SE448047B - Amplitudmodulatorkrets for att modulera en videosignal pa en bervagssignal - Google Patents

Description

448 047 är anslutet till utgângsklämman och en andra styrslinga innehållande en andra samplingskrets, som är aktiv under referenssignalintervall, vilken andra styr- slinga genererar en andra likströmskompensationssignal för att adderas till signalen på modulatorns utgångsklämma, varvid nämnda första styrslinga är an- sluten till summatorstegets utgångsklämma.

Kretsen enligt uppfinningen kan vidare vara kännetecknad därav, att den första styrslingan också innefattar ett jämförelsesteg som har en första in- gângsklämma som leder en referenssignal, vilket jämförelsesteg har en andra ingângsklämma och en utgângsklämma är anordnad i den första styrslingan, varvid referenssignalen har ett värde som är i huvudsak lika med värdet av signalen på utgângsklämman, vilken är i huvudsak oberoende av signalen på modulatorns bär- vâgsingångsklämma. Kretsen kan vidare vara kännetecknad därav, att signalen på bärvågsingångsklämman åtminstone under den tidsperiod, då samplingskretsen är aktiv, har en likströmsnivå av en sådan polaritet att styrslingan ger negativ återkoppling.

Enligt uppfinningen är kretsen företrädesvis kännetecknad därav, att de första och andra samplingskretsarna inte är aktiva samtidigt. Kretsen kan vidare vara kännetecknad därav, att signalen på bärvâgsingångsklämman åtmins- tone under den tidsperiod, då den andra samplingskretsen är verksam, har en andra likströmsnivâ av en sådan polaritet att den andra styrslingan ger negativ återkoppling, varvid den andra likströmsnivån avviker från den första lik- strömsnivån.

Kretsen kan enligt uppfinningen också vara kännetecknad därav, att Jäm- förelsestegets andra ingångsklämma är kopplad till summatorstegets utgângskläm- ma, medan jämförelsestegets utgångsklämma är ansluten till de båda samplings- kretsarna. Båda samplingskretsarna kan vara sampel- och hâllkretsar. Kretsen kan vidare vara kännetecknad därav, att den innefattar ett andra summatorsteg för att summera en pulsformad mätsignal till bärvâgssignalen under den tids- period, då den första samplingskretsen är verksam, eller en växlingsströmstäl- lare för att mata en likströmsnivå till bärvâgsingångsklämman under den tids- period, då den första samplingskretsen är verksam, och mata bärvâgssignalen till nämnda igângsklämma under den tidsperiod, då den första samplingskretsen ej är verksam.

Om kretsen enligt uppfinningen innefattar en andra amplitudmodulatorkrets för att modulera en andra videosignal med periodiskt uppträdande referenssig- naldelar på en andra bärvâgssignal och en andra modulator med en andra bärvâgs- ingângsklämma för mottagning av den andra bärvägssignalen, en andra modula- tionsingångsklämma för mottagning av den andra videosignalen och en andra ut- gângsklämma för avgivande av den andra erhållna amplitudmodulerade signalen samt vidare ett tredje summatorsteg för att summera ihop de nämnda första och 448 047 andra amplitudmodulerade signalerna kan kretsen vara kännetecknad därav, att den innefattar en tredje styrslinga som är kopplad till den andra utgângs kläm- man och innehåller en tredje samplingskrets, som är aktiv under referens sig- nalintervall, vilken tredje styrslinga genererar en tredje likströmskompensa- tionssignal för att summeras till den andra videosignalen, varvid signalen på den andra modulationsingângsklämman har ett värde, vid vilket signalen på den andra utgångsklämman är i huvudsak oberoende av signalen på den andra bärvâgs ingångskläman under den tidsperiod, då den tredje samplingskretsen är verksam.

I detta fall kan kretsen enligt uppfinningen vara kännetecknad därav, att den innefattar ett fjärde summatorsteg, som är anslutet till den andra utgångs- klämman, och en fjärde styrslinga innehållande en fjärde samplingskrets, som är aktiv under referenssignalintervall, vilken fjärde styrslinga genererar en fjärde likströmskompensationssignal för att adderas till signalen på den andra utgångsklämman, varvid de tredje och fjärde samplingskretsarna inte är aktiva samtidigt och den tredje styrslingan är ansluten till det fjärde summatorste- gets utgångsklämma, eller företrädesvis kännetecknad därav, att den tredje samplingskretsen är ansluten till jämförelsesteget och att de andra och tredje samplingskretsarna ej är aktiva samtidigt.

