SE451405B - Mekaniskt skyddssystem for efterbrennare - Google Patents

Description

451 405 10 15 20 25 30 35 2 eller data har angivit vara det maximala intervall inom vilket skottet normalt avfyras.

För vapen med relativt hög eldgivningshastighet och drivna med en repeterande sekvens, kan en efterbrännare vara mycket farlig eftersom sekvensen för låsning, avfyr- ning, upplåsning är tämligen kort och kan vara kortare än det maximala intervallet för en efterbrännare. Resul- tatet är att skottet kan dragas ut medan det fortfarande är möjligt för skottet att brinna av med skador på perso- nal eller kanon eller bàdadera som följd.

Efterbrännare skall skiljas från “kokning", vilket är ett förhållande där värmen i eldröret eller patron- läget får skottet att detonera utan att tändhatten an- slagits och vilket innebär tidsperioder, som är väsent- ligt re. "Kokning" undvikes vanligen genom att styra den längre än dem det är frågan om vid en efterbränna- normala avslutningen av eldgivningen så, att slutstycket är i öppet läge. .*“ Det kännetecknande för uppfinningen är att anordning- en vid en kanon innefattar drivorgan, som under normal eldgivning rör sig kontinuerligt för att förflytta slut- stycket i förhållande till eldröret, organ för avkänning av rekylen såsom en indikation på att ett skott har avfyrats, stopporgan i ingrepp med nämnda organ för att stoppa rörelsen hos nämnda, normalt kontinuerligt rörliga drivorgan för att stoppa slutstyckets rörelse och organ anordnade att i beroende av avkänningsorganet styra rörelsen hos stopporganet mellan ett ingreppsläge och ett frikopplingsläge.

Enligt uppfinningen åstadkommes ett skyddssystem för efterbrännare, vilket utesluter en efterbränning genom att fördröja utkastningen tills skottet i kammaren har brunnit av eller är utanför det intervall under vilket en efterbränning kan inträffa, dvs att skottet är en blindgångare.

Vid en kanon med yttre kraftkälla, såsom beskrives här, användes sålunda en kedjeförsedd drivmekanism för 10 l5 20 25 30 35 451 405 3 att föra slutstycket genom cyklerna för laddning, låsning, avfyring, utkastning och frammatning. Stilleståndsperioden för sekvensen låsning, avfyring och upplåsning är kortare än det maximala intervallet för efterbränning så att det är möjligt att - utan uppfinningen - erhålla en potentiellt farlig efterbrännare.

Genom uppfinningen erhålles ett mekaniskt slutet system, som reagerar vid utebliven kanonrekyl, dvs en misslyckad avfyring av ett skott, för att hålla kvar slutstycket i låst läge under en säkerhetsperiod, som sträcker sig väsentligt utöver den maximala perioden för en efterbränning. När säkerhetsperioden har passerats och skottet bedömts som en blindgångare fortsätter kanonens sekvens med att blindgángaren kastas ut som en använd hylsa. Skulle efterbrännaren detonera inom det maximala tidsintervallet fortsätter kanonfunktionen som om ingen efterbränning hade inträffat.

Kortfattat avkänner efterbrännarsystemet enligt uppfinningen kanonens rekyl, indikerar att skottet har avlossats för att frigöra-ett spärrsystem och därigenom medge fortsatt kanonfunktion. Om ingen rekyl inträffar förblir det låsta spärrsystemet låst och slutstycket förblir låst tills spärren frigöres antingen manuellt eller elektriskt genom en stopp-start-manöver, dvs de normala manövrarna för att avbryta och på nytt starta eldgivning. Fördröjning genom stopp-start-manövern, antingen denna är manuell eller elektrisk, är längre än det maximala intervallet för en efterbränning och skottet utkastas som en blindgångare.

Spärrsystemet frigöres därefter mellan frigörings- och låsningssekvenserna för nästa skott.

Sålunda erhålles genom uppfinningen en relativt enkel och pålitlig spärranordning mot efterbrännare och som fungerar sà, att den förhindrar utkastning av ett skott tills en tillräcklig tid har förflutit och det är klart att skottet är en blindgångare.

De principiella fördelarna hos det beskrivna efter- 451 405 10 15 20 25 30 35 4 brännarsystemet är att det är mekaniskt och slutet och utgör en del avlæmomai Om ingen efterbränning inträffar fortsätter kanonens funktion normalt. Om en efterbränning inträffar upphör kanonfunktionen under så lång tid att skottet kan avfyras varefter kanonfunktionen automatiskt fortsätter.

Vidare uppvisar det mekaniska spärrsystemet den fördelen att dess funktion kan provas genom att köra kanonen i tomgång. Om systemet fungerar upphör kanon- funktionen när man kör kanonen i tomgång innan patron- läget öppnas såsom en indikation pà att spärrsystemet fungerar. Om vid tomgångskörning kanonfunktionen fort- sätter föreligger något problem med spärrsystemet.

Det är uppenbart för fackmannen efter läsning av följande beskrivning att uppfinningen uppvisar fördelar, driftstillstånd och användningssätt, som lätt förstås och som framgår av följande beskrivning och bifogade ritningar, vilka visar nâgra föredragna utformningar av uppfinningen såsom den angivits i bifogade patentkrav.

Uppfinningen skall beskrivas i anslutning till ritningarna, där: .Fig l är en perspektivvy av en kanon vid vilken uppfinningen tillämpats, Pig 2 är en perspektivvy av ett parti av kanonen som innefattar uppfinningen, Fig 3 är en skissartad vy av matningsmekanismen, Fig 4 är en perspektivvy liknande fig 2 men som visar flera detaljer hos kanonen, Fig 5-7 är skissartade vyer för att förklara och visa det mekaniska spärrsystemets funktion, Fig 8 är en planvy, delvis i sektion, som visar komponenterna hos det mekaniska spärrsystemet, Fig 9 är en ändvy, delvis skuren, av det mekaniska spärrsystemet, Fig 10 är en sidovy, delvis skuren av det mekaniska spärrsystemet enligt uppfinningen och Pig ll är en sprängvy av ett kopplingsaggregat, 10 15 20 25 30 35 451 405 5 som ingår i en kanon enligt uppfinningen.

