SE450708B - Komposition innehallande finfordelat oorganiskt material och ett organiskt titanat for anvendning som fyllmedel eller pigment i polymera material - Google Patents

Description

l5 20 25 30 35 40 450 708 R" är en alkyl-, alkenyl-, aryl- eller alkarylgrupp eller ett alkyl-, halo-, amino eller etersubstituerat derivat därav, varvid R' inne- håller upp till 100 kolatomer och R" upp till 24 kolatomer; och n är l eller 2; varvid partikelytorna av det oorganiska materialet är reaktiva med avseende på den hydrolyserbara gruppen i det organiska titanatet.

Företrädesvis representerar R väte, med R kan också representera metyl, etyl eller andra kortkedjiga alkylgrupper. Alla de med R repre- senterade grupperna behöver icke vara inbördes lika i en speciell molekyl eller pà varje metylenenhet.

Den envärda, icke-hydrolyserbara gruppen (A) kan vara acyl, fenoxi, sulfonyl, sulfinyl, diesterpyrosulfat eller diesterfosfat.

Med “icke-hydrolyserbar" avses att gruppen ifråga icke avspjälkas i neutral vattenlösning vid en temperatur under l00°C; Hydrolys kan bestämmas genom analys av frigjorda syror eller alkoholer.

Acyl-, sulfonyl-, sulfinyl-, diesterpyrofosfat- och diesterfos- fatliganderna representeras av följande formler -OCOR', -OSOZR", -OSOR", (R"O)2P(0)OP(OH)(O)“ respektive (R"0)P(0)O- där R' och R" har ovan angivna betydelser. När A år en sulfonyl- eller sulfinylgrupp föredrages att R" är fenyl, substituerad fenyl eller aralkyl med 5-24 kolatomer i alkylkedjan. När A är en fosfat- grupp föredrages att R" innehåller 6-24 kolatomer och när A är en pyrofosfatgrupp föredrages att R" är alkyl_med upp till 12 kolatomer.

I acylligandern (OCOR') kan R' representera väte eller en en- värd grupp av angivet slag med mellan 1 och 100 kolatomer. Speciellt kan nämnas en alkyl-, alkenyl-, aryl- eller alkarylgrupp. Arylgrup- perna kan vara substituerade eller osubstituerade fenyl- eller naf- tylgrupper, företrädesvis innehållande upp till 60 kolatomer. Dess- utom kan den av R' representerade gruppen vara substituerad med en halogen-, amino- eller etersubstituent. I allmänhet kan det finnas upp till cirka 6 substituenter på var och en av de av R' represente- rade grupperna. De av R' representerade grupperna kan vidare inne- hålla intermediära heteroatomer, såsom svavel- eller kväveatomer i huvuddelen eller i de vid denna bundna substituenterna. R' repre- 2 senterar företrädesvis en làngkedjig grupp med 18 kolatomer. Helst år alla de av R' representerade grupperna inbördes lika. , Exempel på av R representerade ligander är metyl, propyl, cyklopropyl och cyklohexyl och metallyl. 10 15 20 25 30 3 e 450 voe Exempel på av A representerade ligander, som är användbara för ändamålet enligt uppfinningen, är ll-tiopropyl-l2-fenyloktadecy1- sulfonyl, di(2-omega-kloroktyl)-fenylfosfato, diisonikotinyl-pyrofos- fato, fenylsnlfinyl, 4-amino-2-brom-7-naftylsulfonyl, difenylpyro- fosfato, dietylhyxyl-pyrofosfato, di-sek.-hexylfenyl-fosfato, dilau- rylfosfato, metylsulfonyl och laurylsulfonyl.

Det finns många exempel på av R' representerade grnpper. Bland dessa kan nämnas rakkedjiga, förgrenade och cvkliska alkylgrupper, såsom hexyl, heptyl, oktyl, decyl, dodecyl, tetradecyl, pentadecylß hexadecylf~oktadecyl, nonadecyl, eikosyl, dokosyl, tetrakosyl, cyklo- hexyl, cykloheptyl och cyklooktyl. Som exempel på alkenylgrupper kan nämnas hexenyl, oktenyl och dodecenyl.