Kretsen enligt uppfinningen kan vara kännetecknad därav, att samplings- kretsarna är aktiva under ett linjesläckintervall.i'videosignalen utanför färg- synkroniseringssignalen och att samplingskretsarna är aktiva linjesekventiellt och vidare därav, att den innefattar en delarkrets för att dela ner upprep- ningsfrekvenserna hos tillförda pulser av linjefrekvens eller för att generera linjesekventiella pulser.

Om kretsen utgör en del av en färgkodningskrets kan den vidare vara känne- tecknad av att bärvågssignalen är en färgunderbärvägssignal, medan videosigna- len är en färgdifferenssignal.

I fallet med en krets för modulering av en (R-Y) färgdifferenssignal i en färgkodningskrets för PAL-standard innefattande en generator för att alstra en fyrkantfonmig omkopplingssignal av halva linjefrekvensen kan kretsen vara kän- netecknad därav, att ett femte summatorsteg är anordnat för att summera ihop var sjätte linjeperiod den puls, som driver samplingskretsen i den första styr- slingan för (R-Y) modulatorn, och omkopplingssignalen av halva linjefrekvensen.

Uppfinningen förklaras mera detaljerat medelst ej begränsande exempel un- der hänvisning till ritningarna, där fig_l visar en utföringsform av en ampli- tudmodulationskrets vilken bara innehåller den första styrslingan och, vilken i fig 1 tjänar att förklara uppfinningen, fig_g visar kurvfonmer som uppträder i kretsen, fig_§ visar en utföringsform av kretsen enligt uppfinningen,_fig_¶ visar en utföringsform av en färgkodningskrets som innehåller kretsen enligt uppfinningen, jjg_§ visar en andra, föredragen utföringsform av en färgkod- 448 047 4 ningskrets som innehåller kretsen enligt uppfinningen, och jjg_§ visar kurvfor- mer som uppträder i kretsen.

I fig 1 betecknar hänvisningssiffran 1 en amplitudmodulator i en färgkod- ningskrets som har tvâ ingångsklämmor 2 och 3 och en utgângsklämma 4. Ingångs- klämman 2 är ansluten till utgângsklämman på ett summatorsteg 5. En färgunder- bärvâgssignal Sc med en frekvens av t.ex. 3.579545 MH: (NTSC-standard) eller 4.43361875 MHz (PAL-standard) matas till en ingângsklämma 6 pä summatorsteget 5, medan en mätpuls P som alstras av en pulsgenerator 8 matas till en annan in- gângsklämma 7 på summatorsteget 5.

Ingångsklämman 3 är ansluten till utgângsklämman pä ett ytterligare suma- torsteg 9. En videosignal, t.ex. en färgdifferenssignal D, matas till en in- gângsklämma 10 på summatorsteget 9, medan en kompensationsspänning v uppträder över en annan ingângsklämma 11 på steget. Via ett skiljemotstånd 12 matas den amplitudmodulerade signalen, som uppträder på utgângsklämman 4, till en paral- lellkrets 13, vilken är avstämd till färgunderbärvâgens frekvens och den ampli- tudmodulerade signalen behandlas därefter på känt sätt.

Klämman 4 är också ansluten till den inverterande ingângsklämman på ett jämförelsesteg 14. Den ej inverterande ingängsklämman på steget 14 är ansluten till jord, medan utgângsklämman är ansluten till en sampel- och hållkrets som innehåller en strömställare 15 och en kondensator 16. Strömställaren 15 manöv- reras periodiskt av pulsen P som kommer från generatorn 8 och kompensations- spänningen v uppträder över kondensatorn 16 för att matas till klämman 11. Det är uppenbart att elementen 14 och 15, då de är anordnade i kaskad, kan byta läge.

Vid drift har färgunderbärvâgssignalen Sc som matas till klämman 6 kons- tant amplitud (fig Za). Färgdifferenssignalen D som matas till klämman 3 varie- rar med tiden på ett sätt som är visat i fig 2b, varvid'I'anger linjesläckpe- rioden i denna figur. Under denna referensperiod har signalen enligt fig 2b ett konstant värde V utom under den tidsperiod då färgsynkroniseringssignalen upp- träder, vilken signal enligt fig 2b i denna tidsperiod innehåller en puls, som är enveloppen av färgsynkroniseringssignalen. Före och efter tidenïfär nämnda signal utsatt för en variation som beror på innehållet i den upptagna bilden.

