SE447545B - Sett och anordning vid bladbestrykning av en lopande materialbana - Google Patents

Description

15 25 30 35 40 447 545 2 1. För varje ändring av avståndet mellan bladhållare- vals får bladet en inslitningstid där påläggsmängden ej är konstant. 2. Ändringarna av páläggsmängden får olika verkan be- roende av olika faktorer, sàsom bladmaterialets fjädringsegenskaper, bladets utskjutande längd, bladets tjocklek och bladets utgångsspetsvinkel, Härutöver finns varierande metoder att ändra bladtrycket.

Huvuddelen av dessa metoder är behäftade med samma nack- delar som beskrivits ovan.

Man har tidigare också föreslagit att lösa det förelig- gande problemet genom vridning av bladhållaren kring skärningspunkten mellan en tänkt linje, utgörande en för- längning av det ínspända bladets raka del och en förläng- ning av den del av bladet som ligger i kontakt med pap- persbanan. Denna kända lösning är mekaniskt komplicerad och därmed synnerligen funktionskänslig även om den under vissa förutsättningar ger möjligheter till en ändring av bladtrycket utan ändring av bladvinkeln.

Emellertid kan man med denna kända teknik endast uppnå en likformig tryckreglering utmed hela bladets längd.

Däremot utesluter denna teknik möjligheten till en s.k. profilreglering - d.v.s. en ändring av pâläggsmängden tvärs banan. Behovet av en sådan profílreglering är snabbt ökande, bland annat beroende på ökade banhastigheter och ökad pâläggsmängd samt större krav på kvalitet. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett sätt och en anordning, som på ett tillfredsställande sätt möjliggör en enkel och funktionsduglig reglering, exempe1vis_fort1öpande finjustering av påläggsmängden under bestrykningen utan förändring av bladets anlígg- ningsyta mot banan jämte en samtidig möjlighet till önska- de variationer i påläggsmängd tvärs banan - dvs. möjlig- heter till en s.k. profilreglering. 10 15 25 30 35 40 s 447 545 Detta uppnås enligt uppfinningen genom det sätt och den anordning som anges i kravet 1 respektive 12. Föredragna utföríngsformer anges i kraven 2-11 respektive 13-18.

Enligt en lämplig utföringsform av uppfinningen sker nämnda kraftpåverkan på bladet utefter en bana, som huvudsakligen sammanfaller med bladets bàgform. Lämp- ligen är nämnda bana härvid huvudsakligen formad som en ellips- eller cirkelbàge.

Enligt en utföringsform av uppfinningen sker nämnda kraft- påverkan lämpligen samtidigt utefter hela bladets längd, varvid detta ástadkommes medelst ett utefter bladets kon- kava sida förflyttbart tryck- eller stödorgan. Tryck- eller stödorganet kan härvid förflyttas manuellt eller också exempelvis vara datastyrt i beroende av den för varje gång avkända påläggsmängden.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen utövas en varierande kraftpåverkan utefter bladets längd, vilket lämpligen kan åstadkommas genom ett antal i linje efter varandra utefter bladets hela längd anordnade deltryck- eller delstödorgan, varvid nämnda deltryck- eller del- stödorgan är reglerbara var för sig.

Lämpligen kan nämnda varierande kraftpâverkan åstadkommas på bladet via en, mellan tryckorganen och den mot dessa vända bladsidan, belägen, åtminstone i ett plan böjlig list anordnad utefter hela bladets längd och i anpress- ning mot bladet.

Uppfinningen omfattar också en anordning för genomförande av det inledningsvis beskrivna sättet, varvid anordningen huvudsakligen kännetecknas av tryck- eller stödorgan an- ordnade att med ett förutbestämbart tryck samverka med bladet utefter dess konkava sida.

Enligt en lämplig utföringsform utgöres tryck- eller stöd- 10 Isf» 20 25 30 35- 40 447 545 4 organet härvid av en vridbart anordnad stödlinjal med ett stöd anordnat att kunna inställas utefter en bana huvud- sakligen sammanfallande med bladets bågform, varjämte stödlinjalen sträcker sig utmed bladets hela längd.

Lämpligen år stödlinjalen härvid fäst på en vid bladhàl- laren anordnad vridbar axel och med stödet anordnat att kunna inställas utefter en huvudsakligen cirkulär bana.

Enligt en ytterligare utföringsform av uppfinningen inne- fattar anordningen ett antal, i linje med varandra utefter bladets längd anordnade deltryck- eller delstödorgan an- ordnade att var för sig bringas till punktvis anliggning mot bladet.