I fig 1 visas ett föredraget utförande av kanonen 10 ehuru det är underförstått att kanonen kan ges andra former såsom exempelvis har beskrivits i den amerikanska patentansökan med nr 789 502.

Av figuren framgår att kanonen 10 innefattar tre huvuddelar, ett eldrör 12, en matningsanordning med växellåda 13 med vikten 32 kg och ett mottagningsaggre- gat 15 vägande 42 kg. Det visade utförandet är en 25 mm kanon med en totalvikt på 104 kg och en totallängd på 2743 mm. Skotthastigheten är enkelskott, 100, 200 eller 475 skott per minut beroende pá inställningen och driv- motorns storlek.

Eldröret 12, som är 2032 mm långt och väger 40 kg, är fäst i patronläget (fig 4), som är en del av mottag- ningsaggregatets främre ände, och ett aggregat 16 med rekylfjäder och dämpare, vilket tillsammans med eldröret 12 rör sig bakåt maximalt ca 18 mm vid en rekyl.

I det visade utförandet innefattar kanonen 10 ett dubbelt matningssystem innefattande separata övre tand- hjul 17 afliundre tandhjul 18 av vilka ettdera är i funk- tion_för att föra ett skott till en intermittent driven, icke visad överföringsrotor för överföring till det slutstycke som är beläget i mottagningsaggregatet 15.

Val av ettdera av det övre eller undre matningshjulet sker medelst ett kopplingssystem 20.

Kanonen drives genom en yttre likströmsmotor 21 på 1,5 Hk och 24 volt med en nominell hastighet av 7700 varv per minut, monterad på mottagningsaggregatets 15 bakre undre parti. Genom en serie kugghjul lämnar, såsom skall beskrivas, motorn kraft och bashastighet för kanonens tidsstyrning vid eldgivning.

Kanonens hjärta är en kedjedriven mekanism 25, som visas schematiskt i fig 2 och som innefattar en rad dubbelradiga rullkedjor 26 med 5/8" delning som går runt i en bana på fyra kedjehjul, varav hjulet 27 är drivet och tre löphjul är anordnade i en bana 29.

En slutstycksdrivtärning 30 är fäst till en stvrlänk 31 451 405 10 15 20 25 30 35 6 i kedjan 30 och arbetar i ett tvärgáende spår 23 på undersidan av en slutstycksbärare 35 och överför den roterande kedjerörelsen till fram- och átergående rörelse hos ett slutstycke 37 pà en gejd, vilken innefattar ett pà ytan anordnat spår 38, som samverkar med en slid 39 på bärarens undersida. Spáret 33 för tärningen 30 sträcker sig tvärs över bäraren 35. Pà denna uppbäres också ett främre utkastarfinger 40.

Ett kugghjul 43, förbundet med den roterande driv- axeln 41 på motorn 21 driver ett kopplingsaggregat 45, utfört enligt uppfinningen. Kopplingsaggregatet, som skall beskrivas närmare, innefattar ett övre koniskt kugghjul 47, som drives av kugghjulet 43, och i sin tur driver ett undre kugghjul 48 via en koppling 50.

Med kopplingsaggregatet 45 samverkar ett kedjedrivet skruvväxelaggregat 52 innefattande ett undre kugghjul 53, drivet av kugghjulet 48 och ett mellanliggande kugghjul 54 är kilat så att det drives med hjulet 53. Mellanhjulet 54 driver ett kedjedrivhjul 55, kilat tillsammans med kedje- hjulet 27 för att driva kedjan 26. Alla kugghjul och axlar är uppburna av lagringar på känt sätt.

.En del av kedjedrivnings- och skruvväxelaggregatet 52 utgöres av en drivaxel 57 med en snäckskruv 58 vid sin ände och driver genom en kuggväxel 59 tandhjulen 17 och 18 för inmatning och ett rotormatningsaggregat 60 som visas endast delvis. Snäckskruven 58 driver en mellan- axel 61 genom ett skruvhjul 62 varvid axeln har ett drivkugghjul 64 för aistegdrivanordning 65, som drives av en axel 66¿ Till axeln 61 är såsom framgår ett mindre drivkugghjul 68 fäst, som driver det ena eller det andra men icke båda av tandhjulen 17, 18 genom ett kugg- och kopplingsaggregat 70, varvid axeln 7l driver de övre tandhjulen 17 och axeln 72 driver de undre tandhjulen l8.

Kugg- och kopplingsaggregatet 70 innefattar ett par kugghjul 73 och 74 i konstant ingrepp med varandra och drivna av kuggdrevet Qß, varvid kugghjulen driver det ena eller det andra av de övre och undre tandhjulen genom en dubbelverkande koppling i form av en spärr- 10 15 20 25 30 35 451 405 7 koppling med en tand, som åstadkommer synkronisering med det tandhjul som drives. Matningsstyrningen 20 är som tidigare beskriven. Vid normal vapenfunktion roterar sålunda den ena eller den andra av axlarna 71 och 72 för att kontinuerligt och med en av motorn och växlarna styrd hastighet driva det ena eller det andra av de övre och nedre matningstandhjulen och vapnet fortsätter i detta tillstånd tills aiförändring göres.

Stegdrivanordningen 65 är en sidodriven stegnings- mekanism, vilken ibland betecknas som ett intermittent drivsystem, vid vilket axeln 66 drives kontinuerligt.

Axeln 66 samverkar med den till rotormatningsaggregatet 60 förbundna axeln 75 genom den intermittenta drivningen för att rotera matningsrotorn 60 ett tredjedels varv för varje skott från kanonen.