Bland halogensubstituerade grupper kan nämnas bromhexyl, klor- oktadecvl, jodtetradecyl och kloroktahexenyl. En eller flera halo- genatomer kan föreligga, exempelvis i difluorhexyl eller tetrabrom- oktyl. Estersubstituerade aryl- och alkylgrupper är bl.a. 4-karboxi- etylkapryl och 3-karboximetyltoluyl. Aminosubstituerade grupper är bl.a. aminokaproyl, aminostearyl, aminohexyl, aminolauryl och di- aminooktyl.

Bland arylgrupperna kan nämnas fenyl och naftyl och substi- tuerade derivat därav. Bland substituerade alkylderivat kan nämnas toluyl, xylyl, pseudokumyl, mesityl, isodurenyl, durenyl, penta- metylfenyl, etylfenyl, n-propylfenyl, kumyl, 1,3,5-trietvlfenyl, styryl, allylfenyl, difenylmetyl, trifenylmetyl, tetrafenylmetyl, l,3,5-trifenylfenyl. g Bland aminosubstituerade komponenter kan nämnas metylamino- toluyl, trimetylaminofenyl, dietylaminofenyl, aminometylfenyl, diaminofenyl, etoxiaminofenyl, kloraminofenyl, bromaminofenyl och fenylaminofenyl. Bland halogensubstituerade arylgrupper kan nämnas fluor-, klor-, brom-, jodfenyl, klortoluyl, bromtoluyl, metoxibromfenyl, dimetylaminobromfenyl, triklorfenyl, bromklor- fenyl och bromjodfenyl. e Grupper härrörande från aromatiska karboxylsyror är också an- vändbara. Bland dessa kan nämnas metylkarboxylfenyl, dimetylamino- karboxyltoluyl, laurylkarboxyltoluyl, nitrokarboxyltoluyl och aminokarboxylfenyl. Grupper härrörande från substituerade alkyl- estrar och amider av bensoesyra kan också användas. Bland dessa kan nämnas aminokarboxylfenyl och metoxikarboxifenyl. 10 15 20 25 30 450 708 4 Bland titanat, i vilka A är en fenoxigrupp, kan nämnas talloljeepoxider (en blandning av alkylgrupper med 6-22 kol- atomer) innehållande i genomsnitt en epoxigrupp per molekyl « och glycidoletrar av lauryl- och stearylalkohol.

Substituerade naftylgrupper är bl.a. klornaftyl och aminonaftyl.

De titanorganiska kelaten enligt uppfinningen kan fram- ställas genom att estrarna med formeln (OR)2Ti(A)2 omsättes med en ekvimolar mängd 2-hydroxipropionsyra eller hydroxi- ättiksyra eller deras kolsubstituerade derivat. För framställ- ning av oxo-derivaten (B = R2C) omsättes titanatestern med en 1,2- eller 1,3-glykol, såsom etylenglykol eller 1,3-butandiol.

Föreningarna (0R)2Ti(A)2 kan lätt framställas på sätt som angives i de amerikanska patentskrifterna 3 660 134, 3 697 494 och 3 697 495.

De oorganiska materialen kan vara partikelformiga el- ler fibrösa med varierande partikelform eller storlek, om endast ytorna är reaktiva gentemot den hydrolyserbara gruppen i den titanorganiska föreningen. Exempel pá oorganiska för- stärkningsmaterial (aktiva fyllmedel) är metaller, lera , kolsvart, kalciumkarbonat, bariumsulfat, kiseldioxid, glim- mer, glas och asbest. Reaktiva oorganiska material är bl.a metalloxider av zink, magnesium, bly och kalcium och alumi- nium, järnfilspán och -svarvspån och svavel. Exempel pá oorganiska pigment är titandioxid, järnoxider,.zinkkromat, ultramarinblått. Som en praktisk regel gäller att de oorga- niska materialens partikelstorlek icke bör överstiga l mm och företrädesvis ligga mellan 0,1 och 500 pm. lO l5 20 25 30 35 5 4500708 Viktigt är att alkoxititansaltet sammanblandas omsorgsfullt med det oorganiska materialet, så att ytan på detta sistnämnda kan reagera tillräckligt. Den för användning optimala mängden alkoxititansalt be- ror på den önskade effekten, den tillgängliga ytarean och på mängden i det oorganiska materialet bundet vatten.

