 riktning över på banan 23.

När som i föreliggande fall en ämneslängd 25 inkommer i kap- stationen 26 antages en föregående ämneslängd varit föremål för uppkapning. I figur 3 liksom i figur 5 visas slutdelen E av en dylik ämneslängd, vars bakkant i transportriktningen räknat, även här är betecknad med T. Det antages att stycket E är stilla- stående, det vill säga motorn 56 driver icke rullarna 58, 60 och 61. Det är att märka att under föregående ämneslängds vand- ring genom kapningsstationen en pulsräkning i beroende av ämnes- längden kontinuerligt utförts. Denna pulsräkning åstadkommes av pulsgivaren 63 som löper synkront med motorn 56. Som tidigare nämnts driver motorn valsarna 58, 60 och 61 genom kuggremmar, vilket gör att de löper synkront med motorn 56 och pulsgivaren 63. De pulser som härvid erhålles matas till datorn och användes som avräkningspulser för de tidigare längdpulser som registrerats i datorns minne. Detta innebär att när en ämneslängd i sin helhet passerat kapstationen, och i förekommande fall själva kapnings- läget, har även de i datorminnet lagrade pulserna avräknats.

Såsom framgår av figur 3 är en fotocellanordning 76 anordnad, vilken är avsedd att reagera för respektive ämneslängders fram- och bakkanter. När alltså en framkant L kommer till fotocellan- ordningen 76 utgâr en signal till datorn, varvid de från puls- generatorn 63 emanerande pulserna bringas att avräkna de i dator- minnet tidigare lagrade längdpulserna för respektive ämneslängd.

Om nu under transporten ämneslängden uppkapas och bakkanten T passerar fotocellanordningen 76 uppkommer en signaltillstânds- ändring som påverkar styrningen av motorn 56 sâ att den stannar.

Detta innebär att den kvarvarande längden E kommer att hejdas i sin frammatning, varvid under retardationen fortfarande avräk- ningspulser avges av pulsgivaren 63. Längdavräkningen är nu icke fullständig, enär ett stycke lika med avståndet från ändkanten T n 451 554 till klingans 55 snittplan fortfarande kvarstår. Stycket E står ändock nu stilla under det att nästföljande ämneslängd 25 matas fram mot stycket E. Ämneslängdens 25 framkant L kommer nu att matas fram mot styckets E bakkant T till dess anliggningskontakt uppstår.

Av figur 5 framgår tydligt de olika delförloppen. Klingans 55 snittplan 55' är markerat genom en streckad linje och fotocell- anordningen 76 som en triangel med spetsen riktad i ljusstrålens bana. När alltså bakkanten T passerat nämnda ljusstràle ges en stoppsignal till motorn 56 som därefter stannar. En viss retarda- tionssträcka R tillryggalägger härvid stycket E innan valsarna 60 och 61 och motorn stannat. Bakkanten T befinner sig nu på ett avstånd från snittplanet 55' som är betecknat P. I detta läge matas som nämnts ämneslängdens 25 framkant L till kontakt med nämnda bakkant T.

Datorn är utrustad med två minnesregister A och B såsom visat med två rektanglar i figur 5. Varje register antages ha en sådan kapacitet att det kan lagra längdpulser/bitar för förekommande ämneslängder. I det visade fallet antages respektive rektangels längd representera respektive ämneslängds längd. Ämneslängden, av vilken stycket E kvarstår, har haft en längd motsvarande 24 000 bitar. Ämneslängden 25 representeras av 25 000 bitar.

Under kapningsoperationernas gång har längdbitarna avräknats i registret B och när bakkanten T befinner sig i det visade läget på ett avstånd P från snittplanet 55' har 23 500 bitar avräknats.