Denna variation är av ringa betydelse för uppfinningen och är därför endast delvis visad i fig 2b.

Vid en ideell modulator måste värdet V vara lika med det värde, för vilket amplituden av den amplitudmodulerade signalen på klämman 4 har ett värde lika med noll. I praktiken förorsakar emellertid en obalans i kretsen det nämnda underbärvâgsläckaget, d.v.s. den nämnda amplituden är ej noll och kan vidare variera med tiden. _ En mätpuls P som uppträder i tiden före färgsynksignalen och som har en 5 448 047 varaktighet av nâgra /us (fig 2c) matas till klämman 7. Utgângssignalen från steget 5 har därvid den form som är visad i fig 2d. Om styrslingan som inne- håller elementen 14,15 och 16 ej vore verksam skulle den kurvform som är visad i fig Ze uppträda på klämman 4. Denna kurvfonn erhålles genom att multiplicera kurvformerna enligt fig 2b och Zd. Av detta framgår att den signal som erhålles är sinusformig och har underbärvâgens frekvens och att följaktligen dess medel- värde är noll utom under uppträdandet av pulsen P där nämnda medelvärde är lika med produkten av värdet V och medelvärdet av den sinusvåg, som i fig 2d är överlagrad på pulsen. Av fig Ze framgår vidare att amplituden av den amplitud- modulerade signalen skiljer sig från noll under tidenlf före och efter färg- synksignalen.

Medelst jämförelsesteget 14 jämföres signalen på klämman 4 med referens- värdet, i detta exempel noll, vid den ej inverterande klämman och varje värde pâ signalen enligt fig Ze som är skild från noll förstärkes och inverteras. Fig I 2f visar formen av den signal som erhålles på stegets 14 utgångsklämma. Dä strömställaren 15 slutes av mätpulsen alstras en spänning v som är lika med medelvärdet av den signal som är visad i fig 2f över kondensatorn 16 under upp- trädandet av pulsen. Fram till nästa samplingsintervall förblir spänningen v i huvudsak konstant och summeras till signalen D.

Den obalans som förorsakar underbärvågsläckaget kan betraktas såsom en förskjutning i den modulerande signalens likströmskomponent vid modulationsin- gångsklämman på en ideell modulator. Om denna förskjutning är positiv och mät- pulsen har valts positiv, såsom är fallet i fig 2c, så blir förskjutningen som erhålles i fig 2e under uppträdandet av pulsen också positiv. Den förskjutning som är visad i fig 2f och följaktligen också spänningen v är därvid negativa.

Spänningen v subtraheras från förskjutningen på klämman 3 vilket gör att ampli- tuden av färgunderbärvâgssignalen i signalen på klämman 4 blir mindre under uppträdandet av pulsen P, medan spänningen v blir mindre negativ. Efter ett antal cykler av pulsen P beroende på sampel- och hâllkretsens tidskonstant ställer styrslingan in sig själv så att under uppträdandet av pulsen P signalen på klämman 4 i huvudsak antar samma värde som referensspänningen, d.v.s. noll i detta exempel, vid den ej inverterande klännmn på jämförelsesteget 14 så att den resulterande förskjutningen pâ klämman 3 blir noll. Detta innebär att sig- nalerna pâ klämmorna 10 och 11 har samma absolutvärde och är av motsatt tecken under uppträdandet av mätpulsen och att amplituden av färgunderbärvågssignalen pâ klämman 4 är i huvudsak lika med noll under samplingstidsperioden. Då den beskrivna situationen uppträder vid ett givet värde på signalen enligt fig 2b blir amplituden på klämman 4 också i huvudsak lika med noll varje gäng signalen enligt fig 2b antar detta speciella värde. Detta gäller i synnerhet under .448 047 6 tiden'z_före och efter mätpulsen och före och efter färgsynksignalen, liksom i de ej visade tidsintervallen då färgdifferenssignalen inte innehåller färgin- formation.