Härvid är lämpligen en åtminstone i ett plan böjlig list, som sträcker sig utefter hela bladets längd anordnad i meka- nisk kontakt mellan bladets konkava sida och tryckorganen. Övriga särdrag hos uppfinningen framgår av de i bifogade krav angivna särdragen.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare under hänvisning till några på bifogade ritningar visade utföringsformer, där fig. l är en principskiss av en tidigare känd bladtrycks- regleringsanordning, fig. 2 är en principskiss av en enligt uppfinningen före- slagen anordning, fig, 3_ är en schematisk sidovy av en första_utföringsform av en enligt uppfinningen föreslagen anordning, fig. 4 är en schematisk sidovy av en andra utföringsform av en enligt uppfinningen föreslagen anordning, 10 15 20 25 30 35 40 s 447 545 fig. 5 är en principvy av en enligt uppfinningen före- slagen anordning med speciella inställningsan- ordningar, fig. 6 är en principskiss av en ytterligare utförings- form av den enligt uppfinningen föreslagna an- ordningen och fig. 7 är en tabell utvisande resultatet av en del tester som har utförts med en enligt uppfinningen föreslagen anordning.

I fig. 1 visas den principiella uppbyggnaden av en känd anordning för reglering av bladtrycket i en bladbestrykare med ett bestrykningsblad som med en fasyta anligger mot den för bestrykning avsedda pappersbanan. Regleringen av bestrykningsmedlets páläggsmängd sker härvid genom att man ändrar det flexibla bladets anliggningstryck mot pappers- banan. Pappersbanan som i anordningen enligt fig. l be- tecknas med 1 framföras här medelst en roterande gummi- vals, som dock ej visas på ritningen. Härvid föres pappers- banan 1 i pilens 2 riktning och ett överskott av bestryk- ningsmassa 3 tillföres på lämpligt sätt ett mellan bestryk- ningsbladet 4 och pappersbanan l bildat nyp.

En pneumatisk/mekanisk inställningsanordning betecknas med 7. I det visade utförandet utgöres den av en i tvärsnitt visad gummislang, som i sin tur är anordnad vid ett fast stöd 8 av lämpligt slag och som är anordnad att pressa mot bladet 4 i punkten 11. Upprätthålles ett lämpligt luft- tryck i slangen 7 erhålles en motsvarande kraft som pressar bladet 4 mot pappersbanan 1.

Genom denna anpressning av bladet 4 mot pappersbanan passe- rar en kontrollerbar mängd bestrykningsmedel genom nämnda nyp och bildar härvid ett bestrykningsmedelsskikt 5 på pappersbanan. Bestrykningsbladet 4 som i detta exempel utgöres av ett flexibelt stàlblad uppvisar en arbetsyta 10 15 20 25 30 35 40 447 545 6 6 i form av en fas, som är parallell med pappersbanan 1 vid anliggningsstället. vinkeln 041 betecknar bladets spetsiga anliggningsvinkel mot pappersbanan 1.

Bladets 4 fasyta är i förväg inslipad och bladspetsen ut- visar den s.k. bladspetsvinkeln /9, dvs. vinkeln mellan den inslipade fasytan och bladets planyta. Bladspetsvin- keln F bör vara vald så, att fasytan 6 vid en viss in- ställning av bestrykningsanordningen anligger plant mot pappersytan, dvs. så att bladspetsvinkeln ß är lika stor som anliggningsvinkeln. Om det förslipade bladets blad- spetsvinkel 'Û inte överensstämmer med den önskade in- ställningen kommer bladets fasyta 6 inte att vara parallell med pappersbanan 1, Detta har till följd att bladet l antingen med sin spets 9 eller med sin häl 10 anligger mot pappersbanan 1, vilket resulterar i att den önskadè.påläggs- mängden inte kan uppnås utan att pälâggsmängden blir mind- re på grund av det ökade yttrycket, som i sin tur beror på bladets minskade arbetsyta. Det uppkomna slitaget pâ bla- dets fasyta leder då till att så småningom en ny fasyta slipas, som är parallell med pappersbanan samtidigt som påläggsmängden successivt ökar tills man uppnår ett nytt jämnviktsläge. Det inses lätt att det är svårt att förut- se vilken påläggsmängd som slutligen komer att uppnås i det nya inslipningsläget. Dessutom innebär variationerna i pàläggsmängd under inslipningen i många fall att en del av produktionen måste kasseras.