När ämneslängden 25 kommit fram till E är det åter dags att starta motorn 56 och mata 25 och E tillsammans fram över snittplanet 55' under fortsatt avräkning av de återstående 500 bitarna, det vill säga så att avräkning av ämneslängden 25 genom registret A kan startas upp när framkanten L är i nämnda snittplan. För att emellertid tillförsäkra att avräkningen vid återstart blir korrekt är det så anordnat att en dubbelavräkning sker därigenom att ämneslängdens 25 register A påföres en tilläggsupplagring av 500 bitar svarande mot den rest som återstår när stycket E befinner sig i det visade stillastående läget. Avräkningen för längdens 25 vandring fram till snittplanet blir då helt säkerställd oberoende av vad som händer med styckets E fortsatta transport och den för efterföljande kapningsoperationer erforderliga avräkningen kan startas upp i ett korrekt utgångsläge. Genom den nämnda bitinfor- mations pâföringen på registret A säkerställas att eventuella fel som uppkommer vad beträffar styckets E hantering icke påföres _ 8 _ 451 554 efterföljande ämneslängder, varigenom accumulerande positionsfel förhindras. Parallellt sker som nämnts avräkningen av de 500 bitarna i respektiverafister A och B. Sker något transporterings- fel med stycket E eller det på grund av eventuell sprickbildning faller isär påverkas alltså icke uppkapningsoperationerna för längden 25. Det är att märka att all uppmätning för vidare tran- sport sker i ett stillaståndsintervall och en sådan programmering av datorn föreligger att stycket E tillåtes ha sådan längd att det stadigt vilar mot sitt underlag, valsarna 60 och 61, så att det kan bilda anslag för längden 25 och i övrigt vara mekaniskt intakt. Såsom tidigare nämnts suniasimätStati°nen 16 ett På* följande mätförlopp på order av datorn 21 och denna order utgår sâsnart en avräkning fullbordats och ett register är tomt och redo för lagring. För virkeslängden 25 tidigare lagrade längd- pulser kommer nu att avräknas under fortsatt matning av ämnet 25 på valsarna 58, 60 och 61. Som tidigare nämnts föreligger i datorminnet "interrupt"-markeringar i överensstämmelse med läget hos de tidigare defektmarkeringarna 10-15. Under avräkningens gång uppnås dessa “interrupt"-markeringar, varvid kapkommando utsändes av datorn, det vill säga cylindern 78 påverkas så att klingan 55 utför en kaprörelse. Som tidigare nämnts sker kapningen vid ett praktiskt fall under ett tidsintervall av cirka 15 hundra- dels sekund. Det är givetvis nödvändigt att för respektive kap- ningstillfälle matningen genom motorn 56 stannas. Motorn måste med nödvändighet uppvisa korta start- och stoppförlopp. Genom det beskrivna förfarandet att låta föregående ämneslängds bak- kant T bilda anslag för nästkommande ämneslängds framkant T, vinnes förutom en god matningskontinuitet genom kapningsstationen även en exakt positionering av ämneslängdernas framkanter, vari- genom uppkapningen kan hållas inom synnerligen små toleranser.

Vid passagen genom kapstationen behöver alltså icke någon indi- kering av ämneslängdernas framkanter utföras för dessas läges- bestämning utom vad beträffar ett igångsättningsförlopp, utan bakkanterna får bilda anslag och detta anslag kan befinna sig på godtyckligt avstånd från själva kapklingeplanet 55', enär datorn genom pulsgivaren 63 ständigt är i stånd att hålla korrekt avräk- ning och därmed rätt längdmätning relativt ifrågakommande ändkant, det vill säga även till ifrågakommande framkant på påföljande ämneslängd.

Inom ramen för uppfinningen kan givetvis ett flertal utförings- former tänkas. Det väsentliga är dock att sådan mätning av ämnes- _ 9 _ 451 554 längderna utföres att man i ett minne erhåller en indikering på respektive ämneslängd som under kapningsförloppet avräknas för att bilda utgångspunkt för positionering av en efterföljande ämneslängds uppkapningsprocess. Det är givetvis icke nödvändigt att ifrâgakommande ämneslängder uppkapas utan vilken som helst annan bearbetning kan komma ifråga.

Claims (6)

10 15 20 25 451 554 w E_â_I_EJJ_I_|S_B_ê_!