Under dessa omständigheter får signalen pâ klämman 4 den form som är visad i fig Zg och är i huvudsak fri från underbärvågsläckage. Denna signal kan fort- farande uppvisa asymmetri varvid de positiva och negativa delarna av kurvformen är olika. Dessa fel elimineras på känt sätt medelst kretsen 13.

Om nu förskjutningen på klämman 3 är negativ medan mätpulsen fortfarande är positiv så är den förskjutning som erhålles enligt fig Ze under uppträdande av pulsen fortfarande negativ, så att spänningen v blir positiv. Den resulte- rande förskjutningen på klämman 3 blir således mindre negativ och regleringen ger samma resultat som beskrivits i det föregående. Av detta framgår att den likströmsförskjutning som summeras till bärvâgssignalen medelst mätpulsen måste vara positiv i den visade styrslingan. Den i nverterande effekten av steget 14 mäste tas i beaktande. Polariteten på den förskjutning som matas till klämman 7 måste väljas så att styrningen resulterar i en negativ återkoppling på klämman 11, medan förskjutningens värde mäste vara tillräckligt stort för att man skall uppnå felet, som skall korrigeras, får liten inverkan men inte så stort att det hindrar modulatorn från att arbeta korrekt.

Såsom nämnts mäste förskjutningen summeras till underbärvâgssignalen och inte till färgdifferenssignalen. Om förskjutningen således summerades till färgdifferenssignalen skulle den alstra en symmetrisk sinusvâg efter modulation och om mätpulsens pulsvaraktighet ej vore lika med ett helt antal perioder av sinusformen så skulle ett fel införas, vilket skulle kunna bli avsevärt. Om förskjutningen summeras till underbärvâgssignalen införes ett liknande fel, vilket emellertid är mycket mindre förutsatt att pulsen har tillräckligt stor amplitud och att slingförstärkningen är tillräckligt stor. Det observeras också att bärvägssignalen som uppträder på klämman 6 under uppträdandet av pulsen inte har någon del i regleringen. Sumatorsteget 5 kan därför ersättas med en växlingsströmställare som manövreras av pulsen och medelst vilken klämman 2 antingen tillföres underbärvâgssignalen eller under uppträdandet av pulsen en likströmssignal, som följd av vilken det nämnda felet, d.v.s. det mindre felet som införes av underbärvågen under uppträdandet av pulsen, fullständigt elimi- HEPâS. i 1nnaemmtfig1«nmw1aujmtmmnmafinaärætfiaw- vändigt att mátpulsen har linjefrekvens: dess upprepningsfrekvens kan nämligen vara lägre. Det enda kravet som kretsen måste uppfylla är att laddningen på kondensatorn 16 bibehâlles mellan tvâ samplingsintervall, vilken hållfunktion kan förbättras genom att inkoppla ett isolerande steg i förbindningen mellan 448 047 kondensatorn 16 och klämman 11. Det är uppenbart att den likströmsförskjutning som matas till klämman 7 ej behöver vara pulsformad. Om nämligen en sâdan för- skjutning uppträder under hela linjeperioden kommer amplituden på klämman 4 ändå att göras lika med noll under uppträdandet av pulsen till följd av sampel- och hâllkretsens 15,16 funktion. En signal av videofrekvens kommer därvid att genereras på klämman 4 men den kan elimineras på ett enkelt sätt medelst fre- kvensselektiva medel, t.ex. med kretsen 13.

I det föregående har sagts att värdet på referensspänningen vid den ej inverterande klämman av jämförelsesteget 14 är noll. Av detta följer att spän- ningen på klämman 4 är i huvudsak noll vid uppträdande av pulsen som sluter strömställaren 15. Detta gäller emellertid bara om modulatorn 1 är av ett sä- dant utförande att utgångsspänningen är noll då moduleringssignalen har det värde, vid vilket utgångssignalen är oberoende av värdet på signalen på bär- vågsingångsklämman. Om modulatorn är av ett sådant utförande att i frånvaro av reglering modulatorns utgängsspänning inte har värdet noll, då modulationssig- nalen har det nämnda värdet, så måste referensspänningen ha ett givet värde som är något högre än värdet på utgângsspänningen under de nämnda omständigheterna.

Detta bestämmer också likströmsnivân på klämman 4.