Vid bladbestrykning önskar man ofta av flera anledningar ändra bestrvkningsmedlets páläggsmângd. Det kan härvid fexempelvis röra sig om en övergång från en papperskvali- “tet med en mindre påläggsmängd till en annan pappers- kvalitet med högre pàläggsmängd. Det förekommer också ofta att det uppstår variationer'i påläggsmängden under tillverkningen av en och samma papperskvalitet. Sådana variationer är icke önskvärda och man strävar efter att reducera dessa genom att företa nödvändiga kompensationer genom ändrad anliggningskraft hos bladet. Dylika varia- 10 15 20 25 30 35 40 1 447 545 tioner kan bero på många faktorer, dels på förändringar i bestrykningsmassans torrhalt eller viskositet, dels på pappersbanans fukthalt eller ytråhet etc.

Den i fig. 1 visade kända anordníngen är liksom alla lik- nande anordningar för mekanisk anpressning av bladet be- häftad med avsevärda nackdelar. I den visade anordningen ändrar man pâläggsmängden genom att ändra kraften från den uppblásbara inställningsanordningen 7. Om man exem- pelvis önskar minska påläggsmângden är det naturligt att man ökar kraften på bladet. Vid ett ökat lufttryck i slangen 7 ökas nedböjningen av bladet 4 så att bladet intager det streckade läget 13 samtidigt som anliggníngs- punkten ll intager läget 12. Nedböjningen av bladet 4 innebär bl.a. att bladspetsen 9 förflyttas till läge 15, samt att anlíggningsvinkelxxcíl minskar till Cfè. Av fig. l framgår att bladet nu rider på hålen 10 och att den effektiva kontaktytan mellan bladet och pappersbanan minskats, vilket också ger en minskning av pálâggsmäng- den. När bladets fasyta så småningom åter har inslitits ökar pàläggsmängden igen. Detta betyder att man under inslipningstiden, d.v.s. från den tidpunkt på man gjorde bladtryckändringen, erhåller felaktig pàläggsmängd. Lik- nande defekter vidlåter alla kända bestrykningsanläggning- ar utrustade med tryckanordningar för att ändra bestryk- ningsmedlets påläggsmängd.

Föreliggande uppfinning löser ovannämnda problem på ett nytt sätt. I fig. 2 visas den principiella uppbyggnaden av en enligt uppfinningen föreslagen anordning, varvid ett bestrykningsblad 16 är fast inspänt i en bladhállare 17 av konventionellt slag. Bladets 16 fasyta 18 pressar mot pappersbanan 19, som i sin tur samverkar med en roterande vals - sistnämnda visas ej i figuren. Pappers- banan 19 framföres i det här visade exemplet i pilens 20 riktning. Bladet 16 bildar en båge på grund av de verkan- de krafterna. Den visade anordningen innefattar ett me- kaniskt stöd som har markerats med en triangel 21 med 10 15 20 25 30 u¿ 40 447 545 8 spetsen pressande mot bladet. I det i fíg. 2 visade läget av stödet 21 påverkas alltså bladet av en kraft från stö- det av en viss storlek, som bl.a. beror på hur mycket stö- det pressar upp bladet till den båge det intager i figuren.

Bladets avböjningsvinkel har i fig. 2 betecknats med X , vilket är vinkeln mellan förlängningslinjen av bladets planyta i dess anliggningspunkt mot pappersbanan och för- längsningslinjen av bladets i bladhållaren fast inspända raka del.

Det har nu överraskande visat sig möjligt, att genomföra ändringar i bladtrycket vid bestrykning med den i fig. 2 visade anordningen utan att bladets anliggningsvinkel, som i fig. 2 betecknas med OC3, ändras. Detta åstadkommas genom att det rörliga stödet 21 med lämpliga mekaniska an- ordningar bringas att i anliggning och med anpressning mot bladet glida utefter en båge, som i stort sett följer den båge bladet intager i sitt inspända läge. Anordningen fungerar härvid så, att pâläggsmängden blir mindre när stö- det_bringas att intaga läge B medan påläggsmängden i stö- dets läge A är större. Principiellt kan man således säga, att förändringarna i pâläggsmängd uppnås genom en tryck- punktsförflyttning utefter bladets konkava bladsida.