1. Sätt vid bearbetning särskilt uppkapning av långsträokta föremål såsom trävirkeslängder, vid vilket respektive virkeslängd bibringas markeringar som utnyttjas för styrning (f: av bearbetnings- eller kapförloppen och längdmätes mellan begynnelse- ooh slutkant, varvid markeringarnas lägen relateras till längdmätningen och varvid längdmätningen utföres genom registrering av längdrelaterade pulsinformationer. vilka lagras ooh avräknas under bearbetnings- eller kapförloppen i beroende av under nämnda förlopp vidtagen längdavsökning, k ä n n e t e c k n a d av att pulsinformationsavräkningen (figur 5) under kapförloppen avstannas innan en ifrågakommande virkesenhets (E) bearbetningsfas avslutats, varvid avräkningen fortsättes så snart nästföljande virkesenhets (25) begynnelskant (L) bringats till kontakt med förstnämnda virkeslängds slutkant (T). längds längdavräkning nästföljande virkeslångds längdavräkning så att i samband med avslutandet av förstnämnda virkes- initieras.

2. Sätt enligt krav 1. pulsinformationer (P) som kvarstår för avräkning i samband med k ä n n e t e c k n a d av att de nämnda avstannande (figur 5) även påföres nästkommande föremåls pulslagring (A,PJ för avräkning i samband med initiering av fortsatt avräkning.

3. Anläggning för utförande av sättet enligt något av föregående krav bestående av en mätstation och en behandlings eller kapstation med mellanliggande transportbanor, varvid varje föremål såsom en virkeslängd är anordnad att matas genom mätstationen som innefattar mätdon anordnade att mäta varje virkeslängds fram- och bakkant och lagra erhållna informationer. samt längdrelatera eventuella markeringar på respektive virkeslängd i förhållande till dennas begynnelsekant, varvid virkeslängden är anordnad att därefter a» föras genom bearbetnings eller kapstationen under samtidig längdavräkninq i relation till den tidigare lagrade av att i informationen, k ä n n e t e o k n a d förekommande fall kapstationen (26) är utrustad med en 10 15 20 25 30 H 451 554 matningsbana (56-62), till vars drivdon (S6) en andra pulsgivare (63) är ansluten vilken star i förbindelse med pulslagringsutrustningen (21, A, B) för avräkning av lagrade pulser. varvid varje under bearbetning varande virkeslängd vid slutfasen av bearbetningen bildar referens för påföljande virkeslängd i längdled, varvid efter kontakt (figur 5) mellan virkeslängderna (25, E) fortsatt matning och längdavråkning initieras.

4. Anläggning eniigt krav 3, k ä n n e t e c k n a d av att ett fram-(L) och/eller bakkant (T) avkännande organ exempelvis i form av en fotocellanordning (76) är anbragt vid matningsbanan (56, 62), vilken star i förbindelse med pulslagringsutrustningen (21, A, B) samt styr stoppfunktionen hos drivdonen (56) i beroende av passage av en bakkant (T) av en virkeslängd (E).

5. Anläggning enligt nagot av kraven 3 eller 4 vid vilken mätstationen utgöres av respektive föremål matande don samt fram-bakkant och eventuellt förekommande markeringar avkånnande organ exempelvis i form av fotooelldon, varvid till de matande donen är kopplad en pulsgivare samverkande med en pulslagringsutrustning, k ä n n e t e c k n a d av att den mängd i ett register (B) lagrade längdpulser (P, 500) som föreligger representerande den virkeslångd (E), vars bakkant (T) passerat fotocellanordningen (76) och bragts till stillastànd är anordnad att paföras (21) den pulslagring (A,P,5UD) i ett andra register (A) som representerar nästföljande virkeslângd (25), varvid efter initiering av fortsatt matning avräkning av bada pulslagringarna sker parallellt.

6. Anläggning enligt nagot av kraven 3-5 vid vilken samtliga funktioner är anordnade att styras av en datoranordning innefattande pulslagringsregister i beroende av förhandên- varande matningsbetingelser, k ä n n e t e c k n a d av att fortsatt matning av virkeslängderna sker i och med att den efterföljande virkeslängd (25) bringas till kontakt med den framförvarande virkeslängdens (E) bakkant (T).