Då likströmsförskjutningen på klämman 3 automatiskt blir nästan noll till följd av den i fig 1 visade kretsens funktion krävs ej någon hällkrets för att fixera färgdifferenssignalens likströmsnivå. Emellertid kan det inträffa att modulatorn 1 har en variabel likströmsobalans pä utgångsklämman 4, medan styr- slingan till följd av den ej oändliga förstärkningen inför ett litet likströms- fel. Ett likströmsfel kan alternativt förorsakas av en eller flera förstärkare, som ej är visade i fig 1. Av dessa skäl skall referensspänningen pâ jämförelse- stegets 14 ej inverterande klämma vara variabel eller åtminstone inställbar.

För den krets som är visad i fig 3 kan en konstant referensspänning användas vilken vidare är oberoende av modulatorns egenskaper. Komponenter i fig 3 som svarar mot komponenter i fig 1 har getts samma hänvisningssiffror som i denna figur.

Enligt fig 3 är klämman 4 ansluten till en ingångsklämma 18 på ett summa- torsteg 17. Dess utgângsklämma är ansluten till ingångsklämman 20 på en ej in- verterande förstärkare 19, vars utgångsklämma 21 är ansluten till motståndet 12 och till den inverterande ingängsklämman på jämförelsesteget 14. Stegets 14 utgângsklänma är ansluten till sampel- och hâllkretsen 15, 16 och till en yt- terligare sampel- och hållkrets som innehåller en strömställare 22 och en kon- densator 23, vilken är ansluten till en andra ingângsklämma 24 på summatorste- get 17. Strömställaren 22 manövreras periodiskt av en puls P1 som genereras av pulsgeneratorn 8, medan strömställaren 15 också manövreras periodiskt av en 448 047 8 puls P2 som genereras av generatorn 8, vilken puls P2 också matas till klämman 7. Pulserna P1 och P2 uppträder under referensintervall på samma sätt som pulsen P i fig 2c men de får ej sammanfalla.

Om en likströmsförskjutning inträffar i modulatorns 1 utgângskrets så skulle i frånvaro av den styrslinga, som innefattar elementen 14, 22 och 23 en likströmsnivå överlagras på signalerna i klämman 21 som är visade i fig 2g.

Till följd av denna slinga alstras en spänning v' över kondensatorn 23, vilken har en polaritet som är motsatt polariteten på denna spänningsnivå och efter ett antal perioder av pulsen Pl ställer slingan in sig själv så att lik- strömsspänningsnivån på kläman 21 har i huvudsak samma värde som referensspän- ningen, i detta exempel noll, vid den ej inverterande klämman på jämförelseste- get 14. På detta sätt hålles en likspänningsnivå på klämman 21 på ett konstant, förutbestämt värde. Detta värde kan vara bestämt av likspänningsnivân i de yt- terligare steg, som ej är visade i fig 3, vilka är anslutna till motståndet 12 och kretsen 13.

Styrslingan som innefattar elementen 14, 15 och 16 arbetar i fig 3 på sam- ma sätt som motsvarande styrslinga i fig 1. I slingans jämnviktstillstånd är signalen på klämman 4 under uppträdandet av pulsen P2 oberoende av bärvâgs- signalen på klämman 6 och värdet på referensspänningen vid stegets 14 ej inver- terande klämma. Om signalen på klämman 4 varierar av något skäl behandlas denna variation således av styrslingan innefattande elementen 14, 22 och 23 på sådant sätt att utgångssignalen på klämman 21 ej pâverkas av det. En signal som är förstärkt och inverterad i förhållande till signalen på klämman 21 erhålles från jämförelsestegets 14 utgångsklämma. Under uppträdandet av pulsen P1 blir kondensatorns 23 spänning v' tillgänglig på nämnda utgångsklämma och under upp- trädandet av pulsen P2 blir kondensatorns 16 spänning v tillgänglig på nämnda utgångsklämma. Spänningen v' beror på referensspänningen men inte spänningen v.

Dessa spänningar är därför olika. Om referensspänningen ges ett värde som är skilt från noll så antar spänningen v' och likspänningsnivån på klämman 21 ett annat värde, medan spänningen v och signalen på klämman 4 ej ändras. För enkel- hets skull antages de båda slingförstärkningarna vara oändligt stora.