Praktiska försök med den enligt uppfinningen föreslagna anordningen visar att denna nya teknik medför avsevärda fördelar vid reglering av påläggsmängderna. Det har så- lunda visat sig, att man vid lämpligt val av den kurva som stödet 21 beskriver i huvudsak utefter bladets böj- ningsprofil även vid förhållandevis stora ändringar av anpréssningskraften på bladet med åtföljande ändring i påläggsmängd icke erhåller någon eller i varje fall en helt försumbar ändring av anliggningsvinkeln|pG3. Detta _: medför den överraskande effekten att en förändring av. stödets 21 läge, d.v.s. en förflyttning av stödets/21 tryckpunkt utefter bladet, omedelbart ger önskad effekt,~ d.v.s. leder till en omedelbar förändring av påläggs- 10 15 20 25 30 447 545 mängden till den nya, önskade påläggsmängden, utan att en viss tid åtgår för att bladets fasyta på nytt skall slipas in, vilket som nämnts är den största nackdelen som vid- låter de hittills kända anläggningar som exemplifierats i fig. l.

Det har vidare visat sig, att de inställda värdena är re- producerbara, d.v.s. att ett visst läge av stödet 21 ut- efter den givna förskjutningskurvan vid i övrig konstanta förhållanden, motsvaras av en viss bestämd påläggsmängd.

På detta sätt har flera avsevärda fördelar vunnits med uppfinningen. För det första kan man vid en förändring av stödets 21 läge med omedelbar verkan uppnå den förändring i påläggsmängd man eftersträvar och man har då på ett enkelt sätt eliminerat produktionsförluster på grund av defekt kvalitet på det bestrukna papperet. En andra väsent- lig fördel är att man kan uppnå den önskade nya påläggs- mängden genom att föra stödet 21, d.v.s. förflytta tryck- punkten - till ett läge, vars inverkan på påläggsmängden i förväg är känd. "-“í'fffiuv.

Att man genom uppfinningen på detta sätt har uppnått repro- ducerbarhet är naturligtvis också av stort värde för att kompensera eventuella, på grund av yttre faktorer uppkom- na variationer i påläggsmängden. Således har det visat sig möjligt att styra en enligt uppfinningen föreslagen anord- ning via en reglerkrets bestående av en anordning för upp- mätning av den i bestrykningsanläggningen pålagda bestryk- ningsmedelsmängden, en mikroprocessor och ett ställdon. I en sådan anordning kan en inställd önskad pàläggsmängd hållas i det närmaste konstant. Om exempelvis på grund av en yttre omständighet påläggsmänqâen tenderar att öka erhålles en signal från uppmätningsanordningen som då påverkar inställningsanordningen via mikroprocessorn, så att en kompensering av förändringen i påläggsmängd sker genom en motsvarande förflyttning av stödet 21. 10 15 20 25 30 447 545 10 Som tidigare nämnts bör den båge utefter vilken stödet 21 utövar sin tryckverkan mot bladet i stort sett följa den båge bladet intager i sitt inspända läge. Det har nu över- raskande. visat sig att man om den båge som stödet 21 be- skriver utgöres av en ellips- eller cirkelbåge, erhåller ingen eller en i det närmaste helt försumbar ändring av bladets anliggningsvinkel GC vid stödets förskjutning mellan ytterlägena. Det har också visat sig att många konstruktiva fördelar erhålles speciellt om bågen ut- göres av en cirkelbåge. I fig. 2 har för att senare kunna exemplifiera olika lägen på cirkelbågens centrum liksom olika värden på motsvarande diametrar ett x-y-koordinat- system inlagts, varvid origo lagts vid bladhållarens 17 främre del och markerats med 0. X-axeln löper parallellt med bladets fast inspända del och y-axeln vinkelrätt där- emot. Cirkelbågens radie har betecknats med R och dess centrum med C .

I fig. 3 visas en enligt uppfinningen utbildad anordning, där den kurva som stödet beskriver utgöres av en cirkel- båge. Vid detta utförande visas bladhållaren i en bestryk- ningsanordning enligt det s.k. BILLBLADE-förfarandet.