Reaktionen underlättas genom sammanblandning under lämpliga be- tingelser. Optimala resultat beror på alkoxititansaltets egenskaper, nämligen huruvida detta är en vätska eller en fast substans, liksom även på dess sönderdelnings- och“flampunkt._Man måste beakta bl.a. par- tiklarnas geometri, den specifika vikten och den kemiska sammansätt- ningen. Dessutom måste det behandlade oorganiska materialet samman- blandas omsorgsfullt med det polymera mediet. De lämpliga blandninga- betingelserna beror på polymertypen, dvs. huruvida polymeren är en termoplast eller en härdplast, polymerens kemiska struktur etc., vil- ket är uppenbart för fackmannen på här ifrågavarande industriområde.

När det oorganiska materialet förbehandlas med det organiska titanatet, kan det blandas i en intensivblandare av vilken som helst lämplig typ, exempelvis i en Henschel- eller Hobart-blandare eller en Waring-knådare. Till och med sammanblandning för hand kan tillämpas.

Optimal tid och temperatur bestämmas för erhållande av väsentlig reak- tion mellan det oorganiska materialet och det organiska titanatet.

Blandningen genomföras under sådana betingelser, att det organiska titanatet föreligger i vâtskefas, vid temperaturer under sönderdel- ningstemperaturen. Ehuru det är önskvärt att huvudmängden av de hydro- lyserbara grupperna reagerar i detta steg, är detta icke nödvändigt, när materialen senare sammanblandas med en polymer, ty väsentlig komp- lettering av reaktionen kan ske under denna senare sammanblandning.

Polymerbearbetningen, exempelvis sammanblandningen under utövande av hög skjuvverkan genomföras i allmänhet vid en temperatur, som lig- ger väl över polymerens omvandlingstemperatur av andra ordningen, lämpligen vid en temperatur, vid vilken polymeren har låg smältvisko- sitet. Som exempel kan nämnas, att polyeten med låg densitet bäst bearbetas vid en temperatur mellan 170 och'250°C, att polyeten med hög densitet bäst bearbetas mellan 200 och 245°G, att polystyren bäst bearbetas mellan 250 och 260°0 och att polypropen bäst bearbetas mel- lan 250 och 290°C. Temperaturer för sammanblandning av andra polyme- 10 20 25 fm w 35 40 450 708 6 rer är välkända för fackmannen och kan utläsas ur litteraturen. En stor mängd olika blandningsanordningar kan användas, exempelvis ett tvàvalsverk, en banburyblandare, en blandare med dubbla koncentriska skruvar, en mot- och medroterande tvillingskruv eller en Werner-, Pfaulder- eller Busseblandare av ZSKëtyp. _ När det organiska titanatet och de oorganiska materialen torr- blandas, uppnås icke lätt fullständig sammanblandning och/eller om- sättning och reaktionen kan väsentligen slutföras, när det behandlade fyllmedlet sammanblandas med polymeren. I detta senare steg kan det organiska titanatet också reagera med det polymera materialet, om en eller flera av de av R' representerade grupperna är reaktiv gentemot polymeren.

Det behandlade fyllmedlet kan inblandas i vilket som helst av de konventionella polymermaterialen, vare sig dessa är termoplastiska eller härdande och vare sig dessa är gummi eller plast. Dessa beskri- vas i aaealj- i ia ovannämnda amerikanska paeantakififtama 5 eeo 154, 5 697 494 och 5 697 495, vilkas hela innehåll införlivas i förevarande beskrivning genom hänvisning. Mängden fyllmedel beror på vilket spe- ciellt polymermaterial som användes, fyllmedlet och de egenskaper, som man önskar att slutprodukten skall ha. Av fyllmedlet kan man använda 10-500, företrädesvis 20-250 delar per 100 delar polymer. Optimal mängd kan lätt bestämmas av fackmannen.