Axelns 66 ena ände innefattar en s k Fergeson-kam 76, som drives med konstant hastighet varvid kammen 76 samver- kar med kammen 77 på axeln 75 för att åstadkomma inter- mittent rotation av rotorn 60. Kammarna 76 och 77 är utförda att vara i vila under 276 graders vridning av kammen 77 och genom ett steg på 84 grader för matning.

.Med hänvisning till fig 2-4 kan man förstå hela kanonens funktion. Den normala kanonsekvensen är laddning, eldgivning och utkastning. I det normala vilotillståndet befinner sig bäraren och slutstycket i det bakre läget med styrlänken belägen obetydligt framför kedjehjulets 27 centrumlinje, med den använda hylsan fasthàllen på slut- styckets främre yta. När motorn 2l inkopplas startar ett flertal rörelser. Tandhjulsaggregatet för hastighetsval drives och driver kedjan 26. En svag bakåtriktad rörelse àstadkommes hos bäraren när styrlänken rör sig runt drivkedjehjulet och för sålunda bäraren och slutstycket till det bakersta läget. När styrlänken 31 rör sig i sidled stár bäraren och slutstycket stilla och tärningen 30 rör sig sidledes genom det tvärgàende spåret 33.

Medan slutstycket står stilla i det bakre läget börjar matningsrotorn 60 att stega, långsamt i början och när sedan maximihastighet och saktar sedan stegvis 451 405 10 15 20 25 30 35 8 ned till stillestånd på ett tredjedels varv och med sinusformad acceleration. Genom stegning av matningsrotorn placerar matningsrotorns krage den använda hylsan framför det främre utkastarfingret 40 (se fig 4) och placerar ett nytt skott vid slutstyckets yta. Samtidigt har inmat- ningstandhjulen, vilka rör sig med konstant hastighet, fört fram ett nytt skott till det tomma urtaget i matnings- rotorn.

Ungefär i detta läge börjar styrlänken 31 röra sig runt det första löphjulet 28 och bäraren och slut- stycket börjar accelerera sakta mot patronläget i början av en laddningssekvens. Överföring av styrlänkens rörelse från sidorörelse till axiell rörelse innebär en gradvis, mjuk och långsam start framåt hos slutstycket bulten med ökande rörelsehamjghet allteftersom styrlänken närmar sig den axiella rörelsen, vilken representerar den maximala hastigheten framåt hos bäraren och slutstycket varvid slutstyckets drivtärning 30 är i det yttersta högra läget i spåret 33. När bäraren och slutstycket vänder framåt laddas skottet vid slutstycksytan och den använda hylsan kastas ut genom en främre utkastningsöppning 82.

Under denna rörelse hos bäraren och slutstycket genom den kontinuerliga kedjan 26 och styrlänken rör sig inmat- ningstandhjulen, medan matningsrotorn 60 är stationär.

Det är underförstått att utkastningen av den använda hylsan kan ske àt sidan eller på andra sätt.

När styrlänken närmar sig slutet pà sin axiella rörelse framåt och börjar svänga mot det högra främre löphjulet 28 (sett i fig 4), börjar rörelsen hos bäraren och slutstycket att gradvis avstanna och tärningen 30 rör sig från höger till vänster under sidorörelse i slitsen 33. Under denna fas står bäraren och slutstycket stilla och slutstycket låses i patronläget och skottet avfyras. Inmatningshjulen drives fortfarande, liksom kedjan, men rotorn 60 står stilla. När styrlänken övergår från sidorörelse till bakàtriktad axiell rörelse runt det vänstra främre löphjulet utlöses slutstycket och bäraren och slutstycket accelererar gradvis bakåt och 10 15 20 25 30 35 451 405 9 når sin maximala bakåtriktade hastighet när styrlänken börjar axiell bakàtgående rörelse. Den använda hylsan föres bakåt på slutstyckets yta och när styrlänkens yta närmar sig drivhjulet 17 upprepas sekvensen.

Såsom framgår av den hittillsvarande beskrivningen åstadkommer kedjans rundgående rörelse omväxlande axiell rörelse och sidorörelse hos tärningen och fram- och àtergàende rörelse hos bäraren och slutstycket. De axiella rörelserna medför slutstycksrörelse framåt och bakåt medan sidorörelsen hos tärningen åstadkommer en fri rörelse genom bärarens spår. Den fria rörelsen åstadkommer lämplig stilleståndstid för eldgivning och matning vid cykelns främre och bakre ändar. Vidare förblir, under det relativt långa stilleståndet vid eldgivning, slut- stycket låst och medger därigenom att eldrörstrycket återgår till omgivningens tryck och medför väsentligen inget flöde av gas till mottagaren och vid frigöring av slutstycket. Likaså åstadkommer systemet med tandhjul och kedja att accelerera bulten mjukt, förflytta den med konstant hastighet och att bromsa in den mjukt.

Enligt fig 3 och 4 medger en kanon enligt uppfinningen en 100%-ig styrning av skottlossningen. Inmatningshjulen ingriper med det fram- och àtergáende slutstycksaggre- gatet genom den intermittent drivna matningsrotorn 60.

Såsom visas i fig 3, där det undre matningshjulet 18 är inkopplat, för det av kanonens drivmotor drivna tand- hjulet ammunition 85 in i kanonen med konstant hastighet genom ett par länkavstrykare 86, av vilka endast en visas. Matningshjulen är kompakta enheter med fyra tänder vilka uppvisar styrt ingrepp med ammunitionsbandet.

När patronerna frigöres faller länkarna 87 bort och patronen styres ut från matningshjulet och placeras successivt i det frammatade urtaget på matningsrotorn 60, vilken är försedd med tre urtag med 120 graders vinkel.

Matningsrotorn står stilla medan slutstycket skjuter in, avfyrar och drar ut föregående skott medan matnings- rotorns rörelse såsom tidigare beskrivits åstadkommas genom en intermittent stegningsdrivanordning. Rotorns 451 405 10 15 20 25 30 35 10 rörelse består av en styrd acceleration, en konstant hastighet och en styrd inbromsning. Samtidigt kastar matningsrotorn ut den avfyrade hylsan från slutstycket och för fram det nya skottet från matningshjulet till slutstyckets yta.