Härvid är ett bestrykningsblad 20 inspänt i en bladhål- lare 21. Bestrykningsbladets 20 fria ände bildar en båge mellan bladhållarens främre del 22 och anliggningspunkten 23 mot en pappersbana 24, som delvis omsluter en vals 25, som roterar i pilens 26 riktning. Två dammar 27, 28 av bestrykningsmedel i överskott finns på båda sidor om pappersbanan 24. Vid bladhållarens 21 undre del finns en gavel 29 fästad i båda ändar: på bladhållaren. I fig. 3 visas dock endast ena sidan av bladhållaren. Ett lagerhus 30 är fäst vid gaveln 29 och en axel 31 är vridbart anord- nad ilagerhuset 30. Axeln 31 löper parallellt med bladhål- larens främre kant 22. Vid axeln 31 är ett kamliknande utsprång en s.k. stödlinjal 32 fästi, som i sin yttre 10 15 20 25 30 447 545 11 ände 33 bildar ett stöd 33 i form av en spets. Stödet 33 ger en viss anpressning mot bladet 20. Stödlinjalen 32 kan sålunda vridas så att den beskriver en cirkelbáge i pilar- nas 34 riktning.

Anordningen enligt fig. 3 motsvarar det principiella ut- förandet enligt fig. 2. Det har visat sig möjligt att man genom den konstruktivt mycket enkla utföringsform som vi- sas i fig. 3 genom att vrida axeln 31 på instållningsan- ordningen så att stödet 33 kommer att inta ett lämpligt läge i sin anpressning mot bladet 20 direkt kan uppnå den påläggsmängd man önskar. Av vad som tidigare framhàllits framgår att detta beror på att bladets anliggningsvinkel Cffförblir oförändrad eller i det närmaste oförändrad vid olika lägen av stödet 33. En förutsättning är dock att bladets fasyta ligger helt an mot pappersbanan, d.v.s. att bladspetsvinkeln är lika stor som anliggningsvin- keln CL - jfr. härtill fig. l. Som.tidigare nämnts kan detta uppnås genom bladets inslitning men lämpligast är att man använder förslipade blad med en fas med en lämp- lig bladspetsvinkel.

Vid en bestrykning med enligt uppfinningen föreslagna an- ordningar väljer man lämpligen ett bestrykningsblad med en förslipad fas, vars vinkel passar det läge bladet kom- mer att intaga. Änordningen enligt fig. 3 har utförts för att möjliggöra bestrykning med olika fasvinklar, vilket ibland kan vara önskvärt. Genom att vrida bladstocken runt omkring bladets anliggningspunkt mot pappersbanan kan man i förväg ställa in bladet så att bladets förslipa- de fas utefter hela sin längd ligger i kontakt med pap- persbanan. Denna möjlighet innebär vissa fördelar. Ibland önskar man vid bestrykning exempelvis av olika skäl ar- beta med en spetsig bladspetsvinkel. Bladet kommer i sådana fall att intaga en något släpande konfiguration. 10 15 20 25 30 447 545 12 Om man i sådana fall bestämmer sig för att välja exem- pelvis en bladspetsvinkel av l0° insättes ett sådant blad i bladhàllaren, varefter bladstocken vrides kring bladets anliggningspunkt mot pappersytan till dess bladets fas är parallell med pappersbanan. Detta åstadkommes på följande sätt.

I bladhållaren 21 är två axeltappar anordnade, varav den ena exeltappen 35a'visas i fig. 3. Tappen 35a är i sin tur vridbart lagrad i ett lager 35 i en länkarm 37 i vars andra ände ett lager 36 är anordnat. Lagret 36 och därmed länk- armen 37 är vridbart lagrat omkring axeltappen 38, som är anordnad i stativet 39. Axeltappens 38 förlängda centrum- linje sammanfaller med bladspetsens 23 anliggningslinje mot pappersytan. Genom att vrida bladhàllaren 21 med länk- armen 37 omkring tappen 38 kan bladets 20 spets bringas till ett läge där den mot pappersbanan verkande fasytan hos bladet blir parallell med pappersbanan.

Vid själva bestrykningen arbetar anordningen enligt fig. 3 på följande sätt. Först utväljes ett blad med en för ända- målet lämplig bladspetsvinkel och med lämplig tjocklek.

Bladet insättes i bladhàllaren 21, som därefter inställes så, att bladet i sitt arbetsläge har sin fasyta verkande parallellt med pappersbanan såsom ovan beskrivits. På samma gång som bladhâllaren föres till sitt arbetsläge exempelvis genom dess vridning kring tappen 3Sa kommer spetsen av den vridbara stödlinjalen 32 att pressa på bladet, så att ett visst tryck mot pappersbanan erhålles.

Under bestrykningen kan därefter påläggsmängden regleras genom en enkel vridning av stödlinjalen 32 medelst lämp- liga anordningar, som dock i detalj inte är visade i fig. a.