Ehuru föreningarna enligt förevarande uppfinning kan användas i kombination med vilket som helst av de ovannämnda fyllmedlen,är det speciellt överraskande, att de förblir extremt aktiva till och med i närvaro av stora mängder fritt vatten. Av detta skäl kan de användas tillsammans med våtframställd kiseldioxid, mjuka eller hårda leror, vana, aiumiaiumailikav, hyaratiaai-aa aluminiumaiaa eller fibarglas.

Ehuru det ännu icke helt klarlagts, varför kelatföreningarna bibehål- ler sin aktivitet, kan man konstatera, att de är klart överlägsna and- ra titanat, exempelvis de som beskrivas i de ovannämda amerikanska patentskrifterna 5 660 154, 5 697 494 och 5 697 4955 i närvaro av fukt.

I följande exempel beskrivas typiska sätt att framställa före- ningarna enligt uppfinningen. _ Exempel A: Framställning av 2,2-dimetyl-5-g§i-5-feny1-kaprgy1acetyl- dodecylbensensulfonyl-titanat. I en 1 liters reaktionsbehållare ut- rustad med utvändig upphettning/kylning och återflödes/destillations- påsats och ansluten till vakuumpump, satsades 1,0 mol tetraisopropyl- titanat. Reaktionsbehállaren inställdes på àterflödeskokning vid at- mosfärstrycket. Därefter tillsattes 1,0 mol dodecylbensensulfonsyra under loppet av ungefär en 1/2 timme, varpå 1,0 mol isättika tillsat- 193 10 20 25 \N 55 450 708- 7 tes under loppet av en 4/2 timme åtföljd av 4,0 mol 2,2-dimetyl-3-oxi- 5-fenylkapronsyra, som likaledes tillsattes under loppet av en 4/2 tim- me. En begränsad värmeutveckling observerades vid tillsatsen av var och en av reaktionskomponenterna. Sedan tillsatsen slutförts kokades reak- tionsblandningen under återflöde i 1 timme vid atmosfärstrycket. Reak- tionsblandningen kyldes därefter till under 50°G och biprodukten iso- » propanol avdestillerades i vakuum till en temperatur i blåsan (bottoms) av ungefär 150°C vid 40 mmHg. Isopropanolen återvanns i en fälla ned- sänkt i till vätskeform kondenserat kväve. Ungefär 5,7 mol, dvs. 90% av den teoretiska mängden isopropanol återvanns. En ringa mängd iso- propylacetat återvanns också. Som produkt erhölls en återstod i form av en vit pasta i mer än 90% av den teoretiskt beräknade mängden. Reningen åstadkoms genom omkristallisation i ligróin, varigenom man erhöll vita kristaller med en smältpunkt av 87-89°C.

Exempel B: Framställning av di(dioktylfosfato)-etylentitanat. En fl li- ters reaktionsbehàllaren utrustad med yttre upphettning/kylning och pà- satts för återflöde/destillation och ansluten till vakuumpump beskicka- des med 4,0 mol tetraisopropyltitanat. Först genomfördes áterflödeskok- ning vid atmosfärstrycket, varpå 1,0 mol etylenglykol tillsattes under loppet av en 1/2 timme åtföljd av 2,0 mol dioktyl-vätefosfat, som lika- ledes tillsattes under loppet av en 1/2 timme. Begränsad värmeutveck- ling observerades vid tillsatsen av var och en av reaktionskomponen- terna. Sedan tillsatsen slutförts kokades reaktionsblandningen under återflöde i 4 timme vid atmosfärstrycket. Reaktionsblandningen kyldes därefter till en temperatur under 50°G och biprodukten isopropanol av- destillerades i vakuum till en temperatur i blåsan (bottoms) av cirka 150°G vid 10 mmHg. Isopropanolen återvanns i en fälla nedsänkt i till vätskeform kondenserat kväve. Återvinningen av isopropanol var ungefär 5,7 mol, dvs. 90% av den teoretiskt beräknade mängden. Som produkt er- hölls en återstod i form av en vit pasta i en mängd motsvarande 90% av den teoretiskt beräknade. Rening åstadkoms genom omkristallisation i ligroin och man erhöll vita kristaller med en smältpunkt av 44-45°C.