Pulserna P1 och P2 genereras linejesekventiellt, d.v.s. under en lin- jesläckperiod matas pulsen P1 till strömställaren 22 medan pulsen P2 matas till strömställaren 15 under nästföljande linjesläckperiod. Såsom var fallet i fig 1 kan emellertid också en lägre upprepningsfrekvens väljas. På samma sätt som i fig 1 införes en likströmförskjutning i den signal, som matas till kläm- man 2, åtminstone under uppträdandet av pulsen P2 men inte under uppträdandet av pulsen P1. Vid den beskrivna kretsen måste denna avvikelse vara positiv för att negativ återkoppling skall erhållas. Det är uppenbart att samma resul- 9 448 047 tat kan uppnås om en negativ likströmsförskjutning införes, åtminstone under uppträdandet av pulsen P1 men inte under uppträdandet av pulsen P2.

Fig 4 visar ett kopplingsschema för en NTSC- eller PAL-kodningskrets i vilken följaktligen tvâ färgdifferenssignaler behandlas. I fig 4 svara den del som innefattar elementen 1 till 7, 9 till 11 samt 14 till 24 den krets, som är visad i fig 3, och denna del användes för att modulera färgunderbärvågen med färgdifferenssignalen D, t.ex. (B-Y) signalen vid PAL-standard eller I-signalen vid NTSC-standard. En kretsdel som omfattar elementen 1' till 7', 9' till 11' samt 14' till 24' och med samma utförande som den förstnämnda delen användes för modulation med den andra färgdifferenssignalen D', vilken här avser modu- lation med Q-signalen vid NTSC-standard. För (R-Y) signalen enligt PAL-standard måste åtgärder vidtas för att säkerställa dess föreskrivna linjesekvensiella omkastning, vilket åstadkommas medelst en puls H/2 av halva linjefrekvensen, vilken matas till modulatorn 1'. Detta är i fig 4 visat genom en streckad lin- je. ~ Utgângsklämman 21 på (B-Y)- eller I-delen av den i fig 4 visade kretsen är ansluten till en ingângsklämma på ett summatorsteg 25. Utgångsklämman 21' pâ (R-Y)- respektive Q-delen är ansluten till dess andra ingângsklämma. Elementen 12 och 13 har vidare anordnats vid stegets 25 utgângsklämma och den resulteran- de modulerade utgångssignalen är tillgänglig på förbindningspunkten mellan des- sa element. För detta ändamål matas 90° fasförskjutna färgunderbärvâgssigna- ler Sc och Sc' till klämmorna 6 och 6', medan pulser P1 och P2 vilka är likadana som motsvarande pulser i fig 3 verkar på samma sätt i dessa kretsar.

Kretsen enl fig 4 har den nackdelen att tvâ förstärkare 19 och 19' och två jämförelsesteg 14 och 14', vilka i praktiken kan ha olika egenskaper, erford- ras. Detta kan införa fel. Kretsen enl fig 5 har inte denna nackdel eftersom de båda delarna av densamma har styrslingan för att fixera likströmsnivân på kret- sens utgångsklänma gemensam. Element i fig 5 som svarar mot element i fig 4 har getts sanna hänvisningssiffror som i denna figur.

Modulatorer 1 och 1' är utförda symmetriskt i fig 5. Den ej inverterande utgângsklämman 41 resp. 4'1 på modulatorn 1 resp. 1' är ansluten till en ej inverterande ingângsklämma på förstärkaren 19 via ett motstånd 261 resp. 26'1, medan den inverterande utgângsklämman 42 resp. 4'2 på modulatorn 1 resp. 1' är ansluten till en inverterande ihgängsklämma på förstärkaren 19 via ett motstånd 262 respl 26'2. En kondensator 23 är ansluten till den ej in- verterande ingångsklämman på förstärkaren 19 via en ej inverterande buffertför- stärkare 27 och ett motstånd 28. Ett separationsmotstând 29 är anordnat mellan jämförelsesteget 14 och strömställaren 22. Strömställare 15 och 15' är båda anslutna till förbindningspunkten mellan strömställaren 22 och motståndet 29. 448 047 m En buffertförstärkare 30 resp. 30' är inkopplad i ledningen mellan kondensatorn 16 resp. 16' och klämman 11 resp. 11'. Motståndet 29 användes i samverkan med ytterligare motstånd, t.ex. stegets 14 utgângsmotstând, och i samverkan med kondensatorn 23, 16 resp. 16' för att bestämma tidskonstanten för de tre sam- pel- och hâllkretsarna. I alla andra avseenden är den i fig 5 visade kretsen likadan som kretsen enl. fig 4.