I fig. 4 visas en motsvarande anordning enligt uppfin- 10 15 20 25 30 447 545 ningen i en ensidig bladbestrykare av traditionell kon- struktion - en s.k. inverted bladbestrykare. En pappers- bana 40 frammatas här av en vals 41 i pilens 42 riktning.

Ett bestrykningsblad 43 är inspänt i en bladhållare 44.

Ett överskott av bestrykningsmedel, som underifrån till- förts pappersbanan, som dock ej visats närmare, skrapas av medelst bladet 43. I bladhållarens 44 båda sidor är anordnade två gavlar, varav i fig. 4 visas endast den ena 45. I gaveln 45 finns vridbart anordnat en kamskiva eller stödlinjal 46, som i sin spets 47 pressar ned bla- det sä, att det intager bågform. Kamskivan 46 är fäst vid en vridbar axel 48. Anordningen enligt fíg. 4 användes på samma sätt som tidigare beskrivits i samband med fig. 3 när det gäller att ställa in önskad påläggsmângd av be- strykningsmassa.

I fig. 5 visas en annan utföringsform av uppfinningen för inställningen av påläggsmängden. Ett blad 50 är inspänt i en bladhállare 49 och bladet anligger mot en av en icke visad vals uppburen pappersbana 51. I bladhàllarens 49 undre del 52 är en inställningsanordning 53 anordnad, som består av ett antal, i rad bredvid varandra anordnade stöd- organ 54 varav i fig. 5 endast ett stödorgan visas. Stöd- organet 54 liksom de övriga, icke visade stöden ligger i punktivs anpressning mot bladet 50 i linje och parallellt med bladhállarens 49 framkant. Stödorganet S4 kan vara cirkulärt och glidbart anordnat i lagerhuset 55 och kan genom påverkan av en skruv 56 och en motsvarande invän- dig gänga 57 bringas att förflytta sig upp och ned i ver- tikal riktning såsom visas medelst pilarna 59. Den upp- och nedåtgående rörelsen åstadkommas genom en stegmotor 60, som via en koppling 61 vrider skruven 56 i den ena eller andra riktningen. Lagerhuset SS är vinkelrätt förenat med ett annnat lagerhus 62 som är förskjutbart lagrat i ett lager 63. Stödet 54 kan genom vridning av 10 15 20_l 25 30 447 545 14 skruven 64 i gängan 65 medelst stegmotorn 66 också bibringas en horisontell rörelse i pilarnas 67 riktning.

Medelst den visade anordningen kan stödet 54 och de övriga i en rad efter varandra anordnade, men ej visade stöden bringas att glida efter en bágformad kurva under anpress- ning och anliggning mot bladet 50. Denna kurva kan genom inmatning av lämpligt utvalda signaler till respektive stegmotor ges önskad konfiguration i enlighet med uppfin- ningen. Såsom tidigare nämnts kan rörelsekurvan med för- del utgöras av en cirkelbàge, men kan också utgöras av en annan båge i närliggande konfiguration, t.ex. en ellips- båge. I vissa fall kan även ett fullgott resultat uppnås med en åtminstone i det närmaste rak linje.

En annan fördel som har uppnåtts med anordningen enligt fig. 5 består i att man kan individuellt reglera längden på de olika stödorganen för att pà detta sätt kunna kom- pensera för exempelvis orakhet i bladhållaren eller varia- tioner i pappersbanan, vilket ibland kan ge ojämn bestryk- ning tvärs över densamma. Även de i figurerna 3 och 4 visade anordningarna medl svängbara stödlinjaler 32 resp. 46 kan ersättas med ett antal i rad bredvid varandra anordnade anpressningsorgan.

I vissa fall är det att föredraga om de individuella an- pressnignsorganen anordnade i en rad påverkar en åt- minstone i ett plan böjlig list anordnad utefter hela bladets längd och i anpressning mot bladet. Lämpligen är anpressningsorganen förbundna med listen genom exem- pelvis gängförband.