Matningsrotorn fungerar som en anordning för att föra patronen från matningshjulet till slutstyckets yta. Rotorn 60 innefattar tre urtag, likartat formade, såsom framgår av fig 4. Varje urtag har en basdiameter som motsvarar hylsans diameter med utskurna intag för att gå fria från slutstyckets låstappar vilket framgår av figuren. Eftersom alla de kanonrörelser, som verkar på patronen utföres mjukt förekommer inga stötar.

Mot den givna bakgrunden kan man förstå förbättringar- na vid den visade kanonen jämfört med den i den amerikanska ansökan 789 502 (Supra) visade genom anordnandet av en unik kopplingsanordning och ett säkerhetsblockeringssystem, som eliminerar den risk, som är förbunden med s k efter- brännare. Såsom kommer att beskrivas sker kanonens normala avstängningssekvens i det läge då slutstycket är öppet, genom verkan av en avtryckarstång och en styrlänk. Efter- brännarsystemet fungerar under den förutsättningen att kanonen måste utöva en rekyl för att eldgivningen skall fortsätta, i annat fall stannas en säkerhetslänk pà kedjan genom avtryckarstângen medan slutstycket förblir låst. För att återta eldgivningen frigör skytten avtrycka- ren och startar kanonens funktion på nytt. Vid den be- skrivna kanonen är tiden mellan stopp och startsekvenserna ca S00 millisekunder. Hittills tillgängliga data antyder att den maximala efterbränningen för viss känd 25 mm ammunition är i storleksordningen 150 millisekunder.

Eftersom vilotillstándet vid eldgivning (avfyringspinnens fall till slutstyckets frigöring) hos den beskrivna kanonen är 51 millisekunder vid en hastighet av 200 skott per minut medför det ytterligare tillskottet om 500 milli- sekunder en fördröjning från 550 till över 600 milli- sekunder säker låsningstid för slutstycket för att åstad- komma säkerhet mot efterbrännare hos kanonen.

HI 10 15 20 25 30 35 451 405 ll När det gäller högre eldgivningshastigheter, 500 skott per minut, minskas vilotillstándet till 19 milli- sekunder. Inte desto mindre är efterbränningen vanligen mindre än 15 millisekunder medan siffran 150 millisekun- der utgör ett värde för "det sämsta fallet". Sålunda även om det kan inträffa en efterbränning om skottet misslyckas att lämna kanonen under 3-6 millisekund-inter- vallet vid eldgivning med normal ammunition är vilotill- ståndet tillräckligt långt för de flesta tekniska efter- brännare och för längre efterbränningar arbetar systemet bra.

Systemet för skydd mot efterbrännare åskådliggöres schematiskt i fig 5-7. I fig 5 är kanonen i det normala avstängda tillståndet med öppet slutstycke. En solenoid 100 för en avtryckarstång är spänningslös (dvs i utsträckt läge) och en avtryckarstång 105 tryckes av en fjäder 107 mot styrlänken 31, vilken i sin rörelse befinner sig just framför drivhjulets centrumlinje. Fig 5 visar också de ungefärliga punkter i styrlänkens bana där slutstyckslásning, avfyring, rekyl- och frigöringssek- venserna äger rum i förhållande till läget hos styrlänken.

Framför styrlänken 31 relativt kedjans rörelse finns en säkerhetslänk 110, en rekylspärr 115 är i ospärrande läge och en rekylstång 116 är i sitt statiska, icke rekylerade läge. 7 Vid det i fig 6 visade läget har kanonens funktion just börjat. Solenoiden 100 är satt under spänning (dvs är i hopdraget läge) och avtryckarstàngen 105 är spän- ningslös och medger att kedjan rör sig. Rekylspärren 115 skall just ställas in genom rörelse åt höger hos en fot 118 på rekylspärren. Efter tillräcklig rörelse hos làsfoten föres spärren 120 genom fjäderverkan på plats.

När spärren har lästs (se fig 7) överlastas solenoiden 100 och avtryckarstången inställes i läge för att fånga upp säkerhetslänken. Om det införda skottet avfyras riktigt förskjuter patronläget 121 rekylspärren 120 genom stötstången 116 och frigör foten 118 så att av- 451 405 10 15 20 25 30 35 12 tryckarstången drages tillbaka av solenoiden, som fort- farande står under spänning såsom beskrivits i samband med fig 6. Efter avfyring är emellertid styrlänken ungefär i det med 124 visade läget och säkerhetslänken är ungefär i det med 125 angivna läget. Om emellertid en efterbrännare inträffar erhålles ingen rekyl, stötstången rör sig inte för att frigöra foten och avtryckarstången ingriper med säkerhetslänken 110 före frigöringsläget sásom visas i fig 7 för att stoppa kedjerörelsen innan slutstycket frigöres.

Eftersom låsmekanismen arbetar mot solenoidens verkan medger urkoppling av solenoiden avtryckarstángens fjäder att hålla fast säkerhetslänken och medger att spärren frigöres med delarna i läge så som synes i fig 5, bortsett från att avtryckarstången ingriper med säkerhets- länken 110 snarare än styrlänken. När solenoiden är inkopplad något mer än 500 millisekunder efter efter- bränningen är delarna i det läge som visas i fig 6, w bortsett från att säkerhetslänken ll0 har passerat av- tryokarstången och styrlänken påbörjar en axiell, bakåt- riktad rörelse för att föra slutstycket bakåt. Om en avstängningssekvens inträffar i detta läge ingriper avtryckarstången med styrlänken emedan solenoiden är strömlös.

Om ingen efterbrännare förekommer återställes spärren av en återställningskam på slutstycksbäraren och som påverkar ett finger i lásmekanismen.