Exempel C: På sätt som ovan angives framställdes ytterligare föreningar, som faller inom uppfinningens ram. I nedanstående tabell definieras föreningarna genom uppgift om den kelatbildande liganden och de envärda liganderna (A och A'). Vidare àterfinnes en fysikalisk beskrivning av produkten, uppgift om dess smältpunkt och om dess viskositet. 450 708 xv omm Nmamm .Hwkåøm »Hfmn vmnmwvmomfl vwomflwßoflwamnd .uwvoumfiwo En: mmumm Nmb HSN» Pwnmmvmomfl vøfimwvmomw vwvmomflfio . Bm." _ . Ewa orm wrlmv Gflmbv øMmfimxf uHmbm Ioflmmfihahoulm pmoflwwflhanovfm ßmvmomfinø omm wwlmm.. .nwbfifim »bwn umfloflmwflhñøo Pmflodmmfihñso vøvmofluno omv Qïmw .í ä? fiuflpfløw pmfififlm umäwpmomfl »muwofixo ommv æmlmm Hwbadm Pumbm »mflwndnuäm vmfluflmnndm .Unoflunwflhvm Qom .Hmmwmfls umflomfidmflwm vmflowfldm | 35 mmfimfinmøflmm Hwbfidm vumnw lflmønfihomvofi lflmmflmßoflfiflmlá Ünowøflmfihvm .wxmpmkf mmm o .Hmufls .oømmmwønßflw »mumomflhfiofiu uwmmowfihfioflø Ünowwnwflhum Awflflflflmvnmflflmm | wmvummr ._ »minä vmflhuuflm Üno-.Quflwflhum rm mmlom ._ umfihuuflmßma vwflhmmmufimfi .Unowvmmfihum mflmvwpdm Ewan nov mmåm wmwnmwmwfiwp pflmfiäpøa pmnmßmowfl flnäwnwflnpm omv ovvm wMmpWP øæn nßnmwvmomfl vmnwmpmømfl .Unowøflmflhum oøoov v? wnflnvwfiwmp ä. 4 .ö .wämfifl mo .pflämoxmfiø P. .pMÉQpHmaW Mmflmfimå wväflflßßmfiwm nä m3 vnmkffi .Hmfidmwflfi .møämbdm .Hm å. floo 4 .noo .oflmwwfl ønmsnmbß .wwflævflwßßwflmm dm Hm nu Hmm. .Lïmfifiso Hwšuom cmøflflw vdamufiflmwwn. MUHNP mofl .Hmflmufiwflmww ævfimflflwufinmhm 10 45 20 25 \N 35 40 g 450 vos I följande exempel visas användningen av föreningarna enligt upp- finningen.

Exempel I: I detta exempel visas vikten av kelatstrukturen för visko- sitetsreglering hos våt kiseldioxid i organiska dispersioner. En dis- persion framställdes genom sammanblandning av 20 delar våtframställd kiseldioxid med en partikelstorlek av 0,8 pm i en lösning av 0,2 delar títanat i 80 delar tung mineralolja (flampunkt cirka 105°C) i en Waring- knådare. ' Titanat* Blandningsviskositet _______ ____¿ë@aêâfiïïL____ Inget _ 75.400 Isopropyl-triisostearoyl-titanat 21.800 Isopropyl-triQdioktylfosfato)-titanatp _ 25.500 Isopropyl-tri(dodecylbensensulfonyl)-titanat 19.800 2-acetyl-diisostearoyl-titanat ' 11.600 2-acetyl-di(dioktylfosfato)-titanat 8.000 2-acetyl-di(dodecylbensensulfonyl)-titanat 9.400 De tre första titanaten i ovanstående tabell är, ehuru effektiva med avseende på viskositetsminskning i jämförelse med kontrollprovet, icke desto mindre väsentligt sämre än de tre acetylföreningarna, för vilka redogöres i tabellens nedre del. Det antages, att denna effekt erhålles tack vare det faktum, att föreningarna enligt uppfinningen bibehåller sin aktivitet i närvaro av den fukt, som förekommer i kisel- dioxiden. i - g Exempel II: Valda titanats inverkan på dragbrottgränsen hos polypropen innehållande vattentvättad lera med partikelstorlek 5 pm och talk som fyllmedel i system med 50 viktprooent fyllmedel och 0,5 viktprocent titanat framgår av följande tabell: ' Titanat Draghållfasthet, MPa lars !@lë_ Inget 25,44 28,96 2-acetyl-diisostearoyl-titanat 25,17 50,54 2-acutyl-di(dioktylfosfato)-titanat 28,27 54,47 Av detta exempel framgår det, att både den med talksoch den med lera fyllda polypropenen har högre dragbrottgräns; om de innehåller en förening enligt förevarande uppfinning.