Det i fig. 6 visade utförandet visar ytterligare en bladtrycksregleringsanordning enligt uppfinningen med 10 15 20 25 30 447 545 15, separat inställbara anpressningsorgan påverkande en ge- mensam stödlist. Här betecknas ett bestrykningsblad med 68 som är inspänt i en bladhàllare 69, vars undre del består av en klämanordning 70 med en käft 71 för fast- klämning av bladet medelst ett rörligt anpressningsor- gan i form av en cylinder 72 och en vipparm 73 i en lagerbock 74. I en annan lagerbock 75 som är fäst vid främre delen av klämanordningen 70 är en länkarm 76 led- bart fäst. Länkarmens övre del är ansluten till en stöd- list 77 och dess motstående del bildar en led 78, som är förenad med en annan länkarm 79 i vilken även främre änden 80 av en ställskruv 81 finns ingängad. Ställskru- ven är lagrad i det sfäriska lagret 82 som är fästat vid en tvärbalk 83. Tvärbalken är medelst en skruvdomkraft 84 fäst i käften 71 förskjutbari;pilarnas 85 riktning.

Stödlisten 77 med tillhörande länkarmsystem och ställ- skruvar är anordnad parallellt med bladets framkant.

Ett lämpligt avstånd mellan varje individuell länkarm är 150 mm.

Vid bestrykning med den i fig. 6 visade anordningen in- sättes ett nytt blad 66, varefter detta fastklämmes i käften 71 medelst anpressningscylindern 72, som pressar nedåt. När bladhållaren bringas i arbetsläge bringas också stödlisten 77 i kontakt med bladet, som därvid böjes i en kurva som antyds i figuren på grund av att den samtidigt pressar med sin spets mot en bestryknings- vals, som dock ej visas. Vid bestrykningen kan nu en- ligt vad som tidigare beskrivits pàläggsmängden ställas in. Detta sker genom att tvärbalken 83 medelst skruv- domkraften 84 förskjutes i horisontell led till dess rätt bestrykningsmängd erhållits. För t.ex. individuell inställning av länkarmen 76 vrides ställskruven 81, var- vid länkarmen 76 påverkas så att motsvarande delar av stödlisten 77 förskjutes till ett läge som något avviker 10 15 20 25 30 447 545 16 i förhållande till de övriga delarna av stödlisten.

I fig. 7 visas i tabellform resultatet av en serie prover som gjorts med anordningar enligt uppfinningen vid be- strykning, dels i en s.k. BILLBLADE-bestrykare motsvaran- de anordningen enligt fig. 3, och dels i en s.k. inverted bladbestrykare motsvarande anordningen enligt fig. 4. De i fig. 7 angivna beteckningarna på radien R, x-y koordi- naterna, kraften F samt vinklarna I och OC3 hänför sig till beteckningarna i fig. 2.

Kolumnerna i fig. 7 har betecknats A - H varvid: betyder bladtjocklek, mm betyder avböjnignsvínkel betyder stödets rörelsekurva betyder rörelsekurvans radie R mm betyder centrum cirkelbáge x-y koordinat, m betyder kraften F, angreppspunkt x-y koordinat, mm betyder stödets läge x-y koordinat, m betyder bladtryck F N/cm betyder bestrykningssätt betyder bladspetsvinkel till motvals c(3° betyder maskinhastighet m/min. betyder smetegenskaper torrhalt%/viskositet cP SHNCII-Ilfliñfiltflflflhlb betyder påläggsmängd g/m2 Försöken utvisade att de erhållna påläggsmängderna är reproducerhara, d.v.s. under en körning kunde man ställa om pâläggsmängden från högre till lägre påläggsmängd och vice versa ett upprepat antal gånger varvid alltid samma pàläggsmängd erhölls vid en viss inställning. Han kunde också notera att vid;en omställning den nya påläggsmäng- den omedelbart erhölls och därefter förblev konstant. 447 545 17 Även om uppfinningen har beskrivits i samband med olika slags bladbestrykare med ett enda verksamt blad är den inte begränsad till detta. Den kan också med fördel an- vändas för Lex. bestrykningsanordningar där två mot varandra verkande schabrar användes såsom exempelvis vid det s.k. Twinblade-förfarandet.

Claims (18)

447 545 18 PATENTKRAV

1. Sätt att vid bladbestrykning av en löpande material- bana, företrädesvis en pappersbana, ändra bestrykningsmedlets påläggsmängd genom motsvarande reglering av bestrykningsbladets an- liggningstryck mot den ett bestrykningsmedelsöverskott upp- visande, av ett mothåll, företrädesvis en roterande mot- vals, uppburna banan, varvid bladet utmed sin ena långsida är inspänt i en bladhàllare och bladet initialt med en viss kraft och därigenom erhållen bågform med sin motsatta långsida bringas till anliggning mot banan i en viss given spetsvinkel och en därmed definierad anlíggningsyta, varvid sättet innefattar att man för nämnda reglering varierar en mot bladets konkava sida verkande_ kraft, k ä n n e t e c k n a t av att man förskjuter kraftens angreppsställe mot bladet tvärs bladet för att huvudsakligen bibehålla initial bladanliggningsyta mot banan.vid ändring av påläggsmängden.