I fig 8-10 framgår detaljerna av det mekaniska spärrsystemet, vilket är beläget i den undre delen och i närheten av mottagarhusets 130 bakre vägg. På eldrörs- sidan i mottagaren är ett manöverstångsaggregat 131 anordnat, innefattande en manöverstång 132, lagrad för rörelse i ett spår 133 i mottagarhusets bakre vägg.

Med stången 132 samverkar en vipparm 135 (fig 10) som är förspänd uppåt av en fjäder 136 så att armens finger 137 hálles i kontakt med patronläget.

En stödstáng 138 för vipparmen går genom vipparmen 135 och uppbäres i ena änden i mottagarväggen och i andra 10 15 20 25 30 35 451 405 13 änden inuti väggen såsom visas. Stödstàngen har mindre tjocklek där den passerar genom vipparmen och bildar en led 140 kring vilken vipparmen svänger. Armen 142 är gaffelformad för att ingripa med en flacka 144 på manöverstàngens 132 ände.

Under rekyl rör sig patronläget bakåt tillsammans med eldröret vilket får vipparmen att svänga kring leden 140 och flytta manöverstàngen 132 mot eldröret från dess normala position som visas i fig 10. Den ena änden 145 på manöverstángen passerar under en bakre hornstyrning 147 och innefattar en lutande fot 148, vilken också förflyttas mot eldröret.

I ett spàr 149 (fig 9) i den bakre hornstyrningens 147 bakre ytas främre del och vettande mot mottagardelens bakre vägg är en förlängning 150 av en tryckstàng monterad och är svängbart uppburen vid 152 med en stötstàng 154.

Stötstàngens förlängning 150 innefattar ett finger 155 vilket sträcker sig ovanför mottagarväggen till kontakt med en àterställningskam 156 på slutstycksbäraren, se fig 2 och 4. Såsom visas utgöres àterställningskammen 156 av en kamyta som är öppen bakåt och lutad nedåt mot framdelen, dvs mot eldröret. Förlängningen 150 pà stöt- stången innefattar också en fot 160 som är lutad så att den är komplementär med manöverstángens fot 148 (fig 10). En fjäder 162 är upptagen i det bakre hornlagrets bakre vägg och strävar att genom en öppning 163 pressa foten till höger sett i fig 9.

En utlösningslänk 165 är också svängbart monterad vid 164 på mottagarens bakre vägg vartill länkens ena ände är fäst genom ett avlångt spår och till en solenoidkärna 166 samt svängbart förbunden med stötstàngen 154 vid stötstàngsförlängningens led 168, likaså i ett avlångt spår. Änden 169 är förbunden med ett svängbart avtryckar- aggregat 170 (fig 8), vilket innefattar en avtryckarstàng 171 monterad i en avtryckararm, vilken svänger kring en led 173, varvid avtryckarstángen l7l är fjäder- och stötmonterad genom ett flertal Belville-fjädrar 174.

Avtryckararmen 172 är ansluten till stötstàngen 164 451 405 10 15 20 25 30 35 14 medelst en tapp 176. Med stötstângsförlängningen 150 samverkar även en arm 180 (fig 9), vilken är svängbar kring ena änden 181 i den bakre hornstyrningen och vid andra änden 182 till stötstàngsförlängingen. Som visas innefattar den bakre hornstyrningen, som styr kedjan på dess hjul, fingrar 183, 184 mellan vilka avtryckarstång- en 171 kan svängas för att ingripa med antingen säkerhets- länken eller styrlänken. En icke visad fjäder (motsvarande fjädern 107) är belägen i den vänstra sidoväggen hos mottagaren och förspänner avtryckarstångsaggregatet så, att avtryckarstången 171 står i kontakt med styrlänken.

Spärrmekanismen innefattar väsentligen stötstàngen 132 och vipparmen 134, armen 180, stötstàngsförlägningen 150 och áterställningskammen 156. Som en generell anmärkning má för förståelse av spärrsystemet påpekas att närhelst stötstångens finger 155 är i det övre läget är spärrmeka- nismen i sitt ospärrade läge. Likaså diskuteras nedan kanonens funktionssätt för bättre förståelse av funktionen hos spärrsystemet mot efterbrännare.

Om man antar att ett normalt stoppläge råder, dvs att ett skott just har avfyrats och kanonen är i normalt eldaavbrottsläge, se fig 5 och fig 8-10, är solenoiden 100 spänningslös och i utskjutet läge. Fjädern 107 trycker avtryckarstàngen 171 till kontakt med styrlänken 31 eftersom stötstángen 154 tryckts åt höger (set i fig 9) och stötstàngsaggregatet (fig 8). Slutstycket och fullt indragna läget och svänges runt 173 i medurs riktning bäraren är inte helt i det âterställningskammen 156 har ännu inte pressat ned stötstångsförlängningens finger 155.

Manöverstángen 133 är förd bakåt så att foten 148 är bakom foten 160 (se fig 10). 1 När kanonen startas ledes ström både till motorn 21 och till solenoiden 100 (varvid solenoidkärnan drages in) och utlösningslänken 165 roteras till osäkrat läge mot fjädern 107. När väl avtryckarstången släpper styr- länken börjar kedjan röra sig och drarin aggregatet med slutstycke och bärare och áterställningskammen 156 påverkar stötstàngsförlängningens finger 155 och trycker 10 15 20 25 30 35 451 405 15 det nedåt sett i fig 9. Svängarmen 180 verkar som en "övercentrumlänk" och håller stötstàngsförlängningen nedåt mot en skuldra 190 i den bakre hornstyrningen, under förutsättning att solenoiden är under spänning.

Fingrets 155 nedåtgående rörelse övervinner solenoiden och gflacerar avtryckarstången i avfyringsläge (när styr- länken har passerat) och svängarmen 180 rör sig så att den håller spärrsystemet i spärrat läge. Eftersom manöver- stången 132 är i sitt bakre läge kan fingret 155 pressas ned emedan foten 160 går klar för foten 148.