Styrslingan som innefattar elementen 14, 22 och 23 arbetar på samma sätt som motsvarande slinga i fig 3. För detta ändamål manövreras strömställaren 22 av samma puls P1 som i fig 3. Modulatorernas 1 och 1' utgângssignaler och även den kompensationsspänning som alstras över kondensatorn 23 summeras ihop nædelst motstânden 261, 26'1, 262, 26'2 och 28. Pâ samma sätt som i fig 3 fixeras den modulerade signalens likspänningsnivå på förstärkarens 19 ut- gångsklännm och detta i huvudsak på värdet, i detta exempel noll, på referens- spänning vid jämförelsestegets 14 ej inverterande kläma.

Strömställaren 15 manövreras av en puls P2 som också matas till klämman 7 och som uppträder en linjeperiod senare än pulsen P1. Styrslingan innefat- tande elementen 14, 15 och 16 eliminerar på tidigare beskrivet sätt modulatorns 1 underbärvâgsläckage. Pâ liknande sätt manövreras strömställaren 15' av en puls P'2 som också matas till klämman 7' och som uppträder en linjeperiod senare än pulsen P2. Styrslingan innefattande elementen 14, 15' och 16' eli- minerar modulatorns 1' underbärvâgsläckage.

Pulsgeneratorn 8 innefattar en delarkrets som matas med pulser H av linje- frekvens och som delar ner dess upprepningsfrekvens med tre, vilket gör att pulstâgen P1, P2 och P'2 genereras linjesekvensiellt (se fig 6 där tiden ídär visad på ett ställe). Generatorn 8 alstrar också en signal H/2 av halva linjefrekvensen för (R-Y)-omställningen vid PAL-standard, vilken signal inte användes om NTSC-standard användes. Dä pulsens P'2 upprepningsfrekvens är lika med en tredjedel av linjefrekvensen mäste signalen H/2 ha den form som är visad i fig 6. Pulsen P'2 summeras till den ursprungliga fyrkantformiga om- kopplingssignalen av halva linjefrekvensen var sjätte linje. För enkelhets skull visar fig 5 inte summeringssteget som därvid krävs. Ingen (R-Y)-omvand- ling sker således för den förskjutning som matas till klämman 2' vilket skulle förorsaka att den reglering som sker medelst elementen 14, 15' och 16' blir positiv återkoppling. Det är uppenbart att detsamma gäller för signalen H/2 i fig 4. Alternativ är möjliga, således kan t.ex. förstärkarens 30' funktion kas- tas om var sjätte linjeperiod.

Slutligen observeras att alla de beskrivna delarna av modulatorkretsen enligt uppfinningen med undantag av kondensatorerna och kretsen 13 med fördel kan integreras i en halvledarkropp. '

Claims (14)

11 448 047 Patentkrav

1. Amplitudmodulatorkrets för att modulera en videosignal med periodiskt upp- trädande referenssignaldelar på en bärvågssignal innefattande en modulator med en bärvâgsingângsklämma för mottagning av bärvågssignalen, en modulationsin- gângsklänlna för mottagning av videosignalen och en utgångsklänma för avgivande av den erhållna amplitudmodulerade signalen, vidare innefattande en styrslinga som är kopplad till modulatorns utgångsklämma och innehåller en samplingskrets som är aktiv under referenssignalintervall, vilken styrslinga alstrar en lik- strömskompensationssignal för att adderas till videosignalen, k ä n n e - t e c k n a d av att signalen på modulatorns modulationsingångsklämma har ett värde, vid vilket signalen på modulatorns utgångsklämma är i huvudsak oberoende av signalen på modulatorns bärvågsingângsklämma under den tidsperiod, då samp- lingskretsen är aktiv, och att kretsen även innefattar ett summatorsteg, som är anslutet till utgångsklämman, och en andra styrslinga som innehåller en andra samplingskrets vilken är aktiv under referenssignalintervall, vilken andra styrslinga alstrar en andra likströmskompensationssignal för att adderas till signalen på modulatorns utgångsklämma, varvid den första styrslingan är anslu- ten till summatorstegets utgångsklämma.