2. Z. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c'k n a t av att kraften utövas medelst ett mot bladets huvudyta verkande organ vars förskjutningsbana huvudsakligen sammanfaller med bladets bågform.

3. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda bana är i huvudsak cirkelformig.

4. '4. Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda bana är huvudsakligen ellipsformad.

5. Sätt enligt krav 1-4, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda kraftpåverkan sker längs väsentligen hela bladets längd.

6. Sätt enligt krav 1-5, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda kraftpåverkan åstadkommes medelst ett mot bladets konkava sida verkande, tvärs bladet förflyttbart tryck- eller stödorgan.

7. Sätt enligt krav 1-6, k ä n n e t e c k n a t av att tryck- eller stödorganets förflyttning är datastyrd i beroen- de av den för varje gång avkända påläggsmängden.

8. Sätt enligt krav 1-7, k ä n n e t e c k nia t av att en varierande kraftpåverkan utövas utefter bladets längd.

9. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda varierande kraftpåverkan åstadkommes genom ett antal i linje efter varandra, utefter bladets hela längd anordnade deltryck- eller delstödorgan.

10. Sätt enligt krav 9, k ä n n e t e c k n a t av 19 447 545 att nämnda deltryck- eller delstödorgan är reglerbara var för sig.

11. Sätt enligt krav 9 och 10, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda varierande kraftpåverkan âstadkommes på bladet via en, mellan tryckorganen och den mot dessa vända bladsidan, belägen, åtminstone i ett plan böjlíg list anordnad utefter hela bladets längd och i anpressning mot bladet.

12. Anordning för att vid bladbestrykning av en löpande materialbana (Z4,40,51], företrädesvis en pappersbana, ändra bestrykningsmedlets påläggsmängd genom motsvarande reglering av bestrykningsbladets (20,43,50,68) anliggningstryck mot den ett bestrykningsmedelsöverskott uppvisande, av ett mothàll, företrädesvis en roterande motvals (25,41), uppburna banan (24, 40,51), varvid bladet utmed sin ena långsida är inspänt i en bladhållare (21,44,49,69) och bladet (ZO,43,50,68) initialt med en viss kraft och därigenom erhállen bägform med sin motsatta långsida bringas till anliggning mot banan (24,40,51) i en viss given spetsvinkel och en därmed definierad anliggningsyta, och varvid tryck- eller stödorgan (32,46,54,77) är anordnade att med valbart tryck samverka med bladets konkava huvudyta för reglering av bladets anliggningstryck, k ä n n e t e c k n a d av att tryck- eller stödorganet (32,46,54,77] är förskjutbart tvärs bladet för att vid nämnda reglering huvudsakligen bibehålla bladets anliggningsyta mot banan.

13. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av att tryck- eller stödorganet utgöres av en vridbart anordnad stödlinjal (32,46) med ett stöd (33,47) anordnat att kunna in- ställas utefter en bana huvudsakligen sammanfallande med bladets bågform, varjämte stödlinjalen sträcker sig utmed bladets (20, 43) hela längd.

14. Anordning enligt krav 12 och 13, k ä n n_e t e c k - n a d av att stödlinjalen (32,46) är fäst på en vid bladhållaren anordnad vridbar axel (31,48) och med stödet (35,47) anordnat att kunna ínställas utefter en huvudsakligen cirkulär bana

15. Anordning enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a d av ett antal, i linje med varandra utefter bladets (50) längd anordnade deltryck- eller delstödorgan anordnade att var för sig bríngas till punktvis anliggníng mot bladet (50).

16. Anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d 447 545 20 av att en åtminstone i ett plan böjlíg list, som sträcker sig utefter hela bladets längd, är anordnad i mekanisk kontakt mellan bladets konkava sida och tryckorganen.

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att tryckorganen är fast förbundna med listen.

18. Anordning enligt krav 12-17, k ä n n e t e c k - n a d av att deltryck- och delstödorganen är utbildade som länkarmar (76) anordnade att för åstadkommande av nämnda båg- formiga rörelse manövreras av en för samtliga länkarmar gemensam första inställningsanordning varjämte varje länkarm (76) via separata inställningsorgan är individuellt inställbar i för- hållande till övriga länkarmar.