Kanonens normala funktion fortsätter med avtryckar- stången vriden mot ingreppsläge men utan att ingripa vare sig med säkerhetslänken eller styrlänken eftersom ingendera av den har nått avtryckarstángen.

När styrlänken når slutstyckets låsningsläge (fig 5) är skottet i kammaren och slutstycket låst. Om det i kammaren belägna skottet avfyras riktigt kommer eldröret och patronläget att rekylera och svänga vipparmen 137 och tvinga manöverstàngen mot eldröret och påverka foten 148 till anslag mot foten 160, som vrider stötstångsför- längningen uppåt och runt leden 152 och frigör svängarmen l80. Eftersom solenoiden är under spänning, för den avtryckarstàngen till det indragna eller osäkrade läget och säkerhetslänken passerar avtryckarstången. Normal kanonfunktion fortsätter sedan, dvs slutstycket frigöres och går bakåt och slutstyckskammen svänger fingret 155 för nästa sekvens.

I det fall en efterbrännare förekommer kan endera I det första faflet förblir slut- stycket låst i patronläget och om skottet går av efter av två fall inträffa. eldgivningspunkten (fig 5) men före eller vid en tidpunkt då säkerhetslänken når avfyringsstången i avfyringsläge fortsätter normal kanonfunktion genom den rekylkännande Om skottet emellertid inte avfyras inriper avfyringsstången med säkerhetslänken mekanismen så, som beäofivits. och kanonfunktionen upphör. För att på nytt starta rörelse- sekvensen frigör kanonoperatören styrmekanismen, vilken slår ifrån all kraftförsörjning till kanonen. När detta 451 405 10 15 20 25 30 35 16 är gjort håller fjädern 107 avfyringsstången i ingrepp med den tillfälliga spänningslösheten hos solenoiden medger svängarmen 180 att gå ur spärrläge genom fjäderns 166 verkan vilken svänger stötstångsförlängningen uppåt till frigöringsläge. När styrmekanismen för eldgivningen återigen inkopplas övervinner solenoiden avtryckarstángens fjäder, frigör avtryckarstången och kanonfunktionen fortsätter som normalt varvid blindgångaren kastas ut.

När slutstycket kommer till sitt bakre läge återställer kammen fingret 155 såsom beskrivits.

Vid en normal avstängningssekvens göres solenoiden strömlös och avtryckarstångens fjäder tryckes av fjädern 107 till det läge då den ingriper med styrlänken. Vid körning ytan skott fungerar kanonen som om en efterbrän- ning inträffar, dvs avtryckarstången ingriper med säker- hetslänken och stopp-startsekvensen måste följas. Fördelen är att spärranordningen mot efterbränning kan kontrolleras genom tomkörning. Om kanonen fortsätter att gå runt finns ett funktionsfel i spärrsystemet för efterbrännare, vilket måste avhjälpas om man behöver detta spärrsystem.

Såsom beskrivits vid normal avstängning eller av- stängning på grund av efterbrännare stoppas kedjan abrupt för ätt stoppa alla kanonfunktioner. Eftersom kanonen drives genom en yttre kraftkälla, motorn 21, är ett förbättrat kompakt kopplingsaggregat 45 anordnat mellan motorn 21 och kedje- och matningsmekanismerna. Pâ detta sätt kan motorn kopplas ur men motorn tillåtas rotera tills motorns egen broms träder i funktion för att stoppa motorns rotation.

Av fig ll framgår den kompakta och unika kopplings- anordningen vilken innefattar ett kugghjul 200 i form av ett koniskt kugghjul, förbundet med drivaxeln 202 genom ett splinesförband. Axeln 202 innefattar tre spår 204 anordnade med 120 graders delning runt axelns periferi.

I spåren är tre rullkroppar 205 upptagna. För samverkan med drivaxeln 202 är en driven axel 210 anordnad med ett kugghjul 2ll varvid axeln 210 är ihålig för att upptaga axeln 202. Axeln 210 är också försedd med spår 10 15 20 25 30 35 451 405 17 eller öppningar 212 anordnade med 120 graders delning utefter periferin och i linje med spåren 204. När delarna 205 lagrade i spåren 204 202 och 210 i en drivande är monterade är rullkropparna och 212 och förbinder axlarna förbíndning.

En bearbetad fjäder 215 omger axeln 210 varvid fjädern har formen av en plan metallkropp i cylinderform med ett skruvformat spår 216. Innerdiametern på fjädern 215 är så avpassad att den passar öwæraxeln 210 och pressar rull- kropparna radiellt inåt in i spåren 212 och 204 för att låsa samman axlarna så att de roterar tillsammans. I det fall att axeln 210 upphör att rotera genom att någon av kugghjulen 212 driven komponent stannar, fortsätter den av motorn drivna inre axeln 202 att rotera och tvingar 215 och expanderar denna, varigenom axlarna 202 och 212 kopplats rullkropparna utåt genom spåren 212 mot fjädern från varandra och medger den inre axeln att rotera relativt den yttre axeln 210. I detta tillstånd upptages rull- kropparna 205 av spåren 212 och snäpper in i och ut ur spåren eller urtagen 204 under verkan av fjädern 215, så länge som axeln 202 roterar i förhållande till axeln 210. När axeln 210 åter kan rotera fritt tvingar fjädrarna rulfkropparna radiellt inåt till sina lägen i spåren 204 och 212 för att driva axlarna tillsammans.

I det visade utförandet kopplar kopplingsaggregatet ur så snart styrlänken eller säkerhetslänken kommer i in- grepp med avtryckarstången eftersom kugghjulet 211 driver kedjehjulet 27 i kedjedrift. Såsom visas uppbäres axlarna 202 och 210 av lager 220 och 221.

Det kopplingsaggregat som visas i fig ll och beskrivits ovan visas endast som exempel och det är underförstått att andra kopplingsanordningar kan användas. Det visade kopp- lingsaggregatet är föremål för en separat ansökan, patent- ansökan nr 80040l6~5, inlämnad samtidigt med föreliggande ansökan.