2. Krets enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den första styrslingan också innefattar ett jämförelsesteg med en första ingångsklänma som har en referenssignal, vilket jämförelsesteg har en andra ingångsklämma och en utgångsklämma är inkopplad i den förstra styrslingan, varvid referenssignalen har ett värde som är i huvudsak lika med värdet på signalen vid utgångsklämman, som är i huvudsak oberoende av signalen på modulatorns bärvågsingângsklämma.

3. Krets enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att signalen på bärvågsingångsklämman åtminstone under den tidperiod då den första samplings- kretsen är verksam har en första likströmsnivå med en sådan polaritet att den första styrslingan ger en negativ återkoppling.

4. Krets enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda första och andra samplingskretsar ej är aktiva samtidigt.

5. Krets enligt patentkraven 3 och 4, k ä n n e t e c k n a d av att signa- len på bärvågsingångskläman åtminstone under den period, då den andra samp- lingskretsen är verksam, har en andra likströmsnivå med en sådan polaritet att 448 047 12 den andra styrslinga ger negativ återkoppling, varvid den andra likströmsnivån avviker från den första líkströmnivån. i

6. Krets enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att jämförelse- stegets andra ingângsklämma är kopplad till summatorstegets utgångsklämma, me- dan jämförelsestegets utgångsklämma är ansluten till de tvâ samplingskretsarna.

7. Krets enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att de första och andra samplingskretsarna utgöres av sampel- och hållkretsar.

8. Krets enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d av att den innefat- tar ett andra summatorsteg för att summera en pulsformad mätsignal till bär- vågssignalen under den tidsperiod, då den första samplingskretsen är verksam.

9. Krets enligt något av patentkraven 1-8, innefattande en andra amplitudmo- dulatorkrets för att modulera en andra videosignal med periodiskt uppträdande referenssignaldelar på en andra bârvâgssignal innefattande en andra modulator med en andra bärvâgsingångsklämma för mottagning av den andra bärvågssignalen, en andra modulationsingângsklämma för mottagning av den andra videosignalen och en andra utgângsklämma för avgivande av den andra erhållna modulerade signalen, vidare innefattande ett tredje summatorsteg för att summera ihop nämnda första och andra amplitudmodulerade signaler, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en tredje styrslinga som är kopplad till den andra utgångsklämman -och innehåller en tredje samplingskrets som är aktiv under referenssignalinter- vall, vilken tredje styrslinga alstrar en tredje likströmskompensationssignal för att adderas till den andra videosignalen, varvid signalen på den andra mo- dulationsingängsklämman har ett värde, vid vilket signalen på den andra ut- gångskläman är i huvudsak oberoende av signalen på den andra bärvâgsingångs- klämman under den tidsperiod, då den tredje samplingskretsen är verksam.

10. Krets enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d av att den inne- fattar ett fjärde summatorsteg som är anslutet till den andra utgângsklämman och en fjärde styrslinga innefattande en fjärde samplingskrets som är aktiv under referenssignalintervall, vilken fjärde styrslinga alstrar en fjärde lik- strömskompensationssignal för att adderas till signalen på den andra utgångs- klämman, varvid de tredje och fjärde samplingskretsarna inte är aktiva samti- digt och den tredje styrslingan är ansluten till det fjärde summatorstegets utgångsklämma. “ B 448 047

11. Krets enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k n a d av att den tredje samplingskretsen är ansluten till jämförelsesteget och att de andra och tredje samplingskretsarna inte är aktiva samtidigt.

12. Krets enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att samplings- kretsarna är aktiva under ett linjesläckintervall av videosignalen utanför färgsynkroniseringssignalen.

13. Krets enligt patentkravet 12 och 4 eller 11, k ä n n e t e c k n a d av att samplingskretsarna är aktiva linjesekventiellt.

14. Krets enligt något av patentkraven 1-13 för att modulera en (R-Y)-färg- differenssignal i en färgkodningskrets för PAL-standard innefattande en gene- rator för att alstra en fyrkantfonnig omkopplingssignal av halva linjefrekven- sen, varvid bärvâgssignalen är en färgunderbärvågssignal, medan videosignalen är en färgdifferenssignal, k ä n n e t e c k n a d av att den har ett femte summatorsteg för att summera ihop var sjätte linjeperiod den puls, som manövre- rar sampel- och hâllkretsen i den första styrslingan för (R-Y)-modulatorn, och omkopplingssignalen av halva linjefrekvensen.