Exempel III: De valda titanatens inverkan på slagfastheten (Dart) hos Nylon 6 (Allied-8204) innehållande som fyllmedel 50 viktprocent med vatten tvättad lera med partikelstorlek 5 pm visas i detta exempel.

Fyllmeaiefi'färbehandlaaes med 2 viktprocent titanat, innan det inblan- dades i polymergrundmassan. 10 '15 20 25 50 55 40 10 450. 708 Titanat Böjbrottgräns, Slagfasthet (Dart) MPa Nm Inget ' 405 0,34 2-acetyl-4faminobensen- 149 5,16 sulfonyl-dodecylbensen sulfon¶1~titanat 2-acetyl-di(4-aminobensoyl)- 481 1,84 titanat 2-acetyl-distearoyl-titanat 142 s 5176 I vart och ett av fallen gav det behandlade materialet förbättrad böjbrottgräns och en markant förbättring av slagfastheten.

Exemgel IV: I detta exempel visas effekten av valda titanat enligt fö- revarande uppfinning på egenskaperna hos polyuretan fyllt med våtfram- ställd kiseldioxid med partikelstorlek 0,8 pm. Blandningen innehöll 20 viktprocent fyllmedel, som förbehandlats med 2,0 viktprocent titanat, innan det inblandats i polymeren.

Titanat Dragbrottgräns, Brottförlängning, MPa % Inget _ 21,37 550 2-acetyl~di(2-hydroxi- 27,23 270 acetyl)titanat 2-acetyl~di(dioktyl~fosfato)- 24,15 590 títanat 2-acety1-dimetakryl-titanat 25,79 500 2-acetyl-4-aminobensoyl- 26,89 500 isostearoy1~titanat Alla de behandlade fyllmedlen gav förbättrad brottgräns i jäm- förelse med kontrollprovet. Fosfatderivatet gav också förbättrad brott- förlängning. Strukturen hos den icke hydrolyserbara gruppen A har vi- sat sig vara av betydelse för bestämning av egenskapsförbättringarna.

Den kemiska strukturen hos ovanstående föreningar bestämdes i första hand genom beaktande av reaktionskomponenterna och de bildade biprodukterna. I valda fall genomfördes elementaranalys, IR-analys och analys beträffande fria hydroxylgrupper. Dessa analyser verifiera- de den antagna kemiska strukturen.

Exempel V: I detta exempel visas effekten av títanatkelat på en ofylld epoxipolymer. Två epoxihärdarblandningar framställdes innehållande 80 delar EPON 828 och 20 delar av en alifatisk aminhärdare, nämligen CEIANESE 874. Till ett av dessa nyframställda prover sattes 2 delar 2-acetyl-di(dodecylbensensulfonyl)~titanat. Båda blandningarna om~ o rördes i 2-minuter och deras viskositet bestämdes 1 en Brookfield- viskosimeter; De därvid erhållna resultaten är sammanställda i följanr de tabell. a) 10 ll 45 0 7 Û 8 Titanorganisk förening Brookfield-viskositet x 405 cP ' Insen 5.9 2-acetyl-di(dodecylbensensulfonyl)- vit-ana: 9,4 Ovanstående data visar att den sista blandningen hade väsentligt högre viskositet än det andra provet. _ Exempel VI: I detta exempel visas användning av ety1en-di(dioktyl- fosfato)-titanat för förbättring av färgningseffekten hos pigment i en akrylfärg på vattenbas. Den använda färgen var SRW5OX White (Rowe Products Inc.) och pigmentpastadispersionen (Daniel Products Co.