Det är uppenbart för fackmannen att beskrivningen tjänar för att belysa uppfinningen och icke begränsa densamma inom ramen för patentkraven.

Claims (20)

451 405 10 20 25 30 18 PATENTKRAV

1. Anordning vid en kanon (10), vilken innefattar åt- minstone en matningsmekanism (l7,l8), ett eldrör (12) och ett slutstycke (37) samt organ för (26,30,3l,33,35) för ástadkommande av relativ rörelse mellan slutstycket och eldröret och varvid kanonens eldgivningscykel innefattar laddning, låsning av slutstycket, avfyrning, uppblásning av slutstycket, utdragning, utkastning och matning och vid vilken en rekylrörelse förekommer vid avfyrning av ett skott, k ä n n e t e c k n a d av, drivorgan (26), som under normal eldgivning rör sig kontinuerligt för att förflytta slutstycket (37) i för- hà11anae till elaföret (12), _ organ (ll6,l20) för avkänning av rekylen såsom en indikation på att ett skott har avfyrats, stopporgan (3l,l00,l05,llO) i ingrepp med nämda organ (26) för att stoppa rörelsen hos nämda, normalt kontinuer- ligt rörliga drivorgan (26) för att stoppa slutstyckets(37) rörelse och organ (1l8,l20) anordnade att i beroende av avkänningsorganet (1l6,l20) styra rörelsen hos stopporganet mellan ett ingreppsläge och ett frikopplingsläge.

2. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av att stopporganet under kanonens funktion normalt är förspänt i ett läge, som medger rörelse hos drivorganet (26) och att avkänningsorganet (ll6,120) är anordnat att bibehålla stopporganet i ingreppsläge och medge stopporganet att röra sig till frikopplings-läget när avkänningsorganet avkänner en rekkyl.

3. Anordning enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k - n a d av avkänningsorganet styr stopporganets läge.

4. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att stopporganet innefattar ett spärrorgan (120) anordnat att hälla stopporganet (105) i ingreppsläge under laddning och slutstyckslàsning och hålla stopp- organet i ingreppsläge vid utebliven avfyring av ett skott 10 15 20 25 30 35 451 405 19 för att förhindra att slutstycket (37) låses upp och att spärrorganet är anordnat att i beroende av avkännings- organet (116) medge stopporganet (105) att röra sig till frigöringsläget vid en rekyl och därigenom medge upplås- ning av slutstycket, utkastning, matning, laddning, låsning och avfyring.

5. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a d av att stopporganet (105) rör sig i en cykel från ett ingreppsläge till ett friläge vid avfyring av ett skott men förblir i ingreppsläge för att kvarhálla slut- stycket (37) i läst läge vid utebliven rekyl.

6. Anordning enligt patentkravet l, k ä n n e t e c k - n a d av att stopporganet (105) innefattar en mekanism för en avtryckarstàng och en spärrmekanism (115), varvid mekanismen för avtryckarstángen är rörlig mellan ett säkringsläge för att stanna rörelsen hos drivorganet (26) och till ett osäkrat läge som medger kontinuerlig rörelse hos nämda organ (26), och att spärrmekanismen (115) har ett spärrläge och ett friläge och är anordnad att hålla mekanismen för avtryckarstången i säkringsläget vid utebliven rekyl men medge rörelse hos avtryckarstángen till det osäkrade läget, då en rekyl erhålles.

7. ' 7. Anordnng enligt patentkravet 6, k ä n n e t e c k - n a d av att avkänningsorganet (116) är anordnat att koppla spärrmekanismen (115) fràn spärrläge till friläge vid er- hállen rekyl.

8. Anordning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - av att drivorganet (26) rör sig kontinuerligt medan slut- n a d stycket är stationärt under låsning, avfyring, upplåsning och matning, att stopporganet (105) är rörligt mellan ett första och ett andra läge och är anordnat att stoppa drivorganets (26) rörelse, varvid den uppvisar organ (100) som normalt trycker nämnda organ till ettdera av de båda lägena under kanonens funktion, spärrorgan (115) anordnat att i ett spärrläge tvinga 451 405 10 15 20 25 30 35 20 stopporganet (105) till ettderu av nämnda lägen åtmin- stone under laddning och slutstyckslásning och anordnat att i frigjort läge medge nämnda förspänningsorgan (100) att trycka spärrorganet till det andra läget när ett skott har avfyrats, organ (116) anordnade att i beroende av eldrörets rekyl flytta spärrorganet till friläge, och organ (156) anordnade att i beroende av slutstyckets rörelse flytta spärrorganet till spärrläget.

9. Anordning enligt patentkravet 8, k ä n n e - t e c k n a d (171) och att spärrorganet innefattar en stötstàng (154) av att stopporganet är ett avtryckarorgan anordnad att i ett läge pressa avtryckarstången till av- tryckarläge mot verkan av nämnda normalt förspända organ (100,166) och i ett andra läge medge förspänningsorganet (100) att pressa avtryckarorganet till avtryckarläget, ett fjäderförspänt (162) förlängningsorgan (150) pà en stötstång (154) anordnat att i ett läge förskjuta stöt- stången till nämnda ena läge och att i ett andra läge för- skjuta stötstången till nämnda andra läge, kamorgan (156) för återställning anordnat att på- verkas av slutstyckets (37) rörelse för att pressa stöt- stången (154) till nämnda ena läge, svängarmsorgan (160) samverkande med nämnda stötstàngs- förlängningsorgan (150) för att hålla nämnda stötstàng (154) i nämnda ena läge, och av eldrörsrekylen påverkade organ (137,l32) anordnade att frigöra svängarmen (160) och medge stötstàngsförläng- ningen (150) att röra sig till nämnda andra läge och där- igenom medge_stötstàngen att röra sig till nämnda andra läge och avtryckarorganet (171) att röra sig till osäkrat läge under inverkan av förspänningsorganet.

10. Anordning enligt nàgot av ovanstående patentkrav, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar säkerhetsstopporgan (110) rörligt i samma bestämda rörelsebana som drivorganet (26) och anordnat sà i för- hållande till detta att när drivorganet närmar sig om- rådet för slutstyckets (37) frigörelse säkerhetsstopp- 451 405 10 15 20 25 30 35 21 att passage av drivorganut (26) medges, organ (115) för att spärra stopporganet och ingripa med nämnda säkerhetsstopporgan (110) innan slutstycket láses upp i händelse av misslyckande att avfyra ett skott inom en förutbestämd tidsperiod, frigöringsorgan (l37,l32) anordnade att i beroende av avfyring av ett skott inom den förutbestämda tids- perioden frigöra stopporganet (105) och medge säkerhetsstopp- organets (110) passage och upplåsning av slutstycket genom drivorganets (26) rörelse och àterställningsorgan (156) för att pà nytt spärra stopp- organet efter slutstyckets upplåsning och före dess låsning.

11. ll. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e ~ t e c k n a d av att den innefattar rekylavkänningsorgan (116) anordnat att kraftsätta frigöringsorganet (137,l32).

12. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e - t e c k n a d av att stopporganet (105) utgöres av en avtryckarstång (171), rörlig mellan ett säkrat och ett osäkrat läge, att drivorganet (26) och säkerhetsstopporganet (110) uppbäres av ett kedjedrivaggregat på så sätt, att under varje normal eldgivningscykel hos kanonen drivorganet (26) och säkerhetstopporganet (110) en gång passerar avtryckar- stången (171). _

13. Anordning enligt patentkravet 12, k ä n n e - t e c k n a d av att den innefattar organ (100,166), vilka normalt förspänner avtryckarstàngen (171) mot det osäkrade läget, varvid spärrorganet (115) av stopporganet sättes i funktion mot förspânningsorganets (100) verkan och frigöringsorganet (l32,l37) är anordnat att medge förspänningsorganet (100) att pressa avtryckarstàngen till osäkrat läge.

14. Anordning enligt patentkravet 12, k ä n n e - t e c k n a d av att organet för spärrning av stopporganet innefattar en svängarm (180) som håller avtryckarstången (171) i säkrat läge och att frigöringsorganet (l32,137) träder i funktion efter en rekyl för att frigöra armen för utlösning av avtryckarstången. 10 15 20 25 30 35 451 405 22

15. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e - t e C k n a d av att tiden för drivorganets (26) rörelse från avfyringsregionen till regionen för slutstyckets (37) upplåsning är längre än den förutbestämda tid inom vilken skottet normalt avfyras.

16. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e - t e c k n a d som uppbär såväl drivorganet (26) som säkerhetsstopporgan av att den innefattar ett kedjedrivaggregat (110), motororgan (21), matningsorgan med kontinuerligt driven inmatningmekanism (17,18) och intermittent driven matningsrotor (60) som i sekvensen för fram ett skott till slutstycket (37), kugghjulsorgan (45,59,70) drivna av motorn för drivning av kedjedrift och matningsorgan, kopp- lingsorgan (45) mellan motor- och kugghjulsorgan, varvid säkerhetsstopporganet (110) är anordnat att stoppa rörelsen hos kedjedrivaggregatet och matningsmekanismen och fri- göra kopplingen på så sätt att motorn fortsätter att rotera.

17. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e - t e c k n a d av att efter inträffad efterbränning, kanon- sekvensen startas på nytt efter den förutbestämda tiden genom frigöring av det förspännande organet (100) för att frigöra stopporganet (105).

18. 'l8. Anordning enligt patentkravet 10, k ä n n e - t e c k n a d av att förspänningsorganet är en elektriskt manövrerad solenoid (100) och att kanonsekvensen efter en efterbränning áterstartas genom att frigöra solenoiden.

19. Anordning enligt patentkravet 16, k ä n n e - t e c k n a d av att kanonen är elektriskt styrd och motor- driven, att förspänningsorganet utgöres av en elektrisk solenoid (100) och kanonsekvensen efter en efterbrännare återstartas genom att tillfälligt bryta och koppla in strömmen till kanonen för att tillfälligt göra solenoiden (100) spänningslös.

20. Anordning enligt patentkravet 16, k ä n n e ~ t e c k n a d av att den innefattar ett kontinuerligt drivet kedjedrivaggregat innefattande drivorgan (26,30,3l, 33,35) för förflyttning av slutstycksaggregatet (37) ett 451 405 10 15 20 25 23 matningsaggregat innefattande en kontinuerligt driven in- matningsmekanism (l7,l8) och en intermittent driven tran- sportmekanism (60) för mottagning av ett skott från in- matningsmekanismen och dess förflyttning till slutstycks- mekanismen när denna är i det bakre läget i sin rörelse, en motor (21) för att åstadkomma rörelsen hos kedje- och matningsaggregaten, kopplingsorgan (45) anordnat att medge motorrotation när kedje- och matningsaggregaten stoppas, varvid stopp- anordningen innefattar ett stopporgan (105), som normalt är förspänt mot osäkringspositionen, för att ingripa med drivorganet (26) hos kedjedrivaggregatet för att stoppa rörelsen hos detta, hos matningsaggregatet och hos slut- stycksaggregatet, säkerhetsstopporgan (110) placerat så i kedjedriv- aggregatet att, när drivorganet (26) är i funktion för att frigöra slutstycksaggregatet (37), säkerhetsstopp- organet kan ingripa med avtryckarstången (171) för att stoppa kedjedrivaggregatets rörelse medan den tillåter motorn att fortsätta rotera, spärrorgan (115) anordnade att i ett läge pressa nämnda stopporgan (105) till ingrepp med säkerhetsstopp- organet (110) för att röra sig till osäkrat läge och organ (156) för áterställning av spärren när slut- stycksaggregatet förflyttar sig bort från eldröret.