Tint~Ayd #šWD-2228, Aqneous Tinting Color, Phthalo Blue) innehållande 52% pigment och totalt 59% fasta beståndsdelar. Etylen-di(dioktylfos- fato)-titanat inblandades först i pigmentet till blandningar innehål- lande 0,5; 0,6; 0,9; 4,2; och 4,5% titanat räknat på pastadispersionens vikt. Till prover av färgen om vardera 100 delar sattes 0,2 delar av någon av de behandlade pastadispersionerna. Vid observation visade det sig, att redan 0,5 % gav förbättrad dispersion och flytning i jämförel- se med kontrollprovet. Ehuru färgningen ökades i samtliga fall var för- bättringen av den blå färgen optimal med 0,9% provet.

Claims (13)

LT! 10 15 20 25 30 35 450 708 12 Patentkrav

1. Komposition på basis av finfördelat oorganiskt»material för användning som fyllmedel eller pigment för polymera ma- terial eller för färgning, opacifiering, utdrygning, för- stärkning etc. av polymera material, k ä n n e t e c n a d därav att den innehåller ett organiskt titanat med den all- männa formeln O (Rzon/ d Tiwaz \\\\*--- 0 ---"',,,/ff) B där A är en grupp, som icke avspjälkas i neutral vatten- lösning vid en temperatur under 100°C och som är en aral- kyl eller halo-substituerad eller osubstituerad fenoxigrupp med upp till 60 kolatomer, -0COR', -0SO2R“, -OSOR", (R"o)21>(o)oP(oH) (o)- eller (R"o)zP(o)o-, varvid de båda av A representerade grupperna är inbördes lika eller olika; B är R2Cífeller en karbonylgrupp; R är väte eller en alkyl- grupp med 1-6 kolatomer; var och en av R' och R" är en alkyl-, alkenyl-, aryl- eller alkarylgrupp eller ett alkyl-, halo-, amino-eller etersubstituerat derivat därav, varvid R' inne- håller upp till 100 kolatomer och R" upp till 24 kolatomer; och n är 1 eller 2; varvid partikelytorna av det oorganiska materialet är reaktiva med avseende på den hydrolyserbara gruppen i det organiska titanatet.

2. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att A är -OSOZR" eller -OSOR" och R" är fenyl, alkyl- eller aminosubstituerad fenyl eller aralkyl med 5-24 kolatomer i alkyldelen.

3. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att A är (R"O)2P(O)0- och R" innehåller 6-24 kolatomer. 10 15 20 25 30 35 450 708

4. Komposition enligt krav 1, k ä'n n e t e c k nia d av att A är (R"O)2P(O)0P(OH)O- och R" är en alkylgrupp med upp till 12 kolatomer.

5. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att R' är en lângkedjig grupp med 18 kolatomer.

6. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att A är fenoxi.

7. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att de icke hydrolyserbara grupperna är -OCOR' med 1-18 kolatomer.

8. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det organiska titanatet har formeln o II cH ----- o oïc--R' 2 \\~T_f// l en 0/ \oc R' 2 n o där R' innehåller 18 kolatomer.

9. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a_d av att det organiska titanatet har formeln cH ---- o o-Pw omopotoafi 2 \ T. / 2 i en -----oz x 2 0- P (o) (om oPo (oR“) 2 där R" är en alkylgrupp med upp till 12 kolatomer.

10. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d av att det organiska titanatet har formeln 10 15 20 450 708 IQ o c|:--- o\Ti/o--P(o) (oH)oPo(oR")2 crízoí \ o-1>(o) (oH)oPo(oR")2 där R" är en alkylgrupp med upp till 12 kolatomer.

11. Komposition enligt krav 10, av att R" är en oktylgrupp.

12. Komposition enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d k ä n n e t e c k n a d av att det organiska titanatet har formeln o C.----'-_O\Ti /QPQ ._ (ORIWZ cuz 0/ \o1>o - (oR")2 där R" är en alkylgrupp med 6-24 kolatomer.

13. Kompošition enligt krav 12, av att R" är en oktylgrupp. k ä n n e t e c k n a